Utbildningsinspektion i Väståkraskolan, grundskola 7-9

Transkript

1 Utbildningsinspektion i, grundskola 7-9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Väståkra skola Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal elever Grundskola 326 ligger i Anderslövs by, cirka två mil nordost om Trelleborg, och är en skola med 13 klasser för årskurserna 7 9. Skolan, från början en realskola, byggdes 1925 och fick 1992 en tillbyggnad med nio klassrum. Till skolan hör även en byggnad som uppfördes 1980 där en stor idrottshall, slöjdsalar och hem- och konsumentkunskapssal hyses. I skolbyggnadens källare finns en fritidsgård med mycket yta men knapphändig möblering. Skolgården är mycket liten. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av undervisningsrådet Mats Lundqvist och undervisningsrådet Ingela Jonasson. Besök i påbörjades den 15 november 2004 och avslutades den 16 november Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I genomfördes formella intervjuer med två elevgrupper, föräldrar, lärare, speciallärare, skolsköterska, kurator samt rektor. Lektioner i skolan besöktes. Spontana samtal fördes under båda dagarna med elever och personal. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I möttes inspektörerna av engagerade och livliga elever. Eleverna uppger vid intervjuer att de trivs bra i och att de känner sig trygga. De föräldrar som inspektörerna intervjuat instämmer i att deras barn verkar trivas bra och känner sig trygga. Föräldraenkät om elevernas trivsel i skolan gjordes vårterminen 2004 och visar att 89 procent anser att deras barn trivs i skolan, helt eller till stor del. Mobbningsproblem förekommer men är förhållandevis små. Ett av skolans fyra prioriterade mål är att motverka främlingsfientlighet och mobbning. Den antimobbningsgrupp, VIP-gruppen, som finns på skolan har löst samtliga fall som kommit till gruppens kännedom under läsåret Den elevvårdspersonal som inspektörerna intervjuat menar att stämningen bland elever och personal är god och att många elever är måna om varandra. deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan. Ett av de mål skolan vill uppnå genom detta är att skapa förutsättningar för de äldre eleverna att kunna påverka och ta större ansvar för att nå sina egna uppställda mål. Utvärdering har visat att skolan lyckats väl i denna strävan. Enligt den senast genomförda föräldraenkäten visar det sig att 79 procent av föräldrarna anser att deras barn lärt sig ta ett ökat ansvar för sitt lärande helt eller till stor del. Det finns ingen dokumentation som visar resultat av elevernas i årskurs 7 och 8 möjlighet till inflytande i (se vidare under Arbetsmiljö och delaktighet). Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att s resultat av normer och värden ligger i linje med läroplanens mål. Stämningen bland elever och personal är god. De flesta eleverna trivs bra och känner sig trygga. 3

4 SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I nådde 99 procent av eleverna i årskurs nio läsåret godkändnivån i svenska, 98 procent i engelska och 95 procent i matematik i slutbetygen. Resultaten på de nationella proven samma läsår visade att cirka 96 procent av eleverna nådde godkändnivån i svenska, cirka 97 procent i engelska och 95 procent i matematik. De nationella proven i årskurs 9 vårterminen 2004 gav följande resultat: Andel elever som uppnått målen svenska prov A 94 % svenska prov B 94 % svenska prov C 100 % engelska prov A 98 % engelska prov C 94 % engelska 98 % matematik 95 % 94 procent av eleverna i blev behöriga till gymnasieskolan läsåret Eleverna ger uttryck för att lärandet är lustfyllt om man har en bra lärare och lägger till att flertalet lärare på är bra. Eleverna får information av sina lärare om utbildningens mål. De elever som inspektörerna intervjuat uppger dock att de inte alltid förstår den information som lärare ger om betygskriterier. Såväl utsagor av elever som lektionsbesök vittnar om att eleverna kan arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna i har kunskaper som ligger i linje med läroplanens mål att uppnå. Eleverna kan arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Inspektörerna bedömer vidare att skolan bör utveckla system för att försäkra sig om att alla elever förstår den information som ges om betygskriterier. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Ett av s fyra mål (se ovan under Normer och värden) är att motverka främlingsfientlighet och mobbning. Som ett resultat av detta har en antimobbningsgrupp kallad VIP-gruppen bildats. Varje klass väljer en representant till denna grupp. Dessutom ingår fyra personalrepresentanter i gruppen. Gruppen träffas en gång per månad då enskilda händelser tas upp och tidigare händelser följs upp. Under läsåret löste VIP-gruppen samtliga fall som kommit till gruppens kännedom. Ytterligare ett exempel på skolans arbete med att motverka mobbning är att den fritidsledare som arbetar på skolan finns till hands för eleverna i stort och smått, såväl ute i korridorerna som genom att arrangera teman kring ANT-problematik, osund livsstil med mera. Lärarna upplever att klimatet på skolan är sådant att eleverna vågar tala med lärare om någon elev far illa. Enligt det handlingsprogram mot mobbning som finns på skolan kopplas emellertid föräldrar in sent vid eventuell mobbning vilket de intervjuade föräldrarna var kritiska till. Även inspektörerna bedömer att föräldrar bör informeras i ett tidigt skede om elev mobbas. Skolan saknar handlingsprogram mot övrig kränkande behandling. Var tredje vecka har eleverna klassråd. I varje klass väljs två elevrepresentanter till skolans elevråd. De s.k. policyregler som finns på har tagits fram i samverkan med elevrådet. På skolan finns även utbildade elevskyddsombud. Vid intervjuer med elever framkommer det att elevernas möjlighet till inflytande i undervisningen varierar och är avhängigt av undervisande lärare. Eleverna har heller inte helt klart för sig vad de kan ha inflytande över. Några gemensamma lokala överenskommelser kring elevers inflytande finns inte. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla system för att dels informera eleverna om deras möjlighet till inflytande och delaktighet, dels tillse att de verkligen har ett reellt inflytande. Intervjuade elever uppger att det i huvudsak finns en ömsesidig respekt mellan lärare och elever. På skolan finns ett par uppehållsrum för eleverna men dessa är knapphändigt möblerade och används därför endast i liten utsträckning av eleverna. Korridorerna är trånga och inbjuder inte till avspänd samvaro. Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever. Hon informerar också om rökning och om frukostvanor. Skolsköterskan har ansvar för totalt cirka 850 elever 5

6 SKOLVERKET på fem olika skolor. Skolläkare med sammanlagt 150 timmar per år för alla grundskolor i kommunen finns att tillgå för eleverna på. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det i i huvudsak finns en ömsesidig respekt mellan lärare och elever. I den handlingsplan mot mobbning som finns för kopplas föräldrarna in sent vid eventuell mobbning, vilket inspektörerna ifrågasätter lämpligheten i. Handlingsprogrammet mot mobbning skall utvecklas till att även omfatta övrig kränkande behandling. bör utveckla informationen till eleverna om deras rättighet till inflytande och delaktighet samt försäkra sig om att de får inflytande också över undervisningen. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I trivs eleverna med sina lärare. Såväl eleverna som föräldrarna är i huvudsak nöjda med lärarna. Arbetssätten och arbetsformerna är varierade och inspektörerna såg prov på problemlösning och undersökande arbetssätt liksom inspirerande förmedlande undervisning. Möjlighet till individualiserad undervisning finns inom flera ämnen. Inspektörernas intryck var att eleverna blir sedda och att förhållningssättet mellan lärare och elever är gott. Lärarna arbetar i två stora arbetslag som leds av två processledare i varje. Oftast bildas två mindre grupper inom arbetslagen. Alla lärare är mentorer för cirka femton elever vardera. Varje måndag och torsdag morgon träffar eleverna sina mentorer och väljer självständigt vad de vill arbeta med. En gång per vecka har de elevens val med valmöjligheter i samtliga ämnen med undantag av hem- och konsumentkunskap. Dessutom kan eleverna fritt välja arbetsområde varje vecka vid den tid som är avsatt för skolans val. Antalet elever i behov av särskilt stöd har ökat innevarande läsår samtidigt som skolans resurs på speciallärarsidan minskat. Elever i behov av särskilt stöd identifieras dels via den information som följer eleven från årskurs 6, dels via s.k. ordkedjetest som genomförs på skolan i årskurs 7. Dessutom gör ämnesläraren en behovsanalys. Skolan bedömer att cirka 89 elever av de totalt 326 eleverna på skolan är i behov av särskilt stöd. För varje elev som har särskilt stöd finns åtgärdsprogram upprättat. Elevvårdskonferenser äger rum t.ex. om en elev inte har nått godkändnivån i flera ämnen. Skolan har organiserat undervisningen i mindre grupper (4 10 elever) för elever i behov av särskilt stöd, så att de kan uppnå betyget godkänd i matematik, svenska och engelska. Matematikundervisningen i årskurs 9 prioriteras. För dessa elever finns tre grupper sammansatta utifrån elevernas tilltänkta gymnasieval. Lärare ger på olika sätt inom ramen för 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun sin undervisning elever stöd i enskilda ämnen. Skolan använder sig även av de resurser som Trelleborgs kommuns stöd- och konsultteam utgör. Vid intervju med elevvårdspersonalen framkommer det att det inte finns någon samordning kring stödundervisningen. Den föräldraenkät om elevernas trivsel i skolan som gjordes 2004 visar att 72 procent av föräldrarna anser att deras barn får det stöd det behöver helt eller till stor del, 23 procent till någon del och 5 procent inte alls. Vid intervju med föräldrar framgår det att alla elever i behov av stöd inte får detta i tillräcklig omfattning. Även skolans verksamhetsberättelse beskriver att skolan inte har tillräckliga resurser för att ge alla elever i behov av särskilt stöd detta. Inspektörerna bedömer att skolan skall se över sina rutiner så att de elever som behöver stöd får detta. Ett projekt startade 1998 för att öka samsynen på matematikundervisningen i årskurs Projektet initierades av rektorn på, en matematik- och fysiklärare på Söderslättsgymnasiet, en grundskollärare på Anderslövs F-6-skola samt en lärarutbildare inom lärarutbildningen på Malmö högskola. Projektet avslutades 2001 men den grupp, bestående av 12 lärare från grundskolans alla årskurser och fyra lärare från gymnasieskolans årskurs 1-3, fortsätter att träffas. Projektet har bidragit till att mattedagar organiseras för alla elever i årskurs 7-9. En mattedag innebär att alla skolans ca 300 elever gruppvis löser matematikuppgifter såväl utom- som inomhus. Alla skolans lärare är involverade, liksom s tidigare elever som går i årskurs två på gymnasieskolans naturvetenskapliga program. Alla elever har en individuell utvecklingsplan som bl.a. används vid de utvecklingssamtal som genomförs en gång per termin. Den föräldraenkät om elevernas trivsel i skolan som gjordes 2004 visar att 79 procent av föräldrarna känner sig informerade om barnens prestationer alltid eller ofta. Eleverna informeras av lärarna om betygskriterierna, vilka i många klassrum även finns anslagna på väl synliga platser. Men det är inte alltid eleverna förstår kriterierna. Intervjuade elever upplever att betygen som sätts i stort sett är rättvisa men att det är svårare att få höga betyg på än på en del andra skolor i Trelleborgs kommun. Lärarna för med jämna mellanrum inom arbetslagen betygsdiskussioner på egna initiativ. Det finns enligt intervjuade lärare en kod på skolan som innebär att om man som lärare är osäker på sin bedömning vänder man sig till en kollega som medbedömer. Dock framkommer det att lärare ibland tillämpar s.k. betygsglidning, d.v.s. håller tillbaka betygen i årskurs 8 för att eventuellt kunna höja dem i slutbetyget, vilket inte är förenligt med gällande förordningar. Några gemensamma överenskommelser för att skapa en likvärdig betygssättning finns inte på skolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att undervisningen i är allsidig och saklig samt att interaktionen mellan eleverna och lärarna är god. Skolan skall tillse att elever i behov av särskilt stöd får detta. Vidare måste skolan försäkra sig om att eleverna förstår den information om betygskriterierna som ges. Skolan bör även utveckla system och rutiner för att skapa förutsättningar för en likvärdig bedömning och betygssättning. 7

8 SKOLVERKET 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Den organisationsförändring som för närvarande pågår inom Trelleborgs kommun har inneburit att rektorstjänsten på är utlyst och förväntas tillsättas den 1 januari Sedan läsårets början finns en vikarierande rektor på skolan. Han har tidigare innehaft en tjänst som biträdande rektor och även i många år varit lärare på. Den vikarierande rektorn är väl känd bland såväl elever som föräldrar samt förtrogen med verksamheten. Ledningsgruppen träffas två gånger per vecka och består av den vikarierande rektorn samt av de fyra processledarna. Det pedagogiska arbetet på skolan har innevarande termin till stor del ägnats åt en dialog kring mentorsrollen samt åt att befästa de nya processledarnas roll. Skolan arbetar även med hur, på samma sätt som övriga skolor i Trelleborgs kommun, kan utvecklas till att bli en s.k. spjutspetsskola. arbetar enligt skolans verksamhetsplan utifrån fyra mål: att förebygga och aktivt motarbeta våld, mobbning och främlingsfientlighet; elever i behov av särskilt stöd och stimulans; UTIM (den försöksverksamhet kring en skola utan timplan som skolorna i Trelleborg deltar i); fungerande arbetslag. Den verksamhetsberättelse, tillika kvalitetsredovisning, som finns för är godtagbar men kan utvecklas så att den blir tydligare i sin koppling till nationella mål samt i sin struktur. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det finns en fungerande styrning och ledning på skolan. Kvalitetsredovisningen är godtagbar men kan utvecklas så att den blir tydligare i sin koppling till nationella mål samt i sin struktur. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Skolans val innebär på att eleverna ett lektionspass per vecka fritt kan välja arbetsområde inom befintliga ämnen. Elevens val innebär att eleverna för en termin i taget väljer att fördjupa sig inom något ämne. Även elevens val ges vid ett lektionspass per vecka. Eleverna kan i sina språkval i årskurs sju på fortsätta med de språkval i tyska och franska som de börjat med i årskurs 6 samt från och med årskurs 8 kan de välja spanska. De erbjuds även att som alternativ välja svenska, engelska, modersmålsundervisning, svenska som andraspråk eller teckenspråk. Skolan skickar regelbundet hem information om verksamheten till föräldrarna samt anordnar föräldramöten tillsammans med skolans föräldraförening. Skolan informerar även via skolans hemsida samt vid utvecklingssamtal. Funktionshindrade elever har likvärdig tillgång till utbildning. Fem elever har modersmålsundervisning i danska, två i engelska och en elev i kantonesiska. Några elever undervisas i svenska som andraspråk. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att erbjuder utbildning i den omfattning som föreskrivs. Elevernas valmöjligheter inom elevens val i är goda. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. De 31 lärarna på är fördelade på motsvarande 28,5 heltidstjänster. Lärartätheten är 7,74 lärartjänster per 100 elever, att jämföras med 8,0 i riket. Det finns på skolan tre speciallärare som delar på två och en halv tjänst. Samtliga lärare har pedagogisk behörighet. Däremot finns det några lärare som saknar ämneskompetens i de ämnen de undervisar i. Kuratorn har en halvtids- 9

10 SKOLVERKET tjänst, liksom studie- och yrkesvägledaren. Skolsköterskan finns tillgänglig för eleverna på skolan. I arbetar lärarna i två arbetslag som inbördes oftast indelas i två mindre grupper, ledda av en processledare. I varje elevgrupp går cirka 25 elever. Varje arbetslag upprättar en gemensam kompetensutvecklingsplan utifrån enhetens mål och behov. Arbetslagen förfogar över och fördelar ekonomiska resurser motsvarande kronor per individ för kompetensutveckling. Skolan behöver utveckla en övergripande planering av kompetensutvecklingen. Läromedel och annan undervisningsmateriel är tidsenliga och anpassade till läroplan och kursplaner samt till elever med funktionshinder. På skolan finns det gott om datorer, samtliga med Internetuppkoppling. Alla elever har tillgång till First Class. Lokalerna är knapphändigt tilltagna och grupprum finns endast i ringa omfattning. Korridorerna är trånga och de två elevuppehållsrum som finns på skolan är sparsamt möblerade och inte särskilt välbesökta av eleverna. Matsalen används av eleverna på och för eleverna i Anderslövs skola, totalt cirka 600 elever, men är byggd för att ta emot endast cirka 150 elever åt gången, vilket kan innebära ett stressmoment vid skolmåltiderna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan har goda resurser genom i huvudsak behörig personal och god tillgång till läromedel Däremot är utrymmena trånga och inte helt ändamålsenliga. Skolan bör tillse att undervisande lärare har såväl pedagogisk behörighet som ämneskompetens samt att utveckla styrningen och planeringen för personalens kompetensutveckling. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i övergripande är av god kvalitet och välfungerande. De flesta eleverna trivs bra och känner sig trygga. Förhållningssättet mellan lärare och elever är gott. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - att utveckla handlingsplanen mot mobbning till att även omfatta övrig kränkande behandling samt tillse att föräldrar kopplas in i ett tidigt skede vid eventuell mobbning, - att utveckla system för att försäkra sig om att alla elever förstår den information som ges om betygskriterier, - att ta fram system och rutiner för att skapa förutsättningar för en likvärdig bedömning och betygssättning, - att utveckla informationen till eleverna om deras rättighet till inflytande och delaktighet samt försäkra sig om att de får inflytande över undervisningen, - att koppla kvalitetsredovisningen till nationella mål samt göra den tydligare i sin struktur, - att verka för att skolan har behöriga lärare i alla ämnen och - att utveckla styrningen och planeringen för personalens kompetensutveckling. 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Alla elever som behöver det ges inte särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Datum Ort Lund Ingela Jonasson Mats Lundqvist 11