UTVECKLINGEN AV TVÅSPRÅKIGHET (FINSKA-SVENSKA) HOS SPRÅKBADSELEVER
|
|
- Birgit Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UTVECKLINGEN AV TVÅSPRÅKIGHET (FINSKA-SVENSKA) HOS SPRÅKBADSELEVER Karita Mård-Miettinen Vasa universitet I Finland har man sedan år 1987 erbjudit språkbadsundervisning i svenska för barn, vars modersmål är finska och vars hemspråk inte är svenska. Den språkbadsundervisning som erbjuds i Finland är tidigt språkbad, vilket innebär att språkbadet inleds redan på daghemsnivå. Språkbad är ett mångårigt undervisningsprogram, som omfattar den småbarnspedagogiska verksamheten, förskoleundervisningen och hela den grundläggande utbildningen. För tillfället erbjuds språkbad i 14 kommuner i Finland, främst i landets tvåspråkiga områden. Uppskattningsvis 4500 barn i daghems- och skolåldern deltar i språkbadsundervisning. Språkbadsundervisning erbjuds i olika former i flera länder och språkbad anses internationellt sett vara det mest undersökta undervisningsprogrammet. Det språkbad som erbjuds i Finland har sedan programmet inleddes följts upp främst vid Vasa universitet, där Centret för flerspråkighet och språkbad samt en professur inom området finns. Såväl inlärningsresultaten som inlärningsprocessen och undervisningspraxisen har varit föremål för forskning (se t.ex. Björklund, Mård-Miettinen & Turpeinen, 2007). I den här artikeln undersöker jag språkbadselevernas tvåspråkighet i ljuset av finländsk forskning. Fullständigt språkbad ett berikande undervisningsprogram Det språkbad som erbjuds i Finland är ett så kallat fullständigt språkbadsprogram. Benämningen fullständigt språkbad hänvisar till att programmet inleds med helt svenskspråkig verksamhet (figur 1). I språkbad är verksamhetsspråket inom den småbarnspedagogiska verksamheten och förskoleundervisningen alltså svenska (S2 i
2 figur 1). I den grundläggande utbildningen fortsätter fullständigt svenskt språkbad så att nästan all undervisning sker på svenska under de första skolåren. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Småbarnspedagogik/ Årskurs 1-2 Årskurs 3-4 Årskurs 5-6 Årskurs 7-9 Förskola S4 S3 S2 S1 S = Språk Figur 1. Exempel på hur det tidiga fullständiga språkbadsprogrammet i svenska är uppbyggt. Fullständigt språkbad är i första hand ett berikande undervisningsprogram, där det nya språket (svenska) tillägnas som kommunikationsspråk vid sidan av hemspråket (finska). Det som kännetecknar fullständigt språkbad i svenska är att undervisning i modersmålet finska och ämnesundervisning på finska är en väsentlig del av språkbadsprogrammet. Undervisningen på finska (S1 i figur 1) börjar i allmänhet redan i första klass, och andelen undervisning på finska växer varje år så att den är i stort sett lika stor som andelen undervisning på svenska i den grundläggande utbildningens femte klass. Förutom finsk- och svenskundervisning hör också undervisning i främmande språk till undervisningsprogrammet i språkbad. Det första främmande språket (S3 i figur 1) börjar i allmänhet i årskurs 1 eller 2, och ett frivilligt främmande språk (S4 i figur 1) i årskurs 4 eller 5. Dessutom erbjuder en del språkbadsskolor ett femte främmande språk som valbart ämne i årskurs 8 och 9.
3 Successiv tvåspråkighet Tidigt fullständigt svenskt språkbad inleds i den småbarnspedagogiska verksamheten eller senast i förskoleundervisningen. Den nedre åldersgränsen för deltagande i språkbad är tre år. I språkbad är det alltså fråga om successiv tvåspråkighet tillägnandet av det nya språket (svenska) börjar då barnet redan har ett kommunikationsspråk (finska). I Finland inleds språkbadet i allmänhet i 4 5 års ålder. År 2004 gjordes en landsomfattande kartläggning där man redogjorde för bland annat språkbadselevernas språkliga bakgrund och konstaterade att språkbadsbarnen till sin bakgrund är synnerligen enspråkigt finskspråkiga (Bergroth, 2007a). De språkbadsfamiljer som deltog i kartläggningen hade finska som hemspråk, vilket innebär att alla familjemedlemmar talade endast finska med språkbadsbarnet. Bara i ett fåtal familjer talade någon familjemedlem svenska, engelska, tyska eller ryska med barnet. För svenskans del nämndes för det mesta att svenska användes av ett äldre syskon som också deltog i språkbad. Föräldrarna uppgav i kartläggningen att även de språkliga aktiviteterna i hemmet (att läsa, titta, lyssna, sjunga och spela) till största delen gick på finska. Man läste mycket och mångsidigt ur olika typer av texter för barnen, och det som lästes diskuterades flitigt. Mångsidiga aktiviteter på modersmålet är av mycket stor vikt för språkbadsbarnet, eftersom man i språkbadsdaghemmet under de första språkbadsåren uttryckligen koncentrerar sig på att utveckla språkbadsspråket. Enligt kartläggningen läser man för en del barn i någon mån litteratur också på andra språk, främst på svenska och engelska. Språkbadsbarnen tittar också mycket på olika program (tv, video, dvd), främst på finska. Den vanligaste aktiviteten på något annat språk än finska är att se på engelska eller svenska program. Största delen (ca 90 %) tittar på svenskspråkiga program åtminstone ibland: ungefär hälften gör det ett par gånger i månaden, och ungefär en fjärdedel gör det mer sällan än ett par gånger om året. Över 90 % av föräldrarna uppskattade att deras barn förstod bara några enstaka ord på svenska när de började i språkbad. Bortsett från några undantag uppskattade föräldrarna
4 också att deras barn i början av språkbadet kunde producera högst något enstaka ord på svenska. Baserat på 2004 års kartläggning kan man säga att språkbadsbarnet får sin första aktiva kontakt med det svenska språket i samband med språkbadsstarten och att det definitivt är fråga om successiv tvåspråkighet. Funktionell tvåspråkighet under daghemstiden Målet med språkbad är förutom en berikande och successiv tvåspråkighet också en funktionell tvåspråkighet. Det nya språk som tillägnas vid sidan av modersmålet är uttryckligen ett redskap för verksamhet, kommunikation och informationssökning på detta språk. Språkbadsbarnen använder själva huvudsakligen finska under daghemstiden, såväl hemma som i språkbadsdaghemmet. Man uppmuntras att läsa mycket finskspråkig litteratur för barnet i hemmet och att diskutera mycket med barnet, precis som man också gör i familjer som inte har barn i språkbad. Baserat på kartläggningen från år 2004 kan man också anta att detta görs i stor utsträckning i språkbadsfamiljer (Bergroth, 2007a). Dessutom lägger språkbadsdaghemmet och förskolan fokus på inlärning av nya begrepp och utveckling av språklig medvetenhet. Detta utvecklar förutom språkbadsbarnens svenskkunskaper också deras allmänna språkfärdigheter, och därmed också deras modersmål. I språkbad är utgångspunkten att tillägnandet av modersmålet och språkbadsspråket stöder varandra, fastän barnet till skillnad från en tvåspråkig individ inte kan termer på båda språken när det gäller varje nytt begrepp (Cummins, 1984). Exempelvis gav Vesterbackas (1991) undersökning liknande resultat för språkbadsbarnen och den enspråkiga kontrollgruppen i fråga om förståelsen och den muntliga produktionen (morfologitest, definitionstest och benämningstest) på modersmålet. Resultaten liknade också de resultat som testskaparna fått i sina egna undersökningar. Samma deluppgifter var till en del under kontroll och till en del svåra för alla barngrupper.
5 I språkbad används ända från början den princip för tvåspråkighetsfostran som innebär att en pedagog talar endast ett språk med barnet (den här principen kallas även för Grammonts princip). På daghemmet talar alltså pedagogerna bara svenska, verktyget för all verksamhet, med barnen. Med de finskspråkiga föräldrarna talar pedagogerna finska, varvid också språkbadsbarnen försäkras om att pedagogerna förstår dem när de talar finska. På så sätt blir språkbadsdaghemmet en trygg miljö för tillägnandet av det nya språket. Principen att uteslutande tala svenska med barnen i daghemmet medför naturligtvis att språkbadsbarnens förståelse av svenska utvecklas snabbt. Finländska studier som behandlar förståelse av svenska har visat att språkbadsbarnen redan under det första daghemsåret förstår det som sägs på svenska, särskilt det som har att göra med daghemmets dagliga rutiner och centrala ämnesområden. Dessutom visar språkbadsbarn i daghemsåldern bland annat genom sina handlingar att de förstår såväl den semantiska som den grammatikaliska betydelsen av det som pedagogen säger. När de börjar skolan förstår språkbadseleverna redan svenskt undervisningsspråk i normalt tempo, så länge undervisningen inte enbart är beroende av förståelse av det språkliga budskapet utan snarare på interaktion, där förståelsen bekräftas och stöds med hjälp av visuella medel, rikliga upprepningar och framför allt genom att undervisningen görs till en ämneshelhet (se sammanfattning i Mård, 2002). Pedagogernas konsekventa användning av svenska bidrar också till att språkbadseleverna motiveras till att själva använda svenska i någon mån redan från den första dagen i språkbad, fastän de huvudsakligen kommunicerar på finska både sinsemellan och när de talar med pedagogerna. Det finns kännedom om hur språkanvändningen ser ut de första dagarna och månaderna, baserat på såväl pedagogers som forskares observationsdagböcker (Södergård, 2002; Vesterbacka, 1991). Enligt dagboksobservationerna producerar språkbadsbarnen till en början svenskspråkiga fraser (s.k. holofraser) som har att göra med daghemmets rutinsituationer eller enstaka svenskspråkiga ord som svar på pedagogens frågor. Typiska holofraser bland språkbadsbarn är bland annat olika frågor (Vad gör du?), uppmaningar (Vi ska gå ut) och andra rutinmässiga uttryck (Vi ses imorgon), som barnen använder i rätt kontext,
6 även om de inte nödvändigtvis vet exakt vad frasens enskilda ord betyder. Det här är kännetecknande för holofraser. Till en början använder barnen fraserna i samma kontext som de tillägnat sig dem i (t.ex. Vi ska gå ut när det är dags att gå ut), men så småningom vidgas användningskontexten till att beröra också liknande situationer (t.ex. Vi ska gå ut då de leker mamma-pappa-barn och för ut dockorna). Så småningom börjar barnen också modifiera holofraserna och prova hur man kan variera frasens delar och hur de nya fraserna fungerar i olika situationer (t.ex. Vi ska gå in, Vi ska gå hem, Vi ska leka, Vi ska äta, Jag ska gå ut osv.) Också dialogen i exempel 1 beskriver den tvåspråkiga kommunikationen i början av språkbadet. Pedagogen ställer olika frågor och barnet svarar ibland på finska och ibland på svenska. Pedagogen hjälper barnet att uttrycka sig på svenska till exempel med hjälp av svarsalternativ. Exempel 1. Barnet: Mä teen Pedagogen: Vad har du tänkt göra? En ny bild eller nånting från igår? Barnet: Ny Pedagogen: En ny bild. Vad ska det vara/säg nånting som ska vara med på bilden. Barnet: No. Laivan ja sitten minä. Pedagogen: Vad sku du ha med på bilden? Barnet: Båt och jag. Pedagogen: En båt och du. (Södergård, 2002) Förutom holofraser och enskilda ord kännetecknas språkbadsbarnens daghemsspråk även av en tvåspråkig talform som kallas kodväxling. Pedagogerna uppmuntrar barnen att kodväxla som en möjlighet till att använda det nya språket så mycket som möjligt ända från språkbadets början. Vesterbacka (1991) har i sin forskning särskilt exempel på kodväxling enligt vad som orsakar den: a) ordet saknas i något av språken (Jag vill också avata), b) barnet har erfarenhet av fenomenet på bara ett av språken (Saanko mennä vattenlekiin?), c) ett tillfälligt stimuli orsakar kodväxlingen (Pia ja Helena [pedagogens namn], nu är ni tysta.), d) fenomenet hänger ihop med en inlärningssituation (Mä oon jo målannut) och e) man vill betona en gemensam inlärningssituation (Sä oot nyfiken, Nicke Nyfiken, kun katsot koko ajan).
7 Kodväxlingens huvudspråk kan alltså vara antingen finska eller svenska beroende på situation och samtalsämne. Tvåspråkigheten utvecklas inte på samma sätt hos alla språkbadsbarn, utan det finns individuella skillnader mellan barnen såväl i modersmålet som i svenska, precis som mellan olika barn i allmänhet. När språkbadsbarnen börjar skolan finns det ändå inget behov av att testa barnens språkkunskaper. I språkbadsundervisningen beaktas individuella skillnader barnen emellan och särskilt det faktum att undervisningsspråket är barnens andraspråk, som de utvecklar under undervisningen. Språkbadsbarn bör i likhet med andra barn vara skolmogna när de börjar skolan. Funktionell tvåspråkighet under skoltiden När skolan börjar övergår språkbadsbarn, liksom barn i enspråkiga undervisningsprogram, från det talade språkets värld till det skrivna språkets. Förskoleundervisningen har förberett dem för detta genom att öva upp olika delar av den språkliga medvetenheten. I språkbad är även denna värld tvåspråkig eller till och med flerspråkig till följd av undervisning i främmande språk. Förskoleundervisningen i språkbad sker på svenska och även läs- och skrivundervisningen inom nybörjarundervisningen ges på språkbadsspråket, dvs. svenska. På detta sätt maximeras en mångsidig utveckling av språkbadsspråket, vilket är mycket viktigt för att språkbadsspråket ska nå upp till en tillräcklig nivå för att kunna fungera som inlärningsverktyg i olika skolämnen. Även i grunderna för läroplanen (POPS, 2004) betonas att eleven bör behärska undervisningsspråket tillräckligt bra. Å andra sidan får en språkbadselev öva på sina läs- och skrivfärdigheter på ett mångsidigt sätt i samband med de ämneshelheter (teman) som undervisas på svenska. I språkbadsskolan följer man samma princip för tvåspråkighetsfostran som i daghemmet. Redan från första klass ger alltså olika lärare undervisning på finska respektive svenska. Senare tillämpas samma princip också i undervisningen i
8 främmande språk. Språkbadseleverna får använda det språk de vill när de kommunicerar med lärarna, men de uppmuntras aktivt att använda det språk som läraren undervisar på när de talar med denne. I den finskspråkiga undervisningen ligger fokus under de första årskurserna på muntlig förmedling av finsk kultur som till exempel att lyssna på och berätta historier, att stärka den språkliga medvetenheten samt att diskutera samma undervisningstema som är aktuellt i den svenskspråkiga undervisningen. Skrivandet och läsandet av finska texter inleds aktivt först i andra årskursen, när den mekaniska läskunnigheten och läsförståelsens grunder uppnåtts på svenska. Enligt resultaten i läsprovet Ala-asteen lukutesti (ALLU, Lindeman, 1998), som görs på vårterminen bland tredjeklassare i Vasa stad utvecklas språkbadselevers läsförståelse på finska snabbt till en nivå som motsvarar deras ålder (figur 2). ALLU-testet mäter läsförmågan, flytet i läsandet samt läsförståelsen. Resultaten i figur 2 gäller läsförståelsen. 100% 90% 80% 37% 23% 70% 60% över åldersnivån 50% 40% 46% 54% åldersenlig nivå 30% 20% 10% 0% 17% Språkbad, årskurs 3 23% Testnorm under åldersnivån Figur 2. Resultat i Ala-asteen lukutesti (ALLU) för elever i årskurs 3 (N = 304) som deltagit i tidigt fullständigt språkbad i svenska åren I ALLU-testen som gjorts under åren har till och med 83 procent av språkbadseleverna uppnått ett resultat i läsförståelse som motsvarar eller överstiger en
9 åldersenlig nivå. Av språkbadseleverna i årskurs 3 var det endast 17 procent som inte nådde upp till en åldersenlig nivå i läsförståelse. Elomaa (2000) har undersökt Finlands första språkbadselevers uppsatser på modersmålet under hela den grundläggande utbildningen och konstaterar att hennes undersökning inte ger någon anledning att misstänka att språkbadsundervisning på två språk skulle äventyra elevernas skrivkunnighet på modersmålet. Ännu i fjärde årskursen kunde man se oerfarenhet i språkbadselevernas sätt att skriva på modersmålet (t.ex. kortare berättelser än jämnåriga, kvantitetsfel i bruket av konsonanter). På lexikalisk nivå fanns det inget i Elomaas material som tydde på att svenskan skulle inverka på elevernas skrivande på finska. Däremot fanns det spår av svenskans inverkan i rättstavningen av vissa ord i fjärde årskursen (t.ex. ilojnen) samt i kvantitetsfel i bruket av konsonanter och vokaler som för vissa elever bestod ända till åttonde årskursen. Det skriftliga skolspråkets värld blir alltså bekant för språkbadseleverna först på svenska, som är språkbadsskolans läs- och skrivundervisningsspråk. Vesterbacka (1992) upptäckte i sin undersökning av elevers skrivande på svenska att språkbadselever i skolåldern i sin tidiga skriftliga produktion på svenska uppvisar drag som är typiska för inlärare, såsom användning av talspråk (e i stället för är, seija i stället för säga), osäkerhet i skrivandet av språkljud som är främmande för det finska språket (sinär i stället för skiner, krota i stället för gråta) och användning av holofraser (jaska i stället för jag ska, förat i stället för för att). Det framkom dock i Vesterbackas (1992) material att språkbadseleverna i de lägre klasserna kunde skriva olika texttyper på olika sätt på svenska. De inledde och avslutade till exempel en saga på ett annorlunda sätt än ett brev. Även Buss (2002) och Laurén (2003) har i sina longitudinella undersökningar upptäckt att språkbadseleverna i slutet av den grundläggande utbildningen närmar sig samma nivå i sitt skrivande som svenskspråkiga elever, både sociolingvistiskt och grammatikaliskt. Språkbadselevernas uppsatser innehåller dock fel som elever med svenska som modersmål inte gör i den åldern (t.ex. gådde i stället för gå). Dessutom saknar språkbadseleverna de mest informella uttryckssätten som man främst lär sig genom språkanvändningen utanför skolan.
10 I flera studier har man undersökt språkbadselevers ordförrådsutveckling på svenska. I Björklunds (1996) longitudinella undersökning visade sig en viss lexikalisk kreativitet vara typisk för unga språkbadselever. Detta innebär att de använde sig av olika typer av strategier i situationer där de inte visste eller kom ihåg ett visst svenskt ord eller inte behärskade böjningen av ett visst ord på svenska. Elevernas ordval gjordes till exempel genom imitation av ljud (tuff tuff om tåg), genom modersmålet (tukk, från fi. tukki, i stället för stock) eller genom svenskan (hundhus i stället för hundkoja). Eleverna kunde både i muntliga och skriftliga test använda formen jags (i stället för min) om pronomenet jag eller imperfektformen gråtade, gråtde eller gråt (i stället för grät) om verbet gråta. I språkbadselevers ordförråd märks också att de läser skolämnen på sitt nya språk. De använder precisa benämningar (t.ex. kantareller, flugsvampar, inte bara svampar). Dessutom förekommer det hos dem generaliseringar när det gäller val av substantiv och verb (t.ex. föredrar de vanliga verb som gå), vilket är typiskt för språkinlärare (Björklund, 1996; Vesterbacka, 1992). Språkbadseleverna i Buss (2002) longitudinella undersökning hade i slutet av den grundläggande utbildningen ett omfattande och mångsidigt ordförråd i svenska som till stor del kunde jämföras med jämnåriga modersmålstalares ordförråd i liknande situationer. Den uppnådda två- och flerspråkigheten Jag har ovan gett exempel på att olika fenomen som är typiska för den tvåspråkiga utvecklingen och kommunikationen hos språkinläraren (t.ex. holofraser, kodväxling) kan ses i språkbadselevers skriftliga och muntliga kommunikation under inlärningsprocessen. Ett sätt att få en bild av den två- och flerspråkighet som uppnåtts genom språkbad är att undersöka resultaten i studentexamensproven. Språkbadselevers provresultat finns i Finland att tillgå i samlad form endast från språkbadet i Vasa. Av alla språkbadselever i Vasa som gått ut den grundläggande utbildningen fortsätter 75 procent med studier i gymnasiet. Fram till år 2007 hade 137 elever deltagit i ett eller flera prov i studentskrivningarna. Bergroth (2007b) har jämfört provresultaten för dem som deltagit
11 i svenskt språkbad från daghem till och med slutet av den grundläggande utbildningen med studentexamensnämndens normalfördelning. Resultaten hos tidigare språkbadselever är utmärkta. Eleverna har inte fått underkänt vitsord i något annat prov än matematik, och även de lägsta vitsorden approbatur (A) och lubenter approbatur (B) är sällsynta (vanligtvis under 20 % av eleverna). Den främsta slutsatsen när man granskar resultaten från studentexamensproven är att språkbadet har lett till flerspråkighet i den bemärkelsen att eleven fått utmärkt kunskap i flera språk (figur 3). 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Andra inhemska språket (svenska, lång), språkbad Engelska (lång), språkbad Tyska (kort), språkbad Vitsordsfördelning, studentexamensnämnden 0% L E M C B A I 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Modersmål (finska), språkbad Real, språkbad Matematik, språkbad Vitsordsfördelning, studentexamensnämnden 0% L E M C B A I Figur 3. Provresultat för elever som deltagit i tidigt fullständigt språkbad i svenska i jämförelse med studentexamensnämndens normalfördelning av vitsorden. Språkbadselevernas provresultat
12 gäller det andra inhemska språket, svenska (97 elever), engelska (97 elever), tyska (27 elever), modersmål (finska) (102 elever), realen (83 elever) och matematik (67 elever). De språkkunskaper som uppnås via språkbadet verkar alltså vara utmärkta även då de mäts med en mätare som studentexamensprovet, där den formella språkkunskapen betonas mer än den funktionella språkkunskapen, som är målet för språkbadet. Resultaten i modersmålsprovet visar tydligt att modersmålet inte har påverkats negativt av skolgången på svenska i fråga om de delområden som bedöms i studentexamensproven (figur 3.) De få lägre vitsorden stöder synen att andra språk och modersmålet inverkar positivt på varandra, dvs. deltagandet i ett tvåspråkigt språkbadsprogram har gett stöd åt elevernas modersmål. Tidigare språkbadselever har även goda vitsord i realprovet och matematikprovet (figur 3). Detta tyder på att grundläggande utbildning på två språk har utvecklat språkbadselevernas ämneskompetens på samma sätt som enspråkig grundutbildning. Dessutom tyder det på att elever som gått i språkbad kan uttrycka sin ämneskompetens som inhämtats på två språk fullvärdigt på finska. Resultaten som presenteras ovan stöder andra forskningsresultat om språkbad, trots att de som enskilda resultat endast är riktgivande. Alla provresultat bör jämföras med resultat som uppnåtts av elever som gått i samma gymnasium och inte deltagit i språkbad, och språkbadsurvalet bör utvidgas så att man av resultaten kan dra bredare slutsatser gällande språkbad och dess inverkan på resultaten i studentexamensproven. Man kan säga att språkbad leder till berikande, successiv och funktionell två- och flerspråkighet, vilket också är dess mål. Detta mål beaktas i språkbadsprogrammets struktur och i undervisningen samt i inställningen till inlärningsprocessen och inlärningsresultaten.
13 Litteratur Bergroth, M. (2007a). Kielikylpyperheet valokeilassa. Taustat ja odotukset. Vaasan yliopiston julkaisuja. Selvityksiä ja raportteja 145. Vasa: Vasa universitet. Bergroth, M. (2007b). Kielikylpyoppilaiden menestyminen ylioppilaskirjoituksissa. I: S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (red.), Kielikylpykirja Språkbadsboken ( ). Julkaisu No 126. Vasa: Levón-institutet. Vasa universitet. Björklund, S. (1996). Kielikylpyoppilaiden leksikaalinen luovuus. I: M. Buss & Ch. Laurén (red.), Kielikylpy: kielitaitoon käytön kautta (89 99). Vaasan yliopiston täydennyskoulutuskeskuksen julkaisuja 13/1996. Vasa: Vasa universitet. Björklund, S., Mård-Miettinen, K. & Turpeinen, H. (red.) (2007). Kielikylpykirja Språkbadsboken. Julkaisu No 126. Levón-institutet. Vasa: Vasa universitet. Buss, M. (2002). Verb i språkbadselevers lexikon. En sociolingvistisk studie i andraspråket. Acta Wasaensia 105. Vasa: Vasa universitet. Cummins, J. (1984). Bilingualism and special education: Issues in assesment and pedagogy. Clevedon: Multilingual Matters. Elomaa, M. (2000). Suomen ensimmäisten kielikylpyläisten äidinkieliset kirjoitelmat peruskoulussa. Acta Wasaensia 83. Vasa: Vasa universitet. Laurén, U. (2003). Språkbadselevers berättande. Vaasan yliopiston julkaisuja. Tutkimuksia 247. Vasa: Vasa universitet. Lindeman, J. (1998). Ala-asteen lukutesti. Turun Yliopisto: Oppimistutkimuksen keskus. Mård, K. (2002). Språkbadsbarn kommunicerar på andraspråket. Fallstudier på daghemsnivå. Acta Wasaensia 100. Vasa: Vasa universitet. POPS (2004). Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteet. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Södergård, M. (2002). Interaktion i språkbadsdaghem. Lärarstrategier och barnens andraspråksproduktion. Acta Wasaensia 98. Vasa: Vasa universitet. Vesterbacka, S. (1991). Elever i språkbadsskola. Social bakgrund och tidig språkutveckling. Vaasan yliopiston julkaisuja. Tutkimuksia No 155. Vasa: Vasa universitet. Vesterbacka, S. (1992). Kontext i skrift hos språkbadselever. I: Ch. Laurén (red.), En modell för språk i daghem och skola. (23 33). Vaasan yliopiston täydennyskoulutuskeskuksen julkaisuja 2/1992. Vasa: Vasa universitet.
TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs merDen finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
Läs merSvenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merModerna språk som modersmål
Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många
Läs merNCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?
Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara
Läs merKvantitativa analyser av språkbadselevers skriftliga uppsatser
Kvantitativa analyser av språkbadselevers skriftliga uppsatser Elina Pälvimäki Institutionen för nordiska språk Vasa universitet Artikkelissa käsitellään kvantitatiivisia tutkimustuloksia, jotka liittyvät
Läs merBILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Undervisningens uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla
Läs merVASA UNIVERSITET. Humanistiska fakulteten. Institutionen för nordiska språk
VASA UNIVERSITET Humanistiska fakulteten Institutionen för nordiska språk Leif Ena Hur elever i språkbad och i traditionell undervisning skriver på modersmålet svenska Avhandling pro gradu i modersmålet
Läs merSwedish ONL attainment descriptors
Schola Europaea Office of the Secretary-General Pedagogical Development Unit Ref.: 2016-09-D-19-sv-3 Orig.: EN Swedish ONL attainment descriptors APPROVED BY THE JOINT TEACHING COMMITTEE AT ITS MEETING
Läs merSpråkbad i ett nötskal
Språkbad i ett nötskal Språkbad i ett nötskal är ett populariserat informationshäfte med fyra artiklar om grund principerna för tidigt fullständigt språkbad i svenska i Finland. Artiklarna är skrivna av
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merFinlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande
Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag
Läs merSfp:s program för de tvåspråkiga i Finland
Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår
Läs merSpråket inom småbarnfostran och utbildning
Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och
Läs merKr ELI KYLPYKT RfA - SPRÄKBADSBOKEN
siv Bjorklund - Karita Mård-Miettinen - (toim./red.) Hanna Turpeinen Kr ELI KYLPYKT RfA - SPRÄKBADSBOKEN Vaasan yliopisto Levón-instituutti 2007 Vaasa 26 Kielikylpykirja - Sprfü badsboken Martina Buss
Läs merSpråk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
Läs merMEDDELANDE 19/ (5)
MEDDELANDE 19/2017 1 (5) Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017 Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik Statsunderstöd för utvidgning av språkbadsverksamhet Bakgrund Rättsgrund: Statsunderstödslag (688/2001)
Läs merLahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
Läs merspecialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET (FINSKA) OCH FRÄMMANDE SPRÅK FINSKA Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen A-lärokursen i finska. Mål för undervisningen Innehåll Föremål
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Läs merMål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merHuvudstadsregion. Enkät till föräldrar som har barn i småbarnspedagogik och förskolan 2017 SAMMANFATTNING AV RESULTAT
Huvudstadsregion Enkät till föräldrar som har barn i småbarnspedagogik och förskolan 2017 SAMMANFATTNING AV RESULTAT 20.12.2017 Bakgrund och metoder TID Oktober-november 2017 - enkät var öppet 20.10.-12.11.2017
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merSpråkutvecklingsprogram
Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas
Läs merSpråkpärla , Mari Bergroth, Siv Björklund, Katri Hansell och Ann-Katrin Svensson. Centret för livslångt lärande, Fakulteten för Pedagogik
Sma barnspedagogers uppfattningar om av spra kundervisningen FD Mari Bergroth mari.bergroth@abo.fi Fortbildningshelhet Språkpärla Specialunderstöd för utbildning - jämställdhet, likabehandling och språkmedvetenhet
Läs merHello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!
1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
Läs merA-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merVarför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet
Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet INNEHÅLL Termer Vad är flerspråkighet? Varför flerspråkighet? Flerspråkighet och förskola i Sverige
Läs merA-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merFörskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk
Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Barn med flera språk i förskolan Förskolan är ansvarig för att arbeta med modersmålsstödet och för att arbeta med värderingar och attityder. Stödet
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merVASA UNIVERSITET. Filosofiska fakulteten
VASA UNIVERSITET Filosofiska fakulteten Kati Rapo Kodväxling i muntliga diskussioner i tre åldersgrupper av språkbadselever Avhandling pro gradu i svenska språket Vasa 2012 1 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 5
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merCSL-dagen 2012. Susanne Duek
CSL-dagen 2012 Susanne Duek Doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy/adjunkt i Svenska som andraspråk, KARLSTADS UNIVERSITET (Några) Språkliga utmaningar för elever med
Läs merSpråkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar Helsingfors
Siv Björklund Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar 2015 5-6.3. 2015 Helsingfors Kort om språkbad - Sedan år 1987 har det varit möjligt att gå i språkbad i grundskolan i Finland
Läs merKursplan för utbildning i svenska för invandrare
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD
Läs merInformation till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola
Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Kronoby kommun Säbråvägen 2 68500 KRONOBY +358 (0)6 8343 000 Fax+358 (0)6 8343 200 kronoby.kommun@kronoby.fi www.kronoby.fi
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merNIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,
, Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta
Läs merFRÅN BADET TILL LIVET:
FRÅN BADET TILL LIVET: DELTAGARNAS TANKAR OM SPRÅKBAD Pauliina Itämäki 1 Kandidatavhandling i svenska Jyväskylä universitet Institutionen för språk Våren 2015 JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO Humanistinen tiedekunta
Läs merMetoder som pedagoger i språkbadsförskolor använder för att stödja kommunikationen med barnen
Metoder som pedagoger i språkbadsförskolor använder för att stödja kommunikationen med barnen Namn: Desmond Manu och Lisa Cederberg Program: Förskollärarprogrammet Uppsats/Examensarbete: 15 hp Kurs: Nivå:
Läs merKANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 2013 TIIVISTELMÄ
KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 13 TIIVISTELMÄ INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 13 BAKGRUND...
Läs merPersonal- och utbildningsenkät
Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merNIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK
De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.
Läs merRektor med vetande 15 mars 2017
Rektor med vetande 15 mars 2017 Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter bland flerspråkiga elever Pia Persson Rådgivare SPSM Föreläsningens innehåll Vad bör man tänka på vid utredning av flerspråkiga
Läs merAllmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng
Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:
Läs merMorgondagens språkbad. Taina Juurakko-Paavola
Morgondagens språkbad Taina Juurakko-Paavola Morgondagens språkbad Taina Juurakko-Paavola Svenska kulturfonden beställde år 2012 av fil.dr. Taina Juurakko-Paavola en utvärdering för internt bruk av fondernas
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden
Läs merMOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016
MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 Motion 1: Kursvitsord i frivilliga gymnasiekurser På samma sätt som en studerande frivilligt kan välja en fördjupad eller tillämpad kurs i gymnasiet, skall den
Läs merStudiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Läs merEngelska A2 årskurs 7-9
Engelska A2 årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merRiktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas
Läs merFörmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel
Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merSpråkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket
Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket Pia Nygård Larsson Malmö högskola/ls, Institutionen Kultur-språk-medier (KSM), Svenska med didaktisk inriktning (Smdi) Varför är språk i olika
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2012:13 Utkom från trycket den 13 april
Läs merTusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.
Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E
Läs merMODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merFör vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet
För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall eleven är i behov av att
Läs merDuscha fram ett tredje språk
Duscha fram ett tredje språk - En fallstudie där barn i åldrarna 3-5 år deltar i en engelsk språkdusch Avhandling pro gradu i pedagogik Utbildningslinjen för lärare inom småbarnspedagogik Fakulteten för
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merVad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Läs merSammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010
Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller
Läs merFlerspråkighet i förskolan
Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merSvenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum FNF Symposium 8-9.2.2018 Yvonne Nummela Andra inhemska finska utmaningar och utveckling Bakgrund och fakta Nationella utvärderingar av inlärningsresultat
Läs merSamlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström
Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse
Läs merIntroduktion till studier på Masugnen och sfi
Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...
Läs merModersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
Läs merÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014
Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler för skola och förskola Brämhults kommundel Fastställt av: Kommundelsnämnden Brämhult Datum: 25 mars 2010 Reviderad den: För revidering ansvarar: Verksamhetschef
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merINFORMATION OM FÖRSKOLEPROJEKTET SIKSI/DÄRFÖR
INFORMATION OM FÖRSKOLEPROJEKTET SIKSI/DÄRFÖR BAKGRUND Projektet Finska nu har som syfte att sätta fokus på flerspråkighet och minoritetsspråk i Sverige genom att lyfta fram det finska språket. Projektet
Läs merMottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever
Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan
Läs merBarn och Familj Språkutveckling
Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och
Läs merEuropeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk
1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna
Läs merNya idéer och perspektiv för vardagligt skolarbete
1B/2017 Erfarenheter av hur lärares Erasmus+ -fortbildningsperioder påverkar finländska grundskolor och gymnasier Nya idéer och perspektiv för vardagligt skolarbete BAKGRUND Europeiska unionens program
Läs merFINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag
FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merKommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Innehåll Inledning...
Läs merRamkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn
Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon
Läs merLärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever
14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända
Läs merSVÅRIGHETER MED SPRÅKFÖRSTÅELSE I SPRÅKBADSDAGHEM
SVÅRIGHETER MED SPRÅKFÖRSTÅELSE I SPRÅKBADSDAGHEM Johanna Liikanen Kandidatavhandling i svenska språket Humanistiska fakultet Uleåborgs universitet April 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1.
Läs merVASA UNIVERSITET. Enheten för marknadsföring och kommunikation. Utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning
VASA UNIVERSITET Enheten för marknadsföring och kommunikation Utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning Hanna-Maria Häivälä Vi ska sätta buntarna ner En fallstudie om fyra pedagogers användning av
Läs merBeslut om att undervisning i svenska som andraspråk upphör
Barn- och utbildningsförvaltningen Beslut om att undervisning i svenska som andraspråk upphör Skolförordningen 5 kap 14 Se nästa sida för rutin för beslut. Diarienummer Elev Elevens namn Personnummer Skola
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
Läs merLärare kan totta kai!
Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm, Utbildningsstyrelsen Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013
Läs merOm språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte
Bilaga 3 : språkutvecklingsschema ftirskolan Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man går
Läs merFör att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.
Bilaga 1 Nationella krav Allmänt krav För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Förskollärare Sökandes utbildning ska vara en utbildning med förskollärarinriktning i utbildningslandet.
Läs merDisposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Läs mer