Utbildningsinspektion i Kopparbergsskolan

Transkript

1 Utbildningsinspektion i UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever/studerande Grundskola 205 Utbildningen vid skolan omfattar årskurserna 1-6. Eleverna är fördelade på tio åldershomogena klasser, två klasser i varje årskurs, utom i årskurs 1 och 4. Personalen är organiserad i två arbetslag, ett för årskurserna 1-3 och ett för årskurserna 4-6. Skolan har en kulturprofil. I skolan finns också en så kallad förberedelseklass, där för närvarande ca 15 asylsökande barn går. Ytterligare ca 10 asylsökande barn deltar i undervisningen i skolans övriga klasser. ligger i kommunens centralort Kopparberg, och marknadsför sig som skolan mitt i byn. Skolan består av fyra byggnader. I den äldsta byggnaden, som är från 1920-talet, huserar de fem klasserna i årskurs 1-3. I en nyare byggnad, från 1982, har de fem klasserna i årskurs 4-6 sina klassrum. Här finns också rektorsexpedition, idrottshall och matsal. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 21 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av undervisningsråden Ewa Pettersson och Eleonor Duvander. Besök i inleddes den 28 april 2004 och avslutades den 29 april Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I genomfördes formella intervjuer med elever i årskurs 2 och 6 samt asylsökande barn som deltar i undervisningen i några av skolans klasser. Vidare intervjuades föräldrar till elever i årskurs 2 och 6, personal som arbetar med elever i dessa årskurser samt den biträdande rektorn. Lektioner i årskurserna 2 och 6 besöktes. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Enligt s arbetsplan vill skolan ge alla elever en god grundutbildning med goda baskunskaper i en skola där alla kan känna trivsel, trygghet och ett egenvärde. Skolan följer upp sitt arbete inom detta område genom enkäter till elever och föräldrar. Enkäten till eleverna har rubriken Hur trivs du i skolan, och är anpassad efter elevernas ålder. Av enkätsammanställningen för innevarande läsår framkommer bland annat att mer än 80 procent av eleverna i årskurs 4-6 trivs mycket eller ganska bra i sina klasser, och övriga sådär eller dåligt. Med anledning av resultaten har skolan vidtagit ett antal åtgärder, bland annat samtal i varje klass kring värdegrundsfrågor. En annan åtgärd är att elevrådet har tagit fram kriterier på hur en bra kompis skall vara. Kriterierna sitter nu uppsatta i matsalen. Vid intervjuer med elever i årskurs 6 framkommer dock att de inte anser att samtliga lärare behandlar eleverna på ett respektfullt sätt. Det förekommer bland annat att lärare använder nedsättande uttryck. Innevarande läsår anser nästan samtliga föräldrar som besvarat enkäten att deras barn trivs i skolan. Resultatet var detsamma läsåret innan och bekräftas även av intervjuer med föräldrar. Vid intervjuer framkommer att eleverna har olika favoritaktiviteter och favoritämnen. Ämnena idrott och hälsa samt bild är populärt hos de äldre eleverna. I dessa ämnen får eleverna vara med och bestämma enligt egen utsago. De yngre eleverna nämner först av allt olika typer av rastaktiviteter som roliga. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten av s arbete för att eleverna skall utveckla normer och värden enligt läroplanens mål är godtagbara. Eftersom det vid inspektionen framkommit att det finns elever som upplever sig kränkta av personal i skolan är det angeläget för att utreda och vidta eventuella åtgärder för att komma tillrätta med situationen. 3

4 SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Personalen i följer elevernas kunskapsutveckling på olika sätt, bland annat genom diagnoser, tester och nationella prov. Vidare planerar och utvärderar elever och lärare gemensamt arbetet med hjälp av så kallade arbetsscheman och planeringsböcker. Denna dokumentation används även i olika utsträckning av personalen vid utvecklingssamtalen. Skolans resultat på de nationella proven i årskurs 5 våren 2002 kommenteras i kommunens kvalitetsredovisning. Samtliga elever uppnådde målen i ämnena svenska och matematik och skolan bedömer att måluppfyllelsen är mycket hög. Enligt skolan kan en förklaring till resultatet vara att eleverna haft behörig personal sedan skolstarten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten av s pedagogiska arbete är goda. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Eleverna berättar att om någonting händer på rasten, t.ex. att någon blir slagen, så pratar elever och lärare om det på efterföljande lektion. I skolans arbete för en bra arbetsmiljö har personalen använt ett material (Projekt Charlie) som innehåller övningar som skall förbättra barnens självkänsla och lära barnen hantera konflikter. följer kommunens så kallade handlingsplan mot mobbning. Handlingsplanen beskriver hur arbetet skall organiseras på skolorna, bland annat ansvarsfördelningen, och vilka rutiner skolorna skall följa. Handlingsplanen omfattar endast relationen elev-elev, och saknar beskrivningar av hur skolan skall förebygga, och agera vid signaler om, kränkningar mellan vuxna och elever. Skolans mobbningsteam består av tre lärare. I har klasserna klassråd varje vecka. Skolans elevråd har möte en gång i månaden, och där deltar två representanter från varje klass i årskurs 3-6 samt en lärare. Eleverna tycker att elevrådets arbete är meningsfullt, 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun och nämner bland annat elevrådets arbete utifrån resultatet på mobbningsenkäten. Enligt skolans arbetsplan arbetar skolan för att kontakten mellan skolan och hemmen skall vara god. Personalen har olika sätt att kommunicera med hemmen, bland annat genom föräldramöten och utvecklingssamtal en gång per termin. Lärarna håller också en tätare kontakt med hemmen via kontaktböcker och veckobrev. Skolan har ett skolråd som träffas minst två gånger per termin. I skolrådet ingår den biträdande rektorn, representanter för personalen, minst en förälder från varje klass samt elevrepresentanter som väljs ur elevrådet. I informationsfoldern som alla elever får med sig hem i början av varje läsår beskrivs syftet med skolrådet. Skolrådet skall bland annat vara en mötesplats där skolans personal, elever och föräldrar kan diskutera olika generella skolfrågor exempelvis skolans arbetsplan och arbetsmiljö. Skolrådet skall också verka för elevernas trivsel på skolan och disponerar för detta kronor per år. Protokoll från skolrådets möten skickas till hemmen. Det framkommer av intervjuer att skolrådet i stort sett fungerar bra. Kommunens skolsköterska och skolpsykolog besöker skolan en gång i veckan. De ingår i skolans stödteam. Skolhälsovård erbjuds enligt ett kommunövergripande schema. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att s arbetar på ett bra sätt för en god arbetsmiljö. Skolans arbete för att ge elever och föräldrar möjligheter till delaktighet och samverkan är av mycket god kvalitet. På förekommen anledning bör skolans handlingsprogram mot kränkande behandling, benämnd handlingsplan mot mobbning, kompletteras med beskrivningar av hur skolan skall förebygga, och agera vid signaler om, kränkningar mellan vuxna och elever. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I s arbetsplan anges att varje elev skall också få den hjälp den behöver för att göra ett bra skolarbete och nå framsteg i sina studier, samt förstå vikten av sin egen utbildning. Vidare anges i planen att eleverna skall få möjlighet att regelbundet arbeta vid datorerna. Under lektionsbesöken såg inspektörerna flera exempel på elever som var sysselsatta med att bearbeta egna texter i datorn eller med att spela spel. 5

6 SKOLVERKET I syfte att utveckla elevernas förmåga till kreativt skapande ges litteratur, musik, drama, dans, bild och slöjd stort utrymme i undervisningen i enlighet med skolans kulturprofil. Varje år i slutet av terminen har skolan en kulturskoldag med uppvisningar och utställningar. Skolan genomför varje läsår ett gemensamt temaarbete. Vid tidpunkten för inspektörernas besök genomsyrades arbetet på skolan av årets tema Astrid Lindgren. Inspektörerna såg också exempel på olika typer av arbets- och redovisningssätt. I ämnet engelska gick eleverna i årskurs 6 med liv och lust in för att gruppvis tillverka och inreda ett hus. Inspektörerna såg också en del exempel från elevernas forskning i framförallt de naturorienterande- och de samhällsorienterande ämnena. Enligt eleverna är forskning ett arbetssätt som ger dem möjlighet att välja innehåll, arbets- och redovisningssätt. Det förekommer också att personalen samarbetar ämnesövergripande i t.ex. historia och bild. Matematiklektionerna kan för både yngre och äldre elever innehålla såväl genomgångar av läraren som enskilt arbete i böcker. Personalen har bearbetat de nationella kursplanerna och har för ämnena svenska, matematik och engelska formulerat mål att uppnå för årskurs 1, 2, 3 och 5 samt mål att sträva mot för årskurs 4-6. Av dokumentationen framkommer att de angivna målen att sträva mot, snarare har karaktären av konkretiseringar av uppnåendemålen i olika moment, än uttrycker den inriktning undervisningen skall ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper. Eleverna i årskurs 6 berättar att de har mål i svenska, matematik och engelska. Då och då stämmer eleverna av med sina lärare hur de ligger till. Eleverna i årskurs 6 hänvisar också till prov som ett sätt för lärarna att kolla vad de kan. Vidare berättar eleverna att lärarna vid utvecklingssamtalen beskriver för dem och deras föräldrar hur de tycker att det går för eleverna och tillsammans diskuteras lärarnas bild samt eventuella åtgärder utifrån den. Eleverna i årskurs 2 har arbetsscheman, som innehåller en planering för varje elev och samtidigt ger utrymme för egna val. Eleverna i årskurs 6 använder en planeringsbok, där de med stöd av sina lärare planerar och utvärderar veckans arbete i några ämnen. När planerade aktiviteter är genomförda får eleverna välja själva vad de vill göra. Planeringsboken tas med hem till föräldrarna under helgen för information och kommentarer. Personalen uppger att de på olika sätt försöker följa elevernas utveckling, bland annat genom elevarbeten, resultat på tester och prov samt genom diskussionerna med varje enskild elev kring deras planering och utvärdering av det egna arbetet. följer de kommungemensamma rutinerna avseende elever i behov av särskilt stöd. Beslut angående stödundervisning hos speciallärare/specialpedagog fattas vid klasskonferenser eller elevvårdskonferenser. Klasskonferenser genomförs minst en gång per termin. Då deltar den biträdande rektorn, klassläraren och någon av speciallärarna. Skolans stödteam, som består av den biträdande rektorn, skolans två specialpedagoger, kommunens skolpsykolog och skolsköterska, träffas 3-4 gånger per termin. 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun Skolan upprättar åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd, och föräldrarna ges möjlighet att delta i arbetet. Inspektionen visar dock att det finns elever i behov av särskilt stöd som saknar åtgärdsprogram. Vanligtvis samarbetar elevens klasslärare och speciallärare kring upprättandet av åtgärdsprogram. Inspektörerna såg exempel på åtgärdsprogram som beskriver vad som fungerar väl för eleven och vad som behöver förbättras. Vidare innehåller programmen mer eller mindre utförliga beskrivningar av vad skolan tänker vidta för åtgärder för att eleven skall nå målen. Det framkommer inte av samtliga program när uppföljning skall ske. En del personal föredrar att benämna dokumentet individuell plan eftersom man tycker att det begreppet har en positivare innebörd än begreppet åtgärdsprogram. En vanligt förekommande åtgärd är att eleverna får stödundervisning i framförallt svenska, engelska och matematik hos speciallärarna. Detta stöd upplevs som mycket positivt av såväl elever som föräldrar. I skolan finns också några elevassistenter som man försöker använda på bästa sätt. En elev har anpassad studiegång. Den intervjuade personalen uppger att klasslärarna och speciallärarna samarbetar för att på bästa sätt anpassa stödet efter de enskilda elevernas behov. Klasslärarna strävar efter att anpassa sin undervisning efter olika elevers behov. Klasslärarna i årskurs 2 nämner i detta sammanhang att individualiseringen skulle underlättas om de hade fler grupptimmar vilket skulle möjliggöra för lärarna att ge vissa elever lite mer tid och stöd avseende t.ex. läsinlärningen. Intervjuade föräldrar tycker att verksamheten fungerar bra, och framhåller att personal med adekvat utbildning är en viktig orsak till detta. Genom den information som föräldrarna får på olika sätt, känner sig samtliga väl underrättande om vad som händer i skolan och klassen samt om hur deras eget barn fungerar och utvecklas i skolan. Några föräldrar uppger att de fått information om målen vid föräldramöten. Elever i behov av särkilt stöd får ett adekvat stöd enligt föräldrarna. I finns en elev med ett litet funktionshinder, för vilken skolmiljön fungerar enligt den biträdande rektorn. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten i är av god kvalitet. Personalen strävar efter att anpassa undervisningen efter olika elevers behov samt att göra eleverna delaktiga i sitt lärande. Kvaliteten på innehållet i åtgärdsprogrammen varierar och inspektörerna bedömer att skolans arbete inom detta område är godtagbart, men bör förbättras. Inspektörerna vill peka på vikten av att ge eleverna möjligheter att nå målen i samtliga ämnen, och kan se risker med en alltför stark betoning på ämnena svenska, engelska och matematik. Det är inte godtagbart att det i skolan finns elever som saknar åtgärdsprogram trots att de riskerar att inte nå målen. 7

8 SKOLVERKET 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolan har en aktuell arbetsplan, som anger ett övergripande mål för verksamheten samt beskriver olika rutiner för arbetet med bland annat elever i behov av särskilt stöd och skolans samarbete med hemmen. Den person som är ansvarig för verksamheten i har titeln biträdande rektor. Inspektionen visar dock att den biträdande rektorn i realiteten har ansvar för och utför de uppgifter som åvilar en rektor enligt de statliga styrdokumenten. Tjänsten som biträdande rektor är 75 procent. Personen som innehar tjänsten som biträdande rektor arbetar heltid och undervisar i ämnet bild de övriga 25 procenten. Den biträdande rektorn är fritidspedagog och deltar för närvarande i den statliga rektorsutbildningen. Varje vecka träffar den biträdande rektorn kommunens övriga skolledare vid så kallad ledningsgrupp. Den biträdande rektorn framstår som väl förtrogen med verksamheten i skolan. I träffas den biträdande rektorn och personalen varje torsdagseftermiddag. Ungefär varannan torsdag har man så kallat pedagogiskt café, där personalen diskuterar olika pedagogiska frågor. Personalen utvärderar sin verksamhet på olika sätt, och vidtar åtgärder utifrån konstaterade resultat. Skolan följer den kommungemensamma mallen avseende kvalitetsarbetet och levererar varje år ett underlag, i form av sammanställningar av enkäter, tester och prov, till kommunens kvalitetsredovisning. Skolan har dock inte upprättat en egen skriftlig kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts. Skolans personal är indelade i två arbetslag. Samarbetet mellan personalen varierar och den biträdande rektorn har tagit initiativ till att utveckla samarbetet inom arbetslagen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrningen och ledningen för fungerar väl. Det är dock inte godtagbart att den som har ansvar för och utför de uppgifter som åvilar en rektor enligt de statliga styrdokumenten har titeln biträdande rektor. Genom att kommunstyrelsen i Ljusnarsbergs kommun den 19 maj 2004 fattade beslut om att konvertera samtliga biträdande rektorstjänster till rektorstjänster har kommun åtgärdat detta. Skolan följer upp och utvärderar sin verksamhet. Det är dock inte godtagbart att skolan saknar kvalitetsredovisning. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I anordnas elevens val under en timme per vecka i samtliga årskurser. Eleverna i årskurserna 3 och 4, respektive 5 och 6, har elevens val i blandade grupper. Innevarande läsår kan eleverna i årskurs 3-6 välja bland idrott och hälsa (bland annat simundervisning), slöjd och drama (inom ämnet svenska). Utrymmet i timplanen för skolans val används för undervisning i olika ämnen med anknytning till skolans kulturprofil under en timme per vecka i årskurserna 4-6. Enligt den kommungemensamma timplanen ligger all undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap i årskurserna 7-9. Kopparbergskolan genomför några arbeten inom ramen för detta ämne, t.ex. får eleverna baka bröd. Enligt den biträdande rektorn finns för närvarande inga elever på skolan som har behov av svenska som andraspråk. Däremot finns elever som har rätt till modersmålsundervisning. Skolan har sökt efter en lämplig lärare men inte funnit någon. tar emot asylsökande barn i sin verksamhet. Barnen placeras först i en särskild klass som skolan kallar förberedelseklass, för att lära sig svenska. Så fort skolan bedömer det lämpligt får barnen delta i de ordinarie klassernas verksamhet. Undervisningen av de asylsökande barnen sker med hänsyn till den enskilda elevens behov och förutsättningar. Genom intervjuer med elever framkommer att de är mycket positiva till hur de blivit bemötta på skolan och till undervisningen på skolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning i är god. Innevarande läsår erbjuds s elever i årskurs 3-6 tre ämnen som elevens val. Detta är godtagbart, under förutsättning att kommunen erbjuder eleverna ett allsidigt urval av ämnen under elevernas tid i grundskolan. Ämnet hem- och konsumentkunskap anordnas enligt den kommunala timplanen endast i årskurserna 7-9. Detta medför att Ljusnarsbergs kommun inte ger eleverna möjlighet att nå målen i årskurs 5 i detta ämne, vilket inte är godtagbart. 9

10 SKOLVERKET 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån avseende oktober 2002, hade 8,3 lärare per 100 elever. Motsvarande värde för kommunen var 8,7 och för riket 7,9. Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning var vid samma tillfälle 54 procent. Motsvarande värde för kommunen var 56 procent och för riket 82 procent. Skolan har de senaste läsåren lyckats rekrytera flera behöriga lärare och med något undantag har samtliga klasslärare en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. All personal får tillfälle till individuell kompetensutveckling. Skolans medel för kompetensutveckling styrs dels utifrån gemensamma utvecklingsområden, dels utifrån individuella önskemål. Personalen upplever att skolan skulle behöva förstärka kompetensen kring arbetet med elever med utländsk bakgrund. För närvarande finns ingen lärare som är utbildad för undervisning i svenska som andraspråk. I håller läromedel samt övrig utrustning, inklusive datorer, god kvalitet. Lokalernas ändamålsenlighet varierar dock. Den byggnad som bland annat hyser årskurserna 4-6 inbjuder till samarbete mellan personal och elever i dessa årskurser. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att s resurser, i form av lokaler, läromedel och utrustning, generellt sett är goda. Resurser, i form av personal med adekvat utbildning, bedöms som godtagbara. Skolan strävar efter att rekrytera lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten i är av god kvalitet och leder till goda resultat. Skolan gör ett mycket gott arbete för att möjliggöra elevers och föräldrars delaktighet och samverkan i att skapa en god arbetsmiljö. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - i skolan finns elever som upplever sig kränkta av personal i skolan, - handlingsprogrammet mot kränkande behandling, den så kallade handlingsplanen mot mobbning, saknar beskrivningar av hur skolan skall förebygga, och agera vid signaler om, kränkningar mellan vuxna och elever, - kvaliteten på åtgärdsprogrammen varierar och inspektörerna bedömer att skolans arbete inom detta område bör utvecklas, 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun - stödundervisning ges i framförallt ämnena svenska, matematik och engelska och skolan bör säkerställa att eleverna ges möjligheter att nå målen i samtliga ämnen, - mot bakgrund av att elevens val i innevarande läsår är begränsat till tre ämnen, är det angeläget att skolan försäkrar sig om att eleverna under sin grundskoletid erbjuds ett allsidigt urval av ämnen och - strävandena att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning bör fortsätta. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - I skolan finns elever som saknar åtgärdsprogram trots att de riskerar att inte nå målen i samtliga ämnen (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan saknar kvalitetsredovisning (1 i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Enligt den kommungemensamma timplanen ligger all undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap i årskurserna 7-9. Detta medför att Ljusnarsbergs kommun inte ger eleverna möjlighet att nå målen i årskurs 5 i detta ämne (2 kap. 6 grundskoleförordningen, bilaga 3 skollagen). Datum Ort Linköping Eleonor Duvander Ewa Pettersson 11