Rutiner för arbete med rehabilitering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rutiner för arbete med rehabilitering"

Transkript

1 PERSONALENHETEN Enköpings kommun Rutiner för arbete med rehabilitering Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Kungsgatan ENKÖPING E-post: kommunstyrelsekontor@kommun.enkoping.se

2 2 (18) Innehållsförteckning Sidnr Inledning 3 Försäkringskassans rehabiliteringskedja 4 Praktiskt genomförande av en rehabiliteringsuppföljning 5 Rehabiliteringsprocessen 11 Omplacering 12 Att avsluta en anställning 13 Roller i rehabiliteringsprocessen 13 Lagar 15 Ordlista/ Definitioner 17

3 3 (18) Rutiner för arbete med rehabilitering inom Enköpings kommun Inledning Syftet med detta dokument är att klarlägga hur rutinerna för rehabiliteringsarbetet med sjukskrivna medarbetare ska bedrivas inom Enköpings kommun. Dokumentet ska fungera som en handledning för chefer inom Enköpings kommun i hur de ska gå tillväga i det praktiska rehabiliteringsarbetet. Arbetsmiljö Att arbeta med arbetsanpassning och rehabilitering är en del av det övergripande arbetsmiljöarbetet. Enköpings kommuns målsättning är att våra medarbetare ska må bra på arbetsplatsen. Om våra medarbetare drabbas av sjukdom ska vi ha ett aktivt och strategiskt rehabiliteringsarbete som skapar möjligheter för medarbetarna att snabbt återfå sin arbetsförmåga med eller utan arbetsanpassning. Till dig som chef Som chef spelar du en viktig roll för att Enköpings kommun ska kunna bedriva ett aktivt rehabiliteringsarbete. Utifrån de riktlinjer och regelverk som finns runt rehabilitering ska vi som arbetsgivare utforma en tydlig rehabiliteringsprocess samtidigt som vi tar tillvara på våra medarbetares individuella förutsättningar och behov. För att klara detta är det viktigt att använda den kunskap och kontakt som du som chef har till dina medarbetare. Några goda råd inför en rehabiliteringsprocess Arbetsgivaren har ett direkt rