Utbildningsinspektion i Vuxenutbildningen

Transkript

1 Utbildningsinspektion i UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal studerande Kommunal vuxenutbildning, gymnasial 400 Kommunal vuxenutbildning, grundläggande 40 Svenskundervisning för invandrare, sfi: 32 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux: 14 Ansvarig styrelse för vuxenutbildningen är nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning (NAV). Nämnden bildades den 1 januari Verksamheten leds av en enhetschef. En rektor är ansvarig för hela kommunala vuxenutbildningens pedagogiska verksamhet tillika rektor för komvuxenheten. Cirka 25 procent av den gymnasiala vuxenutbildningen (cirka 100 studerande) genomförs av externa anordnare (entreprenad), av vilka Lernia är den största. Inom ramen för externa utbildningsanordnare har i varierande grad engagerats Framnäs folhögskola, Grans naturbruksskola, Medborgarskolan, Lernia, Norrländsk utbildningskonsult AB, Direktutbildning AB, Miroi och Piteå studiecentrum. Vid tidpunkten för inspektionen omfattade den kommunala vuxenutbildningen grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och sfi. Enheten för arbetsmarknad och vuxenutbildning har ingen egen förvaltning. Det finns en enhetschef som har en ledningsgrupp som består av enhetschefen, chefen för arbetsmarknadsenheten, rektorn för vuxenutbildningen, chefen för Piteå studiecentrum och en verksamhetsutvecklare. En projektanställd medarbetare ansvarar för de externa utbildningsanordnarna. De studerandes inkörsport till vuxenutbildningen sker via Vägledningscentrum (VLC). Vid VLC möter de studerande olika kompetenser som tar hand om de studerandes behov utifrån individuella förutsättningar och kunskaper. Komvuxenheten ligger centralt intill Strömbacka gymnasieskola. De externa utbildningsanordnarna finns placerade på olika ställen i kommunen. Lernia, den största, ligger på Furunäset cirka tre kilometer ifrån centrum. Den 29 januari 2004 beslutade nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning att på komvuxenheten separera den gymnasiala verksamheten från övrig verksamhet. Grundläggande vuxenutbildning, särvux och svenska för invandrare flyttas till Framnäs folkhögskola. Den gymnasiala vuxenutbildningen flyttas till ett lärcentrum kopplat till högskolan. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Piteå kommun Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 10 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i den kommunala vuvenutbildningen har bestått av undervisningsrådet Pererik Hagberg och experten Gunilla Asplund. Besök i vuxenutbildningen genomfördes den februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. Vid besöket genomfördes intervjuer med rektorn för vuxenutbildningen och en projektanställd medarbetare med ansvar för samordningen av de externa utbildningarna. Gruppintervju med representanter från nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning genomfördes. Gruppintervjuer med lärare och studerande genomfördes också vid besöket. Även observationer och lektionsbesök gjordes inom vuxenutbildningen. Under besöket fördes även samtal med speciallärare och lärare inom sfi och särvux. Besök gjordes på Lernia och där intervjuades utbildningsansvarig och utvalda lärare. I samband med en rundvandring i Lernias utbildningslokaler genomfördes informella samtal med studerande och personal. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. I läroplanen för de frivilliga skolformer som ingår i vuxenutbildningen framhålls att eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna i vuxenutbildningen skall ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. 3

4 SKOLVERKET I Utbildningsplan ingår målområdet värdegrund som ett prioriterat område. Arbetet skall genomsyras av trygghet, jämställdhet och demokrati/inflytande. De genomförda intervjuerna bekräftar att verksamheten till stor del uppfyller målen i utbildningsplanen. Den nuvarande utbildningsplanen är under revidering, eftersom en ny nämnd har bildats. Trots avsaknad av handlingsprogram bekräftar intervjuerna med de studerande (komvux, särvux och sfi) att mobbning och kränkande behandling inte förekommer. De studerande lyfter fram en trygg lärandemiljö som skapar lust att lära. Detta bekräftas även vid intervjuer med lärare, rektor och med personal vid Lernia. Rektorn genomför varje vår en diskussion och dialog med de studerande kring schema, uppläggning av kurser och studieteknik. Här kommer till viss del de studerandes möjlighet till inflytande och ansvartagande fram. Av intervjuerna framgår att undervisningssätten är flexibla. Undervisning genomförs både traditionellt, med handledning samt via distansundervisning CFL (Centrum för flexibelt lärande). Det finns exempel på att den studerande kan välja olika studieformer samt kursstart och kursslut. Handledda självstudier planerar den studerande tillsammans med läraren. Likaså planeras var, när och hur prov skall göras. Trots goda exempel får inspektörerna en otydlig bild av hur de studerande kan förena sitt individuella inflytande med flexibla utbildningskoncept. Inom sfi pågår hela tiden arbetet med normer och värden som en naturlig del i utbildningen. För att ytterligare säkerställa utbildningskvaliteten genomför Lernia regelbundet kursråd, där kursdeltagare tillsammans med utbildaren träffas för uppföljning och diskussion. Förslag till förändringar och förbättringar dokumenteras, förankras och genomförs där det är möjligt. Flera avtryck på de studerandes egna uppfattningar och argument har noterats och påverkat beslut i gemensamma frågor. Exempel från intervju med studerande visar på målinriktning och målmedvetenhet. Sammanfattningsvis konstaterar inspektörsteamet att arbetet med normer och värden präglas av trygghet och lust att lära. Inspektionen gör bedömningen att detta arbete håller god kvalitet. Ett utvecklingsarbete behöver påbörjas kring de studerandes delaktighet avseende olika studieformer. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att de studerande tillägnar sig goda kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga. Kunskapsmålen anges närmare i den nationella läroplanen och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Piteå kommun Samtliga studerande har individuella studieplaner. Dessa upprättas vid vägledningscentrum och revidering sker vid behov. De studerande får information om kursplanernas mål och betygskriterier. Det förekommer avhopp, men enligt uppgift är dessa relativt få. En orsak till att den studerande hoppar av studierna är att dessa upplevs svåra. Ett annat exempel på avhopp kan i sfi vara att eleven flyttar eller får arbete. Studietiden för de studerande kan variera från person till person. Flexibiliteten i utbildningskoncepten ställer stora krav på de studerande när det gäller att arbeta målmedvetet och självständigt. Av verksamhetsrapporter för 2003 framgår att andelen med betyget IG på komvuxenhetens gymnasiala kurser är 2,9 procent medan andelen i extern verksamhet är 0,8 procent. Andelen med betyget G är 18,1 procent på komvuxenheten och i extern verksamhet 26,7 procent. Andelen VG är 18 respektive 29,9 procent. Andelen med betyget MVG är 12,9 respektive 14,7 procent i de båda verksamheterna. De nationella proven är frivilliga och används ibland i efterhand. Flexibiliteten i organisationen gör det svårt att genomföra nationella prov på utsatt dag. Vid intervjuerna framkommer att andelen unga studerande i vuxenutbildningen har svårigheter och är ovana vid kraven på självständigt arbete. Riktad timtid för sfi är 525 timmar och av intervjuerna framgår att de studerande får den tid de behöver för att nå utbildningsmålen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av arbetet med att stödja de studerandes kunskapsutveckling och dokumentation i de individuella studieplanerna håller god kvalitet. Ett förbättringsområde att förstärka är dock arbetet med de studerandes utvärdering av sitt eget lärande, då det flexibla lärandet ställer stora krav på eget ansvar och självständigt arbete. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i det offentliga skolväsendet för vuxna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall jämställdhet mellan könen främjas och alla former av kränkande behandling aktivt motverkas. All personal skall samverka med de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Inspektionen bekräftar att det genomförs regelbundna kursråd (se normer och värden) i den externa verksamheten. Här ingår representanter för de studerande. Studeranderåd finns inte vid komvuxenheten. Enligt intervjuerna beror detta på att det inte finns sammanhållna grupper som tidigare. Idag finns inget handlingsprogram mot kränkande behandling. Läroplanen är tydlig att sådant program skall upprättas, användas, följas upp och utvärderas. 5

6 SKOLVERKET Vid inspektionstillfället framgår att framtagandet av handlingsprogram kommer att ingå i det kommande kvalitetsutvecklingsarbetet. Trots avsaknad av ett handlingsprogram finns en arbetsmiljö som gynnar de vuxnas lärande. Personalen och de studerande upplever att den psykosociala arbetsmiljön är bra. Vid inspektionstillfället framkommer att ett beslut har fattats i nämnden som innebär att ansvaret för komvuxenhetens gymnasiala utbildningar överförs till ett lärcentrum kopplat till högskolan. Grundläggande vuxenutbildning, särvux och sfi kommer att flyttas till Framnäs folkhögskola. Lärare och studerande uttrycker oro för denna lösning. Det finns inslag av samverkan exempelvis när det gäller förmedling av kunskap om de nationella styrdokumenten. Rektorn för den kommunala vuxenutbildningen genomför utbildning i systemkunskap och förordningar med de externa anordnarna. Detta gäller även utbildningen för handledare vid Lernia. Vid intervjuerna och besöken upplevdes dock en avsaknad av samverkan mellan olika enheter/verksamheter som ingår i den kommunala vuxenutbildningen. Inom särvux finns ett lugnt och tryggt klimat trots trånga lokaler. Av intervjuerna framgår att de studerande får vara med i planering och genomförandet av studiebesök och studieresor. När det gäller sfi framkommer att lärarna har det fulla ansvaret för invandrarnas integration i samhället. Vid inspektionen framkommer att kommunen tydligare kan verka för att undervisningen i sfi kan kombineras med arbetsplatsorientering och förvärvsarbete. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetsmiljön är god. Ett förbättringsområde är att utveckla former för samverkan mellan olika personalgrupper inom den kommunala vuxenutbildningen för att skapa gemensamma förhållningssätt som stärker likvärdigheten och måluppfyllelsen. saknar handlingsprogram mot kränkande behandling vilket strider mot bestämmelserna och måste åtgärdas. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. De nationella läroplanerna, skolformsförordningarna och kursplanerna ger dock också riktlinjer för arbetet. De gäller t.ex. stödinsatser, betygssättning, utbildning på arbetsplatser, prövning etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter vuxenstuderande skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Vägledningscentrum, som ovan nämnts, är inkörsport till vuxenutbildningen. Här kartläggs den studerandes mål och framtidsplaner och dessa uttrycks i de individuella studieplanerna. Samtliga studerande har en individuell studieplan. Rektorn tar beslut angående kursernas tidsomfattning. Normalt läggs cirka 75 procent av tiden ut för en hel kurs. Gruppstorleken varierar från 10 till 40 studerande. 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Piteå kommun Kontinuerligt intag till kurserna sker över hela året. Studiemöjligheterna är många och verksamheten visar upp stor flexibilitet. Möjligheter till självstudier och distansstudier via CFL finns. Tidsanvändningen för den studerande kan variera beroende på förutsättningar och ambitioner. Intagning till studier i sfi sker var sjätte vecka för att möjliggöra en god kartläggning och bedömning av vilken nivå som den studerande befinner sig på. Kartläggningen tar ungefär fyra veckor att genomföra. En sfi-studerande kan samtidigt kombinera studier inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Vid intervjuer med pedagoger framkommer att kursupplägget kan se olika ut på en och samma kurs. På Lernia genomförs bland annat den företagsförlagda utbildningen till cirka 90 procent ute på företagen. Handledarna får en viktig roll för de studerande, framförallt när det gäller bedömning och betygssättning. En stor del av de studerande får anställning efter genomförd utbildning. På olika sätt bekräftar intervjuerna att det finns behov av samsyn när det gäller bedömning och betygssättning av de studerande hos de olika utbildningsanordnarna. I verksamhetsrapporten 2003 framkommer att det råder skillnader i utfallet av de olika betygsstegen mellan komvuxenheten och externa anordnare. På vägledningscentrum finns det möjlighet för den studerande att genomföra ett läs- och skrivtest för att inplaceras på rätt nivå för fortsatta studier. För studerande i behov av stöd finns specialpedagoger i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Särvux kännetecknas i mycket hög grad av anpassning till den studerandes förutsättningar, behov och utbildningsmål. Undervisningen sker i liten undervisningsgrupp bestående av 14 studerande och en specialutbildad pedagog. Det finns sex studerande i träningsskolan och åtta studerande följer gymnasiesärskolans program. De studerande får undervisning 2-3 timmar per vecka och under resten av veckan är de ute på arbetsmarknaden. I intervjuer framgår att former för validering inom komvuxenhetens teoretiska kurser kan utvecklas ytterligare. Däremot har Lernia en riksomfattande valideringsmodell som omfattar den företagsförlagda utbildningen. Validering ingår som en del i framtagandet av den individuella studieplanen. Detsamma gäller för den arbetsplatsanknutna utbildningen som i huvudsak riktar sig till offentlig sektor och framför allt inom området omvårdnad. Inom Lernia finns valideringspedagoger som riktar sig bland annat till vårdsektorn. De studerande upplever att betygen ofta är väl motiverade. Av studerandeintervjuerna framgår att proven har en framträdande roll som underlag vid betygssättning. Personalgrupperna i de olika verksamheterna som ingår i vuxenutbildningen har inte haft gemensamma dialoger kring bedömning och betygssättning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningen är av god kvalitet. Det är dock angeläget att rektorn tar ett samlat ansvar för att garantera en likvärdig bedömning och betygssättning. 7

8 SKOLVERKET 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för det offentliga skolväsendet för vuxna på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå de nationella målen tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Nämnden för arbetsmarknad bildades den 1 januari Tidigare låg den kommunala vuxenutbildningen under Barn- och utbildningsnämnden. Enheten leds idag av en enhetschef som inte har en egen förvaltning. Enhetschefen lyder direkt under kommunchefen. Enhetschefen har en stab (ledningsgrupp) som tar fram underlag för beslut. Enhetschefen fattar beslut. Ledningsgruppen består av rektorn för den samlade vuxenutbildningen, chefen för arbetsmarknadsenheten, verksamhetsutvecklare för vägledningscentrum samt chefen för Piteå studiecentrum. För den studerandes rättssäkerhet förs och förvaras betygskataloger på ett betryggande sätt. De studerandes möjligheter att framföra klagomål och synpunkter är kända. I första hand går de studerande till läraren och vid behov vidare till rektorn. Komvuxenheten gör en egen kvalitetsredovisning. De externa utbildningsanordnarna utarbetar också egna redovisningar. Lärarna gör utvärdering efter genomförd kurs och denna redovisas till skolledning. Resultat från nationella prov redovisas skriftligt till rektorn. Komvuxenheten utfärdar mycket sällan slutbetyg i den gymnasiala vuxenutbildningen. Detta medför att andelen studerande med samlat betygsdokument har ökat. Av inspektionen framgår att hela 99 procent av de betygsdokument som utfärdas idag är samlat betygsdokument. Det har legat på den nivån de senaste tre åren. Vid inspektionstillfället pågår förändringar av organisationen för verksamheterna inom enheten. Ett måldokument håller på att tas fram av nämnden. Kvalitetsutvecklingsarbetet har idag inga framtagna strategier för den kommunala vuxenutbildningens kvalitetsredovisning. Kvalitetsarbetet har skett i respektive verksamhet och en samlad bild har inte tagits fram. Av intervjuer framkommer att kvalitetsfrågan fått en mer framträdande roll. En projektledare för utveckling av kvalitetsarbetet har anställts, som tillsammans med rektorn för den samlade vuxenutbildningen kommer att genomföra utvecklingsarbetet. Inspektionen visar att samverkan mellan komvuxenheten och de externa anordnarna inte fungerar fullt ut. Rektorn utövar större delen av sitt ledningsansvar inom komvuxenheten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet med kvalitetsutveckling och kvalitetsredovisning befinner sig på godtagbar nivå. Det är angeläget att arbeta fram tydliga mål och strategier som gäller för hela vuxenutbildningen. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Piteå kommun Samverkan i hela organisationen måste förstärkas och tydliggöras för att skapa en god plattform för ett bra kvalitetsredovisningsarbete. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Utbildningen för vuxna omfattar komvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Inom komvux kan erbjudas såväl grundläggande vuxenutbildning som kurser på gymnasial nivå och påbyggnadsutbildning. Vuxenutbildning skall ge vuxna, främst dem som erhållit minst utbildning, tillfälle att komplettera sin utbildning enligt individuella önskemål. kan, enligt skollagen, erbjuda såväl nationella som lokala kurser. Möjlighet till individuella kurser kan också ges. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som förutsätts enligt de statliga bestämmelserna. Även information om utbildningsmöjligheter och rekrytering till utbildning behandlas. I kursutbudet 2003/2004 erbjuds grundläggande vuxenutbildning i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Enligt kursutbudet ges inte kärnämnet samhällskunskap. Av intervjuerna framgår att sökande till samhällsorienterande och naturorienterande ämnen upphörde för några år sedan. Ämnena togs bort som valalternativ i samband med ett besparingskrav. De studerande kan kombinera gymnasiala kurser och sfi med grundläggande vuxenutbildning. För närvarande pågår ingen påbyggnadsutbildning. Vid intervjuer framkommer att behovet av grundläggande vuxenutbildning är större än den grundläggande vuxenutbildning som genomförs idag. Enligt förordningen om kommunal vuxenutbildning skall kommunen aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och motivera dem att delta i utbildningen. I kursutbudet ingår även orienteringskurs i studieteknik. När kunskapslyftet genomfördes hade Piteå ett mycket aktivt rekryteringsarbete för studerande med kort utbildning. Idag ligger detta arbete på en lägre nivå. Utbudet av gymnasiala kurser är stort. De studerande har stora valmöjligheter inom språk- och samhällsorienterande kurser, naturorienterande kurser och datakurser. Flexibiliteten är hög och individuella upplägg görs för att möta den studerandes behov. Utbudet på Lernia består av företagsförlagd utbildning (yrkesutbildning vid företag), arbetsplatsförlagd utbildning (omvårdnadsutbildning) och förberedande utbildning (orienteringskurser). För närvarande har en kvalificerad yrkesutbildning i teknisk försäljning och marknadsföring avslutats och det är ovisst om en nystart kommer att ske. Sfi-studerande tas emot kontinuerligt och inga köer finns. Kommunen har tydliga riktlinjer för mottagande och urval till gymnasial vuxenutbildning. Det finns inga köer idag till olika utbildningsalternativ. De intervjuade bekräftar att den uppsökande verksamheten behöver förstärkas. De menar att en målgrupp att aktivt uppsöka är individer som har anställning men är kortutbildade. Vägledningscentrum spelar stor roll i arbetet med att nå så 9

10 SKOLVERKET många studerande som möjligt och fungerar också som en viktig kanal för fortsatta studier. Information om utbildning sker genom vägledningscentrum och genomförs på olika sätt. De olika utbildningsanordnarna har egna informationsmaterial. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning ligger på god nivå och visar upp god kvalitet. Utvecklingsområden som kan förstärkas är den uppsökande verksamheten och att tydliggöra ämnesutbudet i grundläggande vuxenutbildning. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de vuxenstuderande skall ha tillgång till utbildning och möjlighet att nå de nationella målen. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I den kommunala vuxenutbildningen finns personal i rimlig omfattning och lärartjänsterna innehas av personer med en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. På Lernia finns ett femtiotal utbildade handledare som är medbedömare vid betygssättning (gäller den företagsförlagda utbildningen). Det finns två specialpedagoger i den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen. Undervisningsgruppernas storlek varierar från kurs till kurs. Inom sfi och särvux finns utbildad personal. Lernias verksamhet är upphandlad och avtal är skrivet. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning har tilldelat komvuxenheten en total budget för hela verksamheten. Rektorn gör en fördelning mellan grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särvux och sfi. Resurser för personalens kompetensutveckling vid komvuxenheten har ökat från 4000 till 6000 kronor per år och individ. Vid komvuxenheten finns 15 tjänster. Datalärcenter och datastudio finns vid enheten som stöttar de studerande i det flexibla lärandet. Även personalutbildning inom dataområdet genomförs. De studerande vid sfi och särvux har fria läromedel. Övriga studerande köper egna läromedel. Av intervjuerna framkommer att läromedelskvaliteten överlag är god och anpassad till den studerandes behov och förutsättningar. Datortätheten är god i hela vuxenutbildningen. De studerande har tillgång till tidsenliga bibliotek på gymnasieskolan och stadsbiblioteket. Intervjuer bekräftar att lokalerna vid komvuxenheten upplevs som ändamålsenliga och anpassade för alla studerande. Komvuxenheten hyr lokaler på Ström- 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Piteå kommun backa gymnasieskola för att genomföra laborationer. Även Lernias lokaler är ändamålsenliga. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till resurser avpassade för den kommunala vuxenutbildningen såväl kompetensmässigt som materiellt är god. Sammanfattande bedömning Piteå kommun har genom åtgärder visat att det finns ambitioner att ge sina invånare god tillgång till vuxenutbildning. Arbetet ligger i linje med nationella bestämmelser och mål för vuxenutbildning. Utbudet styrs av individ, näringsliv och samhälle. Personalen arbetar ambitiöst för att främja de studerandes lärande. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - förstärka arbetet med utvärdering av de studerandes egna flexibla lärande, - utveckla former för samverkan i hela verksamheten när det gäller gemensamma förhållningssätt, kvalitetsutvecklingsarbete, bedömning och betygssättning, - aktivt skapa former och strategier för uppsökande verksamhet samt - tydliggöra ämnesutbudet i grundläggande vuxenutbildning. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling finns inte inom den kommunala vuxenutbildningen. Enligt Lpf 94 har rektor ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Datum Ort Umeå Pererik Hagberg Gunilla Asplund 11