Utbildningsinspektion i Bräckeskolan, grundskola F 9

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Utbildningsinspektion i Bräckeskolan, grundskola F 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun SKOLVERKET Bräckeskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 124 Förskoleklass 37 Grundskola 496 Särskola 1 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklassen och årskurserna 1 9. Vidare finns det fritidshem i anslutning till skolan. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag. Två av de fem arbetslagen omfattar vardera ett vertikalt spår med förskoleklass samt årskurserna 1 5 och de övriga tre arbetslagen omfattar vardera årskurserna 6 9. Att det finns tre arbetslag som omfattar de äldre eleverna är en följd av att skolan tidigare haft tre klasser i samtliga årskurser, vilket inte är fallet nu. Vidare finns det en elev som mottagits i särskolan och som är integrerad i en klass på skolan. Skolans närområde, varifrån flertalet elever kommer, består av såväl villor och bostadsrätter som hyreslägenheter. Det finns också ett tiotal elever som inte tillhör skolans upptagningsområde som varje år inför årskurs 7 söker sig till Bräckeskolan för att i årskurserna 7 9 kunna ta del av skolans naturvetenskapliga profil NO-profil. Bräckeskolan ligger i stadsdelen Lundby som är en del av Hisingen och belägen strax norr om Göta älv. Det är lätt att ta sig till andra delar av Göteborg med både färja, buss och spårvagn. Vidare finns det i skolans omedelbara närhet tillgång till flera grönområden och fotbollsplaner. Genomförandet av inspektionen i Bräckeskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Bräckeskolan har bestått av undervisningsråden Thomas Nilsson och Agneta Wennberg. Besök i Bräckeskolan genomfördes den och den 17 september Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Bräckeskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Bräckeskolan genomfördes intervjuer med rektorerna, lärare, fritidspedagoger, elever, elevvårdsteamet samt föräldrar. Lektioner i samtliga årskurser besöktes. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. I inspektionsrapporten hänvisas också till de sammantagna resultaten av elevers/föräldrars inställning till skolan. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Bräckeskolan pågår en medveten och aktiv satsning för att eleverna, efter ålder och mognad, skall få möjlighet till inflytande i beslut om verksamheten och utbildningen. Det finns dels det Lilla elevrådet för årskurserna 1 5, dels det Stora elevrådet för årskurserna 6 9. Inspektörerna noterar särskilt att elevrådets ordförande för de äldre årskurserna är väl förtrogen med verksamheten och säger sig ha ett bra samarbete med rektorn. Varje klass har också klassråd, som är forum för att få fram synpunkter och önskemål till elevrådet. Elevrådets styrelse har, efter varje elevrådsmöte, en träff med rektorn för att föra fram synpunkter så att det blir ett aktivt samarbete mellan skolledningen och eleverna. Det finns flera exempel på att eleverna deltar, efter ålder och mognad, som representanter för att utöva inflytande över i beslut om verksamheten. Såväl yngre som äldre elever har varit med i framtagandet av skolans trivselregler. De äldre eleverna ville, inspirerade av sommar-os i Aten, genomföra ett skol-os, och så blev det. Vidare har eleverna i de äldre årskurserna fått igenom önskemål om att få äta när de vill och kan numera äta lunch när som helst mellan och Dessutom finns det för årskurserna 7 9 tjejgrupper på skolan. De träffas, i ett eget rum för att, under ledning av kuratorn och skolvärdinnan, diskutera frågor som är både ålders- och könsrelaterade. Elever i tjejgruppen berättar att de känner sig trygga och tycker att det är viktigt att tillsammans med andra tjejer få prata om saker. Pojkarnas bristande intresse för motsvarande grupper har medfört att det inte finns sådana. 3

4 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun SKOLVERKET Vid intervjuer framkommer att skolan tidigare haft problem med elevers förhållningssätt till varandra. Rektorn och lärare menar att det är en mycket lugnare och tryggare miljö för eleverna nu jämfört med för några år sedan, vilket bekräftas i såväl intervjuer med elever som av resultaten i Balansen. Skolans antimobbningsteam menar också att detta kan avläsas statistiskt via bokförda mobbningsfall på skolan. Det har skett en förbättring över tid och det finns vid tillfället för inspektionen få anmälningar till personalen om mobbning i årskurserna 8 9. Eleven som tillhör särskolan är en i klassen liksom de övriga eleverna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten av skolans arbete med normer och värden som mycket bra. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Bräckeskolan använder lärarna såväl Skolverkets diagnostiska material i årskurs 2 som de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9. Lärarna i årskurs 2 använder de diagnostiska materialen för att få hjälp i sin bedömning av elevernas utveckling i relation till kursplanemålen. Resultaten används för att kartlägga eventuella behov av stödinsatser. Skolan genomför de nationella ämnesproven i årskurs 5. Läsåret 2003/2004 deltog 50 elever och i svenska var det en elev, i engelska tre och i matematik åtta som inte nådde målen. På de nationella ämnesproven proven i årskurs 9 läsåret deltog 51 elever 2003/2004. I svenska var det fyra, i engelska tre och i matematik fem elever som inte nådde målen Rektorn för de högre årskurserna berättar att skolan använder resultaten vid de nationella ämnesproven för att kvalitetssäkra verksamheten, exempelvis vid planeringen inför årskurserna 6 9. Elevers behov av stöd i svenska, engelska och matematik beaktas då. Vidare menar rektorn att detta lett till en resultatförbättring över tid, vilket bekräftas av statistik som visar att elevernas genomsnittliga meritvärde i slutbetygen har ökat från år 2002 till Rektorn poängterar i sammanhanget att de politiska målen är tydliga. Kommunen följer enbart upp betygssättningen i ämnena svenska, matematik och engelska. Intervjuer och besök i verksamheten visar att de äldre eleverna inte är förtrogna med målen för lärandet i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och de nationella kursplanerna. Lärarna visar och berättar om målen, men visar sällan konkret hur detta avspeglas i undervisningen. Såväl lärare som elever berättar dock att utvecklingssamta- 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun len tar sin utgångspunkt i elevens utveckling i relation till såväl strävansmål som mål att uppnå. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans redovisade kunskapsresultat är något över gernomsnittet. Eleverna bör dock få bättre kännedom om såväl målen i Lpo 94 som i kursplanerna. Inspektörerna bedömer det som bra att skolan använder resultaten vid de nationella proven för att kvalitetssäkra verksamheten, exempelvis vid planeringen inför årskurserna Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Bräckeskolan finns en arbetsplan för elevdemokrati som tar sin utgångspunkt i såväl skollagen som Lpo 94. Arbetsplanen anger således tydligt både mål att sträva mot och mål att uppnå när det gäller värdegrunden. Verktygen för att uppnå målen är undervisning om demokratin, klassråd, elevråd, elevskyddsombud samt utvecklingssamtal. Rektorn för de tidigare årskurserna är ordförande i Lilla elevrådet och rektorn för de äldre årskurserna är med när elevrådets styrelse har möte efter elevrådsmötet. Bräckeskolan arbetar också med att eleverna skall utveckla förståelse och respekt för varandra. Det finns ett antimobbningsteam på skolan, schemalagda kompissamtal i årskurserna 1 5 samt klasstödjare i årskurserna 5 9, vilka fått utbildning. Antimobbningsteamet består av åtta lärare. Nästan samtliga i gruppen har varit med från starten av verksamheten. Detta har, enligt teamet, inneburit en kontinuitet i arbetet mot mobbning. Teamet träffas en timme varannan vecka. Lärarna i gruppen både får och har fått fortbildning för sitt arbete. Vidare har de deltagit i ett ITiS-projekt för att via nationella kontakter utveckla skolans arbete mot mobbning. Skolans projektrapport finns att tillgå via Bräckeskolans hemsida på internet. Teamet menar att de ses som en auktoritet i skolan vilket bekräftas av såväl elever och kolleger som skolledning. Som en del i skolans arbete mot mobbning genomförs det kompissamtal i årskurserna 1 5. Vidare finns det i årskurserna 5 9 klasstödjare, som för ändamålet fått utbildning av antimobbningsteamet. Skolan redovisar en arbetsplan mot mobbning. Inspektörerna konstaterar att planen inte omfattar det vidare begreppet kränkande behandling. Föräldrar och elever menar att de inte kan påverka målsättningar och kvalitetsredovisning. Det framkommer att skolan inte återkopplar resultaten från Balansen till föräldrar och elever. Skolan tydliggör inte heller hur resultaten används 5

6 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun SKOLVERKET för att utveckla verksamheten. Inspektörerna konstaterar dock att målen i såväl skolans kvalitetsredovisning som skolans verksamhetsplan kan härledas till resultaten i Balansen. Samtliga elever har tillgång till skolhälsovård. Skolsköterskan finns på skolan tre och en halv dag varje vecka. Skolan har också tillgång till en skolläkare en dag per månad. Vidare har eleverna via skolans elevhälsoteam också tillgång till psykolog, kurator samt specialpedagog. Kuratorn tjänstgör på skolan fem dagar i veckan. Eleverna vid Bräckeskolan har möjlighet till fysisk aktivitet varje dag och skolan uppmärksammar de nationella hälsomålen. Skolgården erbjuder möjligheter till såväl rörelse och lek som bollsporter. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande är bra. Inspektörerna menar dock att skolans former för samverkan med såväl elever som föräldrar behöver utvecklas så att de ser att resultatet av deras utvärderingar påverkar verksamheten. Inspektörerna bedömer att skolans arbete mot mobbning är mycket bra. Skolan bör dock utveckla ett handlingsprogram som utgår ifrån det vidare begreppet kränkande behandling. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Den pedagogiska verksamheten och undervisningen i Bräckeskolan finns beskriven i sju lokala arbetsplaner som exempelvis handlar om skola och närsamhälle, jämställdhet och policy mot mobbning. Arbetsplanerna tar sin utgångspunkt i målen i Lpo 94 och är utarbetade under medverkan av lärare och övrig personal. Vidare har Bräckeskolan gjort lokala bearbetningar de nationella kursplanerna och betygskriterierna. Dessa delges eleverna både av lärarna och via skolans hemsida på Internet. Inspektörerna finner dock att kunskapssynen och synen på lärandet som uttrycks i Lpo 94 inte speglas i alla de lokala bearbetningarna av de nationella kursplanerna och betygskriterierna. I en lokal bearbetning återfinns, förutom lokala betygskriterier för betyget Godkänd, Väl godkänd samt Mycket väl godkänd, ytterligare krav. Under rubriken Allmänt anges följande betygskriterier: ha en god närvaro, ha med sig sina böcker, göra sina läxor i tid, arbeta koncentrerat under lektionerna samt ha ett gott uppförande mot sina kamrater och lärare. 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lärarna i Bräckeskolan arbetar för att eleverna skall få en väl planerad kontinuitet och progression i sin skolgång, från årskurs 1 till årskurs 9. Verksamheten planeras därför såväl av den enskilde läraren som i arbetslag och i ämneskonferenser. När eleverna börjar i årskurs 6 finns det överlämnandekonferenser där såväl lärare och rektorer som personal från elevhälsoteamet deltar. Sex elever får delar av sin undervisning i en förberedelseklass. Eleverna har mycket skiftande bakgrund när det gäller tidigare skolgång och språkkunskaper. I gruppen undervisar en lärare som har utbildning i svenska som andra språk. För eleverna i förberedelseklassen finns inte åtgärdsprogram upprättade och därmed saknas individuell bedömning av stödbehovet samt på vilket sätt det skall tillgodoses. Skolan har rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd samt för att ge dessa elever lämpligt stöd. När en lärare upptäcker en elev i behov av särskilt stöd diskuteras ärendet först i arbetslaget och därefter förs det vid behov vidare till elevhälsoteamet. Det betonas att arbetslaget är viktigt för att få en helhetsbild av elevens studiesituation. Såväl de diagnostiska materialen i årskurs 2 som de nationella ämnesproven i årskurs 5 används för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. I intervjuer uttrycker lärare att elever i behov av stort stöd får stöd. Samtidigt framkommer det att skolan inte har rutiner för att upprätta åtgärdsprogram omedelbart när en elev är i behov av särskilt stöd, utan först när ärendet förs vidare till elevhälsoteamet. Undervisningen för elever i behov av särskilt stöd bedrivs på olika sätt. Det finns tre så kallade resursgrupper på skolan. En för elever i årskurserna 1 2, en för årskurserna 3 6 och en för årskurserna 7 9. I resursgrupperna finns det dels elever som får särskilt stöd i merparten av sin undervisning, dels elever som får stöd i enstaka ämnen. För årskurserna 6 9 finns en speciallärare som arbetar med enskilda elever såväl i klassrummet som enskilt. Det finns också tre elevassistenter på skolan. Skolan har, liksom övriga skolor i stadsdelen, en samlad skoldag vilket innebär att skoldagen för de yngsta eleverna har timplanebrytande aktiviteter som planeras och organiseras av fritidspedagoger. Efter skoldagens slut ansvarar förskollärare och fritidspedagoger för skolbarnomsorgen. Såväl personal som föräldrar menar att fritidsverksamheten på eftermiddagarna inte kan planeras meningsfullt. Barngrupperna är alltför stora vilket medför att det till exempel blir alltför mycket videotittande. Såväl dokument och intervjuer som besök i verksamheten visar att den undervisande läraren utvärderar studieresultatet i dialog med eleven fortlöpande och på olika sätt. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningen i skolan är bra. Inspektörerna bedömer dock att skolan bör sammanföra alla sina arbetsplaner till en enda arbetsplan som beskriver hur skolan avser att genomföra utbildningen. Vidare bör skolan säkerställa att bedömning och betygssättning sker utifrån de nationellt fastställda kursplanerna och betygskriterierna. Inspektörerna bedömer det som otillfredsställande att åtgärdsprogram inte upprättas för samtliga elever i behov av särskilt stöd. 7

8 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun SKOLVERKET 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Stadsdelsnämnden Lundby styrs av lokala politiker som fattar beslut om tillexempel barnomsorg och skola. Stadsdelsförvaltningen utför de uppdrag nämnden beslutar om. Förvaltningschefen benämns stadsdelschef. Vidare finns det en verksamhetschef för barn och unga. Han är chef för samtliga rektorer och enhetschefer i såväl förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen som skolan. I Bräckeskolan finns det två rektorer, en rektor för förskoleklassen samt årskurserna 1 5 och en rektor för årskurserna 6 9. Rektorerna har ett övergripande ansvar för det pedagogiska, administrativa samt personalledande arbetet i rektorsområdet. Rektorn för förskoleklassen samt de tidigare årskurserna är utbildad mellanstadielärare och har arbetat som skolledare sedan Hon gick Göteborgsregionens rektorsutbildning 1991/92 och går nu den statliga rektorsutbildningen. Rektorn för de senare årskurserna är utbildad lärare i matematik samt naturorienterande ämnen. Hon har mångårig erfarenhet som lärare och har arbetat som skolledare sedan år Rektorn gick Göteborgsregionens rektorsutbildning I intervjuer framkommer att såväl elever, personal som föräldrar anser att de båda rektorerna är väl förtrogna med verksamheten och har god pedagogisk insikt. Rektorerna berättar att de har en ambition att kvalitetssäkra hela grundskoleperspektivet för den enskilde eleven. Som exempel nämnder de att båda är med vid så kallade överlämnandekonferenser vid övergången mellan årskurserna 5 och 6, samt vid skolans samtliga elevvårdskonferenser. Skolan upprättar kvalitetsredovisningar, den senaste avser läsåret 2003/2004. I den redovisas följande mål: A. I stadsdelen prioriterade mål: - det förebyggande arbetet, inte minst till barn i behov av särskilt stöd, inom skolan skall stärkas för att förhindra social utslagning samt att - Lundby skall ha attraktiva skolor och elever skall inte utsättas för mobbning. B. Den enskilda skolans prioriterade mål: - dokumentation, individuella utvecklingsplaner, 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun - värdegrundsarbete samt - föräldrasamverkan. Inspektörerna finner att skolans kvalitetsredovisning inte innehåller någon bedömning av elevernas måluppfyllelse. Skolan redovisar också en verksamhetsberättelse som är tydligt strukturerad och anger såväl verksamhetsmål som resultatuppfyllelse. Verksamhetsberättelsen är inte kopplad till skolans skriftliga kvalitetsredovisning. Av såväl intervjuer som inlämnade dokument framgår det att Bräckeskolan kontinuerligt utvärderar och följer upp sin verksamhet. Intervjuer visar dock att kvalitetsredovisningen inte fungerar som ett skolförbättringsverktyg. Åtgärder kopplas inte till resultat. Kvalitetsarbetet är inte systematiserat. Resultaten från Balansen har ett tydligt genomslag i såväl verksamhetsplanen som den dagliga verksamheten. Skolans prioriterade mål kan kopplas till dessa. För de sex elever som får delar av sin undervisning i förberedelseklass saknas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Elevernas undervisning avviker från timplanen, trots detta saknas beslut om anpassad studiegång. I resursgrupperna finns det dels elever som får särskilt stöd i merparten av sin undervisning, dels elever som får stöd i enstaka ämnen. Att vissa elever får merparten av sin undervisning i resursgruppen gör att gruppen för dessa elever måste betraktas som en särskild undervisningsgrupp. Beslut om sådan placering saknas. I intervjuer med rektorerna framkommer att det finns elever som tidigare gått i Bräckeskolan och som nu befinner sig i särskild undervisningsgrupp vid annan grundskola i kommunen. Rektorerna berättar att såväl de som mottagande rektor samråder med eleven och elevens vårdnadshavare innan en elev placeras i särskild undervisningsgrupp. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas. Det framkommer att rektorerna inte känner till hur beslut om placering i särskild undervisningsgrupp skall gå till. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans styrning och ledning fungerar bra. Båda rektorerna är väl förtrogna med den dagliga verksamheten och har god pedagogisk insikt. Inspektörerna bedömer dock att skolans skriftliga kvalitetsredovisning behöver utvecklas. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redovisning för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Inspektörerna konstaterar att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas för eleverna i förberedelseklass, resursgrupperna och de som finns i särskild undervisningsgrupp vid annan skola. Likaså saknas beslut om anpassad studiegång för eleverna i förberedelseklassen, vilket inte är acceptabelt. 9

10 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Bräckeskolan redovisar i inlämnade dokument samt vid intervjuer hur verksamheten planeras för att eleverna skall få tillgång till utbildning och möjligheter till valfrihet inom vissa delar av utbildningen. Elevens val finns i samtliga årskurser, men arrangeras på olika sätt. I årskurserna 1 5 schemaläggs elevens val ett antal dagar i följd varje termin för att eleverna skall kunna arbeta i större projekt och med ett allsidigt urval av ämnen inblandade. Eleverna kan välja mellan olika projekt som är samlade under ett tema, höstterminen 2004 är temat Respekt, säkerhet och trygghet. Årskurs 6 har elevens val en timme i veckan och eleverna kan välja mellan bild, datorarbete och musik. Från och med årskurs 7 kan eleverna välja NO-profil, det vill säga två timmar extra NO-undervisning i veckan. De som inte väljer NO-profil har i årskurs 7 läxläsning, i årskurs 8 textilslöjd, läxläsning eller musik och i årskurs 9 musik eller läxläsning som elevens val. Som språkval erbjuds eleverna välja mellan tyska, franska, spanska, svenska/engelska, teckenspråk, svenska som andraspråk samt engelska. Vidare erbjuds de elever som är berättigade till det, undervisning i sitt modersmål. I Bräckeskolan finns det elever från samtliga årskurser som deltar i modersmålsundervisning. Skolan är inte anpassad för funktionshindrade. Elever med fysiska funktionshinder hänvisas till annan skola i stadsdelen Lundby. Skolan informerar om sin verksamhet regelbundet och på olika sätt. Elever och föräldrar informeras om såväl skolans verksamhet som inför val av kurser eller utbildningsvägar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till omsorg och utbildning i Bräckeskolan är god. Inspektörerna bedömer dock att innehållet i elevens val för årskurserna 7 9 är otillfredsställande dels mot bakgrund av att läxläsning inte är ett godtagbart alternativ, dels att urvalet i övrigt inte är allsidigt. Undervisningen i elevens val syftar till att fördjupa och bredda kunskaper i 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun ett eller flera ämnen och eleverna skall erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. De allra flesta lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Läromedel och annan undervisningsmaterial är anpassade till undervisningen. Intervjuer visar dock att datorerna i klassrummen samt i datorsalen endast användas i undantagsfall. Med undantag av lärarna i musik och bild ser lärarna inte skolans datorer som ett naturligt verktyg i skolarbetet. Bräckeskolan håller vid tillfället för inspektionen på att bygga upp ett skolbibliotek, som skall vara färdigt under höstterminen Skolans principer för resursfördelning är kända i verksamheten. Samma fördelningsprinciper har legat fast ett antal år. Lärarna är delaktiga i budgetprocessen såtillvida att de har möjlighet att diskutera budgetfrågor i arbetslagen och ämneskonferenserna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Bräckeskolan har förutsättningar för att utbildningen skall kunna genomföras så att eleverna skall nå de nationella målen för utbildningen. Skolan bör dock utveckla former så att såväl elever som personal ser datorerna som ett naturligt verktyg i skolarbetet. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Bräckeskolan övergripande är av god kvalitet och ger bra förutsättningar för att nå målen i Lpo 94 och kursplanerna. Från att ha haft det besvärligt under ett antal år är skolan nu inne i en positiv utvecklingsfas och det finns goda ambitioner hos såväl rektorer som övrig personal. Resultatet av skolans arbete med normer och värden är mycket bra. Eleverna deltar, efter ålder och mognad, i den demokratiska processen och har en vilja att påverka beslut om verksamheten och utbildningen. Skolans och dess aktiva antimobbningsteams arbete mot mobbning har resulterat i att eleverna påtagligt respekterar andras egenvärde och reagerar när någon utsätts för mobbning. Skolans styrning och ledning är bra. De båda rektorerna är väl förtrogna med den dagliga verksamheten och har god pedagogisk insikt. Exempelvis ser de till att skolan använder elevernas resultat vid de nationella proven i årskurs fem för att kvalitetssäkra och planera verksamheten för årskurserna

12 Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - tydliggörande av läroplanens och kursplanernas mål för eleverna, - samverkan med såväl elever som föräldrar så att de ser att resultatet av deras utvärderingar påverkar verksamheten, - skolan bör utveckla ett handlingsprogram som utgår från det vidare begreppet kränkande behandling, - skolan bör sammanföra alla sina arbetsplaner en arbetsplan som beskriver hur skolan avser att genomföra utbildningen, - skolan bör se över att bedömning och betygssättning sker utifrån de nationellt fastställda kursplanerna och betygskriterierna samt - former och rutiner för att använda datorer under skoldagen. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen saknar bedömning av i vilken mån de nationella målen uppnåtts samt åtgärder vid bristande måluppfyllelse (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång saknas (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Eleverna i årskurserna 7 9 erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen i elevens val och läxläsning är inte ett godtagbart alternativ (2 kap. 19 och 20 grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Thomas Nilsson Agneta Wennberg 12