Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering"

Transkript

1 Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

2 Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser... 4 Förebyggande sjukpenning... 4 Företagshälsovården... 4 Sjukanmälan och friskanmälan... 5 Läkarintyg/ Medicinskt underlag... 5 Högriskskydd... 6 Allmänt högriskskydd... 6 Särskilt högriskskydd... 6 Försäkringskassans arbete... 6 Rehabiliteringskedjan... 6 Arbetsgivarutlåtande... 7 Om Försäkringskassan drar in sjukpenningen... 8 Mälardalens högskolas rehabiliteringsprocess... 8 Sjukfrånvaro dag Sjukfrånvaro dag Upprepad korttidssjukfrånvaro... 9 Utredning av arbetsförmåga vid sjukfrånvaro... 9 Deltidssjukskrivning... 9 Avstämningsmöte Anpassning Arbetshjälpmedel Arbetsprövning och Arbetsträning Arbetsfömågebedömning Rätt till ledighet för att pröva annat arbete(lag 2008:265) Introduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen Avslut av rehabiliteringsarbetet Om medarbetaren återgår i ordinarie arbete Om medarbetaren avbryter eller inte medverkar i sin rehabilitering Om medarbetaren inte kan återgå i arbete Ny anställning på MDH Sjuk- eller aktivitetsersättning Dokumentation Ekonomiskt ansvar Lagar mm Checklista... 16

3 3 (16) Inledning Mälardalens Högskola ska vara en hälsofrämjande arbetsplats präglad av öppenhet och tydlighet. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att tidigt uppmärksamma ohälsa bland de anställda och vidta åtgärder i förebyggande och rehabiliterande syfte. Detta dokument är ett stöd i arbetet med hantering av sjukfrånvaro och arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som vidtas för att en individ ska återvinna funktionsförmåga och förutsättningar för ett gott liv. Arbetslivsinriktad rehabilitering är de insatser som behövs för att medarbetare som drabbats av sjukdom eller skada ska få tillbaka arbetsförmåga och återgå till arbetslivet. När behov av arbetslivsinriktad rehabilitering uppstår ska rehabiliteringsprocessen påbörjas så snart det är möjligt. Rehabiliteringens mål ska i första hand vara medarbetarens återgång till eget arbete enligt gällande anställningsavtal. Ansvar Rehabilitering är ett gemensamt ansvar för både chef och medarbetare. Ju tidigare ohälsa uppmärksammas och åtgärder vidtas, desto större möjlighet till ett bra resultat. Arbetsgivaren har enligt socialförsäkringsbalken och arbetsmiljölagen (AML) ett ansvar för att en medarbetare som drabbas av skada eller sjukdom får del av de rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs för att kunna återgå till arbetet. Chefens ansvar: att en god arbetsmiljö upprätthålls på arbetsplatsen att uppmärksamma och följa upp tidiga tecken på ohälsa att hålla regelbunden kontakt med medarbetare vid sjukfrånvaro att en sjukskriven medarbetare får samma information som övriga medarbetare att följa upp sjukfrånvaro att vidta de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återfå arbetsförmågan En sjukskriven medarbetares skyldigheter finns reglerade i Socialförsäkringsbalken. Balken säger att en medarbetare både är skyldig att lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga hans eller hennes rehabiliteringsbehov och att aktivt medverka i rehabiliteringen. I annat fall föreligger inte rätt till ersättning från sjukförsäkringen.

4 Medarbetaren ansvar (socialförsäkringsbalken 30 kap 7 ): 4 (16) att vara aktiv i sin egen rehabilitering och fullfölja uppgjorda planer att lämna de uppgifter som behövs för rehabiliteringen att i möjligaste mån upprätthålla kontakt med arbetsplatsen att visa läkarintyg fr o m 8:e kalenderdagen i sjukperioden samt vid förlängd sjukskrivning Försäkringskassans ansvar (socialförsäkringsbalken 30 kap 8-11 ): Försäkringskassan är den myndighet som har samordningsansvaret när en individ behöver flera olika rehabiliteringsinsatser. Försäkringskassan kontaktar arbetsgivaren för att få in nödvändiga uppgifter samt kallar vid behov till ett avstämningsmöte. På ett avstämningsmöte diskuteras vilka åtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna komma tillbaka till arbetet. Förebyggande insatser Chefen är ett viktigt verktyg i det förebyggande arbetet. Att se och bekräfta sina medarbetare, att vara tillgänglig och lyhörd hör till det grundläggande chefsansvaret liksom att skapa delaktighet och förutsättningar för personlig utveckling för medarbetarna. Med tidigt insatta åtgärder kan man i många fall undvika långvariga sjukskrivningar. För att förebygga sjukskrivningar ska man vara uppmärksam på tidiga tecken på ohälsa såsom t.ex: upprepad korttidsfrånvaro eller mönster i korttidsfrånvaron ändrat beteende medarbetaren visar mindre intresse för arbetet, håller sämre ordning Förebyggande sjukpenning Den anställda kan få sjukpenning om han eller hon genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden. Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och godkännas av Försäkringskassan. Vid förebyggande sjukpenning betalar Försäkringskassan sjukpenning från och med första dagen, karensdag gäller inte. Företagshälsovården Företagshälsovården är en expertresurs som kan användas när behov finns att undersöka och bedöma de fysiska och psykiska riskerna i arbetet. De kan hjälpa till vid rehabilitering och vara ett stöd kring de anpassningsåtgärder som behöver genomföras på arbetsplatsen. Vid avstämningsmöten kan företagshälsovården delta. Om en sjukskrivning beror på arbetsrelaterade hälsoproblem ska medarbetaren senast efter 14 dagars sjukskrivning få kontakt med företagshälsovården för att få hjälp med att hitta lösningar på problemen. Beställning görs av rehabiliteringssamordnare vid personalsektionen. Vid stress och utmattningsproblematik kan medarbetaren få samtalsstöd hos psykolog och/eller sjukgymnastik efter bedömning av företagshälsovården.

5 Avstämningsmöte sker efter halva tiden. Beställning görs av rehabiliteringssamordnare vid personalsektionen. 5 (16) Alla medarbetare har möjlighet att uppsöka företagshälsovården vid arbetsrelaterade problem. Om ytterligare insatser behövs kontaktar företagshälsovården närmaste chef för diskussion och planering/beslut. Sjukanmälan och friskanmälan Första sjukdagen gör medarbetaren en sjukanmälan till växeln, tfn samt meddelar sin närmaste chef. Växeln mailar till lönehandläggarna som lägger in första sjukdag i Egenrapportering samt meddelar närmaste chef/ personaladministratör. När medarbetaren är tillbaka på arbetet ligger ett mail i Outlook där man ombeds komplettera uppgifterna i Egenrapportering med övriga sjukdagar. OBS! Sjukfrånvaro får inte bytas ut mot annan ledighet Senast sjukdag 3 kontaktar närmaste chef den sjukskrivne och hör efter när återgång i arbete kan bli aktuellt och vad som kan göras för att underlätta återgång. Efter sju dagars sjukskrivning ska en kopia på läkarintyget skickas/lämnas till närmaste chef och en kopia skickas/lämnas till personalsektionen. Originalet skickas till Försäkringskassan av den anställde. Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren begära läkarintyg från en tidigare dag i sjukperioden eller från första dagen av kommande korta sjukperioder (s.k. första-dagsintyg), dock längst under 12 månader. Lokal arbetstagarorganisation ska informeras om det tilltänkta beslutet. Efter 14 dagars sjukskrivning kontaktas den sjukskrivne för ett möte med utredning av arbetsförmågan under sjukfrånvaron (blankett). Även vid korttidsfrånvaro, mer än 6 tillfällen under löpande kalenderår, ska en utredning ske. Närmaste chef bevakar via Palasso vilka som varit sjuka mer än 6 tillfällen. Friskanmälan ska göras till närmaste chef senast dagen innan återgång i arbete. Om medarbetaren återinsjuknar inom 5 kalenderdagar räknas det som en förlängning av tidigare sjukperiod och därför dras ingen ytterligare karensdag. Läkarintyg ska lämnas från 8:e kalenderdagen i den nya sjukperioden. Beslut om sjukersättning/förtidspension från Försäkringskassan ska omgående skickas till lönehandläggare. Läkarintyg/ Medicinskt underlag Läkarintyget är ett underlag för bedömning av rätten till sjuklön. Läkarintyget är till för att arbetsgivaren och Försäkringskassan ska kunna bedöma om den anställde har rätt till sjuklön och sjukpenning. Intyget ger inte den anställda automatiskt rätt till sjuklön eller sjukpenning.

6 I intyget ska läkaren beskriva hur den anställdes medicinska tillstånd påverkar hennes eller hans förmåga att arbeta. Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som den anställda inte klarar av att utföra på grund av sjukdom. 6 (16) Högriskskydd Om ett läkarintyg inte innehåller tillräckliga uppgifter för att bedöma om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom behöver arbetsgivaren inte acceptera läkarintyget. Tag kontakt med läkaren för ett förtydligande. Om den anställde inte lämnar ett läkarintyg den åttonde kalenderdagen som visar att hon eller han är sjuk och inte kan arbeta är du inte skyldig att betala sjuklön. Den grundläggande förutsättningen för rätt till sjuklön är att den anställdes arbetsförmåga på grund av sjukdom är så pass nedsatt att hon eller han är förhindrad att utföra arbete. Allmänt högriskskydd Antalet karensdagar är begränsade till tio (10) under en 12-månadersperiod. Den som är sjuk mer får sjuklön från första dagen under resten av 12- månadersperioden. Särskilt högriskskydd Om den anställde har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom, som gör att han/hon ofta måste vara borta från arbetet eller medför risk för en eller flera längre sjukperioder (28 dagar) kan han/ hon få sjuklön redan från första dagen. Med "ofta" menas att antalet sjukdomsfall under ett år bedöms bli fler än tio (10). Den anställde söker själv om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Beslutet ska lämnas till lönehandläggare. Om den anställde beviljas särskilt högriskskydd får arbetsgivaren, efter skriftlig ansökan, ersättning för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan. Försäkringskassans arbete Rehabiliteringskedjan Rehabiliteringskedjan som infördes den 1 juli 2008 är försäkringskassans verktyg vid bedömning av rätten till ersättning vid sjukdom. Det finns fasta avstämningspunkter där bedömningsgrunden förändras; Dag Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna hos nuvarande arbetsgivare. Dag Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.

7 Dag (16) Sjukpenning beviljas bara när försäkrad saknar arbetsförmåga på hela arbetsmarknaden och inte kan utföra något arbete hos arbetsgivaren. Sjukpenning kan utges i högst 364 dagar under en period på 450 dagar (15 mån=ramtid)). Sjukskrivningsperioder inom ramtiden läggs samman. Sammanläggning av sjukperioder. När en medarbetare sjukanmäler sig befinner hon/han sig normalt på dag 1 i rehabiliteringskedjan. Om medarbetaren är mellan två sjukperioder och har arbetat en kortare period än 90 dagar läggs sjukperioderna ihop. Det betyder att arbetsförmågan redan från början kan bedömas i förhållande till andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren eller mot hela arbetsmarknaden. En period om 90 dagar innebär 90 kalenderdagar. Exempel Sofia begär sjukpenning efter att ha fått sjuklön i 14 dagar. För två månader sedan var hon också sjuk och fick sjukpenning i en sjukperiod som varade 100 dagar. Eftersom hon har arbetat mindre än 90 dagar sedan hon fick sjukpenning senast ska hennes sjukperioder läggas samman. Den första dag Sofia kan få sjukpenning befinner hon sig på dag 115 i rehabiliteringskedjan, eftersom den tidigare sjukperiodens 100 dagar läggs ihop med de 14 dagar som hon har fått sjuklön. Försäkringskassan bedömer därför hennes arbetsförmåga både i förhållande till hennes vanliga arbete och till andra arbeten som arbetsgivaren kan erbjuda redan den första dagen som hon begär sjukpenning. Dag 365- Arbetsförmågan bedöms mot hela arbetsmarknaden. Sjukpenning på fortsättningsnivå kan utgå i ytterligare 550 dagar, efter egen ansökan, med en lägre ersättningsnivå (75 %). Om sjukperioden pågått i dagar upphör försäkringen att gälla. För att omfattas av en ny sjukperiod med sjukpenning måste arbetstagaren ha arbetat minst 87 dagar. I vissa fall kan ytterligare dagar med sjukpenning beviljas. Det gäller t.ex. i de fall personen inte kan delta i någon aktivitet hos Arbetsförmedlingen och dagar med sjukpenning ( =914 dagar) egentligen tagit slut. Fortsatt sjukpenning kan beviljas vid synnerliga skäl, då bibehålles ursprunglig ersättningsnivå (80 %). Arbetsgivarutlåtande Inför att Försäkringskassan ska ta ställning till arbetsförmågan hos den anställde i annat arbete än det ordinarie, kan de begära in ett arbetsgivarutlåtande. I utlåtandet ska arbetsgivaren ange vilka möjligheter som finns att ta tillvara den anställdes arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet efter omplacering, anpassning eller annan rehabiliteringsåtgärd. Det är den anställde som ansvarar för att lämna in utlåtandet till Försäkringskassan.

