Morgondagens språkbad. Taina Juurakko-Paavola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Morgondagens språkbad. Taina Juurakko-Paavola"

Transkript

1 Morgondagens språkbad Taina Juurakko-Paavola

2 Morgondagens språkbad Taina Juurakko-Paavola

3 Svenska kulturfonden beställde år 2012 av fil.dr. Taina Juurakko-Paavola en utvärdering för internt bruk av fondernas gemensamma språkbadssatsning åren I utvärderingen ingick förslag gällande framtidens språkbad som sammanställts i föreliggande rapport. Vi hoppas att förslagen ger underlag för diskussioner om utvecklandet av språkbadet. Kulturfonden riktar ett varmt tack till författaren! Författaren ansvarar för rapportens innehåll och formuleringar. Taina Juurakko-Paavola grafisk design Lena Malm tryck Unigrafia, 2013 tryckort Helsingfors isbn

4 Innehåll 1. Inledning 5 2. Språkbad i framtiden 7 3. Förslag till konkreta åtgärder för främjandet av språkbad Språkbad och de olika aktörernas roller Andra Idéer om tillämpningar av språkbadsmetodik Sammanfattning 23 Källor 25 Övrig litteratur 27

5

6 1. Inledning Språkbad har funnits i Finland i över 25 år (se närmare Björklund & Mård-Miettinen. & Turpeinen 2007). Den ursprungliga språkbadsmodellen, tidigt fullständigt språkbad, där majoriteten badar i minoritetens språk, erbjuds i tio tvåspråkiga kommuner (Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kyrkslätt, Karleby, Borgå, Sibbo, Åbo, Vasa och Vanda) (Hertzberg 2013, 17). Antalet elever som deltog i språkbadsutbildningen år 2009 antogs vara knappt 1000 på daghem, cirka 2200 i grundskolans årskurser 1 6 och drygt 800 i årskurser 7 9 (http://www.uva.fi/sv/sites/immersion/about _immersion/finland/). Antalet kommuner där man kan välja tidigt fullständigt språkbad har inte ökat sedan 1990-talet. I stället har några kommuner kommit med nya modeller både när det gäller språkbad på daghem och i skolan (se t.ex. Harju- Luukkainen et. al. 2011; Harju-Luukkainen 2013). Kanske är dessa nya modeller ett tecken på att det är dags att definiera vad språkbad innebär i dagens Finland. Definitionen skulle vara viktig eftersom t.ex. föräldrarna innan barnen börjar i skola har rätt att få veta vilka resultat de kan vänta sig av de olika modellerna där språkbadsmetodiken tillämpas. Syftet med denna rapport är: att ge olika alternativ för hur ansvaret för de olika uppgifterna (läroplansarbete, läromedel, fortbildning, lobbyverksamhet i förhållande till kommunala och statliga beslutsfattare) kunde skötas av en eller flera parter i framtiden och att komma med konkreta förslag till åtgärder som gäller utvecklingen av språkbad. 5

7 Inför uppdraget har jag bekantat mig med litteratur om språkbad. Den viktigaste informationen har jag fått genom att intervjua några utvalda personer som har haft med språkbad att göra. Några av dem nämns vid namn i denna rapport. 6

8 2. Språkbad i framtiden Språkbadsundervisningen får mycket uppmärksamhet i nationalspråksstrategin. I nationalspråksstrategin (2012, 46 47) förbättras förutsättningar för att trygga ett tillräckligt och högklassigt språkbad. Utbildnings- och kulturministeriet ska enligt strategin ansvara för att det utbildas tillräckligt med språkbadslärare och i sam - arbete med högskolorna skapa en specialiseringsväg för barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare som vill bli språkbadslärare. Dessutom ska ministeriet enligt strategin utreda behovet av språkbadslärare. När det gäller behovet av språkbads - lärare kan man fundera på om det är så att kommunerna inte vill ha språkbad därför att de vet att det saknas behöriga lärare eller om det finns andra orsaker som kanske är lika viktiga eller till och med viktigare. För tillfället finns det ingen helhetsbild av språkbadslärarutbildningen. Enligt utbildningsrådet Armi Mikkola (2013, intervju) har inget universitet velat ta hela ansvaret för språkbadslärarutbildningen. Vasa universitet har skrivit en gemensam plan med Åbo Akademi och lämnat in den till undervisningsministeriet i januari 2013 och ska förhandla närmare om saken ännu under våren Vasa universitet vill enligt rektor Matti Jakobsson få en nationell uppgift i språkbadslärarutbildningen och han anser att det är fråga om ett strategiskt val. Han vill ännu inte ta ställning till hur många studerande som kan utbildas utan konstaterar bara att det blir en särskild ansökan till programmet. (Pohjalainen ) Uleåborgs universitet (professor Riitta-Liisa Korkeamäki och professor Paula Rossi 2013, intervju) har för sin del också planer på att börja med en utbildning för barnträdgårdslärare, klass- och ämneslärare som vill specialisera sig på språkbad. Tanken är att kombinera pedagogiskt kunnande och ämnesspecifikt kunnande. Det 7

