Utbildningsinspektion i Bjurslättsskolan, grundskola F 6

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Utbildningsinspektion i Bjurslättsskolan, grundskola F 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun SKOLVERKET Bjurslättsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 55 Förskoleklass 26 Grundskola 272 Särskola 1 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass samt årskurserna 1 6. Vidare finns det fritidshem i anslutning till skolan. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i fyra arbetslag. För de yngre eleverna finns två spår, ett med åldersindelade klasser och ett som har åldersblandade klasser. På skolan finns också resursspåret Hajen som omfattar samtliga årskurser. Samtliga elever i Bjurslättsskolan har möjlighet att söka sig till Hajenklasserna, och målet är att 2/3 av eleverna i Hajenklasserna skall vara elever utan behov av stöd. De fyra arbetslagen är organiserade på följande sätt: Arbetslag Organisation 1 Förskoleklassen samt årskurs 1 2 Årskurserna 2 3 samt Hajen I 3 Årskurserna Årskurserna 5 6 samt Hajen II Flertalet elever bor i närheten av skolan. Bjurslättsskolan ligger i stadsdelen Lundby, centralt belägen vid Wieselgrensplatsen, och det är lätt att ta sig till andra delar av Göteborg med både spårvagn och buss. Vidare finns det på gångavstånd ett flertal grönområden och fotbollsplaner. I Bjurslättsskolan finns det 210 elever med utländsk bakgrund och detta motsvarar cirka 77 procent av det totala elevantalet vid skolan. Eleverna kommer från ett stort antal länder vilket belyses av att det i skolan talas 35 olika språk. På skolan finns det även en förberedelseklass, i vilken det går 14 elever vid tillfället för skolbesöket. Genomförandet av inspektionen i Bjurslättsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Bjurslättsskolan har bestått av undervisningsrådet Thomas Nilsson samt experten Astrid Halling. Besök i Bjurslättsskolan genomfördes den 7 och 8 september

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Bjurslättsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Bjurslättsskolan genomfördes formella intervjuer med vikarierande rektorn, lärare, elever, elevvårdsteamet samt föräldrar. Lektioner i samtliga årskurser besöktes. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. I inspektionsrapporten hänvisas också till de sammantagna resultaten av elevers/föräldrars inställning till skolan. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Bjurslättsskolan finns det många elever med utländsk bakgrund. Det talas 35 olika språk och eleverna speglar med respektive bakgrund många olika kulturer. Eleverna både arbetar tillsammans och umgås på ett sätt som visar att de respekterar varandras egenvärde och människors lika värde. I samtliga årskurser ser inspektörerna att eleverna på ett självklart sätt arbetar tillsammans, oberoende av kön eller nationalitet. Vidare tas elever från skolans förberedelseklass, som inte talar det svenska språket så väl eller varit i Sverige mer än en kort tid, emot av övriga elever på ett respektfullt sätt. I intervjuer med elevgrupperna framkommer att det finns en trygghet i umgänget med både varandra och vuxna. Eleverna svarar på och ställer frågor samt diskuterar de områden som lyfts fram. Under skolbesöket tar eleverna ofta 3

4 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun SKOLVERKET spontana kontakter med inspektörerna för att berätta om sin skola eller påpeka något som är bra eller mindre bra. Inspektörerna noterar att eleverna visar ett vänligt bemötande. Eleverna i Bjurslättsskolan har kunskap om demokratiska arbetsformer och har en vilja att påverka verksamheten i skolan. I klassrådet diskuteras och framkommer frågeställningar som förs vidare till skolans elevråd. Eleverna påpekar dock att det inte blir något resultat efter det att deras önskemål förts fram till rektorn. Eleverna tolererar inte kränkande behandling, vilket de visar i både ord och handling. Intervjuer visar att eleverna är väl medvetna om hur de skall gå tillväga om de känner sig utsatta för kränkande behandling. Resultatet av elevenkäterna som är redovisade i Balansen visar