Utbildningsinspektion i Komvux

Transkript

1 Utbildningsinspektion i UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal studerande Kommunal vuxenutbildning, komvux 117 Svenskundervisning för invandrare, sfi 8 Huvuddelen av den kommunala vuxenutbildningen i Ljusnarsbergs kommun bedrivs på på Klockargården i Kopparberg samt på distans via Lernia. Vuxenutbildning bedrivs också i begränsad omfattning i Ställdalen och på ett Lärcentrum, där även andra utbildningar genomförs. Vuxenutbildningen omfattar grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt sfi. Kommunen beviljar också, i begränsad omfattning, deltagare att studera i andra kommuner t.ex. Örebro, Lindesberg och Nora. Prövning kan genomföras i Lindesberg. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux, finns inte inom kommunen. På grundläggande nivå erbjuds engelska och matematik. Det finns också en viss beredskap att erbjuda studier i andra ämnen, men för närvarande finns ingen efterfrågan. Det är inte ovanligt att deltagare studerar på både grundläggande och gymnasial nivå samtidigt. På gymnasial nivå erbjuds ämnen inom gymnasieskolan, främst svenska, engelska och matematik samt grundkurser inom IT. De yrkesämnen som förekommer i egen regi är knutna till en byggnadsvårdskurs. Omvårdnadsutbildning bedrivs i samarbete med Kommunalarbetareförbundet på entreprenad i distansform genom Lernia. Därigenom finns även möjlighet att studera de valbara kurserna inom omvårdnadsprogrammet samt företagsekonomi flexibelt på distans. Samarbete med andra inom kommunen sker i organiserad form bl.a. genom ett lokalt kompetensråd med Lärcentrum, Kommunals flexibla gymnasium, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningen, ABF samt Vuxenskolan. Deltagarnas medelålder är 33 år och omkring 10 procent har utländsk bakgrund. Ca 30 procent av deltagarna på gymnasial nivå har endast grundskoleutbildning, ca 60 procent motsvarande tvåårig gymnasieutbildning och övriga 10 procent treårig gymnasiekompetens. Huvuddelen är arbetslösa och ca 70 procent är kvinnor. På grundläggande nivå studerar samtliga åtta deltagare på deltid. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 21 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Ljusnarsberg har bestått av undervisningsråden Eleonor Duvander och experten Göran Tevell. Besök i vuxenutbildningen genomfördes den 5 maj Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings- 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun inspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och komvux, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. Vid inspektionen genomfördes formella intervjuer med rektor, lärare, kompetensrådgivare och studerande från grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt sfi. Lektioner i alla skolformer och de flesta ämnen besöktes. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. I läroplanen för de frivilliga skolformer som ingår i vuxenutbildningen framhålls att eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna i vuxenutbildningen skall ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Inspektionen visar att miljön inom vuxenutbildningen i Ljusnarsbergs kommun är trivsam med god stämning och bra klimat. De flesta känner varandra eftersom det är få deltagare inom vuxenutbildningen. Det gör också att alla är sedda och månar om att ta ansvar för miljön och för varandra. Enligt en enkätsammanställning från våren 2003 anser majoriteten av deltagarna att påståendet: Jag kan påverka undervisningen stämmer rätt bra/stämmer precis med verkligheten. Möjligheterna att ha ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen förefaller, av vad som kan observeras vid inspektionen, vara begränsade. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att vuxenutbildningen till övervägande del når godtagbara resultat när det gäller trivsel och påverkansmöjlighet i vardagen. Möjligheterna för de studerande att ha ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen bör dock förbättras, se vidare under arbetsmiljö och delaktighet. 3