9 är frågan om ett samarbetsprojekt mellan Pedagogiska fakulteten och Institutionen för nordiska språk. Initiativet kan anses vara mycket innovativt. Det som gör situationen med språkbadslärarnas utbildning lite svår är geografin: om det finns för få språkbadslärare i huvudstadregionen kan man fråga sig om det lönar sig att utbilda dem i Vasa eller Uleåborg. Skulle det inte behövas ett program också i huvudstadsregionen för klasslärare och ämneslärare? En annan fråga är hur mycket studier en lärare behöver för att kunna arbeta som språkbadslärare. Måste man veta redan när man börjar studera vid universitet att man vill specialisera sig på språkbad? Det skulle kanske räcka med ett specialiseringsprogram på 15 studiepoäng under pågående eller efter avslutade studier. Utbildningsstyrelsen ska enligt nationalspråksstrategin (2012, 47) bearbeta en nationell läroplan för språkbadsundervisning så att kontinuiteten och särdragen i språkbadet beaktas. Dessutom ska Utbildningsstyrelsen förmedla information om språkbad till kommuner och föräldrar. Den stora frågan är om alla dessa åtgärder kommer att förverkligas. Sist och slutligen är det fråga om pengar. Om antalet kommuner där språkbad erbjuds inte har ökat sedan 1990-talet kan man också fråga sig om det är ett realistiskt mål, nu år 2013, att främja utbudet av språkbad. Eller berör främjandet av språkbad bara de kommuner som redan har språkbad? Där finns det redan nu en obalans mellan utbudet och efterfrågan. Enligt lagen hör språkbadsundervisning på svenska till det finskspråkiga skolväsendet. Är det då inte staten och kommunerna som borde ge tillräckligt med resurser för att säkerställa dess främjande och framtid? Man kan också påstå att de åtgärder som nämns i strategin inte räcker till för att främja utbudet av språkbad. Kommunerna har inte ekonomiska förutsättningar utan inbesparingar måste göras på många olika sätt. Det är troligen inte alls självklart att man skulle vilja satsa på språkbad som inte hör till den grundservice som kommunen måste erbjuda sina invånare, utan snarare kanske fortfarande uppfattas som lite elitistiskt, eftersom alla inte har möjlighet att välja fritt om de skulle vilja ha sina barn i språkbadsundervisning eller inte. 8

10 Det finns ingen exakt information om hur många barn eller elever som deltar i språkbadsundervisningen våren År 2009 var situationen enligt Vasa universitets nätsidor (http://www.uva.fi/sv/sites/immersion/about_immersion/finland/) följande: 958 språkbadsbarn i daghem, 2184 språkbadselever i grundskolans årskurser 1 6 och 838 språkbadselever i grundskolans årskurser 7 9. År 2010 uppskattades det totala antalet språkbadsbarn och -elever vara ca 4200 i åldern Av dessa deltog ca 2200 i språkbadsundervisningen i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) (Kangasvieri et. al. 2011, 23). Siffrorna visar detsamma som den geografiska fördelningen språkbad är ett marginellt fenomen på nationell nivå även om det lokalt kan vara ett viktigt alternativ. Man kan också notera att antalet språkbadselever minskar markant från årskurserna 1 6 till årskurserna 7 9. I nationalspråksstrategin står det mycket klart att det är Utbildningsstyrelsens uppgift att informera kommunerna och föräldrarna om språkbad. För tillfället finns denna information inte att tillgå. Man hittar inte information om språkbad på t.ex. Utbildningsstyrelsens nätsidor utan på Vasa universitets sidor (Centrum för språkbad och tvåspråkighet). Det finns också information om språkbad på kommunernas hemsidor. Också i fortsättningen måste kommunerna informera sina invånare om vilken språkbadsmodell som erbjuds i kommunen, hur hela utbildningsstigen från daghem till grundskolans årskurs 9 är uppbyggd och om det finns möjlighet till utbildning i egen kommun till årskurs 9 och i vilka skolor. Följande frågor är också viktiga: Är det de finlandssvenska fonderna som ska främja språkbad eller de finska? Eller eventuellt båda tillsammans och med staten och kommunerna. Vad ligger överhuvudtaget i de finlandssvenska fondernas intresse? Att främja språkbad? Att främja levande tvåspråkighet? Att främja svenskspråkig utbildning i enspråkigt finska kommuner, de så kallade språköarna? Att främja kunskap och kompetens i svenska överhuvudtaget också bland finskspråkiga elever utanför språkbad? I januari 2013 inleddes arbetet med nya läroplansgrunder för alla ämnen i grundskolan, och det har också tillsatts en arbetsgrupp för språkbad och undervis- 9

11 ning på främmande språk. Gruppen har inlett sitt arbete och enligt ordföranden, utbildningsrådet Annakaisa Mustaparta (2013, intervju), kommer gruppen troligtvis att ge olika slags modeller för språkbadsundervisning och undervisning på främmande språk som kan ha olika målsättningar. Lagstiftningen ger för tillfället mycket utrymme för olika slags tolkningar vilket medför att kommunerna har sina egna modeller. Harju-Luukkainen (Harju-Luukkainen et. al. 2011; Harju-Luukkainen 2013) har jämfört olika språkbadsalternativ och konstaterar att de som tillämpas i Hyvinge och Grankulla har representerar olika alternativ. Upplägget i Grankulla liknar ganska mycket tidigt partiellt språkbad medan modellen i Hyvinge är ett exempel på hur barn som börjar på ett språkbadsdaghem fortsätter sin skolgång i en svenskspråkig skola. Som Harju-Luukkainen (2013, ) påpekar är det ytterst viktigt att vara medveten om att de olika modellerna ger olika resultat och föräldrarna borde vara medvetna om vad deras barn får när de väljer en viss modell, dvs. vilken nytta de får. Också lärare och alla andra som jobbar med språkbadsprogrammen borde veta vilka mål programmen har och i all sin verksamhet sträva efter dessa mål. Kommunerna för sin del måste uppmärksamma hur de definierar olika språkbadsmodeller och vilka mål de uppställer för dessa. De borde också bekanta sig med redan existerande modeller och göra en analys av modellernas svagheter och styrkor. Den primära utgångspunkten för planeringen av ett språkbadsprogram borde enligt Harju-Luukkainen alltid vara barnens bästa, det att barnet lär sig språket. Enligt professor Siv Björklund (2013, intervju) befinner vi oss nu i en vändpunkt när det gäller språkbad: i de etablerade städerna fungerar språkbad bra och det bildas nya grupper hela tiden. Problemen gäller oftast årskurserna 7 9. Som möjliga lösningar kunde man diskutera enhetsskola med sänkta kompetenskraven för ämneslärare. När det gäller nya initiativ på andra orter skulle man också kunna tillämpa andra former av språkbad, t.ex. sent språkbad som det finns exempel på i Australien där man börjar med språkbad i årskurs 7. Det finns också så kallat 10