att eleverna i Bjurslättsskolan har ett förhållandevis bra värde när det gäller upplevd trygghet. De intervjuade föräldrarna anser att deras barn är trygga i skolan. Vid tillfället för inspektionen framkommer det dock att det händer att elever blir utsatta för kränkande behandling utan att vuxna reagerar. En elev blev bland annat slagen i magen av en annan elev på skolan. Inspektörerna uppfattar att eleven som blev utsatt kände sig mycket utsatt och mycket kränkt. Eleven berättar att han omedelbart sökte upp personal som rastvaktade men att responsen uteblev, han fick aldrig någon hjälp. Inspektörerna noterar att varken rektorn eller skolans elevhälsoteam (EHT) har blivit informerade om det inträffade. Vidare händer det att lärare placerar elever på en stol utanför personalrummet som bestraffning för att eleven på något sätt misskött sig. Under tiden eleven sitter där har läraren rast inne i personalrummet. Dörren till rummet hålls stängd för att eleven inte skall kunna höra vad som sägs därinne. I intervjuer med delar av personalen framkommer att de tar avstånd från åtgärden som de upplever såväl disciplinär som kränkande för eleven. Eleven som tillhör särskolan finns med på samma villkor som de övriga eleverna i klassen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av skolan arbete med normer och värden är bra och att eleverna på ett bra sätt utvecklar normer och värden i linje med läroplanens mål, se vidare avsnitt Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Bjurslättsskolan använder lärarna såväl Skolverkets diagnostiska tester i årskurs 2 som de nationella proven i årskurs 5. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lärarna i årskurs 2 använder de diagnostiska testerna för att få hjälp i sin bedömning av elevernas utveckling i relation till kursplanemålen. Resultaten används för att kartlägga eventuella behov av stödinsatser. Läsåret 2003/2004 fanns det 41 elever i årskurs 5. Antal elever som inte nått målen vid de nationella proven vårterminen 2004 var i svenska 19, engelska 9 och matematik 11. Läsåret 2002/2003 nådde endast hälften av eleverna i årskurs 5 upp till målen i ämnet svenska vid de nationella proven. Detta föranledde skolan att satsa på ett läsprojekt. Samtliga elever har en bok att läsa i sin bänk. Vidare läser klasserna bokrecensioner tillsammans, lyssnar på inlästa folksagor samt läser tidningsartiklar. Lärare menar att såväl mekanisk läsning, som läshastighet ökat liksom läsförståelsen och intresset för att läsa. 77 procent av eleverna i Bjurslättsskolan har utländsk bakgrund. Många av dem har en mycket dålig grund i det svenska språket och talar inte svenska utanför skolan. Skolans elever i årskurs 5 har haft dåliga resultat vid de nationella proven även i matematik. Detta föranledde några lärare i matematik att genomföra projektet Matematiksundervisning i samverkan med modersmålet. Projektet genomfördes i skolans tidigare årskurser under kalenderåret Resultatet av projektet blev, enligt de deltagande lärarna, att det för en del elever blev bättre resultat i matematik, för andra märktes det inte någon större skillnad. Lärarna är dock överens om att eleverna fått större självförtroende samt att elevernas ordförråd på svenska utökats. Sammanfattningsvis konstaterar inspektörerna att det i skolan finns ett medvetande om elevernas kunskapsresultat i relation till kursplanemålen samt ett agerande utifrån dessa. Inspektörerna bedömer att skolans redovisade kunskapsresultat är bra och att skolan arbetar för att förbättra resultaten genom att exempelvis genomföra och utvärdera läs- och matematikprojekt. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Bjurslättsskolan finns det formella samverkansorgan och former för samverkan med eleverna. Det finns såväl klassråd som elevråd. Rektorn har avsatt resurser i form av vuxenstöd för elevrådsarbetet. Två lärare skiftas om att närvara när elevrådet sammanträder. Rektorn har också avsatt kronor till elevrådets förfogande. Eleverna menar dock att rektorn inte beaktar eller kommer med respons på de önskemål eller synpunkter som lämnas in till henne från 5

6 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun SKOLVERKET elevrådet vilket också innebär att de inte haft tillgång till ovanstående summa pengar. Föräldrar och elever menar att de inte kan påverka målsättningar och kvalitetsredovisning. Det framkommer att skolan inte återkopplar resultaten från Balansen till föräldrar och elever. Skolan tydliggör inte heller hur resultaten används för att utveckla verksamheten. Inspektörerna konstaterar dock att målen i såväl skolans kvalitetsredovisning som skolans verksamhetsplan tar sin utgångspunkt i resultaten i Balansen. Skolan redovisar en Handlingsplan för elevvårdsarbete där det anges att all form av mobbning och trobbing aktivt skall bekämpas och åtgärdas genast. Handlingsplanen tar dock inte sin utgångspunkt i det vidare begreppet kränkande behandling och anger inte perspektivet elev - vuxen. Intervjuer visar att kränkande behandling förekommer men inte är vanligt i Bjurslättsskolan. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka vad som anges i avsnitt 1 om inspektörernas observationer. Samtliga elever har tillgång till skolsköterska. Skolsköterskan finns på skolan två dagar per vecka, måndagar och torsdagar. Skolan har dock inte tillgång till en skolläkare. Vidare har eleverna via skolans elevhälsoteam också tillgång till psykolog, kurator samt specialpedagog. Kuratorn tjänstgör på skolan fyra dagar i veckan. Inspektörerna noterar att skolans elevhälsoteam väl beskriver verksamheten i skolan och att arbetsgången för ett elevhälsoärende är tydlig och känd hos personalen. Eleverna vid Bjurslättsskolan får möjlighet till fysisk aktivitet varje dag och skolan arbetar för att uppnå de nationella hälsomålen. Skolgården erbjuder möjligheter till såväl rörelse och lek som bollsporter. Vidare promenerar eleverna på skolan två kilometer varje vecka. Den samlade summan av promenaderna visar på en karta hur långt eleverna hunnit på en låtsad resa. Förra läsåret promenerade eleverna från Göteborg till Aten och innevarande läsår promenerar de Sverige runt. Undervisningen i samhällsorienterande ämnen för årskurserna 5 och 6 ligger i fas med de områden som passeras under promenaden. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande är bra. Eleverna bör dock få se att deras arbete i demokratiska arbetsformer ger resultat. Vidare menar inspektörerna att skolans former för samverkan med såväl elever som föräldrar behöver utvecklas så att de ser att resultatet av deras utvärderingar påverkar verksamheten. Bjurslättsskolan bör också utveckla sitt program och arbete för att få en samsyn och en handlingsberedskap mot alla former av kränkande behandling. Handlingsprogrammet bör omfatta det vidare begreppet kränkande behandling och omfatta även elev vuxenperspektivet samt vara känt av samtliga i verksamheten. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med de övergripande hälsomålen är bra. Eleverna vid Bjurslättsskolan får möjlighet till fysisk aktivitet varje dag och skolan arbetar för att uppnå de nationella hälsomålen. Eleverna har inte tillgång till skolläkare. Eftersom skollagen föreskriver att skolläkare skall finnas överlämnas frågan till Socialstyrelsen. 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Intrycket vid lektionsbesök och i verksamheten är att Bjurslättsskolans pedagogiska verksamhet och undervisning tar sin utgångspunkt i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och de nationella kursplanerna. Enligt bestämmelserna skall varje skola ha en arbetsplan för hur skolan avser att genomföra de fastställda målen med utbildningen. Skolans personal och företrädare för elever och föräldrar skall medverka i det utarbetandet av arbetsplanen. Bjurslättsskolan har inte utarbetat någon arbetsplan i formell mening. Dock upprättas årligen en verksamhetsplan som innehåller såväl stadsdelsprioriterade som lokala mål. Till viss del överensstämmer dessa mål med de nationella målen. Planen innefattar såväl verksamhetsplanering som kvalitetsredovisning. Inspektörerna uppfattar att skolans verksamhetsplan utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal, men inte med företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Verksamhetsplanen tar däremot hänsyn till resultaten från Balansen, där elever och föräldrar får utvärdera den pedagogiska verksamheten och undervisningen. Det finns flera exempel på att skolans klassorganisation är såväl funktionell som flexibel. Här nedan redovisas några exempel: Det finns elever som halva dagen är i förberedelseklassen och halva dagen är placerade att följa undervisningen i respektive klass och årskurs. I årskurserna 2 och 3 finns ett arbetslag med tre lärare som arbetar flexibelt för att utnyttja sina kompetenser på bästa sätt. En av lärarna är behörig i svenska och samhällsorienterande ämnen, den andre i matematik och naturorienterande och den tredje är speciallärare. Förutom att respektive lärare ansvarar för undervisningen i sina ämnen är de resurser hos varandra när schemat tillåter detta. Specialläraren arbetar med elever i behov av stöd både integrerat i klasserna och med elever separerade från sin klass. Vidare finns det Hajen I för årskurserna 1 3 och Hajen II för årskurserna 4 6. Här undervisas det åldersintegrerat, tematiskt och problemorienterat. Det tjänstgör tre lärare i vardera åldersgruppen. Samtliga elever på skolan kan söka sig till Hajen. Tanken är dock att 2/3 av eleverna Hajenklasserna skall vara elever utan behov av särskilt stöd. Det finns en elev som är mottagen i särskolan och integrerad i grundskolan. Eleven undervisas efter särskolans kursplaner. 7

8 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun SKOLVERKET Skolan har rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd samt för att ge dessa elever adekvat stöd. När en lärare upptäcker en elev i behov av särskilt stöd diskuteras ärendet först i arbetslaget, som inkluderar en speciallärare. Därefter ansvarar läraren för att ett åtgärdsprogram upprättas i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. I åtgärdsprogrammen tydliggörs såväl problem och mål som stödåtgärder samt vem som är ansvarig. Vidare är programmen tidsbegränsade. Om inte måluppfyllelse nås enligt första åtgärdsprogrammets intentioner förs ärendet vidare till ovan beskrivna elevhälsoteamet. Där diskuteras ärendet och det tas beslut om elevvårdskonferens samt om upprättandet av ett nytt åtgärdsprogram. I Bjurslättsskolan finns det 14 elever som får delar av sin undervisning i en särskild förberedelseklass. Eleverna har mycket skiftande bakgrund när det gäller tidigare skolgång och språkkunskaper. I gruppen undervisar en lärare som dels har utbildning för att undervisa i förberedelseklasser, dels i svenska som andra språk. Innan skolan skriver in en elev i förberedelseklassen sker ett samtal med eleven och vårdnadshavaren. Vidare upprättas kontakt med såväl läraren i förberedelseklassen som klassläraren i den klass eleven placeras i. Därefter tas beslut om placering. För eleverna i förberedelseklassen saknas åtgärdsprogram och därmed ingen individuell bedömning av stödbehovet och på vilket sätt det skall tillgodoses. I Bjurslättsskolan finns det 210 elever som är berättigade till och 140 elever som deltar i modersmålsundervisning. Förutom svenska finns 35 andra modersmål. Skolan har, liksom övriga skolor i stadsdelen, samlad skoldag vilket innebär att skoldagen för de yngsta eleverna har timplanebrytande aktiviteter som planeras och organiseras av fritidspedagoger. Efter skoldagens slut ansvarar förskollärare och fritidspedagoger för skolbarnomsorgen. Vidare har en lärare delar av sin tjänst i skolbarnomsorgen. Inspektörernas intryck efter samtal med fritidspedagoger och förskollärare är att fritidsverksamheten på eftermiddagarna i hög grad består av meningsfulla fritidsaktiviteter. I skolans verksamhetsplan redovisas resultat av utvärdering i verksamheten. Verksamhetsplanen är dessutom delvis ett resultat av Balansen, som i sig utvärderar en mängd delar i verksamheten. Såväl dokument och intervjuer som besök i verksamheten visar att den undervisande läraren utvärderar studieresultatet i dialog med eleven fortlöpande och på olika sätt. Lärarna berättar att de utvärderar sin verksamhet tillsammans med kollegerna i arbetslaget, men att resultaten inte dokumenteras. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet och undervisning är bra. Skolan bör dock utveckla sin verksamhetsplan till att bli en arbetsplan i enlighet med författningarna. Inspektörerna bedömer det som otillfredsställande att åtgärdsprogram inte upprättas för samtliga elever i behov av särskilda stödåtgärder. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Stadsdelsnämnden Lundby styrs av lokala politiker som fattar beslut om till exempel barnomsorg och skola. Stadsdelsförvaltningen utför de uppdrag nämnden beslutar om. Förvaltningschefen benämns stadsdelschef. Vidare finns det en verksamhetschef för barn och unga. Han är chef för samtliga rektorer och enhetschefer i såväl förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen som skolan. Vid Bjurslättsskolan finns det en rektor. Rektorn har ett övergripande ansvar för det pedagogiska, administrativa och personalledande arbetet i rektorsområdet. Hon är utbildad lärare och har flerårig erfarenhet som rektor. Rektorn tillträdde sin tjänst som rektor vid Bjurslättsskolan för tre år sedan. Rektorn har vidareutbildat sig i ledarskap vid Göteborgs universitet och går nu den statliga rektorsutbildningen. Vid tillfället för utbildningsinspektionen finns det dock en vikarierande rektor vid Bjurslättsskolan. Hon har varit lärare i skolan sedan 1983 och känner sig mycket väl förtrogen med den dagliga verksamheten i skolan, vilket bekräftas i intervjuer med såväl verksamhetschefen som personal och elever. Vidare uppfattar inspektörerna att den vikarierande rektorn har mycket god pedagogisk insikt, vilket bekräftas av såväl elever som lärare. Föräldrar berättar att de inte i tillräcklig omfattning informeras om skolans mål, om sättet att arbeta samt om förändringar i verksamheten. Vidare menar föräldrarna att det varit svårt att få kontakt för samverkan med såväl rektorn som verksamhetschefen i stadsdelen Lundby. Till exempel kom inte ett föräldramöte, som gällde en delning av klasser, till stånd förrän efter påtryckningar via stadsdelschefen. Inspektörerna konstaterar att Balansens redovisade nöjdhetsindex för föräldrars delaktighet och inflytande är väsentligt lägre jämfört med andra skolor i Göteborg. Verksamhetschefen bekräftar att föräldrar våren år 2003 efterfrågade bättre och mer information om skolans arbetssätt och om förändringar i verksamheten, men menar att det hölls ett flertal informationsmöten. Förändringar i organisation och arbetssätt genomfördes, enligt verksamhetschefen, för att skolan bättre skall leva upp till mål och riktlinjer i Lpo94. Eleverna skall därigenom få bättre möjlighet att uppnå målen i Lpo94 och de nationella kursplanernas mål. 9

10 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun SKOLVERKET Skolan upprättar kvalitetsredovisningar, den senaste avser läsåret 2002/2003. I den redovisas följande mål från verksamhetsplanen: A. I stadsdelen prioriterade mål: - utveckla arbetslagen samt - metodutveckling i lärandet. B. Den enskilda skolans prioriterade mål: - dokumentation, individuella utvecklingsplaner, - värdegrundsarbete samt - föräldrasamverkan Inspektörerna finner att skolans kvalitetsredovisning redovisar resultaten på de nationella proven i årskurs 5. Den beskriver dock inte i vilken grad de nationella målen nåtts. I såväl intervjuer som i inlämnade dokument framkommer det att Bjurslättsskolan kontinuerligt arbetar för att kvalitetssäkra sin verksamhet. Arbetslagen och enskilda lärare utvärderar och följer upp sitt arbete. I skolans verksamhetsplan kan utläsas såväl verksamhetens mål som hur skolan skall arbeta för att uppnå dessa. Det finns också för ett antal mål angivet en metod för att kunna följa upp måluppfyllelsen. Vidare uppfattar inspektörerna att resultaten från Balansen har ett tydligt genomslag i såväl verksamhetsplanen som den dagliga verksamheten. Resultaten är väl kända av såväl stadsdelsnämndens politiker, stadsdelschefen och verksamhetschefen som skolledningen och personalen på skolan. Bjurslättsskolans prioriterade mål kan härledas till Balansens redovisade resultat. I intervjuer med den vikarierande rektorn samt skolans elevhälsoteam framkommer att det finns en elev som tidigare gått i Bjurslättsskolan men som nu befinner sig i en särskild undervisningsgrupp vid annan grundskola i stadsdelen Lundby. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas. Inspektörerna bedömer att elever som går i förberedelseklassen är placerade i en särskild undervisningsgrupp. Det saknas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Elevernas i förberedelseklassen undervisning avviker från timplanen, trots detta saknas beslut om anpassad studiegång. Av avsnitt 1 framgår att lärare placerar elever på en stol utanför personalrummet som bestraffning för att eleven på något sätt misskött sig. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans styrning, ledning och kvalitetsarbete fungerar godtagbart. Inspektörerna menar dock att skolan bättre bör beakta att det finns många elever med annat modersmål i skolan vilket gör det viktigt att finna former för samarbete med hemmen så att föräldrarna får och förstår information om skolans mål, om sättet att arbeta samt om förändringar i verksamheten. 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolans skriftliga kvalitetsredovisning skall förbättras eftersom skolan inte följer upp och utvärderar i vilken grad de nationella målen uppnåtts och inte heller anger åtgärder vid bristande måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer det som otillfredsställande att dels beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas, för elever inskrivna i förberedelseklassen och elever som är placerade i liten grupp i en annan skola, dels att beslut om anpassad studiegång saknas för eleverna i förberedelseklassen. Skolan bör se över att de disciplinära åtgärder som används mot elever stämmer överens med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks i Lpo Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Bjurslättsskolan redovisar i inlämnade dokument samt vid intervjuer hur verksamheten planeras för att eleverna skall få tillgång till utbildning och möjligheter till valfrihet inom vissa delar av utbildningen. Elevens val arrangeras i årskurserna 3 6. Eleverna kan välja mellan olika aktiviteter. Samtliga elever kan välja mellan bild, textil- och träslöjd, instrumental musik och dans. Fotboll och datorkunskap kan väljas enbart av eleverna i årskurserna 3 4 samt biljard och tjejgrupp enbart av eleverna i årskurs 6. Som språkval erbjuds eleverna välja mellan tyska, franska, spanska samt svenska/engelska. De elever som är berättigade till modersmålsundervisning erbjuds detta. Skolan lämnar tydlig information till elever och föräldrar i samband med att vårdnadshavaren får underlag för anmälan till undervisning i modersmål. Inspektörerna noterar att ansökan också innefattar ansökan om studiehandledning på modersmålet, vilket rektorn fattar beslut om. Vid tillfället för inspektionen finns det inte någon elev som har studiehandling på modersmålet. Inspektörerna konstaterar att skolan är utrustad så att funktionshindrade elever i mån av behov har möjlighet till likvärdig utbildning. Föräldrar och elever informeras om skolans verksamhet regelbundet och på olika sätt. Föräldrar bjuds in till föräldramöten och regelbundna utvecklingssamtal äger rum. Vidare uppfattar inspektörerna skolans hemsida på Internet som både informativ och uppdaterad. Inspektörerna konstaterar dock att all 11

12 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun SKOLVERKET information på skolans hemsida enbart är på svenska vilket står i kontrast till de, förutom svenska, 35 olika språk som talas på skolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning i Bjurslättsskolan är god. Med hänvisning till vad som tidigare nämns om elevernas språksvårigheter menar inspektörerna att skolan bör försäkra sig om att samtliga elever och deras vårdnadshavare förstår skolans information om omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. De allra flesta lärarna har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Lärare och elever beskriver läromedel och annan undervisningsmateriel som uråldriga och trasiga för de högre årskurserna medan elever i de tidigare årskurserna har bättre läromedel. Datorer finns i de flesta