8 Om Försäkringskassan drar in sjukpenningen I de fall Försäkringskassans utredning visar att medarbetaren har en arbetsförmåga som kan användas i ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete kan Försäkringskassan dra in sjukpenningen. 8 (16) Arbetsgivaren har inte någon skyldighet att kompensera arbetstagaren ekonomiskt om inte arbete utförs. Arbetsgivarens ansvar för anpassning och rehabilitering enligt Arbetsmiljölagen upphör dock inte. Kontakta därför rehabiliteringssamordnaren på personalsektionen. Boka ett möte med arbetstagaren och utred orsaken till indragningen. Tag hjälp av Företagshälsovården och gör en arbetsförmågebedömning. Mälardalens högskolas rehabiliteringsprocess Sjukfrånvaro dag 1-14 Efter karensdagen följer en sjuklöneperiod som sträcker sig fram t o m 14:e sjukdagen. Ansvarig chef är den som beslutar om rätten till sjuklön under den här perioden. För att medarbetaren ska ha rätt till sjuklön krävs det att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom/skada. Istället för sjuklön kan medarbetaren tillfälligt erbjudas andra arbetsuppgifter som han eller hon kan utföra trots sin sjukdom/skada. Ett sådant erbjudande måste medarbetaren acceptera, förutsatt att det inte innebär lägre lön. Om en medarbetare kan arbeta trots sjukdom/skada men inte resa till arbetet på vanligt sätt på grund av sjukdomen/skadan kan medarbetaren erbjudas ersättning för merkostnader för resor till arbetet istället för sjuklön(kostnaden ska vara skälig). Räknas som beskattad förmån och arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter. Vid tveksamheter om rätten till sjuklön kontaktas personalchef/ personalhandläggare Sjukfrånvaro dag 15- Den 15:e sjukdagen sker automatiskt en sjukanmälan till Försäkringskassan via lönehandläggaren. Medarbetaren får hemsänt en blankett från Försäkringskassan som ska fyllas i och skickas tillbaka tillsammans med läkarintyg i original, därefter bedöms rätten till sjukpenning. Vid långvarig sjukdom förväntas medarbetaren besöka arbetsplatsen regelbundet, exempelvis vid personalmöten och APT, om så är möjligt. Vid behov utses en fadder/stödperson för att hjälpa den sjukskrivne att upprätthålla kontakten med arbetsplatsen. Kom ihåg att en sjukskriven medarbetare utan aktivitet och utan kontakt med arbetslivet snabbt kan få svårt att upprätthålla självkänsla m.m. vilket försvårar återgång i arbete.

9 Upprepad korttidssjukfrånvaro Om en medarbetare ofta är sjuk (6 tillfällen under en 12-månadersperiod) ska en utredning göras. Syftet med utredningen är att så tidigt som möjligt ta reda på om något kan göras på arbetsplatsen för att förebygga ytterligare sjukfrånvaro. Medarbetaren har möjlighet att ta med sig en facklig företrädare/skyddsombud eller någon annan till mötet. Utredningen ska dokumenteras på blankett Utredning av arbetsförmåga vid sjukfrånvaro. 9 (16) I en del fall kan det vara nödvändigt att kräva läkarintyg från första sjukdagen. Se under avsnitt Sjukanmälan/Friskanmälan. Utredning av arbetsförmåga vid sjukfrånvaro Närmaste chef ansvarar för att utredning av arbetsförmåga sker vid sjukfrånvaro längre än 14 dagar. Syftet med utredningen är att ge svar på orsak till arbetsoförmågan samt åtgärder som behöver vidtas för att medarbetaren så snart som möjligt ska återgå i ordinarie arbete. Det föreligger dock ingen skyldighet att utvidga verksamheten för att skapa nya arbetsuppgifter åt medarbetaren. Utredningen ska ge svar på: orsak till arbetsoförmågan vilka åtgärder som behöver vidtas vad som gjorts tidigare hur ser prognosen ut för återgång i arbete möjlighet till deltidssjukskrivning Utredningen genomförs vid ett möte mellan chef och medarbetare och ska dokumenteras på blankett Utredning av arbetsförmåga vid sjukfrånvaro. Ansvarig chef är den som tar initiativ till mötet. Medarbetaren har möjlighet att ta med sig en facklig företrädare/skyddsombud eller någon annan till mötet. Man behöver inte vänta på återkoppling från Försäkringskassan för att påbörja planerade rehabiliteringsåtgärder som inte kräver Försäkringskassans medverkan eller godkännande. Arbetsgivaren bör hjälpa till att motivera och aktivera en sjukskriven medarbetare utan att ta över dennes ansvar för sin rehabilitering! Deltidssjukskrivning Om en medarbetare blir sjukskriven på deltid är grundregeln att varje ordinarie arbetsdag ska förkortas. I de fall detta medför svårigheter kan arbetstiden i samråd med Försäkringskassan och medarbetaren förläggas på annat sätt. Arbetstiden på deltid får ej överskridas i form av flex- eller övertid. Träning eller besök hos vårdgivare ska ske utom arbetstid. OBS! Den som är deltidssjukskriven och blir helt sjuk en eller flera dagar skall sjukanmäla sig både till arbetsgivaren och till Försäkringskassan. Försäkringskassan betalar sjukpenning för hela sjukperioden. (Sjuklön utgår ej).

10 Avstämningsmöte Ett steg i rehabiliteringen är att kalla till ett avstämningsmöte där berörda parter deltar. Mötet kan vara initierat av såväl Försäkringskassan som arbetsgivaren. Vid mötet deltar närmaste chef, rehabiliteringssamordnare vid personalsektionen, medarbetaren och representant för Försäkringskassan. Medarbetaren ska erbjudas att ta med sig en facklig företrädare/skyddsombud eller annan stödperson. 10 (16) Tidigare utredning fungerar som en utgångspunkt för diskussionen vid mötet. Syftet med avstämningsmötet är att komma fram till kortsiktiga och långsiktiga mål för medarbetaren och utifrån dessa upprätta en handlingsplan över de åtgärder som krävs. Målsättningen med rehabiliteringen ska i första hand vara återgång till ordinarie arbete. Dokumentation sker på blankett Minnesanteckningar- avstämningsmöte gällande rehabilitering. För att planera och följa upp rehabiliteringsåtgärderna kan ytterligare möten med berörda parter vara nödvändiga. Ansvarig chef ansvarar tillsammans med medarbetaren för genomförande och uppföljning av rehabiliteringsprocessen. Anpassning Om en medarbetares funktionsnedsättning blir långvarig eller bestående ska ansvarig chef, så långt det är möjligt, anpassa arbetet så att medarbetaren kan fortsätta arbeta eller återgå i arbete. Detta kan ske genom att anpassa arbetsuppgifter, arbetsmetoder, arbetstider eller något annat på arbetsplatsen. Arbetsanpassning görs utifrån ordinarie arbete vilket innebär att medarbetaren efter anpassningen ska kunna utföra ordinarie arbetsuppgifter. Är arbetsanpassning inte möjlig kan omfördelning av arbetsuppgifter inom arbetsgrupp eller arbetsplats ibland vara ett alternativ, dock är man som arbetsgivare inte skyldig att skapa nya arbetsuppgifter. Vid behov av arbetsanpassning kan företagshälsovården konsulteras. OBSERVERA! Arbetsanpassning eller omfördelning av arbetsuppgifter får aldrig medföra avsevärt försämrad arbetsmiljö för andra medarbetare eller att verksamhetens kvalitet påverkas negativt. Konsekvensanalys enligt SAM ska göras. Arbetshjälpmedel Om medarbetare har behov av ett arbetshjälpmedel som normalt inte hör till verksamheten kan bidrag för detta sökas hos Försäkringskassan. Viktigt att komma ihåg är att bidragsansökan måste göras innan hjälpmedlet köps in. Mer information finns på Enklare arbetshjälpmedel kan efter överenskommelse betalas av arbetsgivaren. Vid behov av arbetshjälpmedel kan företagshälsovården konsulteras.

11 Arbetsprövning och Arbetsträning Har arbetstagaren varit sjukskriven en längre tid kan arbetsprövning och/eller arbetsträning bli aktuellt. 11 (16) Arbetsprövning innebär att medarbetaren är på sin egen arbetsplats för att under högst två veckor prova sin arbetsförmåga och därmed utreda om det överhuvudtaget är aktuellt med en arbetsträning eller återgång i arbete partiellt. Arbetsprövning kan bara bli aktuellt om medarbetaren är helt sjukskriven. Om medarbetaren är partiellt sjukskriven kan arbetsprövning ske endast om det är fråga om att medarbetaren ska byta arbetsuppgifter eller för att utreda om arbetsträning är aktuellt. Arbetsträning innebär att medarbetaren är på egen eller annan arbetsplats under max tre månader. Syftet med arbetsträningen är att: arbetstagaren successivt får träna upp sin arbetsförmåga klargöra hur arbetstagarens arbetsförmåga ser ut Under arbetsträningen skall medarbetaren ha en utsedd handledare. Vare sig medarbetaren ska arbetsträna på ordinarie eller annan arbetsplats är det ansvarig chef och Försäkringskassan som tillsammans med medarbetaren ansvarar för planering, genomförande och uppföljning av arbetsträningen. Gör en skriftlig planering där följande framgår: Arbetsträningens syfte och mål Arbetsträningens längd och omfattning Arbetstid och arbetsuppgifter Hur sker uppföljningen under pågående arbetsträning och efteråt Vad händer efter avslutad arbetsträning Hur fördelas ev. ekonomiskt ansvar Både arbetsprövning och arbetsträning beslutas i samråd med Försäkringskassan som under arbetsträningen betalar rehabiliteringsersättning istället för sjukpenning. Under arbetsprövning utgår sjukpenning. Arbetsfömågebedömning Om man under rehabiliteringens gång märker att medarbetaren inte klarar att komma tillbaka till ordinarie arbetsuppgifter kan en arbetsfömågebedömning göras. Denna utförs av företagshälsovården efter beställning av rehabiliteringssamordnare på personalsektionen. Utredningen ska visa vilka arbetsuppgifter medarbetaren kan klara av och blir ett viktigt instrument i en omplaceringsutredning.

12 Rätt till ledighet för att pröva annat arbete(lag 2008:265) En sjukskriven medarbetare har rätt att vara ledig för att prova annat arbete. 12 (16) Syftet är att det ska bli lättare för den sjukskrivne att prova ett arbete som passar bättre utifrån aktuell situation och därmed kunna återfå arbetsförmåga. Villkor för ledighet är att arbetstagaren haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom i förhållande till ordinarie arbete under minst 90 dgr samt ingått ett anställningsavtal med en annan arbetsgivare fr.o.m. dag 91 t.o.m. dag 180 i sjukperioden. Omfattningen av ledigheten ska motsvara omfattningen på den nya anställningen. Ledigheten kan maximalt pågå under nio månader. Ledigheten ska sökas senast 2 veckor före ledighetens början. Det ska framgå av ansökan hur länge ledigheten beräknas pågå. Om medarbetaren vill avbryta ledigheten ska detta anmälas till arbetsgivaren senast 1 månad före återgång. Introduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen När arbetstagaren nått maximalt antal dagar med sjukpenning överförs han/hon till Arbetsförmedlingen för att genomgå ett arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram under max 3 mån. Arbetsgivaren beviljar tjänstledighet utan lön under förutsättning att rehabiliteringen inte är så gott som fullbordad. Om en nästan fullbordad rehabilitering följs av en tjänstledighetsperiod kan följden bli att rehabiliteringen måste starta om på nytt. Kontakta alltid rehabiliteringssamordnare för råd. Avslut av rehabiliteringsarbetet Om medarbetaren återgår i ordinarie arbete När en medarbetare genomgått en rehabiliteringsprocess och återgått i ordinarie arbete, med eller utan anpassning, ska processen avslutas på ett formellt sätt. Det sker genom ett avslutande möte, där alla inblandade parter träffas och går igenom vad som genomförts och resultatet. Om medarbetaren avbryter eller inte medverkar i sin rehabilitering Om medarbetaren utan godtagbara skäl avbryter eller inte medverkar i rehabiliteringsprocessen ska rehabiliteringen anses vara avslutad. I detta läge kan arbetsgivaren överväga uppsägning av personliga skäl. Närmaste chef kontaktar personalchef för ställningstagande. Försäkringskassan meddelas.

13 Om medarbetaren inte kan återgå i arbete Om det har konstaterats att en medarbetare har en bestående funktionsnedsättning på grund av sjukdom eller skada och därför inte kan återgå i arbete utifrån det egna anställningsavtalet ska möjligheten till omplacering utredas. Det är viktigt att de arbetsrättsliga konsekvenserna görs kända för medarbetaren i detta läge. 13 (16) Omplaceringsmöjligheter på Mälardalens högskola utreds av personalhandläggare. I första hand utreds möjligheter att omplacera medarbetaren till ett arbete som han eller hon kan klara utan extra insatser. I andra hand till ett arbete som han eller hon kan klara efter vissa anpassningsåtgärder. Omplaceringserbjudande delges medarbetaren skriftligt tillsammans med information om konsekvenserna av att tacka nej till ett skäligt omplaceringserbjudande. Medarbetaren ska svara skriftligt. Om en medarbetare tackar nej till skälig omplacering eller om medarbetaren inte kan erbjudas någon omplacering ska arbetsgivaren ta ställning till hur avslut ska göras. Samtliga rehabiliteringsinsatser i ärendet måste vara väl dokumenterade. Vid en uppsägning av personliga skäl måste också en dokumenterad omplaceringsutredning finnas. Av den ska följande framgå: utredningstid vilka omplaceringsalternativ som funnits under utredningstiden, inklusive kompetenskrav. om medarbetaren ej uppfyllt kompetenskraven ska detta motiveras vilken eller vilka omplaceringsalternativ som medarbetaren erbjudits om medarbetaren tackat nej till skäliga omplaceringserbjudanden En avslutning av anställningen innebär förhoppningsvis en ny inriktning på arbetslivet. För att underlätta detta kan arbetsgivaren, efter individuell prövning, i vissa fall bistå med ytterligare stöd. Detta förutsätter dock att medarbetaren säger upp sin anställning och att parterna gör en överenskommelse om åtgärden. Ny anställning på MDH Om medarbetaren tackar ja till ett omplaceringserbjudande ska ett nytt anställningsavtal skrivas. Medarbetaren bör ges möjlighet till inskolning på den nya arbetsplatsen generellt motsvarande den tid som en nybörjare behöver, ett övre riktvärde kan vara sex månader. I de fall rehabiliteringsinsatser är nödvändiga ska dessa planeras och genomföras utöver tiden för inskolning. Sjuk- eller aktivitetsersättning Får en medarbetare varaktig sjukersättning på heltid ska anställningen på Mälardalens högskola avslutas. Vid varaktig sjukersättning på deltid kvarstår den ursprungliga anställningen och ett deltidsavdrag görs i samma omfattning som den beviljade sjukersättningen. Den anställde får sedan kompensation via SPV. Tidsbegränsad sjukersättning förlängs inte efter