12 mellanspråkbad som börjar i årskurserna 4 5. Sådana nya öppningar ställer stora krav på ämneslärarutbildning. Det gäller att förändra synen på språket: grammatiken står inte i fokus utan man måste känna till ämnesspråket. Enligt forskare Heidi Harju-Luukkainen (2013, intervju) har forskningen om språkbad för det mesta varit lingvistiskt orienterad. Det skulle vara viktigt att mer forskning om språkbad skulle fokuser apå den pedagogiska synvinkeln. Det behövs pedagogisk handledning och kunnande och insikt i vad personalen måste kunna för att vara bra pedagoger: Hur lär sig eleverna svenska? Hur kan man utveckla inlärningsprocessen genom alla skolstadier? Hur kan man utveckla samarbetet med ämneslärare? Också Bergroth och Björklund (2013, ) betonar att det behövs mer forskning t.ex. om utvecklingen av modersmålet hos språkbadselever, som är både lingvistiskt och pedagogiskt orienterad. Nya inriktningar inom språkbadsforskningen är enligt dem orientering gentemot ett flerspråkigt språkbad och begreppsoch känneteckenanalyser. Flerspråkigt språkbad är något helt unikt internationellt sett. T.ex. i Vasa har språkbadseleverna möjlighet att lära sig två främmande språk redan i årskurserna 1 6. I årskurserna 7 9 blir andelen språkbad mindre, vilket ger mer utrymme för undervisning i modersmålet och främmande språk. Med begrepps- och känneteckenanalyser avser Bergroth och Björklund (2013, 92) forskning där man med teminologiska analysverktyg försöker hitta strukturer som ligger bakom språkbadselevernas andraspråksproduktion i olika åldrar. Språkbadspedagoger behöver både grundutbildning och fortbildning. Det finns t.ex. hela tiden efterfrågan på en introduktionskurs i språkbadspedagogik. Enligt forskare Heidi Harju-Luukkainen (2013, intervju) behöver en språkbadslärare kunskaper om hur barnets/elevens språk utvecklas, om två- och flerspråkighet, om språkbadspedagogik och om metoder som stimulerar användning av språkbadsspråket. Man måste kunna kombinera teori och praktik i studierna. Frågan är om man har kunnat utnyttja den potential som finns i språkbadspedagogiken och om man har kunnat utveckla den vidare. 11

13 Man kan också ställa frågan om språkbadslärare är en speciell grupp i förhållande till andra språklärare. T.ex. de som undervisar vid yrkeshögskola eller universitet har inte någon speciell utbildning för sina uppgifter. De har avlagt pedagogiska studier men det räcker inte till för att täcka alla kompetensområden som de behöver i sitt dagliga jobb. Detsamma gäller troligtvis också språkbadslärare. De är alla utbildade lärare och kan också lära sig genom att jobba som språkbadslärare och på det sättet bli experter på språkbadspedagogik. 12

14 3. Förslag till konkreta åtgärder för främjandet av språkbad I detta kapitel presenteras några konkreta förslag gällande främjande av språkbad. För det första behandlas de olika aktörernas roller och vilken arbetsfördelning det borde finnas mellan dem (avsnitt 3.1). För det andra presenteras några nya idéer på hur man skulle kunna tillämpa språkbadsmetodiken på ett annorlunda sätt (avsnitt 3.2). 3.1 Språkbad och de olika aktörernas roller För främjande av språkbad behövs det många aktörer och en klar arbetsfördelning mellan dem. En institution eller en person kan inte ha hela ansvaret. De viktigaste aktörerna är undervisningsministeriet, Utbildningsstyrelsen och kommunerna som fattar nationella och lokala beslut och borde stå för basfinansieringen av språkbad och dess främjande. Fonderna kan vara med och delfinansiera åtgärder som uppfattas som viktiga för att främja språkbad. Universiteten har sin roll, likaså språkbadslärarna och språkbadsföräldrarna. Språkbadsföräldrarna har en aktiv roll speciellt på det kommunala planet. Kommunernas och språkbadsföräldrarnas roll behandlas dock inte närmare i denna rapport då representanter för dem inte har blivit intervjuade. Undervisningsministeriet ska genom konkreta åtgärder visa att det är viktigt att främja språkbad t.ex. genom att ge extra resurser till universitet som vill påbörja språkbadslärarutbildning och till Utbildningsstyrelsen eller till universitet för språk badslärarnas fortbildning. 13

15 Utbildningsstyrelsen ansvarar för de nationella läroplansgrunderna. I läroplans - arbetet borde det klart definieras vad språkbad innebär och vilken skillnaden är mellan språkbad och undervisning på främmande språk. Man borde ge kommuner färdiga språkbadsmodeller som de kan välja mellan och sträva efter några gemensamma mål i läroplanen. Man skulle kunna överväga om det behövs en sakkunnig som jobbar vid Utbildningsstyrelsen och med huvudansvar för språkbadsfrågor. Fördelen skulle vara att den sakkunniga kunde representera Utbildningsstyrelsen i språkbadsfrågor, inte endast ge sin egen syn på saken. Men frågan är om språkbad är så viktigt att det borde finnas en sakkunnig som enbart arbetar med språkbad, eller om språkbad bara ska ingå i någon sakkunnigs ansvarsområden vilket nu är fallet. Till Utbildningsstyrelsens roll hör också att lobba för språkbad. Antingen borde uppgiften om att dela information om språkbad delegeras till Vasa universitet eller tillsammans med sakkunniga från Vasa universitet publicera informationsmaterial om språkbad på sina webbsidor. Informationen borde vara på finska. Det skulle kunna finnas särskilt material för kommuner, föräldrar och lärare. Kommunerna behöver information t.ex. om hur man börjar med språkbad och hur man förverkligar språkbad på olika stadier (om läroplaner, modeller, hur många barn eller elever/grupp, var man ska placera språkbadsgruppen, hur man kan hitta personal mm). Föräldrarna behöver allmän information om språkbad vad det är frågan om och vilka mål det uppställs samt hurdana resultat barnen kan nå. Detsamma gäller språkbadslärarna. Utbildningsstyrelsen kunde också finansiera projekt där språkbad marknadsförs till föräldrar och beslutsfattare (t.ex. något i samma stil som Kieli - tivoli). Fonderna kunde föra en strategidiskussion om man fortfarande anser det vara viktigt att främja språkbad. Om språkbad definieras som strategiskt viktigt borde man diskutera målsättningen: vad vill man nå med en språkbadssatsning? Flera föräldrar/barn som väljer språkbad? Flera kommuner som erbjuder språkbad? Flera forskningsresultat om språkbad? Mera undervisningsmaterial för språkbadsbarn/ 14

16 -elever? Mera samarbete mellan språkbadslärare? Flera behöriga språkbadslärare? Sedan borde man skriva en projektplan med bl. a. resurser, tidtabell och förväntade resultat. Under projektets gång borde det följas upp t.ex. genom en referensgrupp eller delrapporter. Projektet borde avslutas med en utförlig slutrapport och en diskussion om fortsatt arbete. Fonderna kunde finansiera t.ex. kartläggningar och forskning om språkbad samt fortbildning för språkbadslärare (Utbildningsstyrelsen har troligtvis inte tillräckligt med resurser). Dessutom är det ytterst viktigt att skolorna kan få extra resurser till resor, böcker och små projekt (t.ex. tandem-projekt). Det skulle också vara bra om språkbadslärarna fick medel för att skapa läromedel och material i gemensamma projekt. En förutsättning för finansiering kunde vara att materialet måste vara tillgängligt för alla språkbadslärare, t.ex. på nätet. Några universitet har en aktiv roll i språkbadsfrågor. Centrum för språkbad och flerspråkighet vid Vasa universitet har en lång historia med språkbadsforskning och fortbildning av språkbadslärare. Personalen har också täta kontakter med Vasa stad och närliggande skolor. Forskarna samarbetar internationellt och marknadsför språkbad på många olika sätt. Deras sakkunskap borde utnyttjas i olika sammanhang också på nationell nivå. Universitetet skulle kunna utveckla fortbildningen av språkbadslärare så att det skulle vara möjligt att när som helst delta t.ex. i en introduktionskurs för språkbad via nätet. Det skulle underlätta deltagandet för intresserade i södra Finland. Vasa universitet kunde också ha en nätkurs om språkbad och marknadsförda den i samarbete med andra universitet som utbildar blivande svensk lärare. Då skulle det bli möjligt för alla blivande svensklärare att bekanta sig med språkbadsmetodiken. Alternativt kunde flera universitet i sitt undervisningsprogram ha en kurs för dem som vill bekanta sig med språkbadspedagogik och överhuvudtaget med tidig språkinlärning. Institutionen för språk vid Jyväskylä universitet har t.ex. en sådan kurs i sitt program. Något universitet i södra Finland skulle kunna ta ansvar för att ordna språk- 15

17 badslärarutbildning som skulle täcka alla stadier (barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare) såsom Uleåborgs universitet har planer på att göra i norra Finland. Universitetet skulle kunna samarbeta med Vasa universitet. Språkbadslärare kan fortsätta att samarbeta också utan en särskild koordinator speciellt nu när det finns en gemensam e-postlista. De skulle kunna bilda en egen förening eller en förening tillsammans med dem som undervisar på främmande språk. Språkbadslärare kunde också samarbeta med svensklärare (jfr förslag till förnyelse av metoder i svenskundervisningen nedan). Dessutom skulle språkbadslärare kunna ha nära samarbete med Svenska nu. Svenska nu och Hanaholmen är den naturliga samarbetsparter för en person som jobbar med att främja språkbad speciellt med tanke på framtiden då svenskundervisningen påbörjas i grundskolans sjätte klass. Svenska nu ordnar fortbildning för svensklärare och det skulle vara naturligt att också erbjuda språkbadsmetodiken som en möjlighet. Svenska nu har som målgrupp alla finskspråkiga skolor och språkbad i grundskolan hör till den finskspråkiga skolan. 3.2 Andra idéer om tillämpningar av språkbadsmetodik En väsentlig fråga som aktualiserats för mig är om synen på språkbad kan vara lite föråldrad. Språkbadet representerade i tiden ett radikalt nytänkande och det kom till i en situation där den språkliga miljön på många sätt var annorlunda än idag. Den traditionella språkundervisningsmetodiken var mycket bristfällig i jämförelse med dagens situation. Barn och ungdomar har i dag mycket mera kontakter med främmande språk genom modern informationsteknologi. Till exempel rapporterar barn och ungdomar i allt flera länder att de har lärt sig mera engelska utanför skolan än i skolan. Jag har diskuterat den här frågan med Sauli Takala och vi delar 16