klassrum men är antingen ur funktion eller inte tillgängliga för eleverna i det dagliga arbetet. Vidare finns det en datorsal med ett flertal datorer, som enligt eleverna enbart används i undantagsfall. Eleverna berättar att de inte får använda datorerna i det dagliga skolarbetet. Vill de söka information på Internet eller till exempel göra utskrifter hänvisas de till egna datorer i bostaden. En lärare i textilslöjd berättar dock att hennes elever har tillgång till ett mycket bra och funktionellt datorprogram och att eleverna verkligen använder det som ett verktyg i undervisningen. I stadsdelen Lundby baseras skolornas tilldelning av resurser på en fördelning mellan olika verksamhetsområden inom stadsdelen. Detta innebär att om till exempel skolverksamheten får en större tilldelning av resurser, så får en annan verksamhet inom stadsdelen mindre. Bjurslättsskolans principer för resursfördelning är kända i verksamheten. Samma fördelningsprinciper har legat fast ett antal år. Lärarna är delaktiga i skolans budgetprocess såtillvida att de i arbetslagen har möjlighet att diskutera budgetfrågor. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Bjurslättsskolan har förutsättningar för att utbildningen skall kunna genomföras så att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. Inspektörerna vill dock betona vikten av att också eleverna i de högre årskurserna får tillgång till läromedel som är tidsenliga och anpassade till målen i Lpo 94 och de nationella kursplanerna. Skolan bör också öka elevernas möjlighet att använda datorerna under skoldagen. 12

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Bjurslättsskolan övergripande är av god kvalitet och ger bra förutsättningar för att nå målen i Lpo94 och de nationella kursplanerna. Resultatet av skolans arbete med normer och värden är bra. Vidare finns det i skolan ett medvetande om elevernas kunskapsresultat i relation till kursplanemålen och ett agerande utifrån detta. Skolans redovisade kunskapsresultat är bra under de förutsättningar som finns och skolan tar konsekvenserna av sina förutsättningar genom att exempelvis genomföra och utvärdera läs- och matteprojekt. Skolans arbete med de övergripande hälsomålen är också bra. Eleverna får möjlighet till fysisk aktivitet varje dag och skolan arbetar för att uppnå de nationella hälsomålen. Dessutom menar inspektörerna att eleverna i Bjurslättsskolan har god tillgång till utbildning, vilket inte minst bekräftas av att eleverna erbjuds undervisning i, totalt sett, 35 olika modersmål. Skolan saknar skolläkare. Eftersom en sådan skall finnas enligt skollagen överlämnas frågan till socialstyrelsen. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - eleverna bör se att deras arbete i demokratiska arbetsformer ger resultat, - former för samverkan med såväl elever som föräldrar så att de ser att resultaten av deras utvärderingar påverkar verksamheten, - en samsyn och en handlingsberedskap mot alla former av kränkande behandling som tydligare bör dokumenteras i ett handlingsprogram mot kränkande behandling och vara känt av samtliga i verksamheten, - lokal arbetsplan, - skolan bör bättre beakta att det finns många modersmål i skolan och därmed finns former för samarbete med hemmen så att elever och föräldrar får och förstår information om skolans mål, om sättet att arbeta, om förändringar i verksamheten samt skolans information om omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning, - se över att de disciplinära åtgärder som används mot elever är i linje med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks i Lpo 94, - eleverna i de högre årskurserna bör få bättre tillgång till läromedel som är tidsenliga och anpassade till målen i Lpo 94 och de nationella kursplanernas mål samt - elevernas tillgång till datorer under skoldagen. 13

14 Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång saknas (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen saknar bedömning av i vilken mån de nationella målen uppnåtts samt åtgärder vid bristande måluppfyllelse (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Datum Ort Göteborg Thomas Nilsson Astrid Halling 14