Utbildningsinspektion i Bagaregårdsskolan, grundskola F 5

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Bagaregårdsskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Bagaregårdsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg: 112 Förskoleklass: 37 Grundskola: 122 Bagaregårdsskolan är en av sex kommunala grundskolor i stadsdelen Örgryte i Göteborgs kommun. Utbildningen vid Bagaregårdsskolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5 samt skolbarnsomsorg. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag. Arbetslagen är organiserade i tre åldersblandade grupper med förskoleklass och årskurserna 1 2 samt åldershomogena i årskurser 3 5. Eleverna har slöjd och idrott- och hälsa på Ånässkolan samt hem- och konsumentkunskap på Nya Lundenskolan. Skolbarnsomsorgen är integrerad i skolans lokaler. Bagaregårdsskolan är nästan 100 år gammal. Den är en av kommunens få bevarade skolor byggd i trä med gammal charm. Skolans upptagningsområde är homogent och bebyggelsen består av både villor och hyreshus med lägenheter varav många är bostadsrätter. Genomförandet av inspektionen i Bagaregårdsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för inspektionen i Bagaregårdsskola har bestått av undervisningsrådet Ulla-Britt Norin och experten Anders Wallin. Besök i Bagaregårdsskolan genomfördes den 30 mars Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Bagaregårdsskolan genomfördes intervjuer med rektorn, personal, elevhälsoteam samt elevrådsrepresentanter. Lektioner besöktes och spontana samtal fördes med elever och personal. Synpunkter från föräldrar framfördes vid ett möte i Bagaregårdsskolans matsal under kvällstid. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. Den kvalitetsdialog som kommunen arbetar med i form av att samtala med företrädare för verksamheten ligger också till grund för denna rapport. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Vid Bagaregårdsskolan visar eleverna respekt för varandra och vuxna. I de flesta klassrum, inspektörerna besöker, finns regler uppsatta som elevrådet och klassen beslutat om. Eleverna berättar att i klassråd och elevråd har de pratat mycket om hur de skall vara mot varandra. Eleverna berättar om väl fungerande klassråd och elevråd. De ger exempel på hur de har påverkat skolans vardag genom att införa en särskild dag när flickorna får bestämma över skolans populäraste plats, fotbollsplanen. Elevrådet berättar även att de haft annan åsikt än rektorn om vilken mjölk som skall serveras i skolans matsal, men då har rektorn bestämt! De yngre eleverna har faddrar som de träffar vid raster och samlingar. Lärare anser att det är lätt att skapa trygghet på skolan och att toleransen mot olikheter är hög. Både barn och vuxna lyfter fram den lilla skolans fördelar. Vi är lagom många, anser en elev. Det är lätt att nå och se alla elever, säger en lärare. Vid Bagaregårdsskolan möter eleverna få personer med annan kulturell bakgrund. Personalen anser därför att det är viktigt att aktivt arbeta för att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Bagaregårdsskolans elever har från årskurs 3 slöjd samt idrott och hälsa vid den närliggande Ånässkolan, med en mer mångkulturell miljö. De båda skolorna har även gemensamma friluftsdagar för årskurserna 4 och 5. Elevernas trivsel och trygghet mäts genom Balansen. Enligt mätningarna i Balansen för vårterminen 2004 är sammanvägda elevindex för Bagaregårdsskolans elever i förskoleklass och årskurserna 1 3 för trivsel 90 och för trygghet 91. Motsvarande index för Göteborgs kommun är 88 respektive 87. För elever i årskurserna 4 5 för trivsel 85 och för trygghet 89. Motsvarande siffror för Göteborgs kommun är 74 för trivsel och 79 för trygghet 3

4 SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Bagaregårdsskolan är en trygg miljö för lärande. Eleverna utvecklar kunskaper när det gäller normer och värden på ett bra sätt. De kan tillämpa demokratiska arbetsformer och de tar ansvar för varandra och skolans miljö. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förtrogenhet att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Bagaregårdsskolan kan inspektörerna, vid granskning av dokumentation i form av elevarbeten m.m. se goda resultat av skolans strävan att utveckla elevernas kunskaper utifrån de mål som anges i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). De äldre elever inspektörerna talar med säger att de känner till målen för utbildningen. De berättar att lärarna gjort bilder för att åskådliggöra elevernas kunskapsutveckling. Dessa bilder finns i eleverna portfolio-pärmar och används vid utvecklingssamtal. Elever berättar att de vet ganska väl hur de ligger till kunskapsmässigt eftersom elever och lärare talar om det på lektioner och vid utvecklingssamtal. Inspektörerna konstaterar att de bilder som åskådliggör elevernas kunskapsutveckling gäller svenska och matematik. Samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen, bild, engelska och social utveckling åskådliggörs genom nedbrytning av kursplanernas mål. Övrig kunskapsutveckling dokumenteras med hjälp av exempel på elevarbeten i elevens portfolio-pärm och saknar samma tydliga anknytning till kursplanernas mål. Resultatet av Skolverkets nationella prov i årskurs 5 för elever vid Bagaregårdsskolan visar att eleverna når målen att uppnå för årskurs 5. År 2003 uppnådde 21 av skolans 22 elever målen i svenska, engelska och matematik. År 2004 uppnådde samtliga elever målen i svenska och engelska. En elev klarade inte målen i matematik. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid Bagaregårdsskolan utvecklar goda kunskaper och färdigheter. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Bagaregårdsskolan har rutiner för att arbeta med klassråd och elevråd. Varje klass har två representanter i elevrådet som träffas en gång i månaden. På klassråden diskuteras vad som är rimligt att påverka. Rektorn deltar i elevrådets möten vid behov och enligt önskemål. Eleverna redogör, som tidigare nämnts, för tillfällen när de haft möjlighet att påverka. Trots de formella organ för inflytande som finns anser eleverna att det ändå är lärarna som bestämmer mest. Lärarna är, vid samtal med inspektörerna, medvetna om att de styr ganska mycket och sätter tydliga ramar. De anser att det är viktigt att eleverna vet inom vilka ramar de faktiskt har reell påverkansmöjlighet. Skolan har sedan 1997 en lokal styrelse med föräldramajoritet. Styrelsen sammanträder en gång varje månad. Lokala styrelsens möten föregås av föräldraföreningens möte samma kväll, dit alla föräldrar är välkomna. Föräldrarepresentanterna i Bagaregårdsskolans lokala styrelse säger att de tillsammans med rektorn har önskat en utbildning av styrelsen. Frågan har framförts till Örgryte stadsdelsnämnd, men ännu har ingen utbildning genomförts. Styrelsen har beslutanderätt i många frågor som är viktiga för skolan. Styrelsen har anordnat gemensamma föreläsningar med föräldrar och personal. Den ansvarar för skolans årliga basar, som ger ekonomiska möjligheter att sponsra en del av skolans aktiviteter. En gång varje termin träffas all personal och styrelsen för utvärdering. Bagaregårdsskolans personal strävar efter att främja ett öppet, positivt och solidariskt klimat. Detta sker bland annat genom undervisning i emotionell intelligens, EQ, där kompissamtal, värderingsövningar eller samtal om etik och moral förekommer. På skolan finns ett schema för vilka vuxna som befinner sig utomhus vid skolans raster så att eleverna alltid har någon vuxen att vända sig till. En trivselenkät genomförs två gånger varje läsår där eleverna har möjlighet att anonymt svara på frågor om trygghet och trivsel. Skolans specialpedagog ansvarar för att en sammanställning görs och att riktlinjer för fortsatt arbete dras upp. Bagaregårdsskolan har en plan mot mobbning och kränkande behandling. All personal på skolan har enligt denna plan ansvar att klargöra vilka beteenden som inte accepteras på Bagaregårdsskolan. Planen innehåller en definition av mobbning, som innebär att en person är mobbad när han eller hon upprepade gånger under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Det är en negativ handling när en person tillfogar eller försöker tillfoga en annan person skada eller obehag. Planen behandlar inte det vidare begreppet kränkande behandling. Bagaregårdsskolans elevhälsoteam består av rektorn, skolsköterska, skolpsykolog och speciallärare/specialpedagog. De träffas regelbundet för att i samverkan med personalen eftersträva en helhet i elevernas skolgång. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att personalen arbetar aktivt mot kränkande behandling. Inspektörerna bedömer också att, i samband med omarbetande av handlingsprogrammet, beakta alla former av kränkande behandling. 5

6 SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Vid Bagaregårdsskolan finns en lokal arbetsplan där målen för verksamheten beskrivs. Några av skolans prioriterade mål är: att samverka mellan arbetslagen genom att delge varandra pedagogiska erfarenheter att tillverka bokväskor för att stimulera barnens läs- och skrivutveckling i svenska och engelska. En bokväska innehåller skönlitteratur av olika svårighetsgrad, men med ett gemensamt tema samt stimulerande arbetsuppgifter. Eleverna kan låna hem en bokväska för att läsa och arbeta med någon eller några av de föreslagna uppgifterna. att förskoleklassernas elever skall utveckla sin läs- och skrivinlärning genom skrivdans att alla skall ägna 20 minuter varje vecka åt problemlösning i matematik. Förutom dessa mål skall alla arbeta med att skapa en röd tråd i elevernas lärande och läromedel för förskoleklassen och årskurserna 1 5. Arbetslagen är organiserade i förskoleklass och årskurserna 1 2 med åldersblandade klasser och årskurserna 3 5 med åldershomogena klasser. Eleverna har slöjd och idrott- och hälsa på Ånässkolan samt hem- och konsumentkunskap på Nya Lundenskolan. Eleverna säger att de vet varför de går i skolan. De får lära sig roliga saker, sådant de har nytta av och hur naturen fungerar. Lärarna anser att eleverna tar ansvar för sitt lärande och även att de flesta får stöd hemifrån. Vad eleverna förväntas uppnå i svenska, matematik, engelska, bild och tema enligt Lpo 94 och Göteborgs skolplan konkretiseras genom mål som finns i elevernas portfolio-pärmar. Alla arbetar med portfolio som en metod för att dokumentera och synliggöra elevernas lärandeprocess. Eleverna samlar sina utvalda arbeten på ett strukturerat sätt i en pärm, som används vid utvecklingssamtal och som underlag vid diskussioner om de fortsatta studierna. Målet är att synliggöra lärandet och att eleverna skall bli medvetna om sitt lärande och reflektera över hur de lär sig, vad de lär sig, hur de ser på sig själva och känner sig som lärande individer. Enligt personalen kan portfolion bilda en bro mellan elevens lärande och undervisningen. Några äldre elever visar och beskriver för inspektörerna hur portfolio-pärmen är uppbyggd och hur den används i samband med utvecklingssamtal. 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun På Bagaregårdsskolan eftersträvas enligt personalen ett varierat arbetssätt för att tillgodose elevernas olika inlärningsstilar. Lärare berättar om hur de använder flera olika arbetssätt. De använder tankekartor, bild och skapande, musik, film, datorer etc. Eleverna arbetar med tema vid flera tillfällen i veckan då eleverna undervisas av annan än den ordinarie läraren. Tema är ett sätt att använda personalens kompetens och gör att eleverna får lära känna flera vuxna på skolan. Eleverna i arbetslaget för förskoleklass och årskurserna 1 2 är indelade i åldershomogena grupper vid några tillfällen varje vecka. När eleverna träffas i dessa grupper arbetar förskoleklassen med skrivdans, årskurs 1 med natur och årskurs 2 med experiment. Tanken med att eleverna träffas i dessa grupper är att de bl.a. skall lära känna de andra eleverna i parallellklasserna vilket underlättar klassgemenskapen när årskurs 3 bildas som en åldershomogen klass. I samband med dessa omgrupperingar tillvaratas dessutom personalens olika kompetenser och personalen lär känna fler elever. Eleverna är mycket nöjda med sina lärare, men beskriver ändå undervisningen som att de oftast sitter stilla och arbetar med sina uppgifter. De kan fritt få välja arbetsuppgifter när de är klara med uppgiften som läraren bestämt. Rektorn anser att undervisningen är mer styrd i de senare åren, medan lärare anser att elevernas möjlighet att vara med och bestämma ökar något när de blir äldre. Lärarna avgör vad eleverna skall arbeta med utifrån de nationella kursplanerna och Lpo 94. Lärarna presenterar vad eleverna skall arbeta med och lära sig. Eleverna får bestämma hur de skall göra för att lära sig det. Enligt eleverna är det läraren som bestämmer vad de skall arbeta med och hur det skall ske. Eleverna verkar dock vara mycket nöjda med hur de har det. Enligt intervjuade lärare är det medvetet som de inte låter eleverna välja eller arbeta efter egen planering eller med eget arbete. De vill undvika stress och frustration för eleverna över att inte hinna sitt beting. Elever berättar att de får hjälp om de behöver det. Hjälpen kan vara läxhjälp, men det kan också vara en speciallärare som kommer till klassen. Lärare berättar att arbetslaget