4 SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att de studerande tillägnar sig goda kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga. Kunskapsmålen anges närmare i den nationella läroplanen och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Såväl studerande som personal inom vuxenutbildningen anger att diskussioner om mål och betygskriterier är sällsynta. Individuella studieplaner förekommer. Av planerna framgår dock inte de studerandes enskilda utbildningsmål. Studieplanerna är närmast att likna vid terminsplaneringar och knutna till närmast planerade kurser. Därför fyller de inte någon funktion som underlag för anpassade studiemöjligheter eller för uppföljning och omprövning av den enskildes mål. Inom vuxenutbildningen i Ljusnarsberg fullföljer nästan alla deltagare påbörjade studier och motivationen är stor bland de deltagare som för närvarande studerar. Av betygsstatistik som Skolverket tagit del av avseende hösten 2003 uppnår, med få undantag, deltagarna sina studiemål med minst betyget godkänd. Sammanfattningsvis bedöms kunskapsresultaten vara av god kvalitet utifrån skolans redovisning av statistik över genomströmning och betyg. Utformningen av de individuella studieplanerna samt information till de studerande om mål och betygskriterier är ett förbättringsområde. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i det offentliga skolväsendet för vuxna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall jämställdhet mellan könen främjas och alla former av kränkande behandling aktivt motverkas. All personal skall samverka med de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Inom vuxenutbildningen i Ljusnarsbergs kommun upplever de studerande att personalen lyssnar på önskemål och strävar efter att möta dessa, inom ramen för de resurser man förfogar över. Det finns inga formella forum inom vuxenutbildningen för samverkan med studerande, och möjligheterna för de studerande att påverka studieförutsättningarna är begränsade. För närvarande pågår inget förebyggande arbete mot kränkande behandling inom vuxenutbildningen. Verksamheten har inte diskuterat eller bearbetat kommunens program mot kränkande behandling, benämnt handlingsplan mot mobbning. Enligt rektorn har det inte förkommit några fall av kränkande behandling, varför det inte funnits behov att aktualisera programmet. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun Sammanfattningsvis är arbetsmiljön och delaktigheten av godtagbar kvalitet, men bör förbättras när det gäller de studerandes möjligheter till delaktighet och samverkan. Vidare bör vuxenutbildningen initiera ett förebyggande arbete i enlighet med kommunens program mot kränkande behandling. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. De nationella läroplanerna, skolformsförordningarna och kursplanerna ger dock också riktlinjer för arbetet. De gäller t.ex. stödinsatser, betygssättning, utbildning på arbetsplatser, prövning etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter vuxenstuderande skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Inom vuxenutbildningen i Ljusnarsbergs kommun är individanpassning utifrån enskildas behov och önskemål svår att tillgodose i de flesta kurser. Flexibilitet i form av kontinuerliga kursstarter och kursavslut erbjuds inte annat än undantagsvis. Vare sig individuella kurser eller delkurser förekommer. Inspektionen visar att inom ämnet matematik har läraren stora möjligheter att individanpassa undervisningen, och i samma undervisningsgrupp finns studerande på såväl grundläggande som gymnasial nivå. En viss flexibilitet förekommer även i ämnena svenska, engelska och samhällskunskap, där man fördelar studerande på olika grupper utifrån skiftande förutsättningar och behov. Undervisningen är till stor del förmedlingsbaserad. Enkäten visar dock att deltagarna är nöjda med kvaliteten på undervisningen. Utvärdering av lärandet med bedömning och betygssättning sker utifrån lärarnas kontinuerliga värdering av deltagarnas prestationer samt genom prov. Validering av de studerandes förkunskaper förekommer begränsat inom de praktiska delarna av omvårdnadsprogrammet, samt i det löpande pedagogiska arbetet på så sätt att det ges vissa möjligheter till individualisering av den enskildes studier i matematik och svenska. Resultatet används mest för att enskilda deltagare därigenom kan påskynda sin studietid eller utnyttja möjligheten till mera stöd inom andra områden. Däremot finns ingen strategi för att utifrån validering anpassa individuella studieplaner till mera skräddarsydda studielösningar. Inom Språkstugan finns en individanpassad möjlighet till stöd för dem som har läs- och skrivsvårigheter. Individuell kartläggning av och planering av sfi är mer utarbetad men begränsad till att omfatta studierna i svenska samt i någon mån kombinerade studier. Problematiken med arbetsplatsanknytning eller praktikplatser upplevs svårlöst bl.a. beroende på bristande intresse hos arbetsförmedling och arbetsgivare. Enskilda stödinsatser, för dem som behöver, ges genom att erbjuda utökade tillfällen till handledningsstöd från lärare. Lärarna har i sina tjänster flexibla timmar för detta ändamål. Extrastöd för dyslektiker finns inom komvux. Enstaka deltagare arbetar genom självstudier med handledning, men prövning förkommer sällan. Prövning kan inte göras i kommunen utan erbjuds i Lindes- 5

6 SKOLVERKET bergs kommun för en avgift på minst 700 kr. Enligt förordningen om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet får avgiften högst uppgå till 500 kronor, vilket Ljusnarsbergs kommun bör uppmärksamma Lindesbergs kommun på. För närvarnade finns inga studerande med funktionshinder inom vuxenutbildningen. Sammanfattningsvis är kvaliteten på den pedagogiska verksamheten godtagbar, men kan förbättras när det gäller att ge deltagare ökade valmöjligheter och alternativa studiemodeller, exempelvis i form av kontinuerliga kursstarter. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för det offentliga skolväsendet för vuxna på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå de nationella målen tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. I skolplanen och i ansökan om det riktade statsbidraget för vuxnas lärande finns mål för kommunens vuxenutbildning. Dessa mål är dock främst relaterade till ambitionen att ge gymnasiekompetens i kärnämnen och fokuserar nästan inte alls på uppdraget att tillgodose ett mera mångfacetterat lärandestöd för dem som har störst behov. Vuxenutbildningen leds av en rektor. Rektorn har förtrogenhet med och svarar för den dagliga verksamheten inom komvux, medan en speciell verksamhetschef står för verksamheten inom Lärcentrum. Beslutsfattandet fungerar i praktiken så att rektor handhar de flesta frågor om vuxnas lärande och svarar i praktiken också för vägledningen. Frågor om mottagande och intagning av elever till vuxenutbildningen handläggs av rektor utan formell delegation. När det gäller sökande till gymnasiala utbildningar som kommunen inte själv tillhandahåller gör rektor en avvägning relaterad till ekonomiskt utrymme i varje enskilt fall. Särskilt budgeterade medel för interkommunal ersättning finns. Verksamheten vid Lärcentrum är organiserad under kommunstyrelsen och säljs till komvux utan något formellt avtal som underlag. För den verksamhet som Lernia bedriver på distans och avtalet för denna finns ingen formell upphandling gjord. Denna avsaknad av dokumentation innebär enligt inspektörerna att möjlighet till offentlig insyn liksom kvalitetsuppföljning försvåras. Rektor tar dock i båda fallen det formella ansvaret för antagning och utfärdande av betyg. Enligt skolplanen skall uppföljning av vuxenutbildningen ske genom en enkät till deltagarna i maj eller november varje år. Inspektörerna har tagit del av en enkätsammanställning från hösten 2003, där de studerande på komvux svarat på frågor om påverkansmöjlighet, information, kvalitet på lokaler och material mm. Sammanställningen har rubriken Kvalitetsredovisning. I kommunens 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun samlade kvalitetsredovisning är vuxenutbildningen inte omnämnd och perspektivet vuxnas lärande saknas. Betygshanteringen sker på ett säkert och ordnat sätt. Sammanfattningsvis visar inspektionen att styrning och ledning av den kommunala vuxenutbildningen är godtagbar. Ett förbättringsområde är vuxenutbildningens kvalitetsredovisning som saknar en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildning uppnåtts samt åtgärder för utveckling. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Utbildningen för vuxna omfattar komvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Inom komvux kan erbjudas såväl grundläggande vuxenutbildning som kurser på gymnasial nivå och påbyggnadsutbildning. Vuxenutbildning skall ge vuxna, främst dem som erhållit minst utbildning, tillfälle att komplettera sin utbildning enligt individuella önskemål. Vuxenutbildningen kan, enligt skollagen, erbjuda såväl nationella som lokala kurser. Möjlighet till individuella kurser kan också ges. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som förutsätts enligt de statliga bestämmelserna. Även information om utbildningsmöjligheter och rekrytering till utbildning behandlas. Vuxenutbildningen i Ljusnarsbergs kommun erbjuder främst vissa studiemöjligheter i studieförberedande ämnen med terminsvisa intag och studier på dagtid med fasta scheman. Sammantaget begränsar detta möjligheterna till individuella studieplaneringar. Denna utbudsbaserade verksamhet med begränsade valmöjligheter balanseras dock av möjlighet till extrastöd vid behov och en ambition att lösa enskildas situationer. Som komplement till de teoretiska studiemöjligheterna finns några alternativ. En byggnadsvårdskurs genomförs i Ställdalen i samarbete med arbetsförmedlingen och byggnadsföretaget Ahlströms. Datautbildningar erbjuds på Lärcentrum. Samarbetet med Kommunalarbetareförbundet innebär att omvårdnadsprogrammet bedrivs på entreprenad i distansform genom Lernia. Därigenom finns också möjlighet att studera de valbara kurserna inom omvårdnadsprogrammet samt företagsekonomi flexibelt på distans. När det gäller studiemöjligheter på grundläggande nivå finns en viss beredskap för flera ämnen, men för närvarande finns bara studerande i engelska och matematik. Systematiserat rekryteringsarbete för att nå deltagare i behov av grundläggande vuxenutbildning eller sfi förekommer inte i någon större utsträckning trots att målgruppen är relativt stor i kommunen eftersom utbildningsnivån är låg. Rektorn bedömer att det för närvarande inte finns vare sig efterfrågan eller behov. Kommunen erbjuder inte särvux, och har heller inte någon uppfattning om behovet. Orienteringskurser har tidigare genomförts på entreprenad av ABF, men är för närvarande inte aktuella. 7

8 SKOLVERKET Rekryteringsbidraget handläggs av komvux i samband med studieplaneringen, men utan systematiserad uppsökande verksamhet. Beredskapen att ta emot deltagare med funktionshinder har inte aktualiserats, men det finns vissa begränsade anpassningar av lokalerna i form av en ramp. Tillgång till vägledning finns dels genom rektor och dels med hjälp av de kompetensrådgivare som är knutna till omvårdnadsutbildningen. Sammanfattningsvis är tillgången till utbildning inom vuxenutbildningen i Ljusnarsbergs kommun godtagbar. Utbildningen är i huvudsak begränsad till de studieförberedande ämnen som gymnasieskolan erbjuder. Ett förbättringsområde är att utveckla en strategi för att säkerställa att utbudet av studiemöjligheter är anpassat efter det behov som finns. Kommunen erbjuder inte särvux och saknar kunskap om eventuellt behov. Detta innebär att det i kommunen kan finnas invånare som inte får den utbildning de har rätt till, vilket inte är godtagbart. Uppsökande verksamhet är ett förbättringsområde speciellt när det gäller rekrytering till grundläggande vuxenutbildning, sfi och särvux. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de vuxenstuderande skall ha tillgång till utbildning och möjlighet att nå de nationella målen. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Av vuxenutbildningens sju lärare har fyra lärarutbildning, men ingen har någon speciell vuxenpedagogisk utbildning. Kompetensen är dock genomgående god. Alla studerande har tillgång till handledning som man söker anpassa efter behov. Specialpedagogisk kompetens utnyttjas för deltagare med läs- och skrivsvårigheter. Kompetensutveckling sker på enskilda lärares egna initiativ. Inspektörerna konstaterar att det för närvarande inte förekommer någon gemensam satsning på utveckling av kunskaper inom området vuxnas lärande. Vuxenutbildningen i Ljusnarsberg har ändamålsenliga lokaler och utrustning för de vuxenstudier som bedrivs. Lokalerna och datorerna utnyttjas av många för självstudier. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resurserna, i form av personalens kompetens samt lokaler och utrustning, är av god kvalitet. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun Sammanfattande bedömning Ljusnarsbergs kommun bedriver en begränsad vuxenutbildning med små möjligheter till individanpassning eller flexibilitet. Inspektörerna bedömer att verksamheten i komvux övergripande är av godtagbar kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - möjligheterna för de studerande inom vuxenutbildningen att ha ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen är begränsade, - inom vuxenutbildningen är processen med att bearbeta kursplaner, kunskapsmål och betygskriterier begränsad och av de individuella studieplanerna framgår inte de studerandes enskilda utbildningsmål, - inom vuxenutbildningen har personal och studerande inte tagit del av kommunens handlingsprogram mot kränkande behandling, - vuxenutbildningens kvalitetsredovisning har endast formen av en enkätsammanställning, och saknar en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts samt åtgärder för utveckling, - den individuella studieplaneringen inom vuxenutbildningen kan utvecklas för att ge de studerande ökade valmöjligheter och flexibilitet, - inom vuxenutbildningen saknas en strategi för att säkerställa att utbudet av studiemöjligheter är anpassat efter det behov som finns och - inom vuxenutbildningen kan den uppsökande verksamheten avseende i första hand rekrytering till grundläggande vuxenutbildning, sfi och särvux utvecklas. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Ljusnarsbergs kommun erbjuder inte särvux och kunskap om behov saknas (12 kap. 3 skollagen). Datum Ort Linköping Eleonor Duvander Göran Tevell 9