18 samma bekymmer: har man tillräckligt kritiskt och grundligt utrett hurdan språkmiljö vi har i nuläget och hur skolan kan beakta förändringar i den och utveckla sin verksamhet så att dess mera formella orientering inom språkundervisningen integreras med informell språkinlärning. Här är internet och digitala medier centrala. Vi anser att all språkundervisning behöver nytänkande och detta gäller också språkbad. Är det språkdidaktiska tänkandet tillräckligt tidsenligt? Borde man reflektera över detta och fundera på hur grundprinciperna kan tillämpas i dagens läge? Vilka nya möjligheter erbjuder den förändrande språkliga miljön? Är lärarens roll lika central som den var när språkbadet kom till? Har lärarnas roller förändrats och därmed också kraven på deras utbildning? Behövs det radikalt nytänkande i tidens anda liksom på 1970-talet? När det inte har bildats några nya grupper med tidigt fullständigt språkbad (den ursprungliga språkbadsmodellen) efter 1990-talet kan detta anses vara ett tecken på att det är dags att fundera på utgångspunkten på nytt. T.ex. Björklund kom också med alternativa nya modeller och Harju-Luukkainen har redan utvärderat alternativa modeller som är lättare att påbörja och upprätthålla (Hyvinge och Grankulla). Det som jag själv har funderat mycket på är hur man skulle kunna utnyttja språkbadmetodiken i annan svenskundervisning. Det finns stora problem i dagens svenskundervisning eftersom eleverna ofta inte har tillräcklig motivation att lära sig svenska. Detta betyder att de inte har tillräckligt bra kunskaper i svenska efter grundskolan eller gymnasiet. Språkbad är ett marginellt fenomen om man håller fast vid den ursprungliga definitionen. Men om man börjar tänka i nya banor kan en stor del av de finskspråkiga eleverna i Finland få nytta av språkbadsmetodiken. Det råder inget tvivel om att svenskundervisningen behöver nytänkande och stimulans. För det första kunde man börja svenskundervisningen med så kallade språkduschar. I Jyväskylä har man goda erfarenheter av sådan verksamhet i projektet Kielitivoli. Med språkduschar avses oftast korta stunder på ett främmande språk. 17

19 Språkduscharna fungerar som bäst när barnet inte ens märker att det är frågan om en språkdusch utan det sker i vanliga vardagliga situationer. I skolan kan det kombineras med daglig verksamhet t.ex. hälsningar på morgonen eller småprat. Ett exempel är Jyväskylä där man har lyckats få goda resultat med språkdusch barnen har lärt sig ord under tio lektioner. (Bärlund 2012.) Språkduschar används också i en annan betydelse. T.ex. i Karleby finns det en läroplan för språkdusch i finska för årskurserna 1 3 och eleverna får undervisning en veckotimme. Målen med språkdusch i Karleby är att eleven får en positiv inställning till det finska språket och att språkduschen underlättar starten i undervisningen i finska. Dessutom uppmuntras eleven till att använda finskan i olika sammanhang. (Se närmare Man skulle kunna starta pilotprojekt där man skulle börja undervisningen i svenska på samma sätt redan i årskurserna 4 6. För det andra kunde man tillämpa, utnyttja och förnya några principer från språkbadsmetodiken i vanlig svenskundervisning. Detta skulle förutsätta nytänkande när det gäller valet av läromaterial och arbetsmetoder i klassrummet. Nytänkande borde man beakta när man skriver nya läroplaner för grundskolan. Svenskundervisning borde förnyas så att den vore en mer praktiskt orienterad språkinlärning med helhetssyn. Detta förslag har jag diskuterat och utvecklat vidare med lektor Sisko Harkoma. Stöd för tankarna ger också professor Janne Saarikivi som i en intervju för Helsingin Sanomat ( ) säger att språkbad skulle vara en effektivare metod för inlärning än att lära sig språk med hjälp av grammatik - regler och ordförråd. Barn lär sig bäst i sociala situationer genom lekar och sånger. Han anser också att barn kunde lära sig språk redan på daghem och i de lägre klasserna eftersom den bästa tiden att lära sig språk är innan man fyllt år. Fokus i svenskundervisningen kunde ligga på det man kan göra med språket och först på det muntliga. Eleverna skulle lära sig att förstå och tala i vardagliga situa- 18

20 tioner. Man kunde fokusera på helfrasinlärning i stället för att lära sig språket i små bitar genom enskilda ord och grammatikregler. Läraren skulle tala nästan enbart svenska och på så sätt mycket snabbt få eleverna att prata svenska. Språkbadsmetodiken är inte här den enda lösningen, det behövs mycket annat också, men målet skulle vara det samma; funktionella språkkunskaper. Integrerad undervisning är också en princip i språkbad och den skulle kunna tillämpas också i svenskundervisningen, speciellt i gymnasiet när eleverna redan har baskunskaper i svenska. Man kunde integrera svenska t.ex. med historia/geografi/samhällslära och ha olika projekt där svensk- och ämneslärare samarbetar. Man skulle också kunna ha tandem-projekt tillsammans med svenskspråkiga skolor så att eleverna kommer i kontakt med svenskspråkiga och ser att svenskan är ett levande språk i Finland. När det gäller förnyelsen av svenskundervisningen borde man bättre beakta alla de möjligheter datorerna erbjuder och utveckla dataspel som skulle locka speciellt pojkar att studera svenska. Svensklärare behöver fortbildning i nya metoder. En viktig fråga är också hur man skapar sitt eget läromaterial i stället för att använda färdiga läromaterial. Dessutom behövs det fortbildning för de lärare som börjar undervisa svenska i sjätte klass. För det tredje är en tvåspråkig skola en stor möjlighet. En tvåspråkig skola kunde vara lika radikalt nytänkande som språkbadet var när det först kom till Finland för 25 år sedan. Den viktiga frågan är hur man organiserar undervisningen så att största möjliga antalet elever skulle kunde delta i den. Språkbadet tycks ha flera systemrelaterade problem och därför kan det gagna endast ett fåtal elever. Det berör endast majoritetsgruppen trots att vi vet att många svenskspråkiga elever har en alltför bristande kunskap i finska (se närmare Takala 2012 i National - språksstrategin 2012) och skulle behöva en mera effektiv undervisning i finska. I en sådan situation kunde ett radikalt nytänkande beakta möjligheter som kan förverkligas på systemnivå. En kreativ lösning kunde vara det som ofta kallas för 19

21 tvåspråkig undervisning även om den termen inte är särskilt lyckad. Språk- och innehållsintegrerad undervisning (kanske förkortad sprint ) skulle vara mera ändamålsenlig och den termen betonar att det kan vara fråga om fler än två nationella språk. Om man fördomsfritt reflekterar över landets nuvarande och kommande språkliga miljö torde det vara tydligt att en nationell språkstrategi endast kan vara en del av en allomfattande språkstrategi. Om tvåspråkiga kommuner och kommuner där det finns en större språklig minoritet hade sprint-skolor med både svenskspråkiga och finskspråkiga lärare kunde problemen med lärarbehörighet lösas med begränsad fortbildning. Tio - tusentals elever kunde lära sig språk i princip med samma metodik som ett språkbad använder. Det finns redan några exempel på att ett sådant system kan fungera. Det kräver nytänkande och extra resurser att komma på nya lösningar. (Se närmare Tainio & Harju-Luukkainen 2013.) Fonderna kunde aktivt stödja försöksverksamhet och kommuner i deras planeringsarbete. T.ex. Pentti Arajärvi, Mae Cedercreutz- Pesonen och Marianne Laxén har nyligen föreslagit (Helsingin Sanomat , Hufvudstadsbladet ) att man borde starta ett pilotprojekt i Helsingfors: en tvåspråkig skola i Helsingfors inom det finskspråkiga skolväsendet. För det fjärde borde man stödja alla nya initiativ och tillämpningar av språkbad. Ett fint exempel på en sådan ny verksamhet är daghemmet Sivutasku i Jyväskylä (se närmare jyvaskylawwwstructure/51657_sivutasku_pk_vasu_2012.pdf) där det både finns en svenskspråkig och en finskspråkig avdelning. I den finskspråkiga avdelningen jobbar en tvåspråkig pedagog sedan hösten 2012 och hon använder både svenska och finska med barnen. Detta är det nya: man följer inte principen en lärare ett språk utan en och samma person använder båda språken med barnen. Syftet är inte heller att barnen ska bli tvåspråkiga utan det är mera frågan om att barnen vänjer sig vid svenskan och får en annan attityd till svenskan. (Palviainen 2013, intervju.) 20

22 För det femte skulle en konkret utvecklingsidé vara att det skulle skrivas en handbok om språkbadspedagogik för lärare. Boken skulle skrivas av lärare till lärare, inte av forskare till lärare. Den skulle innehålla en allmän introduktion till språkbad och sedan olika praktiskt orienterade artiklar skrivna av erfarna språkbadslärare från daghem, grundskolans årskurser 1 6 och årskurser 7 9. Det finns säkert språkbadslärare med lång erfarenhet i branschen som skulle kunna förmedla sina kunskaper till andra. Det utbildas hela tiden nya lärare och alla har troligen inte haft möjlighet till fortbildning innan de börjar som språkbadslärare. När en ny språkbadslärare börjar har han/hon säkert massor av frågor: Vad ska man göra i klassrummet med språket? Hur integrerar man svenska och andra ämnen? Hurdant språk ska man använda? Vilka metoder ska man använda för att aktivera eleverna att tala svenska? Hur hittar och skapar man material? Fonderna kunde vara med och stödja alla dessa förnyelser. De kunde ge resurser till genomförande av olika nya projekt, utgivning av publikationer och stödja fortbildning av både svensk- och språkbadslärare. 21

23 22

24 4. Sammanfattning För att främja språkbad behövs det många aktörer som har en klar arbetsfördelning. Enligt nationalspråksstrategin (2012) ska undervisningsministeriet och Utbild - nings styrelsen ha ansvar för vissa åtgärder. Kommunala beslutsfattare har en betydande roll när det gäller de lokala besluten om språkbad. I dagens ekonomiska läge har troligtvis varken staten eller kommunerna tillräckligt med resurser så blickarna riktas delvis mot fonderna som kan finansiera åtgärder som uppfattas som viktiga för att främja språkbad. Universiteten har sin viktiga roll i språkbadslärarutbildningen och forskningen av språkbad. Fonderna kan stödja också deras arbete. Nu är det dags för nya projekt speciellt för sådana som utvecklar tillämpningen av språkbadsmetodiken och som representerar nytänkande. Det behövs innovativa lösningar och understöd för dessa både finansiellt och på annat sätt. I språkbadsmetodikens tillämpningar finns det en stor potential som ännu inte har utnyttjats tillräckligt. 23

25 24

26 Källor Arajärvi, P. & Cedercreutz-Pesonen, M. & Laxén, M Kaksikielinen koulu suomalaiseen koululaitokseen. Helsingin Sanomat , Mielipide, yleisönosastonkirjoitus. Arajärvi, P. & Cedercreutz-Pesonen, M. & Laxén, M Finska skolsektorn behöver en tvåspråkig skola. Hufvudstabsbladet, , Debatt, insändare. Bergroth, M. & Björklund, S Kielikylpyopetuksen tutkimustuloksia Suomessa. I boken: L. Tainio & H. Harju-Luukkainen (red.) Kaksikielinen koulu tulevaisuuden monikielinen Suomi. Tvåspråkig skola ett flerspråkigt Finland i framtiden. Suomen kasvatustieteellinen seura: Kasvatusalan tutkimuksia 62, Björklund, S. & Mård-Miettinen, K. & Turpeinen, H Språkbad 20 år: i går, i dag och i morgon. Kielikylpy 20 vuotta: eilen, tänään ja huomenna. I boken: Björklund, S. & Mård-Miettinen, K. & Turpeinen, H. (toim./red.) Kielikylpykirja Språkbadsboken. Vaasa: Vaasan yliopisto, Levón-instituutti, Bärlund, P Kielisuihkutusta Jyväskylän kaupungissa vuodesta I nättidskriften: Kieli, koulutus ja yhteiskunta kesäkuu Tillgänglig: Harju-Luukkainen, H Vaihtelevia käytäntöjä kentällä: osittainen kielikylpy vai ruotsinkieliseen kouluun sulauttaminen? I boken: L. Tainio & H. Harju- Luukkainen (toim.) Kaksikielinen koulu tulevaisuuden monikielinen Suomi. Tvåspråkig skola ett flerspråkigt Finland i framtiden. Suomen kasvatustieteellinen seura: Kasvatusalan tutkimuksia 62,

27 Harju-Luukkainen, H. & Knubb-Manninen, G. & Korkeakoski, E. & Lyytinen, H. & Sulkunen, S Kohti täydellistä kielikylpyä. Kauniaisten kaupungin Mäntymäen koulun kielikylpymallin arviointiraportti. Syksy Koulutuksen arviointineuvosto. Jyväskylän yliopisto. Helsingin Sanomat Kieliä opetetaan koulussa väärin. Hertzberg, V För en levande tvåspråkighet. Rapport om Folkhälsan arbete för språkbad samt om tillgången till grundläggande utbildning och dagvård på svenska på enspråkigt finska orter under åren Folkhälsan. Kangasvieri, T. & Miettinen, E. & Palviainen, H. & Saarinen, T. & Ala-Vähälä, T Selvitys kotimaisten kielten kielikylpyopetuksen ja vieraskielisen opetuksen tilanteesta Suomessa. Kuntatason tarkastelu. Jyväskylän yliopisto: Soveltavan kielentutkimuksen keskus. Nationalspråksstrategi Tillgänglig: Pohjalainen Kielikylpyopetuksesta halutaan valttikortti Vaasalle. Tainio, L. & Harju-Luukkainen, H (toim.). Kaksikielinen koulu tulevaisuuden monikielinen Suomi. Tvåspråkig skola ett flerspråkigt Finland i framtiden. Suomen kasvatustieteellinen seura: Kasvatusalan tutkimuksia

28 Övrig litteratur Buss, M. & Mård, K Ruotsin ja suomen kielikylvyn kartoitus Suomen peruskouluissa lukuvuonna 1998/1999. Vaasa: Vaasan yliopiston julkaisuja. Selvityksiä ja raportteja 46. Tillgänglig: Grunderna för småbarnfostran. Stakes. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården. Handböcker 61. Tillgänglig: vasu-asiakirja Mård, K Millä eväin kielikylpyopettajaksi? Koulutukseen hakijoiden kielellinen tausta ja ruotsin kielen suullinen taito. Teoksessa: S. Latomaa (toim.) Äidinkieli ja toiset kielet: Pohjoismainen kaksikielisyystyöpaja Tampereella , Tampere Studies in Language, Translation and Culture. Series B 1. Tampere: Tampere University Press. Tillgänglig: pdf. Laurén, C Språkbad. Forskning och praktik. Vaasan yliopiston julkaisuja. Tutkimuksia 226. Grunderna för läroplanen för grundläggande utbildning (2004) Utbildningsstyrelsen. Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2010). Utbildningsstyrelsen. 27

29 28

Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar Helsingfors

Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar Helsingfors Siv Björklund Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar 2015 5-6.3. 2015 Helsingfors Kort om språkbad - Sedan år 1987 har det varit möjligt att gå i språkbad i grundskolan i Finland

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

RECOMMENDED OR REQUIRED READING

RECOMMENDED OR REQUIRED READING OPETUSSUUNNITELMA 2015 på förskole och lågstadiet KOODI 693683P Orienterande praktik 1:a året Efter orienterande praktik har de studerande en utvecklad ämnessyn och en fördjupad syn på sin lärarroll samt

Läs mer

Att utveckla en Jyväskyläidentitet: Undervisning på svenska i en finskdominerad miljö

Att utveckla en Jyväskyläidentitet: Undervisning på svenska i en finskdominerad miljö Att utveckla en Jyväskyläidentitet: Undervisning på svenska i en finskdominerad miljö Åsa Palviainen I denna text görs ett nedslag i en svenskspråkig klass i en officiellt enspråkig finsk kommun (Jyväskylä

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

För en levande tvåspråkighet

För en levande tvåspråkighet Folkhälsans rapporter 4/2012 För en levande tvåspråkighet Rapport om Folkhälsans arbete för språkbad samt om tillgången till grundläggande utbildning och dagvård på svenska på enspråkigt finska orter under

Läs mer

Lärare kan totta kai!

Lärare kan totta kai! Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm, Utbildningsstyrelsen Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest Föregångarskap Åtgärder 2014 2015 2016 KokoHelaGrani Projektet genomför under åren 2014 16 bildningssektorns andel i IT-strategin som fullmäktige godkände år 2013. Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014

Läs mer

Språkbad i ett nötskal

Språkbad i ett nötskal Språkbad i ett nötskal Språkbad i ett nötskal är ett populariserat informationshäfte med fyra artiklar om grund principerna för tidigt fullständigt språkbad i svenska i Finland. Artiklarna är skrivna av

Läs mer

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Utbildningspolitiskt ställningstagande Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

UTVECKLINGEN AV TVÅSPRÅKIGHET (FINSKA-SVENSKA) HOS SPRÅKBADSELEVER

UTVECKLINGEN AV TVÅSPRÅKIGHET (FINSKA-SVENSKA) HOS SPRÅKBADSELEVER UTVECKLINGEN AV TVÅSPRÅKIGHET (FINSKA-SVENSKA) HOS SPRÅKBADSELEVER Karita Mård-Miettinen Vasa universitet I Finland har man sedan år 1987 erbjudit språkbadsundervisning i svenska för barn, vars modersmål

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014

Läs mer

Utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning. Kielikylpykoulutuksen koulutusohjelma (KIKY)

Utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning. Kielikylpykoulutuksen koulutusohjelma (KIKY) Utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning Kielikylpykoulutuksen koulutusohjelma (KIKY) 28.8.2014 Karita Mård-Miettinen & Annika Peltoniemi Enheten för nordiska språk Filosofiska fakulteten 12.00-12.15

Läs mer

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Samhällsdebatten Allt färre

Läs mer

FRÅN BADET TILL LIVET:

FRÅN BADET TILL LIVET: FRÅN BADET TILL LIVET: DELTAGARNAS TANKAR OM SPRÅKBAD Pauliina Itämäki 1 Kandidatavhandling i svenska Jyväskylä universitet Institutionen för språk Våren 2015 JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO Humanistinen tiedekunta

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/ Helsingfors stad Protokoll 1/2015 1 (9) 7 Begäran om direktionernas utlåtanden om förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen HEL 2014-014319 T 12 00 01 Beslut Behandling Svenska sektionen

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder

SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder Utlåtande Undervisnings- och kulturministeriet Ärende: Skriftligt utlåtande om förslagen som lagts fram av arbetsgruppen som bereder reformen av lagstiftningen

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller. Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna

Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller. Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna 6.3.2015 Sikin, sokin på svenska och finska i Grani Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla

Läs mer

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden Redaktörer Caroline Sandström Ilse Cantell Eija-Riitta Grönros Pirkko Nuolijärvi Eivor Sommardahl Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden Institutet för de inhemska språken Särtryck

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND Åsa Bengtsson Professor i statsvetenskap 12 november UNDERSÖKNINGSDESIGN Uppföljning av två tidigare studier o o (Folktinget) (Magma) Beställd av Magma,

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Kr ELI KYLPYKT RfA - SPRÄKBADSBOKEN

Kr ELI KYLPYKT RfA - SPRÄKBADSBOKEN siv Bjorklund - Karita Mård-Miettinen - (toim./red.) Hanna Turpeinen Kr ELI KYLPYKT RfA - SPRÄKBADSBOKEN Vaasan yliopisto Levón-instituutti 2007 Vaasa 26 Kielikylpykirja - Sprfü badsboken Martina Buss

Läs mer

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.jsf)

Läs mer

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6 FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk

Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (6) 22.12.2016 56/2016 ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2016 Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk Statens specialunderstöd för att tidigarelägga,

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Samvaro, språkanvändning och attityder

Samvaro, språkanvändning och attityder Samvaro, språkanvändning och attityder Svenskspråkiga elevers syn på att gå i en samlokaliserad skola Charlotta Engberg Avhandling pro gradu i pedagogik Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi, Vasa 2014 Handledare:

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Bengt Stenlund Alumnidagen 26.10.2012 RC 1 DISPOSITION Nationella prov i nian i matem. resp. nat. vet. Gymnasieranking i Svenskfinland Svenskspråkiga

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige Motion till riksdagen 1985/86: Ub832 AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige De finska och svenska språken har i århundraden brukats i både Sverige och Finland. Antalet finskspråkiga har under

Läs mer

Metoder för att stöda självregleringen hos högskolestuderande - Case Språkbad i svenska

Metoder för att stöda självregleringen hos högskolestuderande - Case Språkbad i svenska Metoder för att stöda självregleringen hos högskolestuderande - Case Språkbad i svenska Riitta Forsnabba FM, lehtori HAAGA-HELIA Ammattikorkeakoulujen kielten ja viestinnän opettajien neuvottelupäivät

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och Vad, hur och varför Svenska litteratursällskapet i Finland Vi är på väg I din hand ligger den vägkarta eller strategi som ska hjälpa Svenska litteratursällskapet att förverkliga föreningens syfte. Syftet,

Läs mer

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN 1. UTBILDNINGSSYTEMET 1.1. Målsättning 1.2. Begrepp som används i utbildningssystemet 1.3. Utbildningens arbetsfördelning 1.4. Utbildningshelheterna 1.5. Modulkartan

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om barndagvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om barndagvård ändras. Ställningen

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra?

PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? PISA och lärarutbildningen. l Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? Michael Uljens prefekt Åbo Akademi OM DE SVENSKA SKOLORNAS RESULTAT I PISA 2009 Svenska Kulturfonden Seminarium 18.5.2011 PISA i vår

Läs mer

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Bildningssektorn Suko Suva Kultur Idrotts- och ungdomstjänster Svebi 9.9.2016 2 Enhetlig

Läs mer

Kvantitativa analyser av språkbadselevers skriftliga uppsatser

Kvantitativa analyser av språkbadselevers skriftliga uppsatser Kvantitativa analyser av språkbadselevers skriftliga uppsatser Elina Pälvimäki Institutionen för nordiska språk Vasa universitet Artikkelissa käsitellään kvantitatiivisia tutkimustuloksia, jotka liittyvät

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 utvärderade i slutet av mars år 2007 inlärningsresultaten i matematik och attityderna till matematik i årskurs 6. Informationen samlades

Läs mer

Skolbibliotek. Informationsblad

Skolbibliotek. Informationsblad Informationsblad 2011-09-30 1 (8) Skolbibliotek Den 1 juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar de nya bestämmelserna och vilka krav myndigheten

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer

Anna Slotte-Lüttge. Katarina Rejman,

Anna Slotte-Lüttge. Katarina Rejman, Anna Slotte-Lüttge akademilektor i modersmålets didaktik, Åbo Akademi Katarina Rejman, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen www.skolsprak.fi Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman www.skolsprak.fi 1 Skolspråk

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer