Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och vuxenutbildningen vid Roslagsskolan

Transkript

1 Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och vuxenutbildningen vid UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform Antal elever/barn Gymnasieskola: 35 Komvux: Påbyggnadsutbildningar: Utbildningen vid skolan omfattar tre gymnasieprogram, Elprogrammet, Industriprogrammet samt det Individuella programmet. Vid komvux finns grundläggande vuxenutbildning och sex påbyggnadsutbildningar. Skolan har tillgång till ett centralt placerat elevvårdsteam, kallat elevhälsan, som består av en speciallärare, skolsköterska och kurator. befann sig under inspektörernas besök sig i en period där verksamhetens vara eller inte vara diskuteras politiskt. Det finns ett nära samarbete mellan lärarna som undervisar i kärnämnen respektive karaktärsämnen vid. Skolans huvudbyggnad är från 1980-talet och belägen i Munkfors centralort. Flertalet av kommunens ungdomar går i gymnasieskola i annan kommun. Platser för gymnasiesärskolan och särvux köps av Karlstads kommun. Gymnasieskolan innefattar enbart praktiskt inriktade program och elevunderlaget utgörs av enbart pojkar. ingår i rektorsområde 2, som också omfattar Forsnässkolan (grundskola). Ledningsresurserna består av en rektor, en biträdande rektor och en administratör. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 6 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för har bestått av undervisningsråden Mats Löwing och Thomas Nilsson. Besök i inleddes den 8 oktober och avslutades den 9 oktober Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Munkfors kommun om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I genomfördes intervjuer med rektorn, biträdande rektorn, lärare, elever samt personal från elevhälsan. Lektioner i karaktärsämnen vid El- och Industriprogrammet besöktes. Under besöket fördes också samtal med elever, lärare och övrig personal. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. är en liten skola, med få elever. Elever och lärare känner varandra väl och det finns en närhet i tid och rum. Kontaktytorna är många och kommunikationsvägarna snabba. I gymnasieskolan studerar enbart pojkar. Med en begränsad verksamhet, få elever och dessutom en ensidig könsfördelning är utgångspunkten för skolans arbete med värdegrunden komplicerad. Vid intervjuer med elever från både vuxenutbildningen och gymnasieskolan uttrycker eleverna tydligt både vilja och möjligheter att påverka sin utbildning. De underbygger sina ställningstaganden, har olika uppfattningar om utbildningen men också respekt för varandras uppfattningar och argument. Inspektörerna ser under lektionstid många exempel på att eleverna tar ansvar, utifrån sina förutsättningar, för den verksamhet de finns i. De förklarar och visar vad de håller på med. De har inflytande över lärandet via, exempelvis, val av både arbetsuppgifter och svårighetsgrad. Lektionsbesöken äger rum under den praktiska delen av skoldagen. Läraren handleder och det pågår en dialog mellan elev och lärare som utmynnar i nästa steg i utbildningen. Inspektörerna uppfattar att eleven får påverka. Elevernas arbete i den praktiska miljön ställer krav på elever, lärares säkerhetsföreskrifter och umgängesformer. Intervjuer och observationer visar att eleverna är trygga och trivs i skolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med värdegrunden lett till godtagbart resultat, men att effekterna av den lokalt begränsade verksamheten bör beaktas i den lokala arbetsplanen. 3

4 SKOLVERKET Eleverna har goda förutsättningar till inflytande över den egna situationen och utbildningen. Det finns en närhet och personkännedom mellan elever och personal som utnyttjas väl för att uppnå läroplanens och kursernas mål. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. De utbildningsresultat som redovisas vid gymnasieskolan visar att andelen elever med slutbetyg efter årskurs 3 är lågt, 27,8 procent. Statistiskt underlag, från 2002, visar att andelen elever som fått slutbetyg fyra respektive fem år efter påbörjade studier är 70,8 procent respektive 71 procent. Statistiskt underlag för vuxenutbildningen saknas. Elever från påbyggnadsutbildningarna berättar om och reflekterar över sina studier. De har kunskaper om utbildningssystemet och en realistisk uppfattning om både sin förmåga och vad utbildningen leder till. När inspektörerna besöker gymnasieskolan arbetar eleverna såväl självständigt som tillsammans. Under intervjuerna berättar och reflekterar eleverna om sin studiesituation. Intervjuer med elever visar att de inte känner till vägen för att nå målen i läroplanen eller kurserna och kan inte exemplifiera skillnader mellan de olika betygskriterierna. Däremot vet de när något är bra eller mindre bra. Lärarna visar statistiskt underlag som berättar att elevernas kunskaper i förhållande till programmens och kursplanernas mål varierar för olika åldersgrupper. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att nivån på elevernas kunskaper behöver förbättras. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. s möjligheter att uppfylla skollagens krav på arbetsmiljö och delaktighet bör ses utifrån den småskaliga verksamhetens begränsade möjligheter. Både gymnasiet och vuxenutbildningen har få elever och könsfördelningen är ensidig. De tre gymnasieprogrammen inrymmer enbart pojkar. Förvaltningens elevhälsoteam består av en speciallärare, skolsköterska och kurator. Personalen har lång erfarenhet av elevvårdsarbete. De arbetar såväl akut 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Munkfors kommun som förebyggande. De ser fördelarna med de korta beslutsvägarna och en god personkännedom i kommunen, men efterlyser samtidigt en mer formaliserad arbetsgång. Observationer och intervjuer visar att skolans värdegrund, enligt de nationella läroplanerna, gestaltas i personalens agerande. Elever och lärare känner varandra väl och samtalen dem emellan kännetecknas av god kontakt. Båda parterna lyssnar, argumenterar och visar respekt för varandras ställningstaganden. Vid inspektörernas lektionsbesök uppvisas goda möjligheter för eleverna att påverka sitt lärande. Skolans omvärldskontakter är få. Möjligheterna till att träffa det motsatta könet under skoldagen är begränsade. Vidare berättar både elever och lärare om ytterligare begränsningar eftersom skolan har svårigheter att få arbetsplatsförlagd utbildning till eleverna. Rektorn uppger dock att skolan deltar i ett EU-projekt där ett av syftena är ett närmande till lokala företag. Intervjuer visar dock att de lokala företagen visar ljumt intresse för samverkan. Skolan har formella samverkansorgan, elevråd, och former för samverkan med eleverna. Vid intervju med elevrådsrepresentanter och lärare framkom att lärarna aktivt arbetar för att eleverna skall ta ansvar och ha inflytande. s ambitioner och arbete med värdegrunden kan inte utläsas ur någon arbetsplan, utvärdering eller kvalitetsredovisning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att s arbetsmiljö och delaktigheten är acceptabel, men uppvisar vissa brister i sina omvärldskontakter. Skolans arbete med normer och värden bör analyseras mot de krav som finns angivna i skollagen och förordningarna. Inspektörerna bedömer att elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande är av god standard, men av mer informell art och på det personliga planet i undervisningssituationen. Inspektörerna menar att elevernas arbete i klassråd och elevråd bör få genomslag i verksamheten. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. är en liten skola, i en liten kommun. Få lärare arbetar i verksamheten. Lärare och eleverna känner varandra väl. Någon ämneslärare som tjänstgör vid vuxenutbildningen tjänstgör också vid grundskolan i kommunen. I gymnasieskolan finns samarbete mellan lärare i karaktärsämnen och kärnämnen. Skolan har inte någon aktuell lokal arbetsplan. Verksamhetens innehåll finns dokumenterad hos lärarna. I takt med att eleverna utför vissa moment bokförs 5

6 SKOLVERKET detta och kompletteras med bedömning. Enligt lärare i karaktärsämnen och elever kommuniceras inte bedömningen. Lärare i kärnämnen berättar däremot om och exemplifierar hur kommunikationen med eleverna ser ut. Den praktiska delen av undervisningen organiseras så att tiden används effektivt av såväl lärare som elever. Eleverna arbetar i stationer, med specifika arbetsuppgifter. Läraren handleder och undervisar den enskilde eleven i det praktiska momentet. Det finns inget schema som visar fördelningen av kurser och ämnen. Vid intervjuer med elever i den praktiska verksamheten har de svårt att redogöra för vilken kurs de håller på med och vilka mål som finns just här/nu. Eleverna berättar att de ser utbildningen som en helhet och vet inte när olika kurser börjar och slutar. Skolledningen berättar mer om gymnasieskolan än om vuxenutbildningen. Gymnasieskolan har en platt organisation, där lärare i karaktärsämnen tar stort ansvar för hela utbildningen och schemat. Elever och lärare berättar om problem att finna platser för arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Det finns elever i årskurs 3 som vid inspektörernas besök inte haft någon arbetsplatsförlagd utbildning. Skolan ger i viss omfattning motsvarande utbildning inom skolan. Lärare i både kärn- och karaktärsämnen visar exempel på nära samarbete dem emellan, så att elever skall få möjligheter att utifrån sina förutsättningar nå målen för utbildningen. Via observationer bekräftas det lärare och elever sagt om arbetssätt och arbetsformer. De är individanpassade och utgår från den lärandes behov. Inspektörerna ser flera exempel på individuell handledning och vägledning till eleverna. Betygskataloger och individuella studieplaner visar att betyg inte alltid sätts vid avslutad kurs Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den lokalt planerade verksamheten är av godtagbar nivå, men konstaterar att skolan saknar aktuell lokal arbetsplan. Undervisningens mål är inte tydliga för eleverna. Resultaten av elevernas arbete kommuniceras inte. Möjligheterna till arbetsplatsförlagd utbildning bör förbättras. Vidare bedömer inspektörerna att betyg inte alltid sätts efter avslutad kurs och att betygskatalogerna inte förs enligt bestämmelserna. 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Munkfors kommun Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. har haft ett antal rektorer under senare år och är dessutom del av en omorganisation inför innevarande läsår. Enligt Kultur- och utbildningsnämnden är nuvarande rektorn en temporär lösning, en plattform för att skapa en långsiktig och stabil verksamhet. Kultur- och utbildningsnämnden har, enligt inlämnade dokument, avtalat att firman EURIK HB skall sköta rektorstjänsten på rektorsområde 2, innefattande, fr.o.m. den 1 juli 2003 och tillsvidare, dock längst t.o.m. den 30 juni Myndighetsutövning kommer att utövas av förvaltningschefen. EURIK HB bemannar uppdraget med namngiven person till minst 80 procent och resterande tid av annan/andra konsult/er. Vid intervjuer med förvaltningschefen, politiker, kommunalråd och kanslichef framkommer att ovanstående tillsättning ger lugn och ro inför framtida lösningar. Inspektörerna informeras om kommunens planer att lägga ner den gymnasiala utbildningen i Munkfors kommun. I möten med personal, spontant såväl som vid intervjuer, framkommer att verksamheten fungerar men med otydlighet och bristande kontinuitet i ledningsfunktionen. Inspektörerna uppfattar att det i realiteten är biträdande rektorn som ansvarar för verksamheten. Skolan har inte aktuella lokala arbetsplaner eller systematiskt genomförda utvärderingsarbeten. Skriftlig kvalitetsredovisning saknas. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att anställningsformen för rektorsfunktionen i rektorsområde 2 är otillfredsställande och att kommunen bör öka ansträngningarna att snarast lösa rektorsfrågan. Det är också otillfredsställande att saknar kvalitetsredovisning. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. 7

8 SKOLVERKET Pedagogisk verksamhet finns att tillgå för ungdomar och vuxna. Förutom verksamheten som beskrivits ovan genomförs utbildningen av andra huvudmän. De flesta av kommunens gymnasieelever återfinns vid utbildningar i Hagfors eller Karlstads kommun. Särskoleverksamheten för gymnasial- och vuxenutbildning erbjuds och köps av Karlstads kommun. Verksamheten i Munkfors kommun hade vid inspektörernas besök diskuterats i kommunstyrelsen och nämnden. Information om utbildningsalternativ delges eleverna via rektorsområdets studieoch yrkesvägledare. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att pedagogisk verksamhet finns att tillgå för ungdomar och vuxna bosatta i Munkfors kommun. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. omfattar en liten verksamhet. Intervjuer med förvaltningsledningen, Kultur- och utbildningsnämnden samt kommunledningen visar att konkurrensen om gymnasieelever i Värmland är resurskrävande för kommunen. Rektorn och biträdande rektorn har uppfattningen att det finns personal i tillräcklig omfattning och att skolan har bra lärare som kan sina ämnen. Någon lärare som undervisar i kärnämnen har delad tjänstgöring mellan och Forsnässkolan. Vid intervjuer med personalen och observationer i verksamheten visas en kompetens som motsvarar kraven i den utbildningen de arbetar med. Inspektörernas lektionsbesök visar att personalförsörjningen inte kunnat tillgodoses med enbart lärare med ändamålsenlig utbildning. Läromedel och utrustning är väl lämpade för verksamheten. Lärare och elever anser att lokalerna är ändamålsenliga och att de bidrar till att utbildningen kan planeras på ett effektivt sätt. Inspektörerna konstaterar att skolans begränsade verksamhet ställer krav på omvärldskontakter för att eleverna skall få möjligheter att uppnå målen för värdegrunden. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att s förutsättningar att bedriva gymnasial utbildning och vuxenutbildning är acceptabla, men har begränsningar. Elevernas möjligheter att uppnå målen för värdegrunden begränsas av skolans verksamhet och storlek. Personalresurser, personalens kompetens, lokaler och utrustning håller god nivå. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Munkfors kommun Sammanfattande bedömning är en liten skola med begränsad verksamhet och har att arbeta med alla de fördelar det innebär, men också att beakta alla de svårigheter det medför. Inspektörerna bedömer att lärare och elever kommunicerar bra i undervisningssituationen. Eleverna får möjligheter att individuellt påverka och diskutera undervisningen. Lärarna lyssnar och tar till sig synpunkter. Lärarna i kärnämnen och karaktärsämnen har god kontakt med varandra. Ämnen integreras och ger eleverna förståelse för vikten av att kunna och använda kärnämnen i ett sammanhang. Områden i behov av utveckling bedöms vara - skolans arbete med läroplanens värdegrund bör ta sin utgångspunkt i att skolan är liten, eleverna få, och könsfördelningen ensidig, - nivån på elevernas kunskaper, - elevernas delaktighet och inflytande, - tydliggörande av undervisningens mål och kommunicering av elevernas resultat, - att rektorsfunktionen i rektorsområde 2 snarast får en långsiktig lösning, - möjligheterna till arbetsplatsförlagd utbildning. Områden som inte är i enlighet med författningarna och som huvudmannen har att åtgärda är - skolan saknar aktuell lokal arbetsplan, - att betyg inte alltid sätts efter avslutad kurs och att betygskatalogerna inte förs enligt bestämmelserna, - skolan saknar kvalitetsredovisning. Datum Ort Göteborg Mats Löwing Thomas Nilsson 9