Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun"

Transkript

1 Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun

2

3 Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Dnr: KS Typ av dokument: Rutin Handläggare: Personalutvecklare Antagen av: Kommunledningsgruppen och kommungemensamma samverkansgruppen Revisionshistorik: Rehabiliteringspolicy Relaterade dokument: - Arbetsmiljöpolicy - Rutin för riskbruk och skadligt bruk Antagningsdatum: Giltighet: Gäller tillsvidare Vem riktar sig dokumentet till: Chefer och medarbetare

4 Munkedals kommun ska ge förutsättningar för att medarbetarna har en bra fysisk, psykisk och social arbetsmiljö som främjar hälsa. Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska Munkedals kommun främja hälsa och säkerhet. Förebyggande åtgärder ska sättas in för att förhindra att upprepad korttidssjukfrånvaro utvecklas till längre sjukdomsfall. Medarbetare som ändå drabbas av ohälsa ska erbjudas individanpassad rehabilitering, där målet är återgång i ordinarie arbete. Det viktigaste i all rehabilitering är att se helheten, d.v.s. att koppla samman medarbetaren med sin arbetsplats och den miljö som finns där. Forskning och erfarenhet visar att det finns ett positivt samband mellan god arbetsmiljö och låg sjukfrånvaro. Det är viktigt att hela rehabiliteringsarbetet utförs med tydlighet om mål, ansvarsfördelning och med stöd av kunskap om regelverket samt med stor respekt för individen. Arbetet ska anpassas till medarbetarens förutsättning både i fysiskt, psykiskt och socialt avseende. Arbetsanpassning och rehabilitering ska därför ske i nära samarbete med berörda medarbetare, skyddsombud och andra fackliga företrädare. Ansvariga för rehabiliteringen är alltid närmaste chef och berörd medarbetare. Rutinens syfte är att: Förebygga sjukskrivningar bland medarbetarna Underlätta för den sjukskrivne att tidigt återgå i arbete Se rehabilitering och arbetsanpassning som ett naturligt inslag på arbetsplatsen Vara ett stöd för chefer när det uppstår behov av rehabilitering Förebyggande arbete och tidiga signaler En atmosfär i arbetslaget som visar på att man bryr sig om varandra ökar möjligheterna att upptäcka tidiga signaler om att en medarbetare inte mår bra. Tidiga signaler kan också fångas upp även via facket eller företagshälsovården. Om du som chef ger dig tid att lyssna och aktivt söka information kan du ofta på ett tidigt stadium se tecken på att en medarbetare inte mår bra. Här har kommunen stor hjälp av företagshälsovårdens olika insatser. Var därför observant på om en medarbetare ändrar sitt beteende och börjar fungera sämre i gruppen börjar få ett mönster i korttidsfrånvaron, t ex ofta är borta på fredagar och måndagar drar sig undan, pratar mindre och deltar inte på fikarasten visar mindre intresse för arbetet, håller sämre ordning och kvalitet verkar vara påverkad av alkohol eller droger går igenom skilsmässa eller har andra familjeproblem 1

