Utbildningsinspektion i Vuxenutbildningscentrum, komvux, särvux och sfi

Transkript

1 Utbildningsinspektion i, komvux, särvux och sfi UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Utbildningsinspektion i Finspångs kommun Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som granskas utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 5. Tillgång till utbildning och omsorg 6. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kunskapsbedömningen och betygssättningen, kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning och stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och övriga författningar. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut, riktat till huvudmannen, angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 Utbildningsinspektion i Finspångs kommun SKOLVERKET Genomförandet av inspektionen i komvux, särvux och sfi Skolverket sände den 20 december 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av undervisningsrådet Eleonor Duvander och experten Kenneth Påhlsson. Besök i genomfördes den 4-5 april Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och dels av den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I kommunens vuxenutbildning genomfördes formella intervjuer med elever, personal samt rektorn och biträdande rektorn. Lektioner i komvux och sfi besöktes samt en lektion med en extern utbildningsanordnare. Inspektörerna deltog även i ett arbetslagsmöte. I samband med lektionsbesöken genomfördes också spontana samtal med kursdeltagarna. Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal studerande Kommunal vuxenutbildning, komvux 165 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 13 Svenskundervisning för invandrare, sfi 35 Vuxenutbildningen i Finspångs kommun finns organiserad under. Utbildningen omfattar grundläggande och gymnasial vuxenutbildning (komvux) och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). I verksamheten ingår även högskolekurser på distans och uppdragsutbildning i form av svenska för invandrare (sfi) och gymnasiekursen Anpassad utbildning inom vård och omsorg (vårdutbildning). Lokalmässigt är vuxenutbildningen förlagd till ett industriområde i nära anslutning till kommunens centrala delar. Administrationen är gemensam för alla delar av verksamheten. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Finspångs kommun Dnr :3253 Antalet årselevplatser uppgår till 125. Antalet inskrivna elever i vuxenutbildningen uppgår till cirka 250. Därtill kommer ungefär 45 elever som läser högskolekurser på distans framför allt vid högskolorna i Gävle, Örebro och Kalmar. Bedömning 1. Kunskaper, utveckling och lärande Vid samtal med eleverna uppger de att de i hög grad får ta ansvar för sina studier och att de kan påverka utbildningen. De känner till målen för den egna utbildningen och har lärt sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Av skolans kvalitetsredovisning framgår att det är en god anda och gott kamratskap både mellan elever och mellan personal och elever. Någon mobbning förekommer inte på skolan enligt de uppgifter som framkommit. En genomgång av betygskatalogerna visar att många elever har uppnått goda studieresultat. Intervjuade lärare som tidigare undervisat en del av eleverna i andra skolformer uttrycker sin glädje över att eleverna nu tar sina studier på allvar och känner sig motiverade att skaffa sig en utbildning. Inom administrationen finns inga sammanställningar över betyg som visar resultat över tid, genomströmning av elever, avbrott etc. Inte heller kunde skolledningen redovisa resultaten på de nationella proven i relation till de slutbetyg som satts. Som skäl anges att humanistiska nämndens politiker inte begärt någon redovisning beträffande dessa frågor. Därför har inga sammanställningar tagits fram. Beträffande särvux är det inte möjligt att göra någon bedömning av vilka kunskaper som eleverna får, eftersom man inte kan redovisa vilka mål som uppnåtts relaterade till nationella kursplaner. Av Skolverkets statistik från september 2004 framgår, att andelen elever som godkänts i sfi är betydligt högre än i kommungruppen, eller 51 procent jämfört med 30 procent. Andelen kursdeltagare som slutfört kurs inom gymnasial vuxenutbildning är 69 procent jämfört med 78 procent för kommungruppen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att även om eleverna är nöjda med de kunskaper de fått genom sina studier vid och flera elevers studieresultat är goda, är det svårt att överblicka vilka kunskaper eleverna fått inom komvux och särvux, eftersom det saknas en strukturerad kunskapsuppföljning. Nationell statistik för sfi visar emellertid att eleverna inom området kunskaper uppvisar goda studieresultat i förhållande till vad som redovisas från likvärdiga kommuner. 2. Arbetsmiljö och delaktighet I vuxenutbildningens kvalitetsredovisning för 2004 anges bl.a. att det är svårt att finna former för ett formellt elevrepresentativt system med kontinuitet eftersom eleverna studerar under så olika tider vid skolan. 3

4 Utbildningsinspektion i Finspångs kommun SKOLVERKET För tillfället finns det emellertid ett elevråd som består av fem elever och en pensionerad lärare. Läraren fungerar som handledare. Man träffas en gång i månaden och diskuterar företrädesvis frågor som rör elevernas utbildning och trivsel. I elevrådet finns ingen representant vare sig för sfi, särvux eller för vårdutbildningens elever. En representant för elevrådet uppger vid intervjun att eleverna genom sitt arbete medverkat till att förbättra kvaliteten på utbildningen inom flera områden. Bland annat anges att elevrådet medverkat till att den distansutbildning som genomförts av Liber Hermods nu blivit bättre organiserad och att en ny studieoch yrkesvägledare tillsatts. Vid elevrådets möten skrivs protokoll som anslås. Ordföranden informerar också skolledningen om vilka ärenden som tagits upp vid mötena. Elevinflytandet uppges variera från ämne till ämne och styrs delvis av hur mycket undervisningstid som har tilldelats de olika kurserna. I vissa ämnen, t.ex. matematik, bestämmer läraren hur kurserna skall läggas upp medan i andra ämnen, t.ex. samhällskunskap, gör läraren en preliminär planering som läraren först diskuterar med eleverna. Om eleverna har särskilda önskemål utifrån den preliminära planeringen gör läraren justeringar. Eleverna har också haft möjlighet att vara representerade vid humanistiska nämndens sammanträden. Denna möjlighet till inflytande har eleverna dock inte utnyttjat innevarande läsår. Det finns en mycket kortfattad handlingsplan avseende kränkande behandling som tagits fram av skolledning och personal. Den ger ingen information om vad som avses med kränkande behandling eller hur man skall förebygga eventuella kränkningar och inte heller hur man kan upptäcka och åtgärda kränkningar. Kränkande behandling utifrån perspektivet lärare elev berörs överhuvudtaget inte. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet fungerar bra. Eleverna trivs och det är en god anda mellan elever och personal. Eleverna har även goda möjligheter att påverka sin studiesituation. Den redovisade handlingsplanen mot mobbning kränkande behandling däremot, som i princip endast handlar om samtal i olika konstellationer och där skolledningen kommer in i ett mycket sent skede, kan inte anses motsvara de krav som ställs på ett handlingsprogram mot kränkande behandling. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Finspångs kommun Dnr : Pedagogisk verksamhet och undervisning Vid genomförs utbildning i komvux, särvux och sfi i egen regi. Därutöver förekommer undervisning i sfi för elever med flyktingstatus på uppdrag av Finspångs beställarförbund. Genom ett avtal med socialförvaltningen i Finspång som huvudman genomförs även en utbildning som benämns Anpassad utbildning inom vård och omsorg. Detta är en utbildning på tre terminer som anordnats för arbetssökande som önskar arbeta inom vård och omsorg. Undervisningen i karaktärsämnena ges av en extern utbildningsanordnare, Kompetensutvecklingsinstitutet, medan ansvarar för undervisningen i orienteringskurser. Inom grundläggande vuxenutbildning kan eleverna läsa ämnen som omfattar grundskolan enligt en modell som kallas öppet klassrum. Detta innebär att eleverna läser sina kurser med stöd av handledare på valfri tid. Även när det gäller fristående gymnasiala kurser kan eleverna välja studieformen öppet klassrum. Det vanliga är dock att eleverna väljer närdistans, en studieform med ett begränsat antal schemalagda möten varje vecka samt ett större eget ansvar. Om det finns särskilda skäl kan elever också få studera heltid på distans via Liber Hermods. Beträffande vårdutbildningen har eleverna cirka 20 timmar lärarledd undervisning i veckan. Därutöver har eleverna arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och läser orienteringskurser på cirka 100 poäng, som enligt avtalet skall genomföras individuellt eller i mindre grupper. Undervisningen i sfi bedrivs med den ambitionen att alla invandrare skall ha en meningsfull sysselsättning under åtta timmar per arbetsdag. Arbetet skall bedrivas enligt en individuell handlingsplan, som innehåller dels sfi, dels språkpraktik och andra schemalagda aktiviteter, t.ex. studiebesök. Eleverna i sfi har i genomsnitt 20 timmars lärarledd undervisning då eleverna skall vara på. Lärarna bedömer att eleverna får ganska mycket undervisningstid. Undervisningen i särvux startade Av intervjuer med lärare och skolledning framkommer att utbildning som motsvarar den som ges inom grundsärskolan anordnas i ämnena svenska och matematik samt att utbildning som motsvarar den som ges inom träningsskolan anordnas inom ämnena kommunikation samt verklighetsuppfattning och omvärldskunskap. Samtidigt framkommer genom intervjuerna att samtliga tretton elever deltar i utbildning i den del av särvux som motsvarar grundsärskolan. Det framstår därmed som oklart vilken utbildning eleverna deltar i. Det finns en mycket kortfattad arbetsplan för verksamheten som läraren gjort upp utifrån elevernas behov. Sedan verksamhetens start har ingen elev inom den del av särvux som motsvarar grundsärskolan fått betyg på avlutad kurs, vilket enligt intervjuad personal och rektorn hänger ihop med att eleverna varit inskrivna länge i verksamheten och att kurserna aldrig avslutas. För endast en elev har undervisningen upphört i samband med att eleven blev pensionär. Enligt Skolverkets statistik får eleverna undervisning 1,2 timmar per vecka, medan elever inom kommungruppen får 2,1 timmar per vecka. Eleverna undervisas enskilt eller parvis vid ett tillfälle i veckan. Läraren uppger att eleverna tycker att 5

6 Utbildningsinspektion i Finspångs kommun SKOLVERKET det blir stökigt om man undervisas i grupp. Samtliga elever har någon form av sysselsättning och har tidigare gått i grundsärskolan och i något fall i gymnasiesärskolan. Som framgår av avsnitt 6 är den undervisningstid som ges i närdistans inom gymnasial vuxenutbildning tämligen begränsad. I vissa ämnen fungerar det med mycket hemarbete och genom att eleverna får instuderingsfrågor av lärarna. I andra ämnen, t.ex. matematik och engelska, skulle mer undervisningstid öka elevernas möjligheter att nå målen enligt både intervjuade elever och lärare. De betyg som sätts betraktas som rättvisa. Vissa av lärarna är också bra på att informera vad som krävs för att få högre betyg, uppger eleverna. Arbetet med vuxna elever fungerar bra anser lärarna som vinnlägger sig om att utnyttja de vuxnas erfarenheter och kunskaper från olika yrkesområden i undervisningen. Intervjuade elever inom gymnasial vuxenutbildning uppger att de får information om de nationella kursplanerna och betygskriterierna i början av varje kurs, oftast tillsammans med en preliminär planering. Lärarna går därefter igenom kursplanerna för att försäkra sig om att eleverna förstått kursernas mål och betygskriterier. De intervjuade eleverna i grundläggande vuxenutbildning tycker att undervisningen är bra och att de får läsa i egen takt och ges möjlighet att arbeta individuellt. I t.ex. engelska och svenska som andraspråk har de möjligheter att själva välja arbets- och redovisningsform. Alla elever har enligt uppgift av skolledningen en individuell studieplan, som utarbetats i samverkan med studie- och yrkesvägledaren. När det gäller vårdutbildningen fanns det 22 elever vid kursstarten men nio av dessa har avbrutit utbildningen. Man läser två ämnen samtidigt för två olika lärare. Eleverna tycker, att undervisningen är bra och att utbildningen håller hög standard. Däremot är de inte nöjda med de orienteringskurser de måste läsa för att bl.a. kraven på heltidsstudier skall vara uppfyllda. De anser sig ha fått löfte om att själva få välja vilka kurser de skall läsa. Efter det att utbildningen startat har i stället skolledningen bestämt vilka kurser eleverna skall läsa. Orienteringskurserna som omfattar 100 poäng finns inte specificerade i avtalet med socialförvaltningen. Däremot framgår det att kurserna skall ges individuellt eller i mindre elevgrupper. Lärarna planerar de olika kurserna och gör upp förslag som eleverna får reagera på, bl.a. när proven skall genomföras. Eleverna får också information om betygskriterier och kursmål. Även utvecklingssamtal och betygssamtal genomförs då eleverna mer ingående kan diskutera hur det går med studierna. Någon enstaka elev, som har tidigare erfarenhet från vårdområdet, har också validerat delar av olika kurser. Generellt sett uppger eleverna sig vara nöjda med den undervisning de får framför allt i karaktärsämnena. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att man inom komvux och sfi arbetar på ett bra sätt för att uppnå de nationella målen. Undervisningstiden inom den gymnasiala vuxenutbildningen är emellertid mycket begränsad för vissa ämnen, vilket medför att eleverna får svårt att hinna med kurserna. Det framstår som oklart vilken utbildning som eleverna inom kommunens särvux deltar i. Det är inte förenligt med nationella bestämmelser att betyg inte sätts inom den del av särvux som motsvarar grundsärskolan på grund av att 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Finspångs kommun Dnr :3253 kurserna aldrig avslutas samt att undervisningen inte bedrivs som gruppundervisning. 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Från och med den 1 januari 2004 är humanistiska nämnden styrelse för vuxenutbildningen. Enligt nämndens reglemente, som fastställdes den 1 januari 2003, ansvarar nämnden bl.a. för komvux och särvux. Utbildningen i sfi för elever med flyktingstatus ansvarar Finspångs beställarförbund för. Genom ett särskilt avtal med humanistiska nämnden genomförs undervisningen i sfi av. Den kommunala skolplanen för perioden gäller för det offentliga skolväsendet samt för frivilliga skolformer i kommunen. Enligt rektorn är skolplanen prolongerad och arbete pågår med att ta fram en ny skolplan. I verksamhetsplanen för 2005 omnämns att det övergripande målet för vuxenutbildningen är att utveckla ett flexibelt behovsstyrt som stöd för vuxnas lärande. Någon genomarbetad arbetsplan finns inte för. Däremot finns det ett antal dokument, som bl.a. anger skolans verksamhetsidé, grundmaterial till verksamhetsplan och handlingsplan för vuxenutbildningen. Det kortfattade material som presenterats som arbetsplan för särvux täcker knappast de krav som kan ställas på en arbetsplan. Av kommunens kvalitetsredovisning för 2003 framgår de två uppdrag vuxenutbildningen fått att redovisa för humanistiska nämnden. Rektorn får i uppdrag att ansvara för att en handlingsplan upprättas som visar hur elevinflytandet skall öka på alla nivåer och att redovisa vilka insatser som görs för att öka personalens kunskap och förståelse om mobbning. Vuxenutbildningens redovisning till nämnden, som görs i kvalitetsredovisningen för 2004, är mycket kortfattat. För att kunna redovisa uppdraget har skolledningen genomfört diskussioner med elevråd och personal samt ett större urval av eleverna. Utifrån detta material har skolledningen redovisat starka och svaga sidor på skolan beträffande de två utvecklingsområdena. Enkäten innehåller också frågor på en rad andra områden. Någon sammanställning av enkätsvaren för dessa delar kunde emellertid inte redovisas vid inspektionen. Varje lärare följer upp elevernas resultat i slutet av varje kurs. Någon sammanställning av resultaten som kan delges kolleger och skolledning görs dock inte. I slutet av läsåret genomförs två studiedagar med bl.a. utvärdering. Ansvarig för är en rektor som tillika är områdeschef för de frivilliga skolformerna i kommunen och fullgör ca 40 procent av sin heltidstjänst inom vuxenutbildningen. Till sin hjälp har han en biträdande rektor som arbetar på heltid med uppgifter inom vuxenutbildningen. Det finns ett dokument som redovisar vilka arbetsuppgifter som var och en har. Samtliga intervjuade uppger sig veta vem som är rektor. Lärarna menar, att det i huvudsak är den biträdande rektorn som de har daglig kontakt med. Rektorn har förutom huvudansvaret för verksamheten ett särskilt ansvar för sfi. Båda rektorerna är behöriga lärare och har genomgått den statliga rektorsutbildningen. 7

8 Utbildningsinspektion i Finspångs kommun SKOLVERKET Förutom genom dagliga, spontana kontakter träffas skolledning och personal vid arbetslagsträffar och pedagogiskt forum då aktuella pedagogiska och praktiska frågor diskuteras. När det gäller rättssäkerhetsfrågor är det enligt eleverna klart till vem man ska vända sig om det uppstår problem. Under avsnittet pedagogisk verksamhet framkommer oklarheter och brister avseende utbildningen inom särvux. Det är rektors ansvar att säkerställa att utbildningen genomförs på ett för eleverna rättssäkert sätt. Liber Hermods som är extern utbildningsanordnare och som ansvarar för de distanskurser som vuxenutbildningen köpt, använder sig av inaktuella betygskataloger som utfärdats av Liber Hermods. Betygskatalogerna innehåller också beteckningen R som betyder rest på kursen och som inte kan förekomma som betygsbeteckning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning, ledning och kvalitetsarbete fungerar på ett godtagbart sätt. Rektorn bör säkerställa att utbildningen inom särvux genomförs på ett rättssäkert sätt för eleverna. Någon genomarbetad arbetsplan finns varken för komvux, särvux eller sfi. Vuxenutbildningens kvalitetsredovisning bör förbättras så att det av den tydligare framgår i vilken mån de nationella målen för utbildningen uppnåtts samt åtgärder för utveckling. En genomgång av betygskatalogerna visar att den externa utbildningsanordnare som genomför distansutbildningen använder sig av betygsblanketter som är inaktuella. 5. Tillgång till utbildning och omsorg Av verksamhetsplanen för 2005 framgår att vuxenutbildningen nu håller på att anpassa sig efter en ny situation sedan Kunskapslyftet klarat av en stor del av det uppdämda behov av vuxenutbildning som fanns i kommunen. erbjuder ett stort antal fristående gymnasiekurser i egen regi eller i samverkan med den närliggande gymnasieskolan. Kurser i grundläggande vuxenutbildning erbjuds efter behov och efterfrågan. Även särvux erbjuds i de delar som motsvarar grundsärskola. Ambitionen från kommunens sida är att flyktingar och övriga invandrare skall beredas plats i sfi senast en månad efter ankomsten till kommunen. Tanken är att invandrarna skall ha en meningsfull sysselsättning under åtta timmar per arbetsdag, under vilken undervisning, språkpraktik och andra schemalagda aktiviteter bedrivs enligt en individuell handlingsplan. Kommunen har dessutom ett samarbete med Liber Hermods, där elever under vissa förutsättningar kan läsa vissa kurser på distans. Under läsåret har skolan också bedrivit en sammanhållen vårdutbildning. Huvudman för utbildningen är socialförvaltningen med humanistiska nämnden som delfinansiär. Generellt sett gäller att intagningen av elever sker successivt men främst vid terminsskiftena. Enligt skolledningen finns det utrymme för alla behöriga sö- 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Finspångs kommun Dnr :3253 kande. Skolan försöker i görligaste mån tillgodose de sökandes önskemål beträffande tid, plats och form för undervisningen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning är god inom vuxenutbildningen i samverkan med gymnasieskolan i Finspång och Östsam. För att öka elevernas valfrihet sker intagningen till de olika utbildningarna successivt och när det är möjligt, efter de sökandes önskemål beträffande tid, plats och form för undervisningen. 6. Resurser Flertalet av de lärare som undervisar inom vuxenutbildningen är också verksamma inom kommunens gymnasieskola. De allra flesta av lärarna har pedagogisk utbildning i de ämnen de undervisar. Någon kompetensutvecklingsplan finns inte för lärarna. Enligt rektorn finns det emellertid cirka kr, som är avsatta för fortbildning av personal. En del av dessa pengar används för gemensam fortbildning i form av studiedagar men en del fördelas individuellt, i enlighet med de önskemål som framkommit vid de utvecklingssamtal som genomförs med personalen. Lärarna anser att de får den kompetensutveckling de behöver och att man har mer resurser till fortbildning än t.ex. grundskolans lärare. Skolan har också tillgång till en administratör på heltid och en studie- och yrkesvägledare som arbetar 60 procent. Inom verksamheten finns cirka 40 datorer som eleverna har tillgång till. I skolan finns ett mindre bibliotek. Skulle större uppslagsverk eller litteratur behövas finns kommunens bibliotek, som ligger på promenadavstånd, att tillgå. Skolan saknar i stort sett laborationsutrustning i naturvetenskapliga ämnen. Detta löses genom att laborationer genomförs vid den närbelägna gymnasieskolan. Rektorn uppger att man avser att köpa in en del ny utrustning, bl.a. mikroskop till. Lokalerna håller en god kvalitet, är ljusa och trivsamma, men är enligt både personal och elever varma under sommarhalvåret. Undervisning bedrivs på två våningsplan. För den som är funktionshindrad finns tillgång till hiss. Av Skolverkets kommunsammanställning i september 2004 över bl.a. resursanvändningen framgår, att kostnaderna för en heltidsstuderande inom komvux uppgår till kr, medan kommungruppen redovisar en kostnad på kr. Utbildningen inom komvux bedrivs således till betydligt lägre kostnader än i andra jämförbara kommuner, något som delvis beror på att antalet undervisningstimmar inom komvux är påfallande lågt. Kostnaderna för särvux är däremot betydligt högre, kr, än inom kommungruppen, kr. Särvuxeleverna får dessutom mindre undervisning per elev och vecka än inom kommungruppen. Undervisningstiden per elev i Finspång uppgår till 1,2 timmar och i jämförbara kommuner till 2,1 timmar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att lokaler, utrustning och läromedel håller en god standard som möjliggör att en tidsenlig utbildning kan er- 9

10 Utbildningsinspektion i Finspångs kommun SKOLVERKET bjudas. De lärare som är anställda inom vuxenutbildningen har kompetens för de ämnen de undervisar i och de allra flesta har pedagogisk utbildning. Personalen får också den kompetensutveckling de behöver för att professionellt kunna utföra sina uppgifter. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten övergripande är av god kvalitet. Det finns dock behov av insatser inom följande områden: - uppföljning av elevernas kunskaper, - handlingsprogrammet mot kränkande behandling, - timtilldelningen inom gymnasial vuxenutbildning inom i framför allt ämnena matematik och engelska, - innehåll i arbetsplaner och kvalitetsredovisning, - rektorns ansvar för utbildningen inom särvux samt - utformningen av betygskataloger och betygsbeteckningar. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Undervisningen inom särvux bedrivs i huvudsak som enskild undervisning och kurserna avslutas inte vilket innebär att betyg inte sätts (2 kap. 14 samt 4 kap. 1 särvuxförordningen). Datum Ort Linköping Kenneth Påhlsson Eleonor Duvander 10