Examensarbete i fördjupningsämnet samhällsorientering och lärande

Transkript

1 Institutionen för Individ & Samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet samhällsorientering och lärande 15 högskolepoäng, avancerad nivå Nyanlända elever i den svenska skolan En granskning av vad pedagoger i Malmö anser angående förberedelseklass respektive ordinarie klass Newly Arrived Students in Swedish School A Study About What Teachers in Malmö Think About Introduction Class and Regular Class Avin Faizian & Zahra El-Eina Grundskolelärare F-3, 240 högskolepoäng Examinator: Johan Lundin Handledare: Erik Alvstad 1

2 Förord Vi är två lärarstudenter som under VFU- perioderna fått möta nyanlända elever som antingen gått i förberedelseklass eller ordinarie klass. Vi har under vår studietid reflekterat kring vilken av mottagningsmodellerna som är mest passande för nyanlända elevers språkutveckling, kunskapsutveckling och sociala skolsituation. Därför har vi valt att undersöka det. Examensarbetet har skrivits i par, där vi båda varit aktiva och deltagit i samtliga moment i studien. I resultat och diskussion, valde vi att Avin tog ansvar för att skriva om ordinarie klass och Zahra skrev om förberedelseklass. Vidare valde vi att Avin skrev om tidigare forskning och Zahra om metod, samt att transkriberingarna delades upp mellan oss. Tillsammans genomfördes inledning, syfte, frågeställning, förord, sammandrag, teori, intervjuer och slutsats. Vi vill tacka alla pedagoger som deltagit i undersökningen och vi vill även tacka vår handledare Erik Alvstad, som väglett oss under studiens gång. 2

3 Sammandrag Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka vilket av tillvägagångssätten, förberedelseklass eller ordinarie klass som är mest lämpligt enligt pedagoger, för att främja nyanlända elevers lärande och utveckling. I studien deltog två skolor, som arbetar med olika mottagningsmodeller för nyanlända elever. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger; en lärare, en rektor och en specialpedagog deltog från varje skola. Med stöd av intervjuerna och tidigare forskning kunde vi besvara vår frågeställning: Vilka för- och nackdelar ser pedagoger med de olika mottagningsmodellerna för nyanlända elever? I diskussionen av resultatet utgick vi från Vygotskijs teorier, sociokulturell teori och teorin om stöttning. Diskussionen har även skett med hjälp av tidigare forskning som är relevant för vår studie. Det har framkommit av pedagoger att det som främjar nyanlända elevers utveckling är att eleverna får grunderna i språket, är i en sociokulturell miljö, får stöttning, integrerad/ inkluderas in i skolans verksamheter och få starta i en lugn miljö. Pedagogerna menar att antingen förberedelseklass eller ordinarie klass bidrar med några av dessa aspekter. Slutsatsen vi drog utifrån resultat och diskussionen är att en kombination mellan förberedelseklass och ordinarie klass är bäst för nyanlända elever eftersom det bidrar till språkutveckling, kunskapsutveckling och att eleverna integreras/inkluderas in i skolan. Nyckelord: exkludering, förberedelseklass, inkludering, integrering, nyanlända, ordinarie klass, sociokulturellt perspektiv, stöttning 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Forskningsöversikt Tidigare forskning Teori Sociokulturellt perspektiv Begrepp Nyanlända elever Förberedelseklass och ordinarie klass Stöttning Inkludering och exkludering Metod Intervju Val av skolor Skola A Skola B Undersökningsgrupp Skola A Skola B

5 5.4 Genomförande Intervjugenomförande Transkribering Resultat Ordinarie klass Språk- och kunskapsutveckling i ordinarie klass Hinder i språk- och kunskapsutvecklingen i ordinarie klass Den sociala skolsituationen i ordinarie klass Sammanfattning Förberedelseklass Språk- och kunskapsutveckling i förberedelseklass Hinder i språk- och kunskapsutveckling i förberedelseklass Skolsituationen hos eleverna i förberedelseklass Sammanfattning En kombination mellan förberedelseklass och ordinarie klass Diskussion och slutsats Sociokulturella perspektiv på nyanlända elever Stöttning av nyanlända elever Studiehandledning Baskunskaper i svenska språket Nyanlända elevers skolsituation Metoddiskussion Slutsatser

6 7.7 Fortsatt forskning Referenser Muntliga källor Litteraturlista Bilaga

7 1. Inledning Allt fler barn flyr från sina hem på grund av krig, svält och naturkatastrofer. År 2015 anlände 13,412 barn till Malmö jämfört med 2014 då 1,567 barn flydde från sina länder till Malmö (Malmö kommun 2015). Detta innebär att många nyanlända elever blivit registrerade i Malmös skolor under de senaste åren. Vi anser därför att det är viktigt att göra en undersökning gällande nyanländas utbildningsförhållanden på grund av dagens situation. I barnkonventionen artikel sex står det att "Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling" (UNICEF 1989). Vilket innebär att alla som flyr till Sverige, ska få möjligheten till ett bättre liv. Ett liv där de kan känna sig trygga, integreras in i samhället och inkluderas in i skolan. I artikel 28 i barnkonventionen förklaras det att "Varje barn har rätt till utbildning" (UNICEF 1989). Alla nyanlända barn är nu en del av det svenska skolsystemet, vilket innebär att skolan blir en viktig plats för nyanlända elever. I Sverige finns det inga tydliga riktlinjer kring hur nyanlända elevers skolintroduktion ska organiseras, vilket bidragit till att skolor i Sverige arbetar på olika sätt med nyanlända elever. I skollagen kapitel tre, paragraf 1 förklaras, att alla elever ska få rätt till stöd, för att kunna utvecklas i svenska språket. Vidare förklaras det i 12:F att elever som inte behärskar det svenska språket ska få tillgång till introduktionsklass (Skollagen 2010: 800). Paragraf tolv har tidigare inte varit en del av skollagen, men /01 infördes lagen. Idag sker placeringen av nyanlända elever enligt två organisationsmodeller vilka är förberedelseklass eller direkt placering i en ordinarie klass. I förberedelseklassen går eleverna i en mindre och separat klass, tanken bakom är att eleverna ska få grundläggande kunskaper i det svenska språket för att senare kunna delta i en ordinarie klass. I ordinarie klass får man däremot direkt delta i klassens undervisning, utan introduktion till svenska språket. Tanken bakom är framför allt att de nyanlända eleverna utvecklar det svenska språket snabbare med hjälp av klasskamraterna som talar svenska (Juvonen 2015: 140). I Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (2011) tydliggörs det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Skolverket 2011:8 ). Vi vill därför undersöka vilken av de två mottagningsmodellerna som är mest effektiv för de nyanlända elevernas 7

8 integrering/inkludering i skolan, språk- och kunskapsutveckling, enligt pedagoger. Förutom de två organisationsmodellerna finns det även en tredje modell, som kommit fram under intervjuerna med pedagogerna. Den tredje modellen kommer vi förklara mer om i resultatet. 8

9 2. Syfte Undersökningen syftar till att ta reda på vilken av tillvägagångssätten, förberedelseklass eller ordinarie klass, som är mest främjande för nyanlända elevers lärande och utveckling. Studien utgår från lärares, rektorers och specialpedagogers perspektiv. 2.1 Frågeställning Vilka för- och nackdelar ser pedagoger med de olika mottagningsmodellerna för nyanlända elever? 9

10 3. Forskningsöversikt I denna del kommer vi att redogöra för vad tidigare forskning som är relevant för området kommit fram till. 3.2 Tidigare forskning Inom området nyanländas utbildning i ordinarie klass samt förberedelseklass, finns det ett begränsat antal studier. Den mesta forskningen som genomförts är från tidigt 2000-tal, men ett antal studier har genomförts de senaste åren. Forskningen som kommer att presenteras är relevant, eftersom den behandlar vilka fördelar och nackdelar som finns gällande förberedelseklass samt integrering direkt in i ordinarie klass. Forskningen belyser även hur man ska arbeta med nyanlända elever, för att skapa möjligheter för språk- och kunskapsutveckling. Med stöd av forskningen och vår egen undersökning kan vi komma fram till vilken av mottagningsmodellerna som är lämpligast för nyanlända elever. Jenny Nilsson och Monica Axelsson (2013) har skrivit artikeln Welcome to Sweden: Newly Arrived Students Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes. Skribenterna har till studien intervjuat nyanlända elever som går i årskurs åtta och nio, observerat klasser samt intervjuat lärare. Undersökningen har utförts för att få kunskap om vad nyanlända elever och lärare anser kring förberedelseklass och ordinarie klass. I studien visade det sig att elever och lärare hade skilda åsikter. Författarna har bland annat kommit fram till att andraspråkselever känner att man i ordinarie klass inte utformat lektionerna utifrån elevernas behov, detta görs i förberedelseklass. Vidare framhölls det att nyanlända elever i ordinarieklassrum upplevde, att de med hjälp av klasskamraterna och det varierade ämnena utveckla språket (Nilsson & Axelsson 2013). Nihad Bunar (2010) skriver i Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan om riskerna med förberedelseklass såväl som ordinarie klass. Syftet med arbetet är att diskutera vad svensk forskning anför gällande nyanlända elevers utbildningsförhållanden. Bunar förklarar att de nyanlända eleverna riskerar att bli isolerade och stigmatiseras i förberedelseklassen. När det gäller integrering i ordinarie klassrum belyser 10

11 Bunar risken för att många lärare inte har möjligheten att ge eleverna uppmärksamhet. De nyanlända eleverna som inte kan språket och som behöver stöttning kan få det svårare att utveckla kunskaper i svenska språket. Bunar menar att det finns nackdelar och fördelar med förberedelseklass och ordinarie klass, allt handlar om hur skolorna arbetar för att utveckla elevernas kunskaper (Bunar, 2010: 53 & 107). Nihad Bunar (2015) gav även ut antologin: Nyanlända och lärande- mottagande och inkludering. Antologin innehåller sju kapitel som inriktar sig på nyanlända elevers skolgång. Bland annat i kapitlet Lärarröster om direktplacering av nyanlända elever skriver forskaren Päivi Juvonen om lärarnas synpunkter på att elever direkt placeras i en ordinarie klass. Juvonen använde sig av en enkätstudie som skickades till 500 lärare i två kommuner i Sverige. Lärarna kunde på två frågor skriva fritt om för- samt nackdelar med att elever direkt placeras in i ordinarie klass (Juvonen 2015: 38). Det visade sig att majoriteten av lärarna som besvarat enkäterna känner att de saknar kunskaper för att undervisa nyanlända elever (Juvonen 2015). Lärarna i studien hade skilda åsikter kring direkt placering i ordinarie klass. Fördelarna var bland annat att eleverna inkluderas in i klassen och skapar relationer till kamraterna, och att eleverna utvecklar svenska språket. Nackdelarna var att lärarna känner att de inte har tid och kunskap att hjälpa de nyanlända eleverna eftersom de behöver extra stöttning. Det är en utmaning för lärare att hitta lämpliga uppgifter till eleverna, eftersom eleverna saknar de grundläggande kunskaperna i svenska språket. Det blir en svårighet för både lärare och elever att kommunicera och förstå varandra, vilket innebär att de nyanlända eleverna får det svårt att nå målen i skolan (Juvonen 2015). I Lena Fridlunds (2011) doktorsavhandling Interkulturell undervisning ett pedagogiskt dilemma förklarar Fridlund vilka skillnader samt likheter det finns mellan förberedelseklass och ordinarie klass. Hon påpekar likt Bunar att alla elever lär sig på olika sätt och att man i ordinarie klass inte kan tillmötesgå vissa elevers behov. I ordinarie klass blir det svårt att anpassa undervisningen till de nyanlända eleverna medan man i förberedelseklass kan genomföra det. Fridlund förklarar även att förberedelseklass kan vara exkluderande för nyanlända elever eftersom eleverna känner att de inte lär sig den riktiga svenskan som resten av skolan lär sig. Men Fridlund menar också att förberedelseklass behövs eftersom eleverna behöver en lugn start i skolan (Fridlund 2011). 11

12 I rapporten Vid sidan av eller mitt i av Myndigheten för skolutveckling (2005), behandlas nyanlända elevers skolsituation i grundskolan och på gymnasiet. Rapporten tar upp hur olika kommuner arbetar med nyanlända elever för att de ska utvecklas i svenska språket. I rapporten framförs vikten av att nyanlända elever får vara i mindre klasser, det bidrar till att läraren har möjligheten att ge eleverna extra stöttning. Det finns nyanlända elever som inte gått i skolan och som kan vara analfabeter, därför är kartläggning av nyanlända elevers kunskaper viktigt. Detta bidrar till att lärarna kan genomföra lektioner utifrån elevernas tidigare kunskaper och eleverna utvecklar språket snabbare när de kan koppla sina kunskaper till utbildningen (Myndigheten för skolutveckling 2005). Sandra Taylor (2008) skriver i Schooling and the settlement of refugee young people in Queensland: the challenges are massive om nyanlända elevers behov i skolan, med hjälp av ett antal intervjuer med lärare. En viktig faktor i elevernas utveckling, enligt lärarna, är att de ska känna sig inkluderade och välkomna till skolan. Detta bidrar till engagerade elever som vill vara en del av skolan och som vill utvecklas. Lärarna ansåg att denna faktor spelar en stor roll i elevernas kunskapsutveckling. I intervjuerna framförs det även att på grund av det ökade antalet nyanlända elever, känner lärarna sig utslitna. Lärarna menar att eleverna behöver extra stöd för att kunna utvecklas i språket, men det behövs fler lärare och modersmålslärare i klassrummet för att eleverna ska få möjligheten att utvecklas. Det uppmärksammades även att lärarna ville få utbildning i engelska som andraspråk, för att kunna stödja eleverna bättre (Taylor, 2008). 12

13 4. Teori I följande del kommer vi att presentera vilka teorier och teoretiska perspektiv vi bygger vår studie på, samt tydliggöra vilka begrepp som kommer att användas i studien. 4.1 Sociokulturellt perspektiv Nilsson & Axelsson (2013) beskriver Vygotskijs teorier gällande individers ständiga utveckling i samspel med den sociala och kulturella miljön. Vygotskijs teorier kopplas till ett sociokulturellt perspektiv, som enligt Nilsson & Axelsson förmedlar att kunskaper utvecklas i sociala sammanhang. Social interaktion bidrar till en lättillgänglig språkinlärning (Nilsson & Axelsson 2013: 139). Roger Säljö (2011) förklarar att ur ett sociokulturellt perspektiv krävs det att möjligheter måste erbjudas från den omgivande världen för att kunskaper ska utvecklas (Säljö 2011: 71). Skolverket (2012) förklarar att det sociokulturella perspektivet betonar kulturens, det sociala sammanhangets och samspelets betydelse för kunskapsutveckling, tänkande och språkutveckling. Vilket innebär att lärande och språkutveckling sker tillsammans och processen aktiveras när man deltar i språkliga aktiviteter i olika sociala situationer, till exempel i klassrummet, på raster eller under fritiden. Genom att vara aktiv i undervisningen, ges det möjlighet för utveckling av kunskap, tankar och språk (Skolverket 2012: 28). Figur 1 (Skolverket 2012:23) 13

14 Ur ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet i sociala sammanhang mellan individer och sedan genom individuell bearbetning. Ju fler olika sammanhang man ingår i, där man är språkligt aktiv, desto större chans till språklig utveckling (Skolverket 2012: 22). Sociokulturell teori är relevant för vår studie eftersom teorin belyser hur språkutveckling samt kunskapsutveckling sker genom samspel med andra. Med stöd av teorin skapar vi en förståelse för elevers inlärningsprocess och utifrån teorin kan vi analysera och reflektera kring nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Men även ta reda på vilken av mottagnings-modellerna som bidrar till en miljö där inlärning sker i sociala sammanhang. 4.4 Begrepp Vi har valt att definiera begreppen nyanlända elever, förberedelseklass, ordinarie klass, stöttning, inkludering och exkludering. Begreppen är genomgående i hela arbetet, vilket gör att vi anser att de behöver förtydligas Nyanlända elever Skolinspektionen (2009) definierar begreppet nyanlända elever. Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under terminen (Skolinspektionen 2009: 12). Bunar (2010) instämmer med skolinspektionen och pekar på tre faktorer: eleven har invandrat till Sverige, eleven har anlänt nära eller under skolstarten, eleven har ett annat modersmål och eleven behärskar inte det svenska språket, dessa tre faktorer måste uppfyllas för att en elev ska betraktas som nyanländ (Bunar 2010: 14). Skollagen (2010) förtydligar i paragraf tolv att en nyanländ elev betraktas som nyanländ endast under de fyra första åren i Sverige (Skollagen 2010: 800) Förberedelseklass och ordinarie klass Nilsson & Axelsson (2013) inringar begreppet förberedelseklass som en introduktionsklass för nyanlända elever. Eleverna får intensiv undervisning i svenska språket, studievägledning med hjälp av modersmålslärare och introduktion inom andra ämnen i skolan (Nilsson & Axelsson 14

15 2013: 138). Skolinspektionen (2009) delar samma åsikt som Nilsson och Axelsson: begreppet förklaras som undervisning i särskild grupp under en begränsad tid, undervisningen anordnas för att förbereda eleven för ordinarie undervisning (Skolinspektionen 2009: 20). Enligt Nilsson och Axelsson (2013) får elever som direkt integreras in i ordinarie klass omedelbart delta i klassens undervisning, de får utveckla språket och sina kunskaper med hjälp av att vara i och höra språket användas i olika sammanhang (Nilsson & Axelsson 2013: 139) Stöttning Stöttning kopplas till Vygotskijs syn på lärandet. Begrepp används av Skolverket (2012) och Nilsson & Axelsson (2013) när det gäller kunskapsutveckling. Där innebär stöttning att en elev som behöver hjälp ska få stöd av antingen en lärare eller någon som har större kunskap inom området. Anledningen är att eleverna kan utnyttja sin lärandepotential (Nilsson & Axelsson 2013: 140, Skolverket 2012: 29). Även Janneke van de Pol, Monique Volma & Jos Beishuizen (2010) skriver i "Scaffolding in Teacher Student Interaction: A Decade of Research" om stöttning. I artikeln förklaras tre olika stadium när det gäller stöttning. Det första är att lärarens stöd måste anpassas till elevens nuvarande nivå och läraren bör ha större kunskap inom området. Det andra stadiet drar läraren sig efter en tid tillbaka och låter eleverna själva genomföra uppgifterna. Detta har med det tredje och slutliga stadiet att göra, nämligen att ansvaret överförs till eleven. Vilket innebär att eleven har utvecklat kunskaper inom området och kan genomföra uppgifter på egen hand, utan stöd av läraren (Van de Pol,Volma & Beishuizen 2010: ). Stöttning är ett hjälpmedel för elever, den hjälper dem att gå framåt i sin språk- och kunskapsutveckling. Vilket vi anser är viktigt för elever att få tillgång till, och med hjälp av studien vill vi få kunskap om vilken mottagningsmodell som bidrar med stöttning Inkludering och exkludering Claes Nilholm (2006) påpekar att det finns olika uppfattningar när det gäller innebörden av begreppet inkludering (Nilholm 2006: 15). Begreppet kan innefatta olika former av arenor som till exempel yrkesliv, boende, politik och skolan, och det är därför viktigt att använda begreppet rätt i olika sammanhang (Nilholm 2006: 21). Ingmar Emanuselsson (2007) beskriver också att begreppet inkludering har en bred innebörd som kan användas i alla praktiska verksamheter (Emanuselsson 2007: 11). 15

16 Jan Inge Jönhill (2012) definierar att inkludering handlar om personers tillhörighet i olika sociala kontexter, till exempel elevens tillhörighet i skolan (Jönhill 2012: 39). Nilholm (2006) beskriver däremot att inkludering är mer än bara elevernas tillhörighet utan även elevernas rätt till närvaro i klassrummet, både gällande det sociala sammanhanget och utbildningen (Nilholm 2006: 19). Emanuelsson (2007) har en liknande förståelse kring begreppet, hon beskriver att inkludering innebär att eleverna har full rätt till deltagande i den gemensamma utbildningen (Emanuelsson 2007: 11). Inkludering kan även betyda hur situationen är för den enskilda eleven. Trivs eleverna i skolan? Har de goda sociala relationer och når de målen? Detta är faktorer som påverkar om eleverna är inkluderade i skolmiljön (Nilholm & Göransson 2013: 29). Emanuelsson (2007) skriver att begreppet inkludering kan kopplas till en skola för alla som är ett av målen i läroplanen, och vilket lärare ska sträva efter. Därför anser hon att begreppet inkludering är en fortgående process som skolorna ska arbeta med (Emanuelsson 2007: 10). Begreppet exkludering är motsatsen till inkludering. Jönhill (2012) förklarar att begreppet innebär att man utesluter någon, utanförskap sker. Elever känner sig i detta stadium att de inte tillhör klassen (Jönhill 2012: 39). Nilholm & Göranssons (2013) faktorer för att en elev ska känna sig inkluderad, bör uppfyllas för att hen ska känna sig inkluderad. Om faktorerna inte uppfylls kan det leda till exkludering (Nilholm & Göransson 2013: 29). 16

17 5. Metod Studien kommer genomföras med hjälp av en kvalitativ undersökning, baserad på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna kommer att genomföras för att få ta del av pedagogers tankar kring nyanlända elever som direkt placeras i ordinarie klass respektive förberedelseklass. Monica Dalen (2008) skriver att den kvalitativa intervjun är lämpad för att få en inblick i informantens egna tankar, känslor och erfarenheter (Dalen, 2008: 9). Därför är intervjuer mest användbara för vår studie. 5.1 Intervju Begreppet intervju betyder utväxling av synpunkter mellan personer (Dalen 2011: 9). Jan- Axel Kylen (2004) skriver att intervjun är ett möte mellan personer. Man ställer frågor och får svar, som används som underlag i studiens analys (Kylen, 2004: 17). Intervjuer används för att samla kunskap, och de kan även användas för att komplettera insamlat forskningsmaterial (Dalen, 2011: 10). Det är viktigt att ha i åtanke när man utför en intervju att den som intervjuar inte får ta in sina egna uppfattningar och synpunkter, eftersom det är intervjupersonens tankar, erfarenheter och känslor som är viktiga. Det är viktigt att intervjuaren har förmågan att lyssna och visa intresse (Dalen 2011: 39). Vi har valt att använda oss av semistrukturerad intervju. Det innebär att man med hjälp av studiens problemställning formuleras underliggande frågor och följdfrågor. Intervjufrågorna ska vara relevanta till studiens frågeställning. Det informanten berättar kommer att bli material till forskningen/arbetet, därför är det viktigt att svaren blir tillräckligt besvarade (Dalen 2011: 31-32). I en semistrukturerad intervju kan man ha några öppna frågor och intervjuaren måste aktivt lyssna för att kunna ställa följdfrågor. Detta för att få den informationen man vill ha av informanten (Alvehus, 2015: 83). I åtanke måste man ha att intervjuerna är endast de intervjuade pedagogernas perspektiv och inte alla Malmös pedagogers uppfattning. Pedagogernas perspektiv kan påverkas och förändras. Elizabeth DePoy och Laura N Gitlin (1999) förklarar att kunskap är dynamisk och föränderlig. Det är pedagogen som äger kunskapen, och pedagogen avgör kunskapens dynamiska och kvalitativa natur (DePoy & N 17

18 Gitlin 1999: 173). Detta innebär att vi måste förhålla oss kritiska till pedagogernas tankar kring nyanlända elevers utbildningsförhållanden. 5.2 Val av skolor Skolorna valdes eftersom vi har haft våra verksamhetsförslag utbildning perioder på skolorna. Urvalet är ett strategiskt val, med anledning av att skolorna som studeras är redan känd för oss sedan innan och vi vet därför vilka pedagoger som har inblick i den problematik som står i centrum för vår undersökning. Skolorna valdes även på grund av att de ligger i Malmöområdet och för att de arbetar på olika sätt med nyanlända elever Skola A Skolan arbetar med direkt integrering in i ordinarie klass. Den ligger i Malmös innerstad och är en F- 6 skola, där majoriteten av eleverna har svenska som förstaspråk. Sedan april-maj 2015 har skolan tagit emot 15 nyanlända elever Skola B Skolan arbetar med förberedelseklass för nyanlända elever, den har sedan en tid tillbaka börjat kombinera förberedelseklass med ordinarie klass. Den ligger i östra Malmö och är en F-9 skola, där majoriteten av eleverna talar svenska som andraspråk. Skolan har sedan våren 2015 tagit emot nyanlända elever. 5.3 Undersökningsgrupp Undersökningsgruppen består av två lärare, två rektorer och två specialpedagoger, som alla arbetar på ett eller annat sätt med nyanlända elever. Valet att intervjua rektorer utfördes eftersom rektorerna har en helhetssyn på skolan, de är spindlarna i näten. Lärarna valdes på grund av att de tillbringar mest tid med de nyanlända eleverna, det är de som integrerar och inkluderar eleverna i klasserna. Vi valde även att intervjua specialpedagoger, anledningen är att de arbetar enskilt med elever som behöver särskilt stöd. Många av de nyanlända eleverna 18

19 träffar specialpedagogen individuellt. Specialpedagogen får vid träffarna en syn på vad eleverna behöver stöd i och vad eleverna kan utveckla Skola A Intervjuer med en lärare, rektor och specialpedagog gjordes, på skolan som integrerar direkt in nyanlända elever i ordinarie klass. Biträdande rektorn A är en kvinnlig pedagog, hon har tidigare arbetat på skolan i femton år, i samverkan med en förberedelseklass. I augusti 2015 blev hon biträdande rektor på skolan. Läraren A är en kvinnlig pedagog, som tidigare arbetat med nyanlända elever, i nuläget arbetar hon i en årskurs tre med tjugofem elever. En av eleverna är nyanländ, och har integrerats in i ordinarie klass. Specialpedagogen A är en kvinnlig pedagog, hon arbetar med elever som behöver extra stöd. Hon arbetar inte endast med nyanlända elever utan allmänt med elever som behöver extra stöd på grund av dyslexi, språksvårigheter och lässvårigheter Skola B Intervjuer med en lärare, rektor och specialpedagog gjordes, på en skola som arbetar med förberedelseklass för nyanlända elever. Rektor B är en manlig pedagog som sedan 2011 varit rektor på skolan. Lärare B är en kvinnlig pedagog, hon arbetar i förberedelseklassen och har jobbat med förberedelseklassen i ett och ett halvt år. Specialpedagog B är en kvinnlig pedagog som arbetat på skolan sedan augusti Hon arbetar med elever som behöver extra stöd. Hon är där för de nyanlända eleverna som efter förberedelseklass, slussats vidare till ordinarie klass. 19

20 5.4 Genomförande När vi valde ut vad vi ville undersöka i vårt examensarbete tog vi kontakt med våra VFU-skolor och vi frågade rektorerna på skolorna via mail om vi kunde få möjligheten att intervjua några pedagoger på skolan. De pedagoger som valde att delta i undersökningen bokade vi in tider med, som passade deras scheman. Intervjuerna genomfördes under två och en halv vecka. Intervjuerna med de sex pedagogerna genomfördes enskilt, och varade i ungefär minuter. Intervjuerna skedde inne i klassrum eller grupprum i skolorna. Att genomföra intervjuerna på skolan, gjordes på grund av att det var enklare för pedagogerna att anpassa sina tider. I mailet som vi skickade ut, beskrev vi syftet med studien och varför vi kontaktade just dem. Dalen (2011) skriver att det är viktigt att mailet man skickar ut till deltagran är skrivet på ett sätt som ger information om undersökningen. Man ska beskriva syftet med studien, vilka metoder som ska användas och hur resultaten kommer att presenteras. Detta gör man eftersom det är ett slags samtycke och ger informanten information om vad som kommer att röra henne eller honom (Dalen 2011: 21-22). I mailet skickades även intervjufrågorna ut i förväg. De skickades ut i förväg eftersom pedagogerna bad oss att skicka dem, på grund av att de ska känna till vilka typer av frågor som kommer upp samt vara förberedda. Vi förberedde frågor och följdfrågor som inte var ledande, utan vi ville att pedagogerna skulle kunna göra sina egna röster hörda. Johan Alvehus (2013) förklarar att om man ska kunna vara en god lyssnare och inte missa något viktigt, kan man spela in intervjun. Att samtidigt anteckna intervjun, vore bra då det kan bli fel med inspelningen (Alvehus 2013: 87). Vi frågade pedagogerna om vi kunde få tillåtelse att spela in intervjun, eftersom vi ville ha deras samtycke. Fem av sex intervjuer spelades in och antecknades, en av dem antecknades bara. Inspelning skedde på mobiltelefonerna och före intervjuerna testades diktafonen för att säkra dess kvalitet Intervjugenomförande När intervjuerna genomfördes förklarade vi att intervjuerna kommer att vara anonyma. Dalen (2011) menar att i kvalitativa intervjuer som är anonyma, måste informanten känna sig trygg när han eller hon lämnar över information. Man måste även som forskare vara noga med att 20

21 inte identifiera personen på något sätt som utomstående kan känna till (Dalen 2011: 23). Även Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2009) förklarar att informationen som deltagaren bidrar med ska hållas anonym (Kvale & Brinkmann 2009: 89). Vetenskapsrådet (2002) förklarar att det finns fyra krav som en undersökning ska förhålla sig till. Det första är informationskravet, vilket innebär att intervjuaren informerar om syftet med arbetet. Det andra är samtyckeskravet, där informanten själv har rätt att bestämma över sin medverkan i undersökningen. Det tredje är att undersökningen ska vara i överensstämmelse med konfidentialitetskravet, det vill säga uppgifter om deltagarna ska hållas hemliga och det fjärde kravet är nyttjandekravet, vilket innebär att informationen som samlats in endast får användas till studien (Vetenskapsrådet 2002: 7-14). Vi har i undersökningen försökt hålla oss till kraven, för att deltagarna ska känna sig trygga. Detta för att pedagogerna ska känna att de kan tala fritt om sina erfarenheter och tankar. Till att börja med valde vi att ännu en gång informera om syftet med intervjun/undersökningen för att påminna pedagogerna om studien. Under intervjuerna antecknade den ena av oss och den andra intervjuade. Intervjuaren hade ansvaret att ställa frågorna och följdfrågor, för att få frågorna tillräckligt besvarade. När intervjuerna genomförts förklarade vi att studien kommer att finnas tillgänglig för dem efter att arbetet genomförts Transkribering Transkriptionerna gjordes så snart som möjligt efter intervjuerna. Eftersom intervjuerna skulle transkriberas valde vi att dela upp intervjuerna mellan oss för att snabbare kunna transkribera dem. Vi använde oss av konversationsanalys, vilket enligt Alvehus (2013) innebär att man transkriberar allt mycket noggrant, från intention till replikväxling och pauser (Alvehus 2013: 85). Detta gjordes för att vi ville ha allt transkriberat så att vi inte skulle behöva missförstå informantens information. 21

22 6. Resultat I detta avsnitt kommer vi att redovisa de resultat som framkommit under intervjuerna. Vi kommer presentera pedagogernas svar på de olika frågor vi ställde under intervjuerna. Detta för att få fram pedagogernas åsikter angående förberedelseklass respektive ordinarie klass. Vi har även valt att dela upp resultatet i olika underrubriker, för att tydliggöra pedagogernas åsikter, tankar och reflektioner. 6.1 Ordinarie klass Språk- och kunskapsutveckling i ordinarie klass I ordinarie klass sker språklig stimulans hela tiden. Rektor A och specialpedagog A förklarar att eftersom majoriteten av eleverna på skolan har svenska som förstaspråk, får de nyanlända eleverna höra och vara i språket hela tiden. Detta ger de nyanlända eleverna möjligheten att utvecklas i svenska språket (Rektor A, , Specialpedagog A, ). Pedagogerna är eniga om att elever som direkt integreras in i ordinarie klass får höra och använda språket i olika sammanhang. Specialpedagog A menar att det är viktigt att lära sig språket i olika sammanhang, det är då de nyanlända eleverna kan koppla ord och begrepp till föremål, känslor och handlingar. Pedagogen framför vikten av sociala sammanhang, hon menar att med hjälp av lärare och klasskamrater kan nyanlända elever utveckla sitt språk och sina kunskaper. När de nyanlända eleverna deltar i sociala sammanhang som rastaktiviteter, grupparbeten och i undervisningen bidrar detta till att de nyanlända eleverna får bada i språket (Specialpedagog A, ). Även lärare A förklarar att med hjälp av lek på raster kan eleverna tillgodogöra sig det svenska språket (Lärare A, ). Lärare A förklarar att när eleverna tar till sig det svenska språket, bygger det upp deras ordförråd. När orden upprepas flera gånger i olika sammanhang lär sig eleverna orden. Detta leder till att de så småningom med hjälp av orden kan bilda meningar (Lärare A, ). Lärare A förklarar vidare att för att de nyanlända eleverna snabbare ska utveckla sitt ordförråd i svenska språket brukar hon när hon läser böcker för eleverna använda sig av kroppsspråk. Detta för att eleverna med hjälp av hennes kroppsspråk skall få en förståelse för vilket ord hom 22

23 förklarar och för att eleverna ska få ett grepp om vad boken handlar om. Lärare A nämner även att kunskapsutveckling sker mest under engelskundervisningen, där de går igenom grunderna i engelska språket och kopplar det till svenska språket. Hon förklarar att: Vi räknar på engelska, vi jobbar med färger på engelska. Allt det där som är basic, byxor, tröja och kroppsdelar det jobbar vi med på engelska. Då märker jag att där tar eleven till sig och bygger på sitt ordförråd. (Lärare A, ) Hinder i språk- och kunskapsutvecklingen i ordinarie klass Lärare A påpekar att nyanlända elever behöver grunderna i svenska språket, vilket eleverna inte får i hennes klass. Eleverna arbetar med lite mer avancerade saker än att lära sig grunderna i svenska språket. För tillfället arbetar hon i sin klass med fotosyntes och förklarar att det är väldigt abstrakt. De nyanlända eleverna får inte se, höra eller känna på det. Eleverna får på grund av ovannämnda faktorer inte förståelse för alla begrepp som kan kopplas till fotosyntes. Därför är det viktig att få grunderna i svenska språket, eleverna får då chansen att förstå sig på undervisningen. Även de andra pedagogerna förklarar att grunderna i språket är viktiga för de nyanlända elevernas språk- och kunskapsutveckling. Men lärare A förklarar att endast under engelsklektionerna talar man om grunderna i språket. Under dessa tillfällen när läraren kopplar engelska till svenska får nyanlända elever en form av grund i svenska språket. Lärare A säger att: Om du får en elev i år två eller år tre eller högre, så är det inte helt enkelt. Då pratar, läser man rätt så avancerade läromedelstexter t.ex. so, teknik. Det kan vara svåra ord och begrepp, och en elev som ska lyssna här och lyssna där och lyssna framme på läraren och läsa bok och när det är så många ord och begrepp man inte förstår då är det tufft (Lärare A, ). Specialpedagog A förtydligar att eftersom man integrerar in eleverna i ordinarie klass så behöver man tolk, modersmålslärare, studievägledare eller studiehandledare. Skolan behöver alltså mycket personal för att stödja elevernas behov (Specialpedagog A, ). Språkstöd är enormt viktigt för de nyanlända eleverna. Att få tillgång till en modersmålslärare som kan förklara och förtydliga ord och begrepp bidrar till att de nyanlända eleverna utvecklar språket och kunskaperna. Därför är det viktigt att eleverna får tillgång till fler pedagoger som talar svenska som andraspråk, vid tillfället har skolan en pedagog förutom modersmålslärarna som har arabiska som förstaspråk. Hon arbetar mycket med de nyanlända eleverna och stöttar dem i deras språk- och kunskapsutveckling (Rektor A, ). Även rektor B och lärare B 23

24 förklarar att om man arbetar med direkt integrering i ordinarie klass är det viktigt med stöd av pedagoger, eleverna är i stort behov av begrepps förtydliganden (Lärare B, , Rektor B ). Vidare förklarar lärare B att man gör eleverna en otjänst när man låter en elev sitta dag ut och dag in i ett klassrum och lyssna och vara med på lektioner som hen inte förstår, där någon pratar ett språk hen aldrig har hört. Det är lika gärna att knäcka en elevs självförtroende, för eleven får ingen chans att utveckla sitt språk (Lärare B, ). Lärare A har liknande åsikter kring nyanlända elever som integreras in i ordinarie klass. Jag önskar att jag hade haft möjligheten och sätta mig med eleven för att förklara och stötta, men med 24 elever i klassen blir det svårt (Lärare A, ). Vissa nyanlända elever har aldrig tidigare gått i skolan, detta gör det svårt för eleven att anpassa sig till undervisningen. Dessa elever behöver extra stöd och baskunskaper i svenska språket. Andra elever har varit på flykt under en längre tid och befunnit sig i ett annat land där de har lärt sig landets språk. När de väl är i Sverige ska de lära sig svenskan och förväntas utveckla den så snabbt som möjligt. Det är därför viktigt för pedagogerna att känna till elevernas skolbakgrund, så att de kan hjälpa eleven på alla möjliga sätt (Rektor A, , Rektor B, ) Den sociala skolsituationen i ordinarie klass Pedagogerna som arbetar med direkt integrering i ordinarie klass förklarar att nyanlända elever i början kan känna sig lite ensamma, eftersom de inte kan kommunicera med klasskamraterna. Eleverna brukar istället söka sig till dem som talar samma språk i skolan. Rektor B förklarar att det är naturligt att söka sig till någon som talar samma språk, nyanlända elever kommer tala det språk dem förstår för att göra sig förstod(rektor B, ). Rektor A förtydligade att eftersom majoriteten av eleverna i skola A talar svenska som förstaspråk, bidrar det till att de nyanlända eleverna tar kontakt med dem. Hon påpeka även att det är pedagogernas skyldighet att ge de nyanlända eleverna möjligheten delta i rastaktiviteter och i undervisningen. För att eleverna ska känna sig delaktiga i skolan har skolan ett trygghetsteam med personal som befinner sig på skolgården, så att eleverna kan känna sig trygga (Rektor A,160204). 24

25 Teamet fångar upp och kan se om vissa elever är ofta ensamma. Vilket vi sedan diskuterar och arbetar med. Hur kan vi stötta dessa elever och vilka åtgärder kan göras? Ibland kontaktas klassläraren, så att hen kan jobba med det. En åtgärd har varit att vi infört en lekpatrull för att engagera elever, om någon verkar ensam ska eleverna försöka fånga upp dem och få med dem på sina lekar. Detta är ett mottagningssystem som vi har för att eleverna ska känna sig välkomna och trygga på skolan (Rektor A, ) Sammanfattning Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att pedagogerna ser både fördelar och nackdelar med nyanlända elever som direkt integreras in i ordinarie klass. Det visade sig att ordinarie klass bidrar med en sociokulturell miljö där nyanlända elever få höra språket i olika sammanhang, vilket bidrar till att de får bada i språket. Pedagogerna menar att elever som får vara i språket jämt och ständigt, utvecklar sitt språk. Pedagogerna önskar dock att eleverna ska få möjligheten att få grunderna i svenska språket, eftersom det är avgörande för elevernas kunskapsinhämtning. Nyanlända elever behöver stöttning, vilket man i ordinarie klass inte kan bidra med hela tiden. Därför har modersmålslärare i klassrummen stor betydelse, pedagogerna menar att modersmålsläraren förklarar begrepp för eleverna och stöttar dem där läraren inte kan. Det framkom även att nyanlända elever i ordinarie klass får större möjlighet till att inkluderas och integreras in i klassen och skolan. Pedagogerna menar att nyanlända elever har ett stort utbud av kamrater som de kan umgås med. Men eftersom eleverna inte kan språket bidrar det till att de känner sig ensamma eller att de endast tar kontakt med någon som talar samma språk som dem. 6.2 Förberedelseklass Språk- och kunskapsutveckling i förberedelseklass Alla som intervjuades var positiva till förberedelseklass, de framförde vikten av att lära sig grunderna i språket. Grunderna i språket är viktig för eleverna eftersom de senare med hjälp av språket ska kunna inhämta kunskaper. Specialpedagog B menar att eleverna som går i förberedelseklass får mycket träning i det svenska språket. Om eleverna samtidigt som de lär sig språket ska inhämta kunskaper, blir det för mycket för eleverna (Specialpedagog B, ). I förberedelseklass ligger fokus på språket och ofta är det en lärare som har svenska A som lär ut, vilket är en stor fördel eftersom dessa lärare har stora kunskaper i svenska språket 25

26 (Specialpedagog A, ). Även de andra pedagogerna har liknande tankar som specialpedagogen. Elever som går i förberedelseklassen får så pass mycket ordförråd, att de senare kan dra nytta av det för att kunna skriva texter, läsa och inhämta kunskaper (Lärare A, ). Lärare B som arbetar i förberedelseklassen tycker att det mest positiva med förberedelseklass är att eleverna får det grundläggande språket i svenskan för att senare gå vidare med sin utbildning (Lärare B, ). Hon berättar: Jag har en grupp som är lite starkare på svenska som varit här lite längre då kanske jag har läsgrupp med dem, och läser en svårare bok, medan en annan grupp läser enkla meningar. Vi som arbetar i förberedelseklass delar in grupperna så att det finns stöttning av en lärare eller pedagog vid de här tillfällena (Lärare B, ). I förberedelseklassen är undervisningens nivåanpassad för varje elev, för att eleverna ska utvecklas så mycket som möjligt. Under grupparbeten delar läraren upp eleverna utifrån nivåerna. Läraren påpekar att hon och extraresursen som finns i klassrummet är med under grupparbetena för att vara där som ett stöd. Anledningen bakom extraresursen är att eleverna är i behov av stöttning och så mycket hjälp som möjligt från lärarna, vilket de ofta får i förberedelseklass. Förutom extraresursen får eleverna även studiehandledning och modersmålslärare kommer till klassrummet tre timmar varje vecka för att hjälpa eleverna. Det anser läraren är en fantastisk tillgång för elevernas språk och kunskapsutveckling (Lärare B, ). Även specialpedagog B och Rektor B är mycket positiv till att det finns extraresurser i klassrummet och att det finns studiehandledning för eleverna, vilket kan göra att de utvecklas i det svenska språket (Specialpedagog B, , Rektor B ). Förutom stöttning av pedagoger, får eleverna ständigt bildstöttning. Lärare B förklarar att allt de arbetar med finns det bilder och ord till. Hon brukar ofta visa en bild i helklass och bildtext, sedan ge eleverna en förklaring (Lärare B, ). I förberedelseklassen använder man sig även mycket av Ipads, vilket är en stor tillgång för eleverna. Med hjälp av Ipad kan eleven ta fram en bild för att visa läraren vad hon menar eller så kan man googla upp ord och begrepp tillsammans (Lärare B, , Rektor B ). Förutom språket arbetar man även med andra ämnen, men på en lägre nivå än i ordinarie klass, då fokus i förberedelseklassen framför allt ligger på språkutvecklingen. Lärare B går vid tillfället igenom islam då nästan alla eleverna i klassrummet är muslimer och jämför det med judendomen. Läraren utgår från något som eleverna redan kan och hon menar att när elever som har svårt med språket, ska inhämta kunskaper är det bra att ha linjer mellan två saker. 26

27 Genom att undervisa om något som eleverna förstår och något eleverna inte förstår men det finns en relation mellan dem, blir det tydligare för eleverna. Lärare B beskriver den allmänna språk- och kunskapsutvecklingen i en förberedelseklass såhär: Jag tycker att eleverna får god grund och kommer in i klassen, kommer in i det svenska samhället, det svenska språket framförallt. Jag är verkligen för förberedelseklass, detta är liksom deras lilla hemma nu i början så att jag ser fördelar med att dom får en chans, dom får en chans att bli godkända i ämnena, dom får en chans att lära sig och faktiskt bli en del av samhället och skolkulturen. Så jag tycker att det är jättebra (Lärare B, ) Hinder i språk- och kunskapsutveckling i förberedelseklass Pedagogerna som deltagit i intervjun har varit positiva till förberedelseklass. Det som kan vara negativt är att de nyanlända eleverna inte får höra språket i ett sammanhang, till exempel i klassrummet och på raster. Detta är viktigt att få tillgång till, för att man skall kunna utveckla språket (Specialpedagog A , Lärare A , Rektor A, ) Skolsituationen hos eleverna i förberedelseklass Fem av pedagogerna är positiva till att nyanlända eleverna får börja i förberedelseklass, eftersom de då får en lugn och trygg start. Lärare B säger: Jag är verkligen för förberedelseklass, jag tycker att det bra för eleverna, dom får träffa på en trygg miljö där dom är mycket i, i början (Lärare B, ). Specialpedagog A och Rektor B förklarar liknande och påpekar att det är viktigt med klass som förhoppningsvis inte är för stor? I en mindre grupp kan man bemöta elevernas behov (Specialpedagog A, , Rektor B ). Anledningen är att eleverna är i behov av att starta i en lugn miljö, eftersom många av dem kan vara traumatiserade. När eleverna kommer till Sverige har de med sig mycket trauman, och förberedelseklassen blir en trygghet för eleverna, vilket är viktigt för dem i början (Lärare B, , Rektor B ). Rektor A berättar att skola A tidigare haft en förberedelseklass och att hon inte var så insatt i förberedelseklassen när den fanns på skolan. Men att hon förstod att många elever i förberedelseklassen var glada för sin klass och för pedagogerna i förberedelseklassen (Rektor A, ). Men det kan hända att förberedelseklassen kan vara/ bli isolerad från resten av skolan, vilket gör att eleverna i förberedelseklassen blir som främmande fåglar (Rektor A , Lärare A 27

28 160204, Rektor B ). Specialpedagog A förklarar att hon anser att man i förberedelseklass isoleras från resten av skolan och menar att det är negativt för eleverna. Hon förklarar även att eleverna inte får träffa många jämnåriga eftersom förberedelseklassen är till för alla elever oavsett ålder. (Specialpedagog A, ). Liknande åsikter har pedagogerna som deltog, och menar att det är bra att de nyanlända eleverna inte går i förberedelseklassen för länge, så att de får möjlighet att integreras in i skolan. I början när lärare B började jobba i förberedelseklassen kände hon samma sak: att man var en liten ö i skolan, isolerad från resten. Men nu ser det inte ut så, utan förberedelseklassen arbetar i arbetslag med tre andra klasser. Arbetslagen gör saker tillsammans som utflykter och en gång i veckan har man elevensval och då blandas fem klasser. De nyanlända eleverna får träffa elever från resten av skolan, det sker en inkludering. Barnen har även rast med resten av skolan, där de kan skapa kontakter med andra elever Sammanfattning Utifrån vår kvalitativa undersökning fick vi fram både positiva och negativa synpunkter på förberedelseklass. Det har visat sig, enligt pedagogerna att förberedelseklass är viktigt eftersom fokus ligger på det svenska språket. Vidare förklarar informanterna att eleverna i en förberedelseklass får lära sig grunderna i språket för att senare kunna inhämta kunskaper från sina ordinarie klasser. Men eleverna får i förberedelseklass kunskaper i andra ämnen, men på en lättare nivå än ordinarie klass. Resultaten visar att eleverna i förberedelseklassen får mycket stöd från klasslärare, extraresurser och modersmålslärare. Detta är givande då eleverna är i behov av extra stöd. De är även i behov av att få starta i en lugn och trygg miljö eftersom många elever kan vara traumatiserade och behöver en stöttande och lugn miljö. Men nackdelarna framkommer också tydligt i resultaten. Dessa är framförallt att en förberedelseklass kan vara isolerad från resten av skolan och därför försvåras integrationen mellan elever som går i en förberedelseklass och ordinarie klass. Vidare kan det vara negativt att nyanlända eleverna inte får höra språket hela tiden i olika sammanhang. 28

29 6.3 En kombination mellan förberedelseklass och ordinarie klass Alla pedagoger som deltog i undersökningen förklarade att det finns ett tredje sätt att arbeta, som skola 2 dessutom genomfört. En kombination mellan förberedelseklass och ordinarie klass: Jag tycker att man ska ha förberedelseklass, sen kan man ha en hemklass som man ingår i när det är musik, bild, idrott och när man åker på utflykt och så. Jag tycker att man ska kunna slussas ut och vara med i praktiska ämnen från början känner jag, för att ha klasstillhörighet, för att det är också viktigt (Lärare A, ) Pedagogerna förklarar att nyanlända elever ska till och börja med tillbringa sina första två månader i en förberedelseklass. Där eleverna kan få grunderna i språket och en lugn start i skolan. Eleverna ska efter två månader bli tilldelad en ordinarie klass, som hen går till under praktiska ämnen, till exempel bild, slöjd, musik och idrott. Men Lärare B förklarar att om en elev är kunnig i till exempel engelska ska hen få delta i ordinarie klassens engelskundervisning. När pedagogerna i förberedelseklassen inser att en elev hänger med på lektionerna, kan inhämta kunskaper, kan läsa och skriva slussas eleven ut till sin ordinarie klass. När eleven slussats ut, sker ingen undervisning i förberedelseklassen utan endast i ordinarie klassen (Lärare A , Lärare B , Rektor A , Specialpedagog B ). Rektor B förtydligar att en elev inte kan vara i förberedelseklassen för länge, max 2 år men helst mindre(rektor B, ). Rektor A förklarar att en kombination mellan förberedelseklass och ordinarie klass är det absolut bästa. Att man kan ge extra stöd i vissa sammanhang, men att man måste ha en egen klass som man faktiskt måste försöka integrera sig in i. Detta bidrar även till att eleverna får ett större socialt utbud. Samtidigt som eleverna utvecklar grunderna i det svenska språket, får de möjligheten att utveckla kunskaper inom andra ämnen (Rektor A, ). Lärare B har liknande argument, att i förberedelseklassen får eleverna möta en trygg miljö, där de får stöd av läraren och baskunskaper i språket. De är i början mycket i förberedelseklass, men sen får de successivt gå till en ordinarie klass (Lärare B, ). Specialpedagog B förklarar att eleverna till en början är med sin ordinarie klass när klassen har praktiska ämnen, så som slöjd, bild, idrott och musik. Detta för att ge eleverna en klasstillhörighet och för att de ska integreras in i skolan. Anledningen är att eleverna inte behöver använda sig mycket av att läsa och skriva, eftersom de praktiska ämnena inte kräver mycket av dem (Specialpedagog B, ). 29