kan organisera så att en klass kan få extra lärarstöd en tid om det behövs. Skolan gör i årskurs 2 Skolverkets diagnoser i matematik men inte i svenska. Därutöver gör specialläraren ett antal andra diagnoser och tester, vissa av dem genomförs varje läsår. Inspektörerna får uppfattningen att skolan har rutiner för att kartlägga vad eleverna kan och vilka elever som är i behöv av extra stöd. Åtgärdsprogram upprättas av speciallärare och lärare tillsammans med föräldrar och oftast berörd elev. Utvecklingssamtal erbjuds minst två gånger varje läsår. Vid utvecklingssamtal används en gemensam mall som diskussionsunderlag. Föräldrarna och eleven förbereder sig inför utvecklingssamtalet genom att reflektera över och besvara ett antal frågor om hur eleven trivs i skolan och om elevens kunskapsutveckling. Läraren ger sin bild av hur eleven utvecklats socialt och demokratiskt samt hur läraren uppfattar elevens utveckling av lärande och kunskap. På utvecklingssamtalet enas elever, föräldrar och pedagoger om mål med utgångspunkt från elevens arbeten som finns i elevens portfolio. Vid utvecklingssamtalet dokumenteras gemensamt vad eleven behöver arbeta mera med samt vad eleven, skolan och hemmet har ansvar för när det gäller elevens utveckling och lärande. 7

8 SKOLVERKET Dokumentet undertecknas av samtliga närvarande. Målen följs upp vid nästa utvecklingssamtal. Individuella utvecklingsplaner (IUP) skall successivt arbetas fram och integreras med elevernas portfolio-pärmar. I mars 2006 skall det, enligt rektorn, finnas ett underlag till en gemensam IUP för Bagaregårdsskolan. Målet är att skolorna och förskolorna i stadsdelen Örgryte skall kunna enas om en gemensam IUP. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att undervisningen är av god kvalitet. Skolan bör dock utveckla sin verksamhet så att undervisningen bedrivas så att eleverna genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga verksamheten kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar över sitt lärande. Skolan har rutiner för att kartlägga vad eleverna kan och vilka elever som är i behöv av extra stöd. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolverksamheten i stadsdelen Örgryte är uppdelad i 3 områden. Bagaregårdsskolan ingår i område Örgryte nord. Inom varje område samverkar enhetschefer och rektorer i ett ledarlag. Avsikten är att eftersträva en helhetssyn på barn och unga i ett 1-16 års perspektiv. Vid Bagaregårdsskolan leds verksamheten av en rektor. I skolans två arbetslag finns en teamledare. Dessa två teamledare bildar tillsammans med rektorn skolans ledningsgrupp. För administrativt stöd har rektorn en skoladministratör. Verksamheten i skolan utgår från Lpo 94, kommunens skolplan, stadsdelsnämndens mål och Bagaregårdsskolans egna mål. Lärarna tycker att det hänt mycket på skolan de senaste åren och att rektorn är förtrogen med verksamheten. Rektorn är lättillgänglig och finns ofta till förfogande. Eleverna vet vem som är rektor på skolan och berättar att de ofta ser henne. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete förekommer dels via Balansen men också via utvärderingar i klasserna. Rektorn begär in en större utvärdering från personalen en gång per termin med frågor kring Bagaregårdsskolans arbetsplan. Arbetsplan och kvalitetsredovisning finns och personalen känner sig delaktiga i utarbetandet av dem. Kvalitetsredovisningen är kopplad till skolans lokala mål, men redovisar inte i vilken mån de lokala eller nationella målen för utbildningen uppnås eller planerade åtgärder om målen inte har uppnåtts. Det framgår inte heller hur den bygger på arbetslagens utvärderingar. Den skriftliga kvalitetsredovisningen är således inte ett levande dokument för uppföljning av kvaliteten i verksamheten. Att döma av den medvetenhet kring uppdraget som enligt in- 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun spektörerna genomsyrar intervjun med lärarna finns det ett levande kvalitetsarbete som pågår på skolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn har förtrogenhet med verksamheten och tar ansvar för övergripande funktioner. Skolans skriftliga kvalitetsredovisning visar inte i vilken mån målen uppnåtts eller planerade åtgärder om målen inte har uppnåtts. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning o0ch med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Utbildningen är i princip avgiftsfri men vissa utflykter och studiebesök betalas av föräldrarna. Avseende frågan om avgifter se vidare i stadsdelsrapporten för Örgryte. Detta görs upp i respektive klass i samråd med föräldrarna. Liksom övriga elever i Göteborgs kommun har varje elev ett kort som ger möjlighet till gratis resor med kollektivtrafiken. Detta underlättar för skolan att genomföra studiebesök och andra aktiviteter. Rektorn kontrollerar scheman och ser till att eleverna får sin garanterade undervisningstid. Det finns för närvarande ingen elev vid Bagaregårdsskolan med anpassad studiegång. Enligt grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Timplanens tid för elevens val används vid Bagaregårdsskolan till att samverka med fotbollsklubben GAIS för att ge eleverna möjlighet till ytterligare regelbundna fysiska aktiviteter utöver ordinarie undervisning i idrott och hälsa. Information till hemmen om verksamheten sker med hjälp av veckobrev som eleverna tar med sig hem och genom föräldramöten. Skolan har en hemsida som även innehåller aktuell information. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning är god vid Bagaregårdsskolan. Elevens val anordnas emellertid inte så att det syftar till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen. 9

10 SKOLVERKET 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalen vid Bagaregårdsskolan har, vid inspektionstillfället, adekvat utbildning för sina arbetsuppgifter. Rektorn har ett övergripande ansvar för den pedagogiska och personalledande verksamheten. Genom kompetensutveckling och pedagogiska diskussioner utvecklas verksamheten, enligt rektorn. Resurser för kompetensutveckling avsätts. Personalens kompetensutveckling utgår från verksamhetens och individuella behov. En del kompetensutveckling är gemensam, och en annan del är individuell. Lärare berättar om kompetensutveckling som anordnas utifrån den individuella kompetensutvecklingsplan som görs vid medarbetarsamtalet samt om gemensamma studiedagar för skolan eller tillsammans med andra enheter i stadsdelen. Vid arbetsplatsträffar inbjuds ibland föreläsare. Bagaregårdsskolan är nästan 100 år gammal. Den är en av kommunens få bevarade skolor byggd i trä med gammal charm. Skolans lokaler är visserligen gamla, men trivsamma. I några klassrum finns fortfarande en upphöjning i golvet för lärarens kateder längst fram i klassrummen. Personal och elever uttrycker att de saknar grupprum för eleverna att arbeta i. Skolmaten är enligt elever och personal god och vällagad. Eleverna anser att standarden på datorerna är bra och att de lagas fort om de går sönder. Inspektörerna såg dock inga datorer som användes på grund av att det var temavecka hälsa med flera förbestämda aktiviteter. Normalt används datorerna dagligen som en del i undervisningen, enligt personalen. Flera lärare har genomgått ItiS-utbildning och det finns en IT-ansvarig lärare på skolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan finns förutsättningar för eleverna att nå målen i Lpo 94. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att Bagaregårdsskolan är en trygg miljö för lärande. Eleverna utvecklar på ett bra sätt kunskaper när det gäller normer och värden. De kan tillämpa demokratiska arbetsformer och de tar ansvar för varandra och skolans miljö. Eleverna vid Bagaregårdsskolan utvecklar goda kunskaper och färdigheter. Det formella inflytandet fungerar. Personalen arbetar aktivt mot kränkande behandling. Undervisningen är av god kvalitet. Skolan har rutiner för att kartlägga vad eleverna kan och vilka elever som är i behöv av extra stöd. Rektorn har förtrogenhet med verksamheten och tar ansvar för övergripande funktioner. Tillgången till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning är god vid Bagaregårdsskolan. Inspektörerna bedömer att det vid skolan finns goda förutsättningar för eleverna att nå målen i Lpo

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Inspektörerna bedömer att verksamheten i Bagaregårdsskolan är av god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Handlingsprogrammet mot kränkande behandling samt - eleverna inflytande över och ansvar för sitt lärande. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Kvalitetsredovisning uppfyller inte författningens krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i dess lydelse före den 15 augusti 2005). - Elevens val anordnas inte så att det syftar till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Ulla-Britt Norin Anders Wallin 11