Utbildningsinspektion i Johannebergsskolan, grundskola F 6

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Johannebergsskolan, grundskola F 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Johannebergsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 200 Förskoleklass 36 Grundskola 310 Särskola 1 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 6. Skolan har ett arbetslag som arbetar åldersblandat och enligt Montessoripedagogik. Eleverna i detta arbetslag byter skola efter årskurs 5. I skolan finns också fritidshem och en fritidsklubb för åringar samt på samma tomt en förskola som tillhör samma enhet. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag och är också indelade i spår. Montessoriklasserna bildar ett spår och inom den åldershomogena verksamheten finns två spår från förskoleklass till och med årskurs 6. Arbetslagen består av elever och lärare från förskoleklass och årskurserna 1 3 respektive årskurserna 4 6. Flertalet elever kommer från skolans närområde, men en del elever har längre väg till skolan och åker därför med kollektivtrafiken till skolan. Cirka 35 procent av skolans elever är berättigade till modersmålsundervisning. Av dessa deltar cirka 84 procent i modersmålsundervisning i cirka 20 olika språk. De dominerande språken är iranska, spanska och engelska. Skolans är byggd på 1950-talet och består av 3 byggnader. År 2002 renoverades skolan och en ny matsal byggdes. Skolan är belägen i Johannebergsområdet i centrala Göteborg. Skolans upptagningsområde består av blandad bebyggelse. Genomförandet av inspektionen i Johannebergsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Johannebergsskolan har bestått av undervisningsråden Helén Svelid och Bosse Jersenius. Besök i Johannebergsskolan inleddes den 12 april och avslutades den 13 april Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Johannebergsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Johannebergsskolan genomfördes intervjuer med elever, elevrådet, lärare, elevhälsoteamet samt rektorerna. Lektioner i samtliga arbetslag besöktes. Under besöket fördes också samtal med elever och lärare i anslutning till lektioner och lunch. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Johannebergsskolan har eleverna överlag demokratiska värderingar. De elever som inspektörerna samtalar med känner sig trygga i skolan. Kränkande behandling och hårda attityder mellan eleverna är, liksom mobbning, sällsynt. Skolan har regelbundna elevråd och i de flesta klasser regelbundna klassråd. Många elever vill delta i elevrådsarbetet. Vid den intervju som inspektörerna har med elevrådet framkommer att eleverna anser att elevrådet fyller en viktig funktion och att de tycker det är roligt att vara med i elevrådet. Eleverna upplever att lärare och skolledning lyssnar på dem. Deltagarna i elevrådet anser att det är viktigt att kunna påverka och skulle gärna vilja kunna påverka sin miljö och situation ytterligare. I elevintervjuer och vid lektionsbesöken visar eleverna prov på att de kan argumentera för sina åsikter och att de tar ansvar för den verksamhet de befinner sig i. Inspektörernas intryck av lektionsbesöken är att eleverna trivs i skolan och att de känner lust att lära. Enligt mätningarna i Balansen för vårterminen 2004 ligger index för trivsel respektive trygghet för Johannebergsskolans elever i nivå med det genomsnittliga indexet för Göteborgs kommun som helhet. 3

4 SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av Johannebergsskolans arbete med normer och värden är av god kvalitet. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Johannebergsskolan anser eleverna att de lär sig mycket i skolan. Vid lektionsbesöken visas prov på hur eleverna arbetar både självständigt och i grupp. Även de elevarbeten som finns anslagna på väggar i klassrummen och som eleverna visar upp pekar på detta. De intervjuade eleverna vet att det finns en plan för vad vi skall lära oss varje år. Någon kännedom om vad som ingår i planen har eleverna dock inte. Eleverna menar att läraren vet vad eleverna skall lära sig och att det framgår av boken. Lärarna berättar att de redogör för kursplanernas mål i förhållande till elevernas ålder och mognad. Eleverna i årskurs 5 genomför delar av de nationella proven i svenska, engelska och matematik. De delar som inte genomförs är par- och gruppuppgifter. Lärarna vid skolan delar upp rättningen av proven mellan sig. På det sättet menar lärarna att elevernas kunskapsutveckling blir allas angelägenhet och att alla får kännedom om elevernas utveckling. Någon systematisk dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i de övriga ämnena görs inte vid skolan. Lärarna gör dock en bedömning och sammanställer inför utvecklingssamtalen. Mot bakgrund av det underlag som sammanställs gör lärarna bedömningen att en mycket stor del av eleverna uppnår målen i årskurs 5. Sammanfattningsvis anser inspektörerna att skolans resultat när det gäller elevernas kunskaper är av god kvalitet. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö - fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Skolan samverkar med eleverna genom elev- och klassråd. Vid det elevrådsmöte som inspektörerna deltar i råder god mötesordning och eleverna deltar med 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun intresse i diskussionerna. I klassråden är det klassens representant i elevrådet som leder mötet. Som exempel på tillfällen då eleverna kunnat påverka nämner de att när den nya matsalen byggdes hade de möjlighet att påverka valet av inredning. De elever som inspektörerna intervjuar menar dock att det inte är så ofta som skolan tillmötesgår de önskemål som eleverna framför. Eleverna säger att de får förklaringar till varför skolan inte tillmötesgår önskemålen. Enligt rektorn är många av förslagen som eleverna framför av en karaktär som gör att de inte kan beslutas om lokalt på skolan och att det därför tar lång tid innan förslag kan förverkligas. Enligt mätningarna i Balansen för vårterminen 2004 ligger index för medbestämmande för Johannebergsskolans elever i nivå med det genomsnittliga indexet för Göteborgs kommun som helhet. Samverkan med föräldrar sker bland annat genom föräldraföreningen. Föreningen har en styrelse som består av fyra personer. Föräldraföreningen har i olika sammanhang möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten, t.ex. när det nedan beskrivna förväntansdokumentet upprättades. Johannebergsskolan har också en grupp av föräldrar som deltar i regelbundna informations- och samrådsmöten två gånger per termin. De deltagande föräldrarna representerar varje grupp/klass. Johannebergsskolan har antagit ett förväntansdokument. I detta redogör skolan för vad elever och föräldrar kan förvänta sig av skolan, men också vad skolan förväntar sig av elever och föräldrar. Det som skolan ger uttryck för i dokumentet ligger väl i linje med nationella mål. Dokumentet är enligt rektorn levande på skolan i bemärkelsen att det i det dagliga arbetet bidrar till att skapa klarhet i hur olika situationer skall bedömas. Personalen har enligt rektorn pratat sig samman om vilken anda man vill skall råda på skolan. Föräldrar har också kommenterat att detta i positiv bemärkelse märks i förhållande till elever och föräldrar. Skolan har också upprättat trivselregler för hur elever och personal skall uppträda mot varandra. Enligt elever och lärare bestämmer läraren vad eleverna skall göra. Det förekommer dock också att eleverna planerar egna lektioner och att eleverna röstar om vad klassen skall göra. Lärarna säger att eleverna ges ett större inflytande med stigande ålder och menar också att möjligheten att ge inflytande kan variera mellan olika klasser på grund av klimatet i klassen. Eleverna i årskurs 6 vid skolan genomför ett specialarbete som elevens val. Eleverna väljer efter intresse ett tema som de fördjupar sig i under ca sex veckor. Arbetet skall ge fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val och skall också träna eleverna i att ta ansvar och utvärdera sitt eget arbete. Eleverna föredrar sitt arbete för klassen och för klassens föräldrar. Personalen på skolan arbetar aktivt för att ge eleverna en trygg skolmiljö. Lärarna menar också att eleverna utvecklas och efterhand vet vad som är rätt och vad som är fel. I de tidigare åren tränas till exempel konflikthantering och efterhand får eleverna ta ett större ansvar för att hantera sina konflikter. Mest intensivt och märkbart är arbetet med normer och värden i förskoleklassen. Lärarna uttrycker att de lyssnar mycket på eleverna och att de organiserat arbetet så att 5

6 SKOLVERKET yngre elever skall lära av de äldre hur de skall uppträda på skolan. Skolan har sedan ett antal år tillbaka kamratstödjare i årskurserna 2 6. Skolan har ett handlingsprogram mot kränkande behandling. Programmet beskriver både skolans förebyggande arbete och de åtgärder som skall vidtas i en akut situation. Eleverna har liten kännedom om programmet, men känner sig övertygade om att de vuxna hjälper till om något skulle hända. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan ger eleverna inflytande i verksamheten anpassat efter deras mognad. Personalens konsekventa arbete bidrar, tillsammans med förväntansdokumentet och skolans trivselregler, till att skapa god stämning på skolan. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Johannebergsskolan ansvarar respektive klasslärare för undervisningen i elevens val, som eleverna börjar med från årskurs 4. Ofta genomförs undervisningen i elevens val i block eller som temaarbete. Eleverna arbetar vid ett flertal tillfällen under läsåret med tema. För eleverna i Montessoriklasserna finns en särskild s.k. temaplan som visar vilka teman som är aktuella under läsåret. Vid tillfället för inspektion pågår flera olika teman i olika klasser och eleverna visar stolt upp arbeten de gjort och det de för tillfället arbetar med. Exempel på temaarbeten som pågick under inspektionen är Göteborg och Rymden. Inom ramen för skolans temaarbeten tränas elevernas förmåga att använda olika färdigheter. Arbetet sker ämnesövergripande. Även i andra sammanhang visar de besökta lektionerna prov på ett tematiskt och ämnesövergripande arbetssätt. Temaarbeten och grupparbeten är mycket uppskattade av de intervjuade eleverna. Montessoriklasserna och de övriga klasserna vid skolan arbetar till stora delar på ett likartat sätt. Inspektörerna uppfattar att eleverna i Montessoriklasserna generellt upprättar och följer mer av egen planering än eleverna i motsvarande klasser i övriga skolan. Eleverna arbetar också i längre arbetspass och åldersblandat. Enligt rektorn syns inga skillnader i elevernas kunskapsresultat, t.ex. i samband med nationella prov, beroende på vilken verksamhet de deltagit i. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Samtalen fyller enligt rektorn en mycket viktig funktion när det gäller att hålla föräldrarna informerade om elevernas utveckling på skolan. Under läsåret 2004/2005 har skolan på olika sätt arbetat för att utveckla former och innehåll i utvecklingssamtalen. 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolan har god kännedom om elevernas kunskapsutveckling när det gäller ämnena svenska, engelska och matematik, medan det är mer tveksamt när det gäller övriga ämnen. Till viss del utvärderas elevernas arbeten under t.ex. teman, men arbetet är ännu inte systematiserat. Några klasser använder portfoliometoden för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Skolan har också påbörjat ett arbete med individuella utvecklingsplaner (IUP) för att dokumentera elevernas lärande och övriga utveckling. Än så länge har skolan en IUP som enbart gäller för de år som eleven är på Johannebergsskolan, men på sikt är tanken att samma IUP skall användas under hela grundskoletiden. Under våren 2005 har skolan haft tre träffar med Burås/Framnässkolan, som är den kommunala skola som tar emot eleverna i de högre årskurserna om elever och föräldrar inte gör andra val. Tanken är att skolorna gemensamt skall arbeta för att utveckla samarbetet så att utbildningen bildar en helhet för eleverna. Vid skolan finns sedan ca 8 år en förberedelseklass för till Sverige nyanlända elever. Klassen tar emot elever från hela stadsdelen. Vid tillfället för inspektion finns 11 elever inskrivna i förberedelseklassen. Ingen av eleverna är asylsökande. Eleverna tillhör under tiden i förberedelseklassen den klass som det är tanken att de skall fortsätta i efter tiden i förberedelseklassen. I förberedelseklassen har eleverna individuella scheman, med tonvikt lagd på svenska, matematik och samhällsorientering. För eleverna i förberedelseklassen fattas inga beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller om anpassad studiegång. Inspektörerna vill påpeka att beslut om anpassad studiegång skall fattas om eleverna inte erhåller undervisning i den omfattning som gällande timplan stadgar. Företrädare för skolan anser att förberedelseklassen fyller ett stort behov för de aktuella eleverna. Skolan har en lärare som är ansvarig för administrationen av undervisningen i modersmål och svenska som andra språk. Undervisningen i modersmål sker utanför den ordinarie skoltiden främst av organisatoriska och ekonomiska skäl. Undervisningen i modersmål tenderar enligt den ansvariga läraren att bli mer av att skolan ger eleverna möjlighet att läsa ytterligare ett språk än att erbjuda stöd för elevens språkutveckling. Studiehandledning på modersmål erbjuds inte eleverna vid skolan. Som skäl anges att det blir för dyrt, men också att skolan i samförstånd med den skola som eleverna går i årskurserna 7 9 anser att eleverna har större behov av studiehandledning i de senare årskurserna. Den ansvariga läraren anser inte att det i nuläget finns elever med behov av studiehandledning vid skolan. Inspektörerna noterar att en tredjedel av skolans elever har utländsk bakgrund. Skolan har sedan lång tid tillbaka traditioner som innebär att verksamheten sker i samarbete med eller i Johannebergskyrkan. Endast i undantagsfall har det hänt att elever avstått från att delta på grund av att skolan använt kyrkans lokaler. Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolans verksamhet är förenliga med läroplanens krav angående icke-konfessionell undervisning. Skolan har rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. I första hand skall den lärare som upptäcker elevens behov ta upp frågan i arbetslaget. När skolan konstaterat att en elev behöver anpassning av sin inlärningssituation sker en kartläggning som genomförs av skolans speciallärare. Skolan har valt att ha mindre klasser generellt framför att ha mer specialpedagogisk kompetens. Stöd 7

8 SKOLVERKET till elever ges i första hand inom klassens ram, i något fall med stöd av elevassistent. Det förekommer också att specialläraren arbetar direkt med vissa elever utanför klassen om detta upplevs som nödvändigt. Skolan upprättar åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. De åtgärdsprogram som inspektörerna tar del av visar på åtgärder som till delar innefattar att skolans arbete anpassas för att stödja elevens utveckling. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan arbetar ämnesövergripande och tematiskt på ett mycket bra sätt. Eleverna ges härigenom möjlighet att utveckla olika kunskaper och färdigheter i linje med läroplanens mål att sträva mot. Arbetssättet utmanar också eleverna på ett sätt som de uppskattar. Skolan bör dock generellt överväga om de uppgifter eleverna utför i tillräckligt hög grad individualiseras utifrån elevernas förutsättningar, framförallt när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas för de elever som är placerade i förberedelseklassen. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Johannebergsskolan har en rektor och två biträdande rektorer. De biträdande rektorerna ansvarar, under rektorn, för förskola och förskoleklass respektive årskurserna 4 6. De intervjuade eleverna är medvetna om vem som är deras rektor och upplever att det är rektorn som bestämmer på skolan. Enligt eleverna besöker rektorn klasserna ibland och är den på skolan som ser till att alla har det bra. Rektorn träffar arbetslagsledarna var 14:e dag för att diskutera och förankra beslut. Enligt lärarna har rektorn ett stort intresse för och vill vara förtrogen med verksamheten. Lärarna menar att det också är upp till arbetslagsledarna att förse rektorn med relevant information. Lärarna framhåller att de upplever att rektorn har förtroende för dem och att hon är skolans pedagogiska ledare. I stadsdelen Centrum skrivs en överenskommelse mellan verksamhetschefen och berörd rektor inför varje nytt kalenderår. Av överenskommelsen framgår respektive skolas målsättningar och åtaganden under kalenderåret. Den överenskommelse som finns för år 2005 innehåller beskrivning av hur skolan vill arbeta för att nå bland annat de nationella målen. Målsättningarna i överenskommelsen följs upp nästkommande år i respektive skolas årsberättelse. De olika arbetslagen följer upp verksamheten inom sitt arbetslag utifrån olika aspekter. I den senaste uppföljningen har bland annat följande områden tagits upp: barns och elevers inflytande, arbetsorganisation, arbetsmiljö och personalens kompetens. För varje område värderar arbetslagen vad man uppnått och vad som återstår att förbättra. Arbetslagens uppföljning utgör bland annat un- 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun derlag för skolans årsberättelse. Skolan upprättar dock ingen kvalitetsredovisning. Rektorn anser att skolan behöver bli bättre på att ta till vara och analysera även andra uppföljningar, tex den i kvalitetsdialog som genomförs i Göteborgs kommun. På skolan pågår flera utvecklingsarbeten som syftar till att förbättra kvaliteten på verksamheten. Som exempel kan nämnas arbetet för att skapa en röd tråd i verksamheten och arbetet för att öka förtrogenheten med de nationella kursplanerna i svenska, engelska och matematik. Personalen får genom detta arbete möjlighet att tolka målen och samtala om de arbetssätt som lärarna använder i olika åldrar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning och ledning vid Johannebergsskolan fungerar bra. Rektorn är förtrogen med den dagliga verksamheten vid skolan och det finns rutiner för utbyte av information mellan personalen och ledningen. Genom olika utvecklingsarbeten söker skolan öka personalens förtrogenhet med uppdraget. Skolan har också ett pågående kvalitetsarbete. Skolan upprättar dock ingen kvalitetsredovisning. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Av den lokala utläggningen av tid i timplan som skolan tillämpar och som inspektörerna tagit del av framgår inte att eleverna undervisas i ämnet teknik före utgången av årskurs 5. I Johannebergsskolan genomförs undervisningen i teknik som temaarbete. Skolledningen är medveten om att undervisningen i teknik behöver utvecklas och är inte säker på om eleverna erbjuds en undervisning som gör att eleverna når målen i ämnet. Beslut om mottagande i särskolan fattas av Högsbo stadsdelsnämnd. I en del klasser betalar eleverna till en klasskassa. Skolan betalar för besök på bio, teater eller konsert en gång per termin. Klasskassan används för att kunna göra besök utöver det som skolan betalar. I verksamheten förekommer också vissa andra inslag som eleverna får betala för utanför klasskassan. Det gäller bland annat en skidresa som kostar 200 kronor. Som alternativ till att åka skidor finns bland annat möjlighet att utan kostnad åka skridskor. I den samlade rapporten för stadsdelen Centrum återkommer inspektörerna till denna fråga. 9

10 SKOLVERKET Som tidigare beskrivits under avsnitt 4 erbjuder skolan inte studiehandledning på modersmål. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning i huvudsak är god vid skolan. Undervisningen i teknik bör utvecklas för att eleverna garanteras möjlighet att nå de nationella målen i årskurs 5. Skolan bör tydligare informera om rätten till studiehandledning på modersmål för elever med annat modersmål än svenska. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Stadsdelsnämnden Centrum bestämmer hur resurserna skall fördelas mellan och inom respektive verksamhet. Som huvudregel kan sägas att Johannebergsskolan likt övriga skolor i stadsdelen tilldelas resurser utifrån antalet elever. Skolan har en gemensam budget som hanteras i samråd mellan olika verksamheter. Arbetslagen inom respektive verksamhet har själva ansvar för budget för läromedel, förbrukning och delar av kompetensutvecklingsmedlen. I Johannebergsskolan har större delen av personalen adekvat utbildning för det arbete de utför. Skolan är med sitt centrala läge en attraktiv arbetsplats för lärare och skolan har inga svårigheter att rekrytera utbildad personal. Skolan har en grupp som planerar den gemensamma kompetensutvecklingen. De intervjuade lärarna menar att den kompetensutveckling som erbjuds är genomtänkt och relevant utifrån behoven vid skolan. Utöver den kompetensutveckling som planeras av kompetensutvecklingsgruppen disponerar varje lärare 900 kronor för individuell kompetensutveckling. Det förekommer också för stadsdelen gemensam kompetensutveckling. Lärarna menar att resurserna för kompetensutveckling sammantaget inte är tillräckliga. Eleverna anser att tillgången till läromedel är god och att de har bra böcker i respektive ämne. Skolan har ett stort och välfyllt bibliotek som delar av veckan är bemannat. Eleverna anser dock att många av bibliotekets böcker är gamla. Lärarna och eleverna anser att tillgången till datorer och IT-kompetens generellt behöver förbättras vid skolan. Trots att många ur personalen deltagit i ITiSsatsningen anser personalen att det behövs mer kunskaper om olika ITrelaterade frågor på skolan och i stadsdelen. Flera elever uppger att de får använda en dator i hemmet istället för i skolan om de behöver det för sitt skolarbete. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förutsättningarna för att kunna bedriva ett relevant pedagogiskt arbete på Johannebergsskolan är tillfredsställande. Dock bör skolan utöka elevernas tillgång till datorer. 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Johannebergsskolan övergripande är av god och till delar mycket god kvalitet. Det är framförallt skolans sätt att arbeta tematiskt på ett ämnesövergripande sätt som inspektörerna bedömer ger eleverna goda möjligheter att utveckla olika kunskaper och färdigheter. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - individualisering av elevernas uppgifter, - undervisningen i teknik, - information om rätten till studiehandledning på modersmål samt - elevernas tillgång till datorer. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Kvalitetsredovisning saknas (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elever som går i förberedelseklassen är att betrakta som elever i en särskild undervisningsgrupp. För dessa elever skall skolan fatta beslut om placering (5 kap. 5 grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Bosse Jersenius Helén Svelid 11