5 Orosamtal Genom ett tidigt samtal med medarbetaren kan du som chef ofta förstå vad som ligger bakom problemet och se vilka möjligheter som finns att reda ut situationen. Ibland kan enbart samtalet lösa upp knutarna. Förbered samtalet noga. Tänk efter varför behövs samtalet? Förklara syftet med samtalet och se till att inte bli störda. Gör klart att samtalet sker av omtanke och inte för att kontrollera. Försök att ta upp väsentligheter och undvik inte att ta upp svåra saker. Behöver du som chef stöd inför samtalet kan du kontakta personalutvecklaren eller företagshälsovården. Håll kontakten Tala alltid personligen med den som blir sjukskriven. Om sjukdomen blir långvarig, be den anställda att besöka arbetsplatsen, delta på arbetsplatsträffar med mera. Se till att medarbetaren genom regelbunden information får veta vad som händer på arbetsplatsen. Om det inte finns någon kontakt finns risken att medarbetaren tolkar det som om arbetsplatsen inte bryr sig om ifall hon eller han är på jobbet eller inte. Att samtala med dem som visar tidiga signaler eller ofta är borta, informera om rutiner som gäller vid frånvaro, följa sjukstatistik, snabbt kontakta sjukskrivna medarbetare och tar hjälp och stöd från personalenheten är åtgärder som främjar tidiga signaler. Några exempel på friskfaktorer som forskning har ringat in som centrala för att stimulera hälsa och välbefinnande i arbetslivet är: Att uppleva hög kontroll och rimliga krav Att ha en rimlig fysisk belastning Att vara delaktig och främja goda relationer Att lära nytt och utvecklas Att ha bra ledare/chefer Att ha möjlighet till återhämtning Att vara fysiskt aktiv Rehabiliteringskedjan Sjukskrivningsprocessen är reglerad i den så kallade rehabiliteringskedjan som gäller fr om 2008 och innebär fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmåga och därmed rätten till ersättning. Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade har förmåga att klara av sitt ordinarie arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren erbjuder. Om ansvarig chef har fått signaler om att medarbetaren inte kan återgå i sitt ordinarie arbete ska chefen ta kontakt med personalenheten för att ge stöd i den fortsatta processen. Från dag 91 till 180 av sjukperioden, innebär prövningen av rätten till sjukpenning även en bedömning om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Om den möjligheten inte finns kopplar Försäkringskassan in Arbetsförmedlingen. Från dag 181 bedömer Försäkringskassan om den försäkrade kan försörja sig själv genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Detta gäller om inte särskilda skäl föreligger. Sjukpenning ska som regel endast utbetalas under 364 dagar inom en ramtid på 450 dagar. Sjukersättning kan bli aktuellt om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt. 2

6 Rehabiliteringsprocessen hantera sjukfrånvaroärenden Här ges en beskrivning på hur rehabiliteringsprocessen kan se ut från början till någon form av avslut. Steg 1 Rehabiliteringsplan Rehabiliteringsplanen är arbetsgivarens och medarbetarens instrument för att klarlägga eventuella rehabiliteringsbehov och planera stödjande åtgärder. Chefen ska påbörja rehabiliteringsprocessen och göra en rehabiliteringsplan om en medarbetare: varit sjuk i tre veckor, helt eller delvis haft upp till sex frånvarotillfällen på grund av sjukdom under en 12- månadsperiod själv begär en rehabiliteringsplanering om det i övrigt finns skäl till en utredning, t.ex. i förebyggande syfte Steg 2 - Rehabiliteringsbehov finns inte Chefens rehabiliteringsansvar uppstår när medarbetaren blir sjuk. Du som chef ska då hålla kontakt med den sjukskrivne, via telefon eller hembesök. Efter 7 kalenderdagar krävs läkarintyg. Detta får även krävas vid kortare ledighet. Senast 3 veckor efter insjuknande kallar chefen medarbetaren till ett samtal och genomför rehabiliteringsplan. Samtalet utgör startskottet för rehabiliteringsarbetet. Chefens uppgift är då att undersöka om arbetslivsinriktad rehabilitering krävs. Vid detta möte ska medarbetaren informeras om arbetsgivarens rutiner vid rehabilitering samt vad medarbetaren kan förvänta sig och vilket ansvar som krävs. Visar samtalet att det inte finns något behov av speciella insatser och att medarbetaren kan återgå i ordinarie arbete utan särskild anpassning, krävs inget mer. Steg 3 - Rehabiliteringsbehov finns Visar samtalet att det finns ett rehabiliteringsbehov ska en medicinsk bedömning göras utifrån hälsotillstånd och de insatser som eventuellt redan är gjorda av t ex behandlande läkare. Inför rehabiliteringsmötet: Chefen tar kontakt med företagshälsovården och ger information om ärendet, bokar läkarbesök och tid för återkopplingssamtal. Skickar även med rehabiliteringsplanen. Kopia skickas till personalenheten för att läggas i personakten. Chefen ger medarbetaren rekvisitionsblankett inför läkarbesöket. Företagshälsovården återkopplar till chefen efter läkarbesök. Chefen sammankallar medarbetaren, företagshälsovård, personalutvecklare, Försäkringskassan och ev facklig organisation till ett rehabiliteringsmöte på företagshälsovården. Chefen kontaktar och får stöd i ärendet av personalutvecklare. 3

