Utbildningsinspektion i Solbackeskolan, grundskola F 6

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Solbackeskolan, grundskola F 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Solbackeskolan Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 39 Förskoleklass 31 Grundskola 161 Särskola 8 Solbackeskolan är belägen i stadsdelen Bergsjön i nordöstra Göteborg. Skolan är belägen invid flera flerfamiljshus och radhus. Skolans verksamhet omfattar förskoleklass, årskurserna 1 6 och en integrerad särskoleklass. Skolans personal och elever arbetar i något av skolans 11 arbetslag. Eleverna är indelade i klasser som leds av två lärare Endast 20 procent av eleverna har föräldrar som arbetar eller studerar.skolan präglas av en mångkulturell miljö där eleverna kommer från skilda miljöer och kulturer. Genomförandet av inspektionen i Solbackeskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Solbackeskolan har bestått av undervisningsrådet Erik Bergeå och experten Agnetha Ardfelt. Besök i Solbackeskolan inleddes den 9 februari 2005 och avslutades den 10 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Solbackeskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Solbackeskolan genomfördes formella intervjuer med rektorn, personal, elevhälsoteam, antimobbningsteam, elever och med föräldrar. Dessutom samtalade inspektörerna spontant med ett flertal elever och personal. Lektioner, inom samtliga klasser, besöktes. Den 12 januari 2005 introducerade Skolverkets inspektionsteam inspektionen genom att möta verksamhetschefen, rektorer och enhetschefer i Bergsjön. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Ett av Solbackeskolans mål är att eleverna utvecklar god kunskap och mognad så att de tryggt kan delta i ett demokratiskt samhälle. Utbildningen i Solbackeskolan präglas generellt av respekt för den enskilde, ett demokratiskt förhållningssätt och en ambition att öka elevernas inflytande och ansvar för den egna studiesituationen. Eleverna deltar, efter ålder och mognad, som representanter och för att göra sin egen stämma hörd i beslut om verksamheten och utbildningen och enligt lärare och via observationer tyder det på att eleverna har demokratiska värderingar. Eleverna kan, utifrån sina förutsättningar, arbeta i demokratiska former och känner i rimlig utsträckning till demokratins principer Inspektörerna noterar via observationer i klassrum och vid samtal med elever att eleverna uppfattar, utifrån sina förutsättningar, vikten av att kunna och vilja påverka. Enligt elever och lärare visar eleverna respekt för andras uppfattningar, övertygelser och argument. Genom den mångfald av barn och elever som finns vid Solbackeskolan uppbär eleverna respekt för andras egenvärde och människors lika värde. Eleverna tolererar inte kränkande behandling av andra barn eller vuxna. Överlag upplever eleverna miljön i verksamheten som trygg, fysiskt och psykosocialt. Inspektörerna konstaterar dock att verksamheten i en av de särskilda undervisningsgrupperna är oordnad och inte bidrar till att eleverna skall känna sig trygga. Enligt rektorn och lärare har ett flertal elever ingen motivation att utvecklas, socialt och kognitivt och de tycks också sakna en framtidstro. Elevernas grad av trivsel och trygghet mäts genom Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, Balansen. Därigenom finns för skolan ett systematiskt utvärderingssystem avseende delar av det som ligger inom ramen för normer och värden. 3

4 SKOLVERKET Enligt mätningarna i Balansen är det sammanvägda elevindexet för trivsel och för trygghet något högre än för snittet för Göteborgs kommun. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av arbetet med normer och värden är godtagbar men verksamheten i en av de särskilda undervisningsgrupperna bör analyseras så att verksamheten bidrar till att eleverna känner sig trygga. Dessutom bedömer inspektörerna att skolan bör analysera på vilket sätt skolan kan bidra till att öka elevernas motivation att utvecklas, socialt och kognitivt. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Eleverna genomför de nationella ämnesproven i årskurs 5. Resultaten från de senast genomförda nationella ämnesproven visar att 24 procent nådde upp till målen i svenska, 71 procent i engelska och 29 procent i matematik. Skolan har konkretisera målen i samtliga ämnen och därigenom finns ett system för att följa upp elevernas grad av måluppfyllelse i samtliga ämnen. Vissa av eleverna känner väl till dessa mål. Besök i verksamheten visar att endast vissa elever är väl förtrogna med att arbeta självständigt och att utvärdera sitt eget lärande. Enligt skolans kvalitetsredovisning uppnår eleverna kunskaper som skolan aldrig mäter. Det är bland annat elevernas kunskaper avseende att delta i olika sociala sammanhang kopplade till de levnadsvillkor som är rådande för ett flertal av eleverna som skolan aldrig mäter. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas resultat ligger under genomsnittet för riket. Vidare bedömer inspektörerna att uppföljningen av elevernas studieresultat är godtagbara. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Skolan har formella samverkansorgan, såsom klassråd och elevråd för samverkan med eleverna. Detta är ett för skolan ett viktigt incitament för att eleverna 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun skall ha respekt för varandra och för sin miljö. Genom de formella samverkansorganen jobbar skolan för allas rätt till likvärdigt bemötande, jämställdhet och samhörighet. Eleverna i elevrådet tycker till viss del att de kan vara med och påverka sin arbetsmiljö och även skolans lokala ordningsregler. Enligt eleverna diskuteras framför allt vad som skall köpas in till skolan och skolans miljö. Frågor kopplade till de nationella målen, skolans verksamhetsplan och kvalitetsredovisning saknas. Föräldrarna ges bland annat möjlighet till samverkan via utvecklingssamtal, föräldramöten och vid upprättande av åtgärdsprogram. Skolan arbetar aktivt med att försöka få föräldrarna mer engagerade i skolans verksamhet och innehåll. Enligt skolans enhetsplan finns även ett skolråd. Det är ett forum där föräldrar och rektorn träffas två gånger per termin för information och diskussion om övergripande frågor i skolans verksamhet. Enligt mätningarna i Balansen är det sammanvägda elevindexet för Solbackeskolans elever i för medbestämmande högre än snittet för Göteborgs kommun. Skolan arbetar aktivt mot alla former av kränkande behandling, mobbning och trakasserier. Enligt Lpo 94 åligger det rektorn att skolan upprättar ett handlingsprogram för att förebygga och motverka alls former av kränkande behandling. Ett handlingsprogram bör innehålla rutiner för att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling. Vidare bör handlingsprogrammet omfatta alla former av kränkningar och avse kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever. Handlingsprogrammet bör även klargöra arbetsgången, det vill säga tydliga rutiner för hur ett ärende skall handläggas. Vidare bör det vara väl förankrat hos både personal, elever och föräldrar samt innehålla en plan för uppföljning och utvärdering och därigenom vid behov revideras. I stadsdelen Bergsjön finns en centralt framtagen handlingsplan mot kränkande behandling. Enligt planen skall det råda nolltolerans mot mobbning, främlingsfientlighet och kränkande språkbruk och behandling. Denna handlingsplan kan ses som en övergripande plan som klargör skolornas uppdrag och målsättningar. Planen knyter tydligt an till vad som står i styrdokumenten. Vidare definierar planen vad som kan avses med kränkande behandling, mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet och homofobi. Solbackeskolan har utarbetat en lokal handlingsplan mot mobbning. Skolans plan utgår från begreppet mobbning och innehåller hur skolan skall arbeta förebyggande, upptäckande och åtgärdande. Dessa två handlingsplaner bildar dock en helhet. Vid samtal med personalen framkommer att skolan arbetar medvetet och förebyggande samt vidtar omedelbart åtgärder om någon utsätts för mobbning. Av skolans olika dokument syns att dessa frågor är prioriterade. Skolans personal visar en medvetenhet om vad begreppet kränkande behandling innebär. Även de äldre eleverna kan till stora delar redogöra för vad kränkande behandling är. 5

6 SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete för en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö är godtagbar men bör förbättras utifrån vad som framkommer i avsnitt 1. Inspektörerna anser dock att det för Solbackeskolan finns utrymme att se över graden av elevinflytande. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Den pedagogiska verksamheten vid Solbackeskolan erbjuder ett lärandeklimat som är av varierande kvalitet. Genom att samtala med elever och via observationer kan inspektörerna konstatera att undervisningen överlag saknar koppling till individens förutsättningar och behov. Enligt Lpo 94 skall undervisningen sträva efter att nå målen och anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Kunskap är inget entydigt begrepp utan kommer till uttryck i olika former som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten i förskoleklassen, årskurs 2 och årskurs 4 ger goda exempel på detta. Inspektörerna ser dock inte alltid att undervisningens innehåll bidrar till att utveckla elevernas eget sätt att lära. Det framkommer till exempel vid intervjuer med eleverna att vissa av lärarna inte utgår ifrån vad varje elev har för förkunskaper inför planeringen av ett nytt arbetsområde. Lärarna verkar ha planerat lektionerna utan att ha beaktat elevernas tankegångar och förkunskaper. Detta är tydligt eftersom alla elever får utföra samma uppgifter och oftast utifrån läroböckerna. Lärare som inspektörerna samtalar med menar dock att verksamheten tar sin utgångspunkt från de av skolan konkretiserade målen och utifrån personalens kännedom och medvetenhet om de enskilda barnen och deras behov. Överlag upplever inspektörerna att elevernas kunskapsinlärning i svenska, engelska, matematik och i de praktiskt-estetiska ämnena är inriktad mot både fakta, förståelse, färdighet och i viss mån förtrogenhet. I de samhälls- och naturorienterande ämnena upplevs tyngden ligga på fakta och förståelse. Denna bild framträder via observationer och via samtal med elever och personal. De mål som skolan brutit ner och konkretiserat finns synligt uppsatta i verksamheten. Arbetet med att konkretisera de nationella målen har bidragit till att personalen noggrant satt sig in i målen och diskuterat dess betydelse. Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan ger varje barn utrymme att utvecklas i sin 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun egen takt och att undervisningen organiseras utifrån detta. Det är av yttersta vikt att lärarna utgår från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Skolan är organiserad i klasser om cirka 23 elever och i varje klass arbetar två lärare. Undervisningen planeras utifrån en lokal utläggning av tid enligt timplanen. Enligt Göteborgs skolplan skall alla barn och unga i Göteborg ha en individuell utvecklingsplan, IUP. I samverkan med barnen och föräldrar skall varje barn få en egen plan för sin utveckling baserad på sina egna förutsättningar. Målet med den individuella utvecklingsplanen är att synliggöra varje barns utveckling och lärande. Vid Solbackeskolan håller personalen på att implementera den gemensamma individuella utvecklingsplanen för stadsdelen Bergsjön. Skolan har under flera år haft en egen individuell utvecklingsplan. Från och med läsåret 2004/05 arbetar dock alla efter stadsdelen Bergsjöns gemensamma individuella utvecklingsplan. Enligt rektorn ges samtliga elever i behov av särskilt stöd hjälp i sin skolsituation och utveckling. Vissa lärare menar dock att stödet inte är tillräckligt för att eleverna skall ges reella möjligheter att nå målen. För samtliga elever i behov av särskilt stöd finns inte heller ett åtgärdsprogram upprättat. Inspektörerna har vid besöket inte kunnat upptäcka om det finns elever som är i behov av stöd men som inte får sådant, detta skall dock ses mot bakgrund av det korta besöket som gjordes vid skolan. Vid skolan finns även tre särskilda undervisningsgrupper. I grupperna går elever från olika skolor i Bergsjön. Två av grupperna är lokaliserade i skolan och i den ena råder vid tiden för inspektionen ett tufft klimat. Enligt en av lärarna präglas verksamheten mer av fostran än av lärande. I gruppen blandas utåtagerande elever med elever med rena inlärningsoch/eller koncentrationssvårigheter. Här bedrivs verksamheten på ett relativt traditionellt sätt. Den andra gruppen är lokaliserad i ett närliggande radhus och här går enbart utåtagerande elever. Här är eleverna placerade i avskärmade utrymmen i olika rum. Enligt personalen är det svårt att låta eleverna i de särskilda undervisningsgrupperna följa sin ordinarie klass eftersom eleverna kommer från olika skolor i Bergsjön. Elevernas utveckling och lärande dokumenteras genom portfolio, checklistor, målhus samt tester. Personalen har ett systematiskt och väl genomtänkt system för dokumentation. Barnen och föräldrarna informeras på speciella blanketter på vilka det går att följa utvecklingen från år till år. Eftersom flertalet föräldrar inte har svenska som modersmål är dessa blanketter illustrerade. Kontinuerliga föräldramöten hålls och utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. För verksamheten i förskoleklassen ansvarar en förskolelärare, fritidspedagog och en grundskolelärare. När eleverna börjar årskurs 1 följer grundskoleläraren med som lärare. 7

8 SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Solbackeskolans pedagogiska verksamhet är godtagbar. Inspektörerna bedömer att arbetssätt och arbetsformer bör ses över så att målen för verksamheten blir tydligare i samtliga ämnen. Vidare bedömer inspektörerna att skolan bör i högre grad organisera verksamheten så att elevernas förutsättningar och behov blir styrande samt att undervisningens innehåll bidrar till att utveckla elevernas eget sätt att lära.. Att samtliga elever i behov av särskilt stöd inte har ett åtgärdsprogram upprättat är inte tillfredställande. Efter vad som övrigt framkommit vid inspektionen kan det finnas skäl att närmare följa upp att elever får adekvat stöd. Inspektörerna menar dessutom att skolan bör se över hur de särskilda undervisningsgrupperna är sammansatta. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Stadsdelen Bergsjön styrs av en stadsdelsnämnd (SDN) som fattar beslut om bland annat barnomsorg och skola. För att verkställa de beslut som SDN fattat finns det en stadsdelsförvaltning, vars chef benämns stadsdelschef. För ledningen av förskola och skola finns en verksamhetschef. Verksamhetschefen är chef för rektorer och enhetschefer inom verksamhetsområdet. Vid Solbackeskolan, liksom vid övriga skolor, finns det en rektor. Rektorn har ett övergripande ansvar för det pedagogiska, administrativa och personalledande arbetet vid Solbackeskolan. Rektorn är lärarutbildad och menar att hon är förtrogen med skolans styrdokument. Vid skolan finns ingen biträdande rektor, men rektorn delar rum med en av stadsdelens enhetschefer för förskola och får därigenom ett väl fungerande samarbete. Rektorn menar att detta samarbete främjar utvecklingen av ledarskapet och stärker uppdraget. Rektorn ingår i en ledningsgrupp för förskola/skola i stadsdelen och träffar inom ramen för denna ledningsgrupp regelbundet övriga rektorer, enhetschefer och verksamhetschefen. Rektorn anser att detta samarbete fungerar bra. Rektorn försöker närvara i verksamheten så mycket hon hinner för att utöva sitt pedagogiska ledarskap. Enligt de lärare som inspektörerna samtalat med hade de gärna sett mer av detta. För Solbackeskolan finns en lokal arbetsplan. Planen är synkroniserad med läroplanen och innehåller en konkretisering av nationella och kommunala mål. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Solbackeskolan upprättar årligen en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen redogör endast i viss utsträckning för i vilken mån de prioriterade nationella målen för utbildningen har uppnåtts. Inspektörerna menar även att en resultatanalys saknas. Kvalitetsredovisningen innehåller skrivningar om vad skolan behöver förbättra/utveckla, men inget om hur skolan skall genomföra dessa insatser. Som tidigare nämnts finns vid skolan tre särskilda undervisningsgrupper. Varje placering i sådan grupp föregås av en utredning och formella beslut fattas. Dock kan inspektörerna konstatera att besluten saknar överklagandehänvisning. Under inspektionen framkom det att det förekommit att elev blivit hemskickad på grund av sitt uppförande. Rektorn menar dock att skolan har en sådan överenskommelse med hemmet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn är förtrogen med verksamheten och med skolans uppdrag. Skolan har rutiner för att följa upp och utvärdera sin verksamhet. Dock anser inspektörerna att skolan bör se över rutinerna för att kvalitetsredovisa så att en redogörelse görs avseende graden av måluppfyllelsen. Dessutom saknas i kvalitetsredovisningen en resultatanalys. Inspektörerna har kunnat konstatera att vissa av besluten om placering i särskild undervisningsgrupp saknar överklagandehänvisning vilket inte är acceptabelt. Kommunen genom stadsdelen bör se över lämpligheten i systemet med att skicka hem elever vid dåligt uppförande. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Vid Solbackeskolan erbjuds verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 6 samt skolbarnsomsorg. Utbildningen är enligt rektorn, personal och elever avgiftsfri och eleverna har i princip tillgång till en utbildning i enlighet med gällande timplan. Under innevarande läsår erbjuder skolan elevens val inom ramen för de naturorienterande ämnena. Inom ramen för detta har eleverna fått välja tema. 9

10 SKOLVERKET Liksom övriga elever i Göteborgs kommun har varje elev ett kort som ger möjlighet till gratis resor med kollektivtrafiken. Detta underlättar för skolan att genomföra studiebesök och andra aktiviteter. Enligt rektorn är skolan anpassad så att funktionshindrade har likvärdig tillgång till alla delar. Vid Solbackeskolan erbjuds skolbarnsomsorg upp till 10 år. Verksamheten börjar och slutar 17:30. Föräldrarna informeras om skolans verksamhet vid läsårsstart, genom regelbundna informationsblad från rektorn, veckoblad från lärare, vid föräldramöten och via skolans hemsida och Kunskapsnätet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning i Solbackeskolan godtagbar. Dock menar inspektörerna att skolan inte lever upp till intentionerna avseende elevens val. Eleverna skall erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som syftar till en breddning och fördjupning av elevernas kunskaper. Att enbart erbjuda naturorienterande ämnen och sedan låta eleverna välja olika teman motsvarar inte det som skall erbjudas eleven. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Politikerna i stadsdelnämnden Bergsjön bestämmer hur resurserna skall fördelas inom respektive verksamhetsområde. Som huvudregel kan sägas att Solbackeskolan likt övriga skolor i stadsdelen tilldelas resurser utifrån antalet elever. Rektorn och lärarna anser att lokalerna överlag är ändamålsenliga och tillräckliga. Dock skiftar lärarnas uppfattningar huruvida läromedlen är tidsenliga. Inspektörerna kan konstatera att vissa läromedel är gamla, men överlag tidsenliga och i överensstämmelse med uppdraget. Datortätheten är god. Skolan har även ett eget skolbibliotek. Alla som undervisar har föreskriven utbildning. I de fall lärarbehörighet har saknats tillämpas visstidsanställning. Kompetensutveckling anordnas framförallt vid behov, men även till viss del utifrån personalens önskemål. Enligt Skolverkets statistik var lärartätheten för läsåret 2002/ tjänster per 100 elever och under läsåret 2003/ tjänster per 100 elever. Genomsnittet för riket är för dessa två år 8,1 respektive 8,0 och för Göteborgs kommun 8,2 respektive 8,2. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid Gärdsmosseskolan finns förutsättningar för att målen i Lpo 94 och kursplanerna skall kunna uppnås. 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Solbackeskolan övergripande är av godtagbar kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - analysera verksamheten i de särskilda undervisningsgrupperna så att verksamheterna bidrar till att eleverna känner sig trygga, - analysera på vilket sätt skolan kan bidra till att öka elevernas motivation att utvecklas, socialt och kognitivt, - elevernas inflytande, - individanpassning, - uppföljning av elever i behov av särskilt stöd, - se över lämpligheten i systemet med att skicka hem elever vid dåligt uppförande, - de särskilda undervisningsgruppernas sammansättning samt - kvalitetsredovisningen. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för elever som behöver särskilda stödinsatser (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknar överklagandehänvisning (8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Tillgång till elevens val saknas (2 kap grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Erik Bergeå Agnetha Ardfelt 11