Förskollärarens roll i arbetslaget

Transkript

1 Förskollärarens roll i arbetslaget Eva Lekebjer, Liz Alarcon, Delinda Fondelius, Charlotte Ryner, Emma Uutela, Louise Nell.

2 Sammanfattning Syftet med rapporten är att belysa för- och nackdelar med att arbeta i arbetslag, samt få en förståelse för hur vår framtida roll i ett arbetslag kan komma att se ut. Genom en samtalsintervju med en aktivt arbetande förskollärare har vi fått svar på hur förskollärarens roll i ett arbetslag kan se ut, vad denne har för ansvarsområde, samt vad för egenskaper som vår intervjuperson anser behövs för att fungera väl i ett arbetslag. Rapporten tar även upp frågan om huruvida ett normativt styrningssätt kan främja ett väl fungerande arbetslag, samt de ålägganden som arbetslaget har sett utifrån läroplanen. Den innehåller slutsatser kring konflikter som kan dyka upp i ett arbetslag och varför de ibland uppkommer. I rapporten diskuteras även resultatets relevans för yrkesrollen som förskollärare och hur gruppdynamiken kan påverkas av olika syn på värdegrunden. Nyckelord: arbetslag, förskollärare, gruppdynamik, ledare, ansvarsområde 2

3 Innehåll Sammanfattning...2 Inledning...4 Bakgrund...4 Syfte...4 Forskningsfråga...4 Metod...4 Urval...4 Datainsamling...4 Samtalsintervju...5 Databearbetning...5 Generaliserbarhet och etisk hänsyn...5 Arbetsfördelning...5 Resultat...5 Rollen i arbetslaget...5 För- och nackdelar med arbetslag...6 Viktiga egenskaper för att fungera i arbetslag...6 Föräldrarnas inflytande...6 Diskussion/Slutsats...6 Yrkesrelevans...7 Litteraturlista Bilaga 1

4 Inledning Vi valde att fördjupa oss i hur förskollärarens roll ser ut i ett arbetslag. Detta gjorde vi för att alla i gruppen önskade få en större inblick i hur det är att arbeta i arbetslag samt vad som kan förväntas av oss i denna roll när vi kommer ut i arbetslivet. Vi ville ta reda på vilka för och nackdelar som kan finnas med att arbeta i just arbetslag och inte som ensam pedagog som det såg ut förr. Bakgrund: I läroplanen för förskolan ses arbetslaget och dess samarbete som mycket viktigt för den pedagogiska verksamheten. Tanken är att arbetslaget, genom sin förhoppningsvis breda kompetens, skall användas för att utveckla förskolans kvalitet och utveckla dess sätt att arbeta pedagogiskt för att skapa bra lärtillfällen för barnen. Ett fungerande arbetslag är en förutsättning för att målen i läroplanen skall kunna uppnås. Arbetslaget skall arbeta som ett team på förskolan och det är allas ansvar att hjälpa till att genomföra arbetet så att det hjälper barnen framåt i deras utveckling och lärande. Samtidigt skall arbetslaget erbjuda barnen en trygg omsorg oavsett vilka yrkeskategorier som ingår i arbetslaget. Finns det bara en förskollärare i arbetslaget är det dennes ansvar för att läroplanens riktlinjer gällande normer och värden, utveckling och lärande samt barns inflytande efterföljs. I riktlinjerna för hela arbetslaget står de att de är skyldiga att samarbeta för att främja ovanstående. Det har påvisats att de förskolor som fungerar bäst är de som lyckats skapa en gemensam syn på pedagogik i arbetslagen och att de till följd av detta arbetar som ett väl sammansvetsat team i vardagen (Sheridan, 2011, s. 8-13). Syfte: Att belysa för- och nackdelar med att arbeta i ett arbetslag samt få en förståelse för vår framtida roll som förskollärare i ett arbetslag. Forskningsfråga: Hur ser förskollärarens roll i arbetslaget ut? Metod Urval: Vi valde att intervjua en förskollärare som hade arbetslivserfarenhet samt arbetade i ett föräldrakooperativ vilket även gav hen en bred bild om hur föräldrar kan engageras i arbetslagets arbete (Esaiasson, 2007, s. 291). Datainsamling: Vi valde att samla in data genom en samtalsintervju eftersom det gav oss möjligheter att ställa följdfrågor, uppfatta svar som känns oväntade, samt för att det erbjuder en möjlighet för intervjupersonen och forskaren att samspela på ett vis som ger en djupare reflektion kring svaren som ges (2007, s. 283). 4

5 Samtalsintervju: En samtalsintervju ska innehålla en rad frågor som med fördel sorteras efter olika teman. Frågorna ska vara korta, lätta att förstå samt ha ett innehåll som har koppling till forskningsfrågan. Helst ska frågorna locka fram spontana svar som blir längre än frågan och som utgår från intervjupersonens egna verklighet. Forskaren kan med fördel börja med uppvärmningsfrågor som till exempel kan handla om enklare personuppgifter för att sedan gå vidare till de så kallade tematiska frågorna. Efter dessa frågor följer uppföljningsfrågor som knyter an till de tematiska frågorna. Det finns en rad olika typer utav frågor som forskaren kan använda sig av för att få till en levande intervju, som till exempel direkta eller tolkande frågor. Det är viktigt att ta i beaktande att de svar som ges kan vara beroende på vem som ställer frågorna. Att fundera kring vad som kan påverka svaren i intervjun är väsentligt när forskaren bearbetar de svar hen fått (2007, s ). I praktiken utgick vi från de frågor som anges i bilaga 1, exkluderande de personuppgiftsfrågor som ingick som uppvärmning då intervjupersonen önskar vara anonym. Intervjun skedde på personens arbetsplats i lugn och ro efter att alla barn gått hem för dagen. Vid intervjun användes bandspelare för att konversationen att flyta på utan störningsmoment såsom fortlöpande anteckningar (2007, s. 302). Databearbetning: Vi sammanfattade svaren med hjälp av sammanfattningstekniken koncentrering och gjorde gemensamma anteckningar innehållande preliminära tolkningar (2007, s. 305). Generaliserbarhet och etisk hänsyn: Vi har försökt att få fram ett resultat som skall vara överensstämmande med det perspektiv som vår intervjuperson har, men inser att detta inte är ett resultat som är särskilt generaliserbart då det är just bara vår intervjupersons uppfattning. För att få fram ett mer generaliserbart resultat hade vi behövt intervjua fler personer (2007, s. 306). Arbetsfördelning: Intervju, samt sammanställning av intervju Delinda Fondelius samt Emma Uutela. Sammanställning av arbetet som helhet och all textredigering Eva Lekebjer, Liz Alarcon, Charlotte Ryner, Louise Nell. Övrigt hela arbetslaget. Resultat Rollen i arbetslaget: På den aktuella förskolan finns det ett större arbetslag där alla i personalstyrkan ingår, men även fyra mindre uppdelade utifrån barngrupperna. I intervjupersonens arbetslag ingår en barnskötare, en förskollärare som arbetar halvtid samt personen själv. Som förskollärare i det mindre arbetslaget har intervjupersonen det yttersta ansvaret för det pedagogiska arbetet. Förskolläraren har ansvaret för undervisningen. Barnskötare och förskolläraren i arbetslaget har ett lika stort ansvar när det kommer till säkerhet och omvårdnad. Intervjupersonen poängterar att säkerheten alltid kommer först. Kommer det in en vikarie på förskolan har barnskötaren det yttersta ansvaret (den ordinarie personalen). 5

6 Som ledare för den pedagogiska delen av arbetet anser intervjupersonen att hen bör vara lyhörd och påläst. Man behöver följa med i utvecklingen och vidareutbilda sig. För- och nackdelar med arbetslag: Det finns nästan bara fördelar med att arbeta i arbetslag enligt intervjupersonen då denne anser att det alltid finns någon att bolla idéer med. Det finns även alltid någon som kan stötta dig i ditt arbete och alltid någon att diskutera med. Som en liten nackdel kan ses att hen inte alltid får sin vilja igenom men intervjupersonen poängterar att man måste alltid ge och ta i ett arbetslag. Intervjupersonen har valt att arbeta som förskollärare för att just få arbeta i arbetslag så hen tycker således att det är att föredra framför att arbeta som ensam pedagog. Viktiga egenskaper för att fungera i ett arbetslag: Man behöver vara lyhörd för varandras åsikter och ha en fallenhet för att samarbeta. Intervjupersonen anser att man annars kan bli outhärdlig. Om det stora arbetslaget fungerar väl brukar det inte vara några som helst problem att hoppa in i de mindre arbetslagen om det skulle behövas. Föräldrarnas inflytande: På intervjupersonens arbetsplats är de väldigt öppna med vad de gör och det försöker göra föräldrarna delaktiga i allt de gör. De tar inte temaarbeten ur luften utan de uppkommer utefter vad de ser i barngruppen och planeras allteftersom. De har till exempel en kontaktbok som går mellan hemmet och förskolan för att informera om vad de gör under pågående projekt. Diskussion/Slutsats I intervjun framkommer det att förskollärarens roll i arbetslaget är att denne har det pedagogiska ansvaret, men att ansvaret för säkerheten och omvårdnaden faller på alla i arbetslaget. Enligt intervjupersonen finns det nästan bara fördelar med att arbeta i arbetslag. Den viktigaste egenskapen enligt hen är att vara lyhörd, är man inte det upplever hen att den personen kan bli outhärdlig att arbeta med för de andra i arbetslaget. Föräldrarna görs delaktiga i princip allt de gör på förskolan då denna förskola drivs som ett föräldrakooperativ. Som ett pågående projekt, för ytterligare samspel mellan arbetslaget och föräldrarna, har de en kontaktbok som skickas mellan hem och förskola. Vi anser att resultatet stämmer väl överens med vad vi hade förväntat oss och att det som hen belyste var också det som vi hade funderat kring i diskussionen som föranledde vår forskningsfråga. Att fungera väl i ett arbetslag ställer ungefär samma krav på en person som det gör att fungera väl i de flesta sociala sammanhang. Det ställer höga krav på att det går att samarbeta i arbetslaget, även om det stundtals är svårt då det ibland inkräktar på individens egen syn på sin lärarroll. Uppfattningen om att det finns arbetsplatser helt utan konflikter är en väl inarbetad myt som inte stämmer överens med hur verkligheten ser ut. När självständiga människor möts kommer det alltid uppstå konflikter (Juul & Jensen, 2003, s. 110). 6

7 Vi ställer oss bakom iden att om man vill få till ett väl fungerande arbetslag bör anställa personer som alla delar förståelsen för det uppdrag som vi har. Inom vissa organisationer anställes till exempel nästan uteslutande de personer som man tror delar denna förståelse. Det kallas matchningsmodellen och tillhör ett normativt styrningssätt (Riddersporre & Persson, 2010, s. 217). Att dela en gemensam syn på värdegrunden är en bra förutsättning för ett fungerande arbetslag i enlighet med de krav som ställs på oss i läroplanen. Arbetslaget ska ansvara för att varje barn får sina behov tillgodosedda, att varje barn får uppleva sitt eget värde, att arbeta demokratiskt samt att det ska utarbetas normer för hur arbetet och samvaron i gruppen fungerar (LPFÖ98, 2010, s. 8). Undersökningen väckte en rad nya frågor. Hur påverkar stämningen i arbetslaget barnen på förskolan? Är det viktigt med en gemensam värdegrund? Hur stort inflytande har förskolechefen i arbetslagets arbete? Hur ser intervjupersonen på om arbetslagen bör bytas ut varje år eller stanna i väl fungerande konstellationer? Kort sagt, vi borde ha fördjupat oss mer i valet av frågor än vad vi gjorde, även om vi upplever att intervjun gav oss svar på vår forskningsfråga. Vi valde inledningsvis att föra en gemensam diskussion kring vår hur forskningsfråga skulle se ut samt lite om bakgrunden till varför vi gjorde det valet. Därefter beslutade vi om vilken typ ut av person som vi ville intervjua och tog initial kontakt. Sedan tog vi ut de teman som frågorna skulle handla om, men överlät skrivandet av de specifika frågorna till de som skulle utföra intervjun. I efterhand kan vi se att vi borde suttit hela gruppen och skrivit frågorna då fler infallsvinklar alltid är fördelaktigt. De personer som inte intervjuande fick sedan ansvaret för att sammanställa våra tankar, syfte samt resultat. Vi samlades sedan och skrev slutsats/sammanfattning/diskussion gemensamt. Vi upplever att detta upplägg fungerande relativt bra men som tidigare nämnt skulle vi lagt ner mer gemensam tid på frågorna. Yrkesrelevans: Vi anser att vår rapport har gett oss en bredare bild om vad vi kan förvänta oss av vår kommande yrkesroll. Den har drivit oss till att analysera och fördjupa våra tankar kring vad som kommer krävas av oss, både som pedagoger och som en del utav en gruppkonstellation. Den har väckt frågor inom oss om hur vi ser på vår yrkesroll och drivit oss till att definiera vår syn på densamma. Det har varit givande att vara fler som skrivit rapporten då det blir en övning i att fungera i just arbetslag. 7

8 Litteraturlista Esaiasson, Peter (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. 1. uppl. Stockholm: Runa Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur Sheridan, Sonja (2011). Förskolans arbete- en utmaning att utveckla. Förskoletidning 5/2011. S 6-13.

9 Bilaga 1 1. Hur upplever du din roll i arbetslaget? Svar: På förskolan finns det ett större arbetslag där hela personalstyrkan ingår, men det finns även mindre arbetslag (fyra mindre arbetslag, uppdelade utifrån barngrupperna). I arbetslaget jag tillhör jobbar en barnskötare, en deltids fsk och jag, som arbetar heltid. Jag som förskollärare har det yttersta huvudansvaret. Barnskötare har lika stort ansvar som jag när det gäller säkerhet och omvårdnad, men när det kommer till den pedagogiska biten ligger ansvaret hos mig. 2. Föredrar du att jobba i arbetslag eller individuellt, om du fick välja? Svar: Jag tycker om att jobba i arbetslag, för då har man alltid någon att bolla med. Jag har valt att jobba som förskollärare för då är man aldrig ensam som pedagog. Jag jobbade inte under tiden då vi inte hade arbetslag, så jag har endast jobbat med arbetslag. 3. För/nackdelar med att arbeta i arbetslag? Svar: Nästan bara fördelar, du har alltid någon att bolla med, du har alltid någon att stötta dig på, alltid någon att diskutera med för vi tycker inte alltid likadant, vilket är väldigt givande, även fat vi är flera förskollärare så har vi alla olika utbildning. Om man ska se någon nackdel, som kanske inte egentligen är en nackdel, det är ju att du aldrig kan kör ditt eget race, jag kan aldrig bara köra på utan jag måste alltid kolla med mina kollegor vad de tycker. Jag vet inte om man kan säga att det är en nackdel, men ibland kan man känna: Sjutton, nu blev det inte som jag ville. Man måste alltid ge och ta lite i ett arbetslag. 4. Finns det någon/några egenskaper som är extra viktiga att ha då man är med i ett arbetslag? Svar: Man behöver vara lyhörd gentemot varandra. Man behöver vara bra på att samarbeta, för annars blir man outhärdlig. Men just att vara lyhörd och använda den lyhördheten varje dag är nog den viktigaste egenskapen faktiskt. 5. Hur tycker du en ledare ska vara? Svar: Lyhörd, sen tycker jag också att en bra ledare bör vara rätt påläst på det man håller på med, så att man hänger med i utvecklingen lite grann, man ska inte bara luta sig tillbaka på förskollärarutbildningen som jag gick ut 1989, för den är rätt förlegad. Som arbetslagsledare så har man en viss skyldighet att hålla sig uppdaterad och vidareutbilda sig. I förskolor överhuvudtaget jobbar man i flera arbetslag, ett mindre och ett större. Är samspelet i det stora arbetslaget bra så är det inga problem att hoppa in och ta en annan barngrupp, i ett annat arbetslag. Vad har barnskötarna för ansvar i barngruppen? Svar: Det pedagogiska ansvaret ligger på förskolläraren, men de allmänna ansvaren som ex säkerhet och omvårdnad där har vi alla lika stort ansvar. Kommer det in en vikarierande förskollärare så har barnskötaren det större ansvaret. Säkerheten är alltid grunden och där har alla alltid lika stort ansvar. Förskolläraren ansvarar för undervisningen. Har föräldrarna något inflytande i arbetslaget, när det gäller vad ni lägger fram till barnen? Svar: Vi är väldigt öppna med vad vi gör, vi försöker involvera föräldrarna i det vi gör. Temaarbeten plockar vi inte ur luften, utan de kommer från det vi ser. Vi sitter inte och planerar höstens temaarbeten i maj eftersom vi då inte vet vad som kommer att vara aktuellt. Vi har t.ex. en kontaktbok som går mellan hemmet och förskolan som ett pågående projekt.