7 Medarbetaren avgör om denne vill företrädas av facklig organisation. För att företagshälsovården ska få tillgång till journalanteckningar tillfrågas medarbetaren om sekretesslättnad, vilken undertecknas av medarbetaren. Målet med detta möte ska vara att ta fram en plan för det fortsatta rehabiliteringsarbetet med åtgärder som är tydliga och tidsbestämda. Utifrån den medicinska bedömningen och de närvarandes olika kompetenser bestäms vilka rehabiliteringsåtgärder som ska vidtas för återgång i ordinarie arbete. Dessa åtgärder dokumenteras av chefen i en handlingsplan. Syftet med handlingsplanen är att tillsammans med berörda aktörer utreda arbetstagarens arbetsförmåga och eventuella behov av arbetsanpassning, i förhållande till ordinarie arbete. Har medarbetaren egna förslag som framstår som realistiska utifrån verksamhetens behov och dennes förmåga/kompetens, antecknas och analyseras dessa. I enlighet med handlingsplanen genomförs den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och arbetsförmågan tydliggörs. Ett tips är att låta medarbetaren skriva dagbok under en tid, vilket tydliggör vad som fungerar i olika moment och skillnader i t ex smärta under olika delar av dagen/veckan. Sker medicinsk rehabilitering och hälsotillståndet gör att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte kan påbörjas, kan chefen pausa rehabiliteringsarbetet. Viktigt är dock att hålla kontakt med medarbetaren om hur behandlingen fortskrider så att chefen har beredskap att påbörja den arbetslivsinriktade rehabiliteringen så fort hälsotillståndet tillåter. Om det finns stöd för att återgång med anpassning inte är möjlig, ska handlingsplanens inriktning vara åtgärder för återgång i arbete inom hela arbetsgivarens verksamhet. Anpassningsåtgärder Chefen är skyldig att vidta anpassningsåtgärder, dvs. åtgärder som syftar till att undanröja eller minska hinder på arbetsplatsen för sjuk eller skadad anställd genom införande av tekniska hjälpmedel eller andra fysiska förändringar av arbetsplatsen. En viss omorganisation av arbetsplatsen eller omfördelning av arbetsuppgifter kan krävas. Men arbetsgivaren har ingen skyldighet att vidta åtgärder som leder till utvidgning av verksamheten eller tillskapande av nya arbetsuppgifter. Exempel på sådana organisatoriska förändringar är ändrade arbetstider, omfördelning av befintliga arbetsuppgifter, omskolning, att pröva möjligheten att omreglera en sjuk eller skadads tjänst från hel- till deltid istället för att säga upp i de fall arbetsförmågan är varaktigt nedsatt till t.ex. hälften. Vilka åtgärder som måste vidtas får bedömas från fall till fall med beaktande av flera faktorer som t.ex. arbetsplatsens storlek och arbetstagarens egen frivilliga medverkan. När det gäller omskolning avser åtgärderna bara den egna arbetsplatsen. 4

8 Tjänstledighet En medarbetare har rätt att vara ledig från sin anställning för att på grund av sjukdom, prova annat arbete. Villkor för ledigheten är att medarbetaren på grund av sjukdom: - dels har haft nedsatt arbetsförmåga till sitt vanliga arbete eller till ett annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjudit medarbetaren, under en period av 90 dagar. - Dels har ingått ett anställningsavtal med annan arbetsgivare under tiden från dag 91 till dag 180 av sjukperioden. Omfattningen på ledigheten ska motsvara omfattningen på anställningen som medarbetaren provar. Ledigheten och sjukperiod som ligger till grund för rätten till ledighet ska tillsammans uppgå till högst 12 månader. En medarbetare som vill utnyttja sin rätt till ledighet ska anmäla detta till chefen senast 2 veckor före ledighetens början. Steg 4 - Arbetsförmågebedömning En arbetsförmågebedömning ska göras så fort som det finns skäl att tro att medarbetaren inte kan återgå i sitt ordinarie arbete utan anpassning. Företagshälsovården genomför arbetsförmågebedömningen och den görs utifrån ett helhetsperspektiv och omfattas av medicinska, psykologiska och sociala faktorer. Den ska innehålla samtliga arbetsuppgifter som ingår i medarbetarens ordinarie arbete. Bedömningen görs utifrån den diagnos som finns för medarbetaren. Steg 5 - Avsluta rehabiliteringsarbetet Finns ingen möjlighet att ta tillvara medarbetarens arbetsförmåga och arbetsgivaren har uttömt sina möjligheter avslutas rehabiliteringsarbetet på ett formellt sätt. Arbetsgivaren kallar då samtliga parter till ett möte och går igenom vilka åtgärder som vidtagits och hur detta har gått. Är medarbetarens nedsättning stadigvarande och att ordinarie arbete av någon betydelse inte kan utföras redovisas detta. Därefter förklarar arbetsgivaren rehabiliteringsarbetet avslutat. Steg 6 Omplacering och uppsägning Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar är inte begränsat till att avse rehabiliteringsåtgärder för en återgång till arbete inom ramen för arbetstagarens tjänst eller befattning. Även möjligheterna att efter rehabilitering omplacera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren måste övervägas. Detta innebär bl.a. att omplacering kan ske till ett annat kollektivavtalsområde. Arbetsgivaren har en skyldighet att aktivt erbjuda arbetstagaren andra arbeten. Arbetsgivaren måste ha uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar innan uppsägning av personliga skäl kan ske, vilket innebär att arbetsgivaren ska undersöka om det finns omplaceringsmöjlighet i arbetsgivarens verksamhet (7 andra stycket LAS). Personalenheten genomför omplaceringsutredning och tar fram lediga anställningar, pensionsavgångar och prövar om medarbetaren har tillräckliga kvalifikationer. Har medarbetaren tillräckliga kvalifikationer för ett omplaceringserbjudande, men avböjer, kan medarbetaren sägas upp. Omplacering gäller till alla tjänster, både tillsvidare och visstidsanställningar. Underrättelse och varsel om eventuell uppsägning måste ske inom två månader i förhållande till rehabiliteringsarbetets avslut. ( 30 LAS jmf 7 LAS). 5

9 Ansvar och roller Chefens roll Arbetsgivaren genom ansvarig chef har i första hand ansvar för att utreda en arbetstagares behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Om chefen inte gör någon utredning är det i stället Försäkringskassan som ska se till att en utredning görs. Men då görs detta i ett betydligt senare skede. Erfarenheten visar att det är viktigt att rehabiliteringen kommer igång tidigt för att resultatet ska bli framgångsrikt. Det är också på den egna arbetsplatsen som de bästa förutsättningarna för en god rehabilitering finns. Det är chefens ansvar att föra anteckningar under rehabiliteringsperioden så att rehabiliteringshandläggningen blir dokumenterad i sin helhet. En skriftlig dokumentation är avgörande vid en eventuell arbetsrättslig bedömning av arbetsgivarens hantering. Det är därför viktigt att chefer som slutar sin anställning i kommunen eller byter arbetsplats ska lämna över information och dokumentation till den nya chefen som har ansvar för verksamheten. Närmaste chef har rehabiliteringsansvar vilket innebär: Aktivt följa upp tidiga tecken på ohälsa. Hålla kontinuerlig kontakt med medarbetaren under hela sjukskrivningsperioden. Informera om rehabiliteringsprocessens steg. Ansvara för att rehabiliteringen kommer igång och att anpassningsåtgärder och rehabiliteringsinsatser vidtas. Ansvara för att planerade och vidtagna åtgärder utvärderas, följs upp och dokumenteras. Informera medarbetaren om rätten att få hjälp och stöd från sin fackliga organisation eller annan stödperson. Arbetsgivaren har inget direkt ansvar för den medicinska eller sociala rehabiliteringen, t.ex. återställande av grundläggande kroppsfunktioner, vårdinsatser, service eller rådgivning i personliga angelägenheter. Arbetsgivaren är dock tvungen att acceptera att arbetstagaren inte kan arbeta under den tid rehabilitering pågår. Som chef kan du i första hand anlita personalutvecklare för att få hjälp i arbetet med rehabiliteringen. Företagshälsovård och Försäkringskassa kan också kontaktas för råd och stöd. Medarbetarens roll Som medarbetare har man skyldighet att aktivt delta i utredning och planering av en lämplig rehabilitering. Alla åtgärder ska planeras i samråd med medarbetaren och det är viktigt att medarbetaren ges inflytande över situationen. Om medarbetaren vägrar att medverka i rehabiliteringsutredningen ska det framgå i dokumentation. 6

10 Medarbetaren ansvarar för att: Värna om den egna hälsan. Aktivt delta och medverka vid de sammankomster och aktiviteter som planeras kring rehabiliteringen. Att lämna alla upplysningar som kan tänkas påverka möjligheten att återgå i arbete. Att själv aktivt medverka med egna tankar och idéer samt ge förslag på åtgärder. Om medarbetaren utan godtagbara skäl inte medverkar, uteblir från sammankomster, försvårar eller avbryter planerade aktiviteter, anses kommunens rehabiliteringsskyldighet vara fullgjord och arbetsgivarens rehabilitering och plan för återgång i arbete avslutas. Arbetsgivaren kan då överväga uppsägning av personliga skäl. Personalutvecklare Personalutvecklarna på personalenheten ger ett arbetsrättsligt och strategiskt stöd till chefer. De bör lämpligen anlitas på ett tidigt stadium i rehabiliteringsprocessen som rådgivare. De ansvarar för administrationen kring omplacering och uppsägning. Företagshälsovården Företagshälsovården är kommunens expertresurs i undersökning och bedömning av fysiska och psykiska risker i arbetet. Företagshälsovården är också en strategisk resurs i det förebyggande hälsoarbetet. När ohälsa uppstått ger företagshälsovården stöd i rehabilitering och de anpassningsåtgärder som eventuellt behöver genomföras på arbetsplatsen. Företagshälsovårdens huvudområden: Kartlägger hälsorisker i verksamheterna utifrån fysiska, psykiska och tekniska faktorer. Undersöker såväl grupper som enskilda medarbetare vid förekomst av symtom som kan ha samband med arbetsmiljön. Gör individuella bedömningar och utredningar med arbetsplatsbesök, rehabmöten och gruppinsatser. Erbjuder kortare behandlingsserier och stödsamtal. Försäkringskassan Försäkringskassan har en viktig roll i hela rehabiliteringsprocessen. De ansvarar för samordning av rehabiliteringen och möjlighet att bevilja rehabiliteringsersättning vid arbetsträning. Försäkringskassans breda erfarenhet av rehabilitering är en värdefull resurs att ta tillvara genom samråd i ett tidigt skede. Kommunens kontaktperson på Försäkringskassan vill bli kontaktad när det ska ske ett rehabiliteringsmöte, så avgör hon/han om deras medverkan krävs. 7

11 Andra behandlande specialister De behandlande specialister som medarbetaren har kontakt med i rehabiliteringen kan anlitas för att ge ytterligare kunskap och kanske nya synvinklar på vad som är rimligt och möjligt i den fortsatta processen. Chefer och personalutvecklare behöver ha medarbetarens medgivande för att söka den kontakten. Facklig organisation Den fackliga representanten har en viktig roll och kan vara ett bra stöd för medarbetaren under rehabiliteringen. Det ska ingå i rutinerna att den fackliga organisationen medverkar i rehabiliteringsprocessen om medarbetaren medger det. Arbetsgruppen Arbetsgruppen ska vara medveten om vad rehabilitering innebär. På arbetsplatsen ska det finnas egna lokala rutiner för vad som gäller när en person är sjuk. Vem ringer, hur ofta har man kontakt med den som är sjukskriven, hur får chefen reda på att någon är sjukskriven, vilka möten bjuder vi in den sjukskrivne till etc. Att dessutom ha etiska regler på arbetsplatsen för vad som är acceptabelt att prata om förhindrar konflikter och utslagning. Att prata med personer istället för om är ett exempel på lämpligt förhållningssätt som arbetsguppen ska välja. Medarbetaren ska inte behöva bli utlämnad utan att ge sitt godkännande. Anhörig Om medarbetaren önskar det kan en anhörig vara den som ger stöd vid samtal och planering etc. Sekretess Tystnadsplikt och sekretess gäller för alla som handlägger eller deltar i rehabiliteringsarbete. (Sekretess regleras i 1kap 5, 7kap 7 och 14kap 4,7 SekrL, 7kap 13 AML, samt 22kap 3,5 AFL). Dokumentation och arkivering Chefen dokumenterar de olika delarna i rehabiliteringsprocessen i personalsystemets rehabiliteringsmodul, t.ex. samtal, rehabiliteringsplan, handlingsplan, åtgärder och mål i samband med rehabiliteringsmöten. Händelser och sakförhållanden dokumenteras skriftligt och beskrivas på ett sakligt och objektivt sätt. När ett rehabiliteringsärende avslutas ska samtliga originalhandlingar läggas i ett förslutet internkuvert och skickas till personalutvecklare för arkivering i personakt. Handlingar som finns på enheten ska förvaras i låst skåp. (Sekretesslagen 7 kap 1 - Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds personliga förhållanden). 8

12 Begrepp inom rehabilitering Rehabilitering Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla medicinska, psykologiska, sociala och arbetslivsinriktade åtgärder som ska syfta till att återge den som har drabbats av sjukdom sin arbetsförmåga och förutsättningar för att försörja sig själv genom förvärvsarbete (22 kap 2 Lagen om allmän försäkring, SFS 1962:381). Arbetslivsinriktad rehabilitering Syftar till att återge den som har drabbats av sjukdom hela eller delar av sin arbetsförmåga och därmed även försörjningsförmåga. I arbetsgivarens ansvar ingår att genomföra arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras på den egna arbetsplatsen. Medicinsk rehabilitering Avser att återställa, förbättra och träna grundläggande funktioner. För den medicinska rehabiliteringen ansvarar i första hand den allmänna sjukvården, det vill säga landstingen. Bedömning av arbetsförmåga Försäkringskassan beslutar om rätten till ersättning med hänsyn till nedsättning av arbetsförmågan. Eventuell sjukdom bedöms utifrån funktions- och aktivitetsnedsättning. Socialstyrelsen och Försäkringskassan har utarbetat ett Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning. Arbetsanpassning Tekniska och/eller organisatoriska förändringar för att skapa förutsättningar för medarbetare att behålla ett arbete. Genom en samlad bedömning kunna tillgodose både medarbetarens och arbetsgivarens krav på effektivitet och kvalitet i verksamheten. AFS 1994: 1 finns närmare beskrivet om arbetsgivarens ansvar och åtgärder. Arbetsprövning Arbetsprövning är en utredning som Försäkringskassan beslutar om. Den syftar till att ge medarbetaren och Försäkringskassan information om vilken funktionsförmåga som finns eller kan uppnås genom rehabilitering och vilka åtgärder som kan vara lämpliga. Arbetsprövning kan pågå från ett par dagar till längst två veckor. Sjukpenning utgår under tiden. Arbetsträning För medarbetare som varit sjukskrivna under en längre tid kan arbetsträning på arbetsplatsen göra det lättare att komma tillbaka till arbetet. Syftet med arbetsträningen är att medarbetaren genom att träna på vissa arbetsuppgifter ska återfå sin arbetsförmåga. Arbetsträning är en rehabiliteringsåtgärd och görs utan krav på prestation. 9

13 Systematiskt arbetsmiljöarbete Det är arbetsgivarens ansvar att systematiskt planera, leda och se till att verksamheten uppfyller kraven för en god arbetsmiljö. Skyddsronden är ett sätt att kontinuerligt undersöka och försöka upptäcka vilka risker som finns. Ofta när man pratar om skyddsrond menar man den fysiska arbetsmiljön. Men det går också att göra en skyddsrond för den psykosociala arbetsmiljön: hur de anställda mår och upplever sitt arbete. Det kan till exempel handla om stress, arbetstider eller att någon känner sig utstött. Regler som styr AFS 1994:1 AML 3 kap 2a AFL 1962:381, 22 kap och försäkringskassan RFFS 1991:31 SFS 1991:1321 Arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens organisation Vilka arbetsuppgifter åligger arbetsgivaren, den enskilde Rehabiliteringsersättning Förordningen om rehabiliteringsersättning 10

14 Etik i rehabilitering All rehabilitering ska utgå från en humanistisk människosyn och bör vägledas av: Till nytta för den anställda Ska inte göra skada Högsta möjliga grad av självbestämmande Rättvisa och ärlighet Rehabiliteringsmöten på företagshälsovården Innan mötet Sträva efter så få deltagare som möjligt. Erbjud personen att ta med sig facklig representant eller annan som personen har. I god tid meddela tid och plats, längd på mötet, vilka som kommer att vara med. Under mötet Inled med att presentera (om alla inte är kända). Ange ca tid för mötet. Beskriv syftet med att mötet. Beskriv bakgrund eller utgångsläge för dagens samtal. Fråga medarbetaren om vad den önskar få ut av mötet och vad det ska leda fram till. Fråga medarbetaren vad som är bäst (just nu) och vad som (på sikt) bidrar eller gör det möjligt att återgå i arbete. Se till att samtalet har fokus på medarbetaren. Återför de som associerar och för samtal i fel riktningar. Prata inte om dina egna erfarenheter om det inte är relevant och respekterande samt bidrar till att föra samtalet eller situationen framåt. Avslutning av mötet Oftast gör läkaren på företagshälsovården en sammanfattning, beskriver vad man är överens om och vad som ska ske tills eventuellt nästa gång ni ses. 11

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Rehabilitering inom Alvesta Kommun

Rehabilitering inom Alvesta Kommun Rehabilitering inom Alvesta Kommun Innehållsförteckning Innehåll: Rehabilitering rutin 3 Friskfaktorer och tidiga signaler 3 Rutiner i samband med sjukfrånvaro 4 Rehabiliteringskedjan 5 Rutiner i samband

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring RIKTLINJER FÖR REHABILITERINGSARBETET INOM HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalens kommuns riktlinjer för arbetsmiljöfrågor

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de ska bli ett bra stöd för chefer och medarbetare. Giltighetstid 3 år Dokumentansvarig Anne Karlenius

Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de ska bli ett bra stöd för chefer och medarbetare. Giltighetstid 3 år Dokumentansvarig Anne Karlenius FÖRORD Rehabiliteringsarbetet i Luleå kommun är en viktig aktivitet i kommunens strävan att vara en attraktiv arbetsgivare. En effektiv och tydlig rehabilitering är en angelägenhet för hela organisationen

Läs mer

Rutiner för arbete med rehabilitering

Rutiner för arbete med rehabilitering PERSONALENHETEN 2010-02-04 Enköpings kommun Rutiner för arbete med rehabilitering Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Kungsgatan 42 0171-250 00 0171-392 68 7

Läs mer

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT TOMMY ISESKOG GÖTEBORG 20 MARS 2013 BILD 1 ARBETSGIVARENS SKYLDIGHET ATT ORGANISERA REHABILITERING PÅ ETT LÄMPLIGT SÄTT Uppföljning

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy 1 ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Rehabiliteringspolicy och handlingsplan för Hällefors kommun Policy Vi vill med denna policy och genom fastställda rutiner, som är gemensamma

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare ÖREBRO LÄNS LANDSTING Så här arbetar med rehabilitering Information till arbetsgivare arbetar med företagshälsovård Företagshälsovården är en oberoende expertresurs...... inom områdena arbetsmiljö och

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY EDA KOMMUN REHABILITERINGS- POLICY Reviderad 2012-02-21 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. KOMMUNIKATION OCH AVSTÄMNING... 4 3. DOKUMENTATION... 4 4. KOSTNADER FÖR REHABILITERING... 4 5. INFORMATION

Läs mer

Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen

Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen Styrdokument, riktlinjer /Stöd & Process/ /2015-06-01/ Hanna Adlerteg /08-590 971 03/ Dnr KS/2015:166 hanna.adlerteg@upplandsvasby.se Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen Nivå: Kommungemensamt styrdokument

Läs mer

45/13 Sammanhållen personalpolitik

45/13 Sammanhållen personalpolitik Landstingsfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-04-23 LS-LED13-122-4 45/13 Sammanhållen personalpolitik Diarienummer: LS-LED13-122 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten.

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten. Revisionsrapport Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Lekebergs kommun Marlen Dagersten 2013 2013-06-19 Fredrik Alm Uppdragsledare 2013 Lekebergs kommun Innehållsförteckning

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Rutin för alkohol och droger i Munkedals kommun

Rutin för alkohol och droger i Munkedals kommun Rutin för alkohol och droger i Munkedals kommun Rutin för alkohol och droger i Munkedals kommun Typ av dokument: Rutin Handläggare: Personalutvecklare Antagen av: Kommunledningsgruppen och kommungemensamma

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

DET FÖRSTÄRKTA ANSTÄLLNINGSSKYDDET FÖR ARBETSTAGARE MED NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA

DET FÖRSTÄRKTA ANSTÄLLNINGSSKYDDET FÖR ARBETSTAGARE MED NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA DET FÖRSTÄRKTA ANSTÄLLNINGSSKYDDET FÖR ARBETSTAGARE MED NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA Inledning Denna promemoria är avsedd att tjäna som vägledande anvisningar för de fackliga ombud som har till uppgift att tvisteförhandla

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 Västerviks kommuns syn på alkohol

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK. 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX

HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK. 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX 1(10) Innehåll Syfte... 2 Roller och ansvar... 2 Förebyggande arbete... 3 Tillvägagångssätt om det händer... 4 När ska samtalet

Läs mer

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda.

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda. Sid 1/5! 1 av! 5 DROGPOLICY En Blanketten god arbetsmiljö skickas till ALFEMA är en självklarhet Care, Fjärdhundragatan i arbetslivet. 14, Anställda. som använder och är påverkade av droger på arbetsplatsen

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16 Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16 INLEDNING Stockholms Hamnars riktlinje innehåller regler på arbetsplatsen avseende alkohol och andra droger samt ett handlingsprogram

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:1 Utkom från trycket den 23 mars 1994 ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:1 Utkom från trycket den 23 mars 1994 ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1994:1 Utkom från trycket den 23 mars 1994 ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Beslutad den 26 januari 1994 AFS 1994:1 2 ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING

Läs mer

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Sida 1/8 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Välkommen till Försäkringskassan

Välkommen till Försäkringskassan Arbetsgivare Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar upp delar av socialförsäkringen ur ett arbetsgivarperspektiv. Det handlar om ditt ansvar för dina anställdas hälsa och arbetsmiljö,

Läs mer

Om socialförsäkringen

Om socialförsäkringen Arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer