Utbildningsinspektion i Sätilaskolan för Rektorsområdet F-6

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Sätilaskolan för Rektorsområdet F-6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Sätilaskolan Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever/studerande Grundskola 268 Skolbarnsomsorg 62 Förskoleklass 17 Särskola 3 Utbildningen i rektorsområdet omfattar årskurserna F-6. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i både arbetsenheter och arbetslag. De tre arbetsenheterna utgörs av förskoleklassen, årskurserna 1-3 samt årskurserna 4-6. Vidare bildar varje årskurs ett arbetslag. Det finns en förskoleklass, två klasser i årskurserna 1-4 samt i årskurs 6. I årskurs 5 finns det fyra klasser. Tre elever som mottagits i särskolan är integrerade i grundskolans klasser på Sätilaskolan. Skolans huvudbyggnad är från början av 1980-talet och belägen i vacker naturmiljö. Skolan ligger mitt i byn Sätila med sjön Lygnern och skogen som närmsta grannar. Vid Sätilaskolan finns förutom rektorsområdet för årskurserna F-6 också ett rektorsområde för årskurserna 7-9. De båda rektorsområdena bedriver sina respektive verksamheter i skilda delar av skolan men delar skolgård, idrottshall, slöjdsalar och matsal. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 1 december 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för Sätilaskolans rektorsområde för årskurserna F-6 har bestått av undervisningsrådet Thomas Nilsson och experten Astrid Halling. Besök i Sätilaskolan rektorsområde för årskurserna F-6 genomfördes den 24 mars Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Sätilaskolan, Rektorsområdet förskoleklass t.o.m. årskurs 6, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Marks kommun Rapporten grundar sig även på ett frågeformulär om åtgärdsprogram, vilket skickats till och fyllts i av grundskolans rektorer och specialpedagoger. Skolverket har tidigare, under , gjort en nationell kartläggning av åtgärdsprogram i syfte att studera och analysera förekomsten, användningen och innehållet i åtgärdsprogram ( Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskola Skolverket 2003, Stockholm.). Frågorna i det nu aktuella formuläret är hämtade från kartläggningen. Inspektörerna har också tagit del av skolornas åtgärdsprogram. Vidare grundar sig rapporten även på en skolbildsundersökning med frågeformulär, vilket skickats till och fyllts i av föräldrar med barn i förskoleklass samt i grundskolans årskurs 2, 6 och 9. Skolverket gör regelbundna attitydundersökningar bland elever i grundskolan och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och allmänhet i syfte att få information om olika intressentgruppers syn på, bilder av och attityder till skolan. Inspektörerna har också tagit del av föräldrarnas egna kommentarer under övriga synpunkter i frågeformuläret. Frågorna i det nu aktuella formuläret är hämtade från Attityder till skolan I Sätilaskolans rektorsområde för förskoleklassen samt årskurserna 1-6 genomfördes formella intervjuer med rektorn, lärare samt elever. Lektioner i förskoleklassen jämte årskurserna 2 och 6 besöktes. Klasser med integrerade elever som skall undervisas efter särskolan kursplaner besöktes också. Vidare fördes under besöket samtal med bibliotekspersonal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit att det i årskurserna 3 och 6 finns integrerade särskoleelever samt att det i årskurs 4 tillkommer elever från grundskolan i Ubbhult. Alla utredningar och beslut om mottagande av elever i särskolan är granskade då det gäller integrerade elever. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Sätilaskolans rektorsområde för årskurserna F-6 arbetar samtliga i verksamheten för att barnen/eleverna skall utvecklas till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Vid besök i verksamheten möts inspektörerna av nyfikna och trygga elever. Inspektörerna noterar att elever spontant tar kontakt för att både berätta och ställa frågor. Eleverna är medvetna, i såväl lägre som högre 3

4 SKOLVERKET åldrar, och förklarar insiktsfullt varför det är viktigt att gå i skolan samt vad de lär sig i skolan. Vid intervjuer berättar eleverna att det finns möjligheter att påverka via klassråd och i elevråd. Vidare finns det för årskurserna F-3 stormöten där samtliga elever och lärare deltar. I sammanhanget poängterar eleverna att lärarna är (jätte) bra, rättvisa och att de verkligen lyssnar. Eleverna berättar att de för fram önskemål om såväl den inre som yttre miljön samt att de kan påverka själva undervisningssituationen. Vidare framkommer det att eleverna också kan påverka hur de bäst lär sig, att lärarna tar hänsyn till olika lärstilar. Eleverna ger också konkreta exempel på resultat av önskemål som framkommit först i klassråden och därefter vid stormöten. De anser att klassrummen är bättre städade, språket på skolgården bättre och det finns nu tvål på toaletterna. Vid besök i verksamheten ser inspektörerna exempel på att eleverna kan påverka. Vid en lektion i naturorienterande ämnen delas klassen in i grupper utifrån födelsemånad. En elev förklarar för läraren att han redan kan svaren till gruppuppgifterna som delas ut och istället vill arbeta i egen takt för att fördjupa sig. Läraren visar medvetenhet i situationen och eleven får arbeta på egen hand. I årskurs 6 pågår eget arbete och eleverna väljer arbetsuppgifter inom ett givet område. Ämnet är svenska. Inspektörerna uppfattar att undervisningen är individualiserad på flera plan. Eleverna är medvetna om varför de väljer vissa uppgifter. Läraren fungerar under lektionen som handledare och eleverna är ofta i kontakt med honom för att fråga eller få hjälp. Vidare pågår i årskurs 6 sexualundervisning. Läraren läser högt ur en bok som handlar om ungdomar i samma ålder som eleverna i klassrummet. Inspektören uppfattar att läraren såväl som eleverna har förståelse för val av bok. Eleverna känner igen sig och berättar att de är med och påverkar val av böcker för högläsning. I årskurs 2 pågår vid lektionsbesöket matematik och svenska. Eleverna väljer valfritt såväl ämne som uppgifter. På frågor till eleverna om varför de valt vissa arbetsuppgifter lämnas tydliga svar. Elever berättar exempelvis att de har svårigheter med att läsa eller stava eller att de gillar matematik och därför vill ha svårare uppgifter. Inspektörerna noterar att det finns möjligheter för eleverna att välja en lugnare arbetsplats, att dra sig undan de andra eleverna. I förskoleklassen äts det våfflor och glass vid inspektörernas besök. Barnen/eleverna är spontana och glada. De berättar, visar vad de gjort och gör samt ställer frågor till inspektörerna. Inspektörerna konstaterar att barnen/eleverna lyssnar till varandra. Eleverna som tillhör särskolan finns med i sina klasser på samma villkor som de andra eleverna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resultat av arbetet med värdegrunden är mycket bra. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Marks kommun 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I rektorsområdets skriftliga kvalitetsredovisning redovisas resultaten av de nationella proven i årskurs 5 för läsåret 2002/2003. Av de 52 eleverna i årskurs 5 var det tre som inte nådde målen i matematik, en elev som inte nådde målen i engelska och två elever som inte nådde upp till målen i svenska. Vid intervjuer med elever framkommer en medvetenhet med målen för utbildningen. Med hänsyn till ålder och andra förutsättningar berättar eleverna exempelvis att och varför matematik, svenska och språk är viktiga ämnen. Det framkommer också att idrott och hälsa är ett viktigt ämne för att må bra. Elever i årskurs 6 har inte enbart kännedom om kursplanemålen, de vet också att målen kan uppnås med olika resultat. Eleverna nämner att de speciellt i idrott och hälsa samt i samhällsorienterande ämnen haft arbetsuppgifter lämpade för bedömning och blivit informerade om grad av måluppfyllelse. Inspektörerna konstaterar vid besök i verksamheten att eleverna i sina val av arbetsuppgifter har en realistisk uppfattning om sin förmåga. I både årskurs 6 och 2 kan elever förklara varför de valt både en viss metod och svårighetsgrad på uppgifterna de arbetar med. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans redovisade kunskapsresultat är mycket bra. Vidare menar inspektörerna att eleverna, med hänsyn till ålder och andra förutsättningar, är väl medvetna om såväl mål att sträva mot som mål att uppnå. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Vid denna del av Sätilaskolan finns det formella samverkansorgan för samverkan med eleverna. Det finns klassråd, elevråd och stormöten. Vid ett stormöte är hela personalen och samtliga elever i årskurserna F-3 närvarande. Till elevrådet väljs två klassrepresentanter från varje klass i årskurserna 4-6. Vid intervjuer med elever framkommer det att klassråd inte äger rum så ofta men att när så sker väljs det alltid både ordförande och sekreterare. 5

6 SKOLVERKET Skolans arbetsplan innefattar en handlingsplan mot mobbning och mot rasism. Inspektörerna uppfattar att båda planerna är kända i verksamheten. I Sätilaskolans årskurser 7-9 har det tidigare funnits problem med elever som bar på rasistiska tankar och idéer vilka de dessutom försökte sprida till andra elever. Inspektörerna uppfattar att detta lett till en stor medvetenhet om grundläggande demokratiska värderingar hos både elever och lärare i årskurserna F-6. Inspektörerna konstaterar att handlingsplanen mot mobbning inte innefattar det vidare perspektivet kränkande behandling. Planen anger inte heller perspektiven elev - elev, elev - vuxen samt vuxen - elev. Lärare menar att kränkande behandling inte är vanligt i Sätilaskolans tidigare årskurser, vilket bekräftas av elever. Det finns två kamratstödjare per klass och det förekommer dessutom så kallade kompissamtal. Vidare berättar både elever och rektorn om årliga teman på skolan. I årskurs 4 handlar det om vänskap, i årskurs 5 om mobbning och i årskurs 6 om rasism. Skolan arbetar på flera sätt för att uppnå de nationella hälsomålen. Friskvård och hälsa är, under lång tid, ett prioriterat område. Bland annat har skolan tagit del av hur man arbetar med den så kallade Bunkeflomodellen. Skolan har tilldelats personalpolitiska medel, drygt kronor, till en friskvårdssatsning för personalen med avsikt att det skall generera ett aktivt arbete för att även eleverna skall bli mer fysiskt aktiva. Elever berättar att det under läsåret arrangeras tematiska friskvårdsveckor. Vidare berättar eleverna att de kan få ett utökat timtal i ämnet idrott och hälsa inom ramen för elevens val. Samtliga elever har tillgång till skolhälsovård. Dokument och intervjuer visar att det finns skolsköterska, läkare, kurator samt skolpsykolog att tillgå för eleverna. Skolsköterskan är på skolan varje tisdag, torsdag och fredag förmiddag samt varannan måndag förmiddag. Vidare anger dokument att det genomförs hälsosamtal med samtliga elever i F-klassen samt i årskurserna 1, 4 och 6. Skolläkaren är inhyrd för hälsoundersökningarna. Distriktets elevvårdsteam arbetar mycket med handledning för personalen. Vid intervjuer framkommer synpunkter om att det skulle vara en mindre del av handledning och mer tid i den operativa verksamheten, med eleverna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamheten i skolan är mycket väl utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Skolan arbetar aktivt för en god arbetsmiljö och för att motverka alla former av kränkande behandling. Inspektörerna menar dock att skolan bör ha en handlingsplan som innefattar det vidare begreppet kränkande behandling jämte perspektiven elev - elev, elev - vuxen samt vuxen - elev. 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Marks kommun 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Den pedagogiska verksamheten och undervisningen finns beskriven i skolans arbetsplan. Vidare finns det arbetsplaner för arbetsenheterna samt lokala kursplaner i svenska, engelska och matematik. Intervjuer och besök i verksamheten visar att arbetsplanerna styr undervisningens planering och genomförande. Den lokala timplanen är utformad enligt nationella riktlinjer. Besök i årskurserna 2 och 6 visar att lärarna både arbetar med den enskilda klassen, med båda klasserna i årskursen samt med olika grupperingar med elever från samma årskurs. Lektionsbesöken visar en flexibilitet i arbetssätten och arbetsformerna. Inspektörerna ser såväl elever som arbetar enskilt som grupparbeten och gruppredovisningar. Det finns tre elever som är mottagna i särskolan och integrerade i grundskolan. Dessa elever skall undervisas efter särskolans timplaner. Inspektörerna konstaterar att eleverna följer grundskolans timplanelösa undervisning. Rektorn får efter samråd med elevernas vårdnadshavare besluta om avvikelser från särskolans timplan. Sådant beslut har inte tagits för eleverna ifråga. Lärarna i arbetslagen planerar gemensamt sin verksamhet för att utnyttja sin specifika lärarkompetens och för att främja elevernas behov. Inspektörerna konstaterar att detta avspeglas vid lektionsbesöken. Eleverna har individuella arbetsplaner. I planen beskriver eleven egna mål för undervisningen samt hur och med vilket stöd målen skall nås. Rektorn och lärarna berättar om skolans rutiner för att identifiera och åtgärda behov av stöd. Redan i förskoleklassen genomförs tester för att upptäcka eventuella behov av stöd. I årskurserna 3 och 4 genomförs nya tester. Ansvariga för testerna är speciallärarna. Rektorn berättar att det i skolans tidigare årskurser finns en särskild satsning för elevernas språk- och läsinlärning. Vidare menar lärarna att arbetslagen är forum för att diskutera elever i behov av särskilt stöd samt för att hitta flexibla grupplösningar inom årskursen. Skolans bedömning är att av rektorsområdets 267 elever har 68 elever behov av särskilda stödåtgärder. Det är 68 elever som får särskilda stödåtgärder och det är 52 elever som har ett upprättat åtgärdsprogram. Skolan bedömer att stödåtgärderna är tillräckliga för de flesta elever. Vid inspektionen granskades sju åtgärdsprogram. Granskningen visar att åtgärdsprogrammen innehåller tydliga problembeskrivningar och att de innehåller mål. Elevens individuella problematik står i centrum. Av åtgärdsprogrammen 7

8 SKOLVERKET framgår vem som är ansvarig för olika insatser. Vårdnadshavare har medverkat vid upprättandet av programmet, men det är oklart om eleven medverkat. Rektorn anser att de överenskomna åtgärderna i mycket stor utsträckning genomförs och att de i ganska hög grad leder till de uppställda målen. Rektorn anser att åtgärdsprogrammen är mycket viktiga bland annat för att de stärker kontakten mellan skola och hem, för att man lyfter upp och tydliggör elevens situation och för att det ger en möjlighet till handledning för personalen och stödinsatser för eleven. Åtgärdsprogrammen följs upp regelbundet. Inspektörerna konstaterar att skolan kommit igång med en rörelseträning som kallas Braingympa. Enligt skolans kvalitetsredovisning är Braingympa en rörelseträning vars syfte är att förbättra motoriken hos eleverna och det tycks som om inlärningsproblem ofta hänger ihop med försenad motorisk utveckling. Skolan genomför regelbundna utvecklingssamtal med varje elev. I arbetsplanen står det att skolan vill lägga tonvikten på samtalet istället för information. Skolan vill göra eleverna medvetna om sina styrkor och vad de kan utveckla. Föräldrarna skall uppleva en röd tråd fr.o.m. förskoleklassen t.o.m. årskurs 9 i mötena med skolan. Samtalet skall bli utvecklande för eleven, föräldrarna och lärarna. Intervjuer och enkäter visar att elever och föräldrar upplever utvecklingssamtalen som bra eller mycket bra. Elevens utveckling i relation till kursplanemålen diskuteras. Eleverna upplever att lärarna är ärliga i sina omdömen. Skolverket konstaterar att lärare, såväl som arbetsplan och kvalitetsredovisning i rektorsområdet talar om ett grundskoleperspektiv, en röd tråd fr.o.m. förskoleklassen t.o.m. årskurs 9. Utvärderingar av lärandet sker av lärarna och eleverna tillsammans. Det kan vara både muntligt och i form av enkäter. Eleverna menar att synpunkter som framkommer vid utvärderingar ofta leder till förändringar. Intervjuer med lärare visar att resultaten av de nationella proven i årskurs 5 används för att utvärdera och kvalitetssäkra den egna verksamheten. Vidare sker utvärderingar i arbetslagen såväl som vid de gemensamma konferenserna i slutet av läsåret. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet och undervisning är mycket bra. Inspektörerna noterar att rektorsområdet, till skillnad från skolans andra rektorsområde, i sin verksamhet beaktar ett perspektiv som innefattar förskoleklassen t.o.m. årskurs 9. Inspektörerna bedömer det som otillfredsställande att skolan inte upprättar åtgärdsprogram för samtliga elever som får särskilt stöd. Vidare bedömer inspektörerna det som otillfredsställande att beslut angående avvikelse från särskolans timplan saknas. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Marks kommun 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Barn- och ungdomsförvaltningen i Marks kommun är indelad i fyra distrikt. Förvaltningschefen benämns skolchef. Sätilaskolan ligger i Sätila distrikt. Som chef för skolorna i distriktet finns det en områdeschef. I Sätilaskolan finns det två rektorer, en rektor för förskoleklassen t.o.m. årskurs 6 och en rektor för årskurserna 7-9. Rektorn har ett övergripande ansvar för det pedagogiska, administrativa samt personalledande arbetet för rektorsområdet. Hon är utbildad mellanstadielärare och har arbetat som lärare i Sätilaskolan i cirka 25 år. Rektorn har innehaft sin tjänst sedan oktober 2001, känner sig förtrogen med den dagliga verksamheten i skolan och har anmält sitt intresse att få gå den statliga rektorsutbildningen. Eleverna känner väl till sin rektor och menar att de har god kontakt med henne. Lärarna anser rektorn vara mycket pedagogiskt kunnig och att hon håller struktur på både konferenser och verksamheten. Skolan upprättar kvalitetsredovisningar, den senaste avseende läsåret 2002/2003. I den redovisas mål från arbetsplanen, exempelvis om utvecklingssamtal, elevernas delaktighet samt läsning och läsförståelse. I vissa delar redogörs resultat utan att därefter konstatera om målen nåtts, när resultaten skall ha uppnåtts, vem i verksamheten som är ansvarig samt åtgärder vid bristande måluppfyllelse. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamhetens styrning och ledning fungerar mycket bra. Rektorn är väl förtrogen med verksamheten och har mycket god pedagogisk insikt. Inspektörerna bedömer skolans skriftliga kvalitetsredovisning som inte godtagbar, eftersom skolorna inte följer upp och utvärderar i vilken grad de nationella målen uppnåtts. 9

10 SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Sätilaskolan redovisar i sin arbetsplan och inlämnade dokument hur verksamheten planeras för att eleverna skall få tillgång till utbildning och möjligheter till valfrihet inom vissa delar av utbildningen. Elevens val arrangeras enligt rektorn på olika sätt. Elevens val kan exempelvis vara idrott och hälsa, bild eller Braingympa. Inspektörerna konstaterar att eleverna inte vet om att de har elevens val. På frågor om elevens val undrar eleverna om inspektörerna menar friskvårdsveckan eller bild. Som språkval erbjuds eleverna välja mellan tyska, franska, engelska samt svenska. Under höstterminen i årskurs 6 får eleverna prova på de båda språken tyska och franska, cirka sex veckor per språk, och därefter väljer de endera. En elev som varit bosatt i USA och en persisk elev har svenska som andra språk. Skolverket konstaterar att funktionshindrade elever i mån av behov har möjlighet till likvärdig tillgång till utbildning. Inspektörerna konstaterar att föräldrar och elever informeras om skolans verksamhet regelbundet och på olika sätt. Föräldrar poängterar att skolans månatliga nyhetsbrev är bra. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till omsorg och utbildning i Sätilaskolan är god. Inspektörerna menar dock att skolan bör informera elever och föräldrar mer tydligt om elevens val. Informationen bör innehålla såväl innebörd och syfte som vilka valmöjligheter som erbjuds. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Sätilaskolans rektorsområde för förskoleklassen t.o.m. årskurs 6 går det 284 elever. Dokument visar att det finns 33 medarbetare på skolan. Vidare visar 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Marks kommun dokumenten att flertalet lärare har för verksamheten föreskriven utbildning. En av lärarna, som arbetar halvtid, saknar för verksamheten föreskriven utbildning. På fritidshemmet finns det, motsvarande 3,25 årstidstjänster, ett antal personal utan för verksamheten föreskriven utbildning som vikarierar för tjänstledig/sjukskriven behörig personal. Rektorn berättar att skolan aktivt, inför varje termin eller läsår, agerar för att rekrytera personal med rätt kompetens. Lärarnas fortbildning är både generell och specifik. Kommunen bestämmer innehållet i ett antal fortbildningsdagar per läsår. Därutöver menar lärarna att den mer specifika fortbildningen utgår från verksamhetens behov. Lärarna ger följande exempel som också bekräftas i skolans kvalitetsredovisning. Skolan arrangerar en friskvårdssatsning för personalen med avsikt att den skall generera ett aktivt arbete för att eleverna skall bli mer fysiskt aktiva. Vidare har två pedagoger genomgått en mera omfattande fortbildning i hur man arbetar med elevernas förståelse för texter. Dessutom har ytterligare pedagoger fått kortare fortbildning för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Läromedel och annan undervisningsmateriel är tidsenliga och anpassade till läroplan och kursplaner. Både elever och lärare poängterar speciellt att datorerna är bra och tillgängligheten till dessa god. Inspektörerna konstaterar att eleverna har tillgång till ett tidsenligt bibliotek, med en bibliotekarie och en biblioteksassistent. Sätilas folkbibliotek, tillika skolbibliotek, är en del av Sätilaskolan. Öppettiderna, fyra dagar per vecka, är kl samt kl Det finns, enligt bibliotekarien, ett etablerat samarbete med mellan biblioteket och skolan. I intervjuer beskrivs skolan som en korridorskola, med stora klassrum men i avsaknad av grupprum. Personalen upplever lokalerna som väldigt bindande för pedagogikens utformning. Skolans principer för resursfördelning redovisas i den lokala arbetsplanen. Skolan presenterar dokument som slår fast att det antalet elever i behov av särskilt stöd som styr resursfördelningen. Vidare presenterar skolan en budget för läromedel som utgår från arbetsenheterna i skolan samt hur många elever som finns i dessa. Lärarna berättar de är delaktiga i diskussionerna och känner till principerna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Sätilaskolans rektorsområde för förskoleklassen t.o.m. årskurs 6 har goda resurser för att utbildningen skall kunna genomföras så att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Inspektörerna bedömer att skolan har mycket goda lärarresurser. Det finns en samstämmighet mellan skolans behov, vad som faktiskt händer och skolans skriftliga kvalitetsredovisning. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Sätilaskolans rektorsområde F-6 övergripande är av mycket god kvalitet och ger mycket bra förutsättningar för att nå läroplanens och kursplanernas mål. Skolans resultat av arbetet med värdegrunden är mycket bra liksom redovisade kunskapsresultat i årskurs 5. Rektorn är väl förtrogen med verksamheten och har mycket god pedagogisk insikt vilket också avspeglas i skolans pedagogiska verksamhet. Det finns en sam- 11

12 SKOLVERKET stämmighet mellan skolans behov, vad som faktiskt händer och skolans skriftliga kvalitetsredovisning. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - skolans handlingsplan mot mobbning bör omarbetas till att omfatta det vidare begreppet kränkande behandling samt innefatta perspektiven elev - elev, elev - vuxen samt vuxen elev, samt - skolans information till elever och föräldrar om elevens val. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever som får särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut saknas om avvikelse från särskolans timplan (6 kap. 1 särskoleförordningen). - Skolans skriftliga kvalitetsredovisning upprättas inte i enlighet med författningen (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Datum Ort Göteborg Thomas Nilsson Astrid Halling 12