Utbildningsinspektion i Ramsdalsskolan, grundskola F 5

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Ramsdalsskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Ramsdalsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 65 Förskoleklass 38 Grundskola 165 Utbildningen vid Ramsdalsskolan omfattar förskoleklassen och årskurserna 1 5 samt skolbarnsomsorg i form av fritidshem för barn i åldrarna mellan sex och tio år. Skolans 203 barn och elever är fördelade på tre arbetsenheter; förskoleklassen samt årskurserna 1 3 respektive 4 5. Barnen i förskoleklassen undervisas av ett arbetslag bestående av förskollärare och fritidspedagoger och i grundskolan undervisar grundskollärare, fritidspedagoger och en speciallärare. Den pedagogiska kontinuiteten förstärks genom att arbetslagen samarbetar i två parallella spår från förskoleklass till årskurs 5. Ramsdalsskolan ligger vid Kortedala torg och upptagningsområdet består i huvudsak av flerfamiljshus med hyresrätt i södra Kortedala. Huvudbyggnaden, som renoverades för cirka tio år sedan, är välhållen och lokalerna ändamålsenliga. Andelen elever med invandrarbakgrund uppgår till cirka 70 procent och omfattar ett tjugotal språkgrupper. Inför årskurs 6 går eleverna vidare till Utmarksskolan, en grundskola för elever i årskurserna 6 9. Genomförandet av inspektionen i Ramsdalsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Ramsdalsskolan har bestått av undervisningsrådet Gerhard Eriksson och experten Jonas Österberg. Besök i Ramsdalsskolan genomfördes den 10 februari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Ramsdalsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun I Ramsdalsskolan genomfördes intervjuer med rektorn, teamledarna, lärare, elevrådet samt elevrepresentanter. Ett flertal verksamhetsbesök genomfördes och under besöket fördes också samtal med en föräldragrupp. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I denna inspektionsrapport redovisas de senaste sammantagna resultaten av elevers och föräldrars inställning till skolan. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Ramsdalsskolan har eleverna inflytande över skolans verksamhet bl.a. genom klassråden och elevrådet. Under intervjun med elevrådet framkommer att eleverna i takt med stigande ålder får vara med och påverka sin vardag, och att elevrådets förslag får gehör hos skolledningen. Som exempel anges att skolan satt upp basketkorgar efter önskemål från eleverna, och att eleverna får vara med och påverka bokinköpen till skolans bibliotek. Eleverna känner till demokratins grundläggande principer och de känner sig trygga i skolmiljön. Lärarna menar att eleverna vågar ifrågasätta och att de flesta också accepterar olikheter. Det är en liten skola där de yngre eleverna känner de äldre, och där de vuxna bekräftar barnen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att barnen och eleverna har goda möjligheter till inflytande och att verksamheten utvecklar elevernas värderingar och förmåga till etiska ställningstaganden. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. 3

4 SKOLVERKET I Ramsdalsskolan anser de äldre eleverna att de känner till målen för utbildningen. De intervjuade eleverna säger sig känna till hur de utvecklas kunskapsmässigt, då lärarna går igenom detta i samband med utvecklingssamtalen. De intervjuade föräldrarna är oroliga för att eleverna på Ramsdalsskolan inte når kursplanernas kunskapsmål. De menar att förvaltningsledningens hårda budgetdisciplin får rektorn att bl.a. avstå från att sätta in vikarier i samband med lärarfrånvaro. Rektorn menar dock att denna oro snarare kan härledas till brister i kommunikationen mellan hem och skola, och att han inte ålagts något vikariestopp från förvaltningsledningen. Som ett led i det pedagogiska arbetet har skolan valt att arbeta med individuella utvecklingsplaner och påbörjat uppbyggnaden av portfolion för varje elev. Skolan gör fortlöpande uppföljningar av elevernas studieresultat genom att använda sig av olika diagnosmaterial samt Skolverkets ämnesprov för årskurs 5. Skolan har dock inte redovisat någon samanställning över resultaten från de nationella proven för årskurs 5. De intervjuade lärarna menar att den mottagande Utmarksskolan inte tar till vara den information som resultatredovisning och upprättade kunskapsprofiler ger inför elevernas fortsatta studier. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att kunskapsmålen är kända av eleverna och att skolan följer upp studieresultaten på ett godtagbart sätt. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Enligt Ramsdalsskolans verksamhetsplan skall barnen undervisas och fostras till demokratiska individer för att kunna fungera i vårt samhälle. Skolledningen samverkar med eleverna via klassråden och elevrådet, och vid elevintervjuerna framkommer att eleverna till viss del ges möjlighet att påverka det egna lärandet bl.a. genom att arbeta med så kallade veckoscheman. Skolan har inte tagit fram något handlingsprogram mot kränkande behandling. Av skolans verksamhetsplan framgår dock att alla i skolan är skyldiga att visa solidaritet med varandra så att alla på arbetsplatsen kan känna sig trygga. Enligt planen har de vuxna ett särskilt ansvar för att vara goda föredömen och inspiratörer och på så sätt visa hur konflikter kan lösas på ett bra sätt. Mobbning och bråk kan förekomma men intervjuade elever uttrycker tillit till att de vuxna i skolan vidtar åtgärder när akuta situationer dyker upp. På skolan finns ett mobbningsteam som har till uppgift att lösa uppkomna mobbningssituationer, och eleverna berättar att de vuxna tar upp frågor om hur man behandlar varandra, och att eleverna har blivit informerade om hur de skall agera om de 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun utsätts för kränkningar. Det saknas även dokumentation som beskriver hur skolan förhåller sig till situationer där elever känner sig kränkta av vuxna. Intervjuade föräldrar hyser viss oro för att skolan saknar tydliga rutiner för hur mobbningssituationer skall hanteras, medan de elever inspektörerna talar med upplever skolmiljön som trygg såväl fysiskt som psykosocialt. Eleverna i elevrådet menar att skolans utemiljö inbjuder till aktiviteter och att duktiga lärare i kombination med små undervisningsgrupper gör Ramsdalsskolan till en trygg och trivsam skola. Elevernas och föräldrarnas upplevelse av trivsel och trygghet mäts bl.a. genom Balansen. Resultatet från mätningarna i Balansen för läsåret 03/04 är sammanvägda i elevindex och föräldraindex av vilka några redovisas i tabellerna nedan. Tabell 1. Resultat: Nöjd elevindex i Balansen vårterminen 2004 Indikator Ramsdalsskolan Göteborg Trivsel F Trivsel Trygghet F Trygghet Källa: Göteborgs kommun Eleverna i förskoleklasserna och årskurserna 1 3 i Ramsdalsskolan upplever således en något högre grad av trivsel och trygghet än vad eleverna i de högre årskurserna gör. Tabell 2. Resultat: Nöjd föräldraindex i Balansen höstterminen 2003 Indikator Ramsdalsskolan Göteborg Trivsel Trygghet Källa: Göteborgs kommun Av tabell 2 framgår att föräldrarna upplever Ramsdalsskolan som mindre trygg och trivsam än vad eleverna gör. Samma förhållande gäller i övriga kommunala skolor i Göteborgs kommun. Ramsdalsskolan har skolsköterska och tillgång till skolläkare. Av intervjuer med elever och föräldrar framgår att skolhälsovården genomförs i enlighet med skollagens bestämmelser. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan erbjuder en god miljö som främjar lärandet. Skolan bedriver ett aktivt arbete mot kränkande behandling, men har inte upprättat något handlingsprogram. 5

6 SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Stadsdelen Kortedala har valt att satsa på relativt små undervisningsgrupper och för Ramsdalsskolans del innebär detta ett genomsnitt på 15 elever per klass. Rektorn skriver i sin beskrivning av skolan, att denna satsning innebär ett synliggörande av eleverna vilket ställer nya krav på lärarna, eftersom det förutsätts att dessa skall arbeta mera individinriktat än tidigare. Enligt lärarna bidrar de små klasserna till att barnen bekräftas och att lärarna snabbt lär känna eleverna och deras olika förutsättningar. Ramsdalsskolans förskoleklasser arbetar enligt den så kallade Bornholmsmodellen med lek och rörelse liksom rim och ramsor men också med begreppsträning. Lärarna har bearbetat och konkretiserat texter i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) i mål att uppnå och handlingsplaner för förskoleklassen. Förskoleklassen är en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla målen Lpo 94. Målen avser vad verksamheten skall sträva mot och vad barn och unga skall ha uppnått. Samtidigt är det viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får genomslag i förskoleklassen och att året i förskoleklassen skiljer sig från åren i grundskolan. Förskoleklassen skall vara ett möte mellan och en integrering av de olika kulturerna i förskolan och skolan. Varje elev har en individuell utvecklingsplan (IUP) där elever, föräldrar och lärare kan följa den enskilde elevens utveckling. Skolan har nyss inlett ett arbete med att konkretisera innehållet i den individuella utvecklingsplanen och komplettera denna med en portfolio i vilken den viktigaste dokumentationen samlas. I ämnet svenska åskådliggörs kunskapsutvecklingen ytterligare med hjälp av ett kunskapsträd där förskoleklassens lärande utgör rotsystemet som efter hand fylls på med stam, grenar och lövverk i takt med elevernas kunskapsutveckling. Enligt lärarna får eleverna och föräldrarna på detta sätt en tydlig bild av lärandet. Parallellt med detta arbete har stadsdelsförvaltningen tagit fram ett material, Konkreta mål år F 5 i Kortedala SDN, där elever och lärare i samband med utvecklingssamtalen uppmanas fylla i skattningsscheman i ämnena svenska, engelska och matematik samt i social utveckling. Syftet med detta arbete är enligt rektorn att skolorna i stadsdelen skall utveckla en gemensam modell för individuella utvecklingsplaner. Ramsdalsskolan har upprättat ett dokument som anger hur skolan systematiskt arbetar med att identifiera, utreda och analysera elevernas behov av särskilt 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stöd. De redovisade exemplen på åtgärdsprogram följer en modell som beskriver de tre ansvarsnivåerna organisations-, grupp- och individnivå samt när utvärdering av insatta åtgärder skall äga rum. I stadsdelen Kortedala finns en gemensam utvecklings- och stödenhet, som stöttar elever vilkas stödbehov är så stora att den enskilda skolan inte förmår ge detta stöd. Elevernas simkunnighet följs noggrant upp i årskurs 4 och för de elever som inte kan simma anordnas simundervisning. Lärarna genomför regelbundna utvecklingssamtal med varje elev. Vid föräldraintervjun framkommer viss kritik mot hur dessa samtal förbereds och genomförs. Det förekommer att lärare förbereder samtalen genom att i förväg be elever och föräldrar fylla i ett dokument som läraren förväntas komplettera med sina synpunkter inför samtalet. Enligt föräldragruppen fyller inte alla lärarna i sin del av dokumentet vilket bidrar till att samtalen får en annan karaktär än den förväntade. Lärare och elever förmedlar en delvis annorlunda bild av hur utvecklingssamtalen förbereds och genomförs. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningen vid Ramsdalsskolan är av god kvalitet. Skolan bör utveckla det pedagogiska arbetet i förskoleklassen så att året i förskoleklassen blir det möte mellan och integrering av förskolan och skolan som är avsedd. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ramsdalsskolans rektor ingår i en ledningsgrupp för förskola och skola i stadsdelen Kortedala och träffar inom ramen för denna ledningsgrupp regelbundet övriga rektorer och verksamhetschefen som tillika är skolchef. Ledningsgruppen har arbetat tillsammans i flera år och har utvecklat ett gott samarbete. Rektorn, som är utbildad mellanstadielärare med gedigen skolledarbakgrund, är väl förtrogen med verksamheten och åtnjuter elevernas och personalens förtroende. Han utövar sitt pedagogiska ledarskap tillsammans med skolans ledningsgrupp som, förutom rektorn, består av teamledarna för de två spåren. Gruppen har till uppgift att initiera, planera, samordna och utvärdera olika utvecklingsinsatser. Eleverna känner väl till sin rektor. Elevrådet uppger att rektorn är lätt att prata med. Han lyssnar på eleverna, besöker klasserna och tar del av deras arbete. Lärarna säger att rektorn ger personalen såväl positiv som negativ återkoppling. Intervjuade föräldrar upplever dock att rektorn är alltför hårt styrd av stadsdelsförvaltningen och att han åläggs omöjliga sparbeting. Rektorn själv menar att 7

8 SKOLVERKET föräldrarnas upplevelser kan bero på att media ger en bild av ständigt återkommande åtstramningar inom förskola och skola, och att problem därför lätt hänförs till kravet på budgetdisciplin. Enligt rektorn fungerar samarbetet inom stadsdelens ledningsgrupp bra, och han menar att han och kollegerna alltid är delaktiga i de beslutsprocesser som rör skolan. De intervjuade teamledarna uppger att det pågår en ständig kvalitetsdiskussion inom arbetslagen och att utvärderingar regelbundet genomförs i slutet av varje läsår. Viss dokumentation över utförd utvärdering av verksamheten har redovisats från arbetslagen och gemensamt för skolan, men skolledningen har inte upprättat någon kvalitetsredovisning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det finns en bra struktur och rutin för att leda Ramsdalsskolan. Rektorn är väl förtrogen med verksamheten och har en tydlig pedagogisk riktning för att leda skolan, men skolan har inte upprättat någon kvalitetsredovisning. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Ramsdalsskolan är utbildningen avgiftsfri och eleverna har tillgång till utbildning i enlighet med gällande timplan. Den lokala utläggningen av tid i timplanen är gemensam för samtliga skolor i stadsdelen. Liksom övriga elever i Göteborgs kommun har varje elev ett busskort som ger möjlighet till gratis resor med kollektivtrafiken vilket underlättar för skolan att genomföra studiebesök och andra aktiviteter. Modersmålsundervisningen planeras och genomförs i samarbete med språkenheten i Gunnareds stadsdelsförvaltning. Elever som bedöms behöva undervisning i svenska som andraspråk får dels undervisning i ämnet svenska med klassen, dels ytterligare tid i svenska som andraspråk som särskilt stöd. Enligt grundskoleförordningen skall en elev undervisas antingen i ämnet svenska eller i ämnet svenska som andraspråk. Elevens val anordnas som fördjupning och breddning inom ämnena bild, idrott och hälsa, matematik, slöjd och svenska. Elever och föräldrar informeras regelbundet om skolans verksamhet av rektorn och lärarna via kontaktböcker, veckobrev, informationsblad och skolans hemsida. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolbarnsomsorg i form av fritidshem erbjuds elever i förskoleklassen och årskurserna 1 3. Elever i årskurserna 4 6 som är i behov av omsorg erbjuds aktiviteter inom den öppna fritidsverksamheten i stadsdelen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan tillhandahåller utbildning i den omfattning som anges i de statliga bestämmelserna. Undervisningen i svenska som andraspråk genomförs dock inte som ett alternativt ämne till ämnet svenska utan behandlas som stöd i ämnet svenska. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Stadsdelsförvaltningen i Kortedala fördelar resurserna mellan skolorna utifrån en fördelningsprincip där 15 elever utgör basen för en gruppresurs. Utifrån stadsdelens lokala timplan tilldelas skolorna medel motsvarande det antal timmar som krävs för att organisera undervisningen i femtongrupper i respektive årskurs. I arbetet med skolans interna resursfördelning samverkar rektorn med lärarna och då främst med specialläraren och teamledarna, som identifierar behoven i organisationen. Av Skolverkets egen statistik framgår att skolan har en lärartäthet motsvarande 8,6 lärare på 100 elever. Merparten av lärarna är grundskollärare 1 7 med inriktningen mot svenska och samhällsorienterande ämnen respektive matematik och naturorienterande ämnen. Lärarna är dock inte tjänstefördelade efter ämneskompetens, utan rektorn har valt att behålla det gamla klasslärarsystemet vid organiserandet av undervisningen vilket resulterat i att några lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven ämneskompetens. Den specialpedagogiska kompetensen i Ramsdalsskolan utgörs av en specialpedagog och en speciallärare. Skolan har avsatt resurser motsvarande 500 kronor per anställd och läsår för kompetensutveckling. Därutöver uppmuntras lärarna att fortbilda sig genom fritidsstudier som till delar kompenseras av skolan. Lärarna är i huvudsak nöjda med den kompetensutveckling som erbjuds, även om någon lärare framför önskemål om ytterligare individuella satsningar. Undervisningslokalerna är ändamålsenligt utformade och tillgången till moderna läromedel är god. Skolans bibliotek är välutrustat med barn- och ungdomslitteratur och i ett rum utanför biblioteket har eleverna tillgång till ett antal Internetanslutna datorer. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Ramsdalsskolan har god tillgång till resurser och goda förutsättningar när det gäller lokaler och utrustning. 9

10 SKOLVERKET Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Ramsdalsskolan övergripande är av god kvalitet. De ändamålsenligt utrustade lokalerna, en rektor som är väl förtrogen med verksamheten och en engagerad lärarpersonal bidrar till goda förutsättningar att nå utbildningsmålen. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - utvecklingen av det pedagogiska arbetet i förskoleklassen så att året i förskoleklassen blir det möte mellan och integrering av förskolan och skolan som är avsedd. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Skolan saknar handlingsprogram mot kränkande behandling (Avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan saknar kvalitetsredovisning (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs som stöd och inte i enlighet med kursplanen för ämnet (2 kap. 6 och 16 grundskoleförordningen) Datum Ort Göteborg Gerhard Eriksson Jonas Österberg 10