14 Dokumentation Utredning i original samt alla uppgifter av betydelse såsom läkarintyg, arbetsförmågebedömning m.m. samlas i ett kuvert som, när rehabiliteringen är avslutad, diarieförs och arkiveras i personakt på Personalsektionen. 14 (16) Dokumentationen omfattas av sekretess och ska därför förvaras i låst utrymme. Medarbetaren själv, chef och personalenheten har rätt att ta del av dessa arkiverade handlingar. Ekonomiskt ansvar Arbetsgivaren har ett förstahandsansvar för att vidta och finansiera arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som syftar till att medarbetaren ska återgå till arbete enligt gällande anställningsavtal. Ansvaret för dessa kostnader ligger i första hand på varje akademi/sektion/enhet.

15 Lagar mm Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar finns reglerat i nedanstående lagar/motsv. Varje lag följs av en kort beskrivning av innehållet. 15 (16) Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Arbetsgivaren ska enligt 3 kap, 2a organisera arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering så att övriga skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring fullgörs. Socialförsäkringsbalken (SFB 2010:110) Enligt 30 kap 6 ska arbetsgivaren efter samråd med medarbetaren lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att medarbetarens behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas. Arbetsgivaren ska i övrigt medverka till att behovet av rehabilitering klarläggs. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. I 7 regleras att medarbetare är skyldiga att lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga rehabiliteringsbehov och att aktivt medverka i rehabiliteringen. Arbetsanpassning och rehabilitering ( AFS 1994:1) Arbetsgivare ska kontinuerligt ta reda på vilka behov av arbetsanpassning och rehabilitering medarbetare har. För medarbetare som har behov av arbetsanpassning och rehabilitering ska arbetet med detta påbörjas så tidigt som möjligt. Lagen om sjuklön (SFS 1991:1047) Reglerar medarbetares rätt till sjuklön. Övriga regler som kan bli aktuella finns i: Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Lagen om anställningsskydd (SFS 1982:80)

16 Checklista 16 (16) Medarbetaren gör sjukanmälan enligt rutin på arbetsplatsen. Chef kontaktar medarbetaren senast 3:e sjukdagen. Medarbetaren visar läkarintyg från 8:e kalenderdagen i sjukfrånvaron. Chef/motsvarande håller kontinuerlig kontakt med medarbetaren under hela sjukskrivningstiden. Chef kallar medarbetaren till utredning inom de första 14 dagarna i sjukperioden alt. vid upprepad korttidsfrånvaro (fler än 6 tillfällen under en 12-månadersperiod). Facklig representant/skyddsombud/annan stödperson kan delta. Medarbetaren har ansvaret. Skriftlig handlingsplan med tidplan för återgång i arbete ska upprättas i samarbete med Försäkringskassan. Genomförande och uppföljning av handlingsplan ska ske. Rehabiliteringssamordnare ger vid behov stöd till chefer i alla delar av processen kring utredning, arbetsanpassning och återgång i arbete efter sjukskrivning.

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de ska bli ett bra stöd för chefer och medarbetare. Giltighetstid 3 år Dokumentansvarig Anne Karlenius

Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de ska bli ett bra stöd för chefer och medarbetare. Giltighetstid 3 år Dokumentansvarig Anne Karlenius FÖRORD Rehabiliteringsarbetet i Luleå kommun är en viktig aktivitet i kommunens strävan att vara en attraktiv arbetsgivare. En effektiv och tydlig rehabilitering är en angelägenhet för hela organisationen

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Dnr: KS 2013-335 Typ av dokument: Rutin Handläggare: Personalutvecklare

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Rehabilitering inom Alvesta Kommun

Rehabilitering inom Alvesta Kommun Rehabilitering inom Alvesta Kommun Innehållsförteckning Innehåll: Rehabilitering rutin 3 Friskfaktorer och tidiga signaler 3 Rutiner i samband med sjukfrånvaro 4 Rehabiliteringskedjan 5 Rutiner i samband

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Rutiner för arbete med rehabilitering

Rutiner för arbete med rehabilitering PERSONALENHETEN 2010-02-04 Enköpings kommun Rutiner för arbete med rehabilitering Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Kungsgatan 42 0171-250 00 0171-392 68 7

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT TOMMY ISESKOG GÖTEBORG 20 MARS 2013 BILD 1 ARBETSGIVARENS SKYLDIGHET ATT ORGANISERA REHABILITERING PÅ ETT LÄMPLIGT SÄTT Uppföljning

Läs mer

Om socialförsäkringen

Om socialförsäkringen Arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Välkommen till Försäkringskassan

Välkommen till Försäkringskassan Arbetsgivare Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar upp delar av socialförsäkringen ur ett arbetsgivarperspektiv. Det handlar om ditt ansvar för dina anställdas hälsa och arbetsmiljö,

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring RIKTLINJER FÖR REHABILITERINGSARBETET INOM HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalens kommuns riktlinjer för arbetsmiljöfrågor

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY EDA KOMMUN REHABILITERINGS- POLICY Reviderad 2012-02-21 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. KOMMUNIKATION OCH AVSTÄMNING... 4 3. DOKUMENTATION... 4 4. KOSTNADER FÖR REHABILITERING... 4 5. INFORMATION

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy 1 ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Rehabiliteringspolicy och handlingsplan för Hällefors kommun Policy Vi vill med denna policy och genom fastställda rutiner, som är gemensamma

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Åter till arbetet 2.0

Åter till arbetet 2.0 Åter till arbetet 2.0 fackliga riktlinjer för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering Skriften är framtagen av: Christina Järnstedt, Landsorganisationen i Sverige (gruppens

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

45/13 Sammanhållen personalpolitik

45/13 Sammanhållen personalpolitik Landstingsfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-04-23 LS-LED13-122-4 45/13 Sammanhållen personalpolitik Diarienummer: LS-LED13-122 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare ÖREBRO LÄNS LANDSTING Så här arbetar med rehabilitering Information till arbetsgivare arbetar med företagshälsovård Företagshälsovården är en oberoende expertresurs...... inom områdena arbetsmiljö och

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Lättläst svenska Anställning med lönebidrag Du som är arbetsgivare kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Bidraget ska hjälpa dig om

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetsgivare. 2015-02. Anställning med lönebidrag Du kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Ersättningen

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten.

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten. Revisionsrapport Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Lekebergs kommun Marlen Dagersten 2013 2013-06-19 Fredrik Alm Uppdragsledare 2013 Lekebergs kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Sid 1 (7) RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Enligt beslut i Gävle kommuns fullmäktige ska 1,5 % av det totala antalet medarbetare i koncernen utgöras av funktionshindrade. Näringsliv & arbetsmarknad

Läs mer

Ändringar i Allmänna anställningsvillkor

Ändringar i Allmänna anställningsvillkor Bilaga 2 SIF & CF Ändringar i Allmänna anställningsvillkor 1 Omfattning Stycke ett får följande nya lydelse Avtalet gäller för samtliga medarbetare i företag anslutna i Almega Tjänsteförbunden, Almega

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Sida 1/8 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Socialförsäkring i förändring

Socialförsäkring i förändring Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning för höga

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Kompendium: Termer och begrepp inom försäkringsmedicin Grundläggande principer

Kompendium: Termer och begrepp inom försäkringsmedicin Grundläggande principer Sida 1 av 11 Kompendium: Termer och begrepp inom försäkringsmedicin Grundläggande principer Generellt Den sjuke Arbetsgivaren Behandlande läkare Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Införande av en rehabiliteringskedja

Införande av en rehabiliteringskedja S2007/11032/SF Införande av en rehabiliteringskedja Promemoria Socialdepartementet Förord Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Socialdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa?

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa? Rehab Sidan 2 Läkaren säger att jag är utbränd och att det kan ta lång tid att komma tillbaka. Annika låter trött och lite skamsen när hon ringer och berättar för sin chef Birgitta om det läkarutlåtande

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Mer information till arbetsgivare om sjuklön. Mer information till arbetsgivare om sjuklön

Mer information till arbetsgivare om sjuklön. Mer information till arbetsgivare om sjuklön Mer information till arbetsgivare om sjuklön 1 2 Mer information till arbetsgivare om sjuklön Utgivare: Försäkringskassan Försäkringsprocesser, sjukpenning och samordning Reviderad: 2013-12-16 Kontaktinformation

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2000:630 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

Utvecklingsanställning

Utvecklingsanställning Lättläst svenska Utvecklingsanställning Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är arbetssökande och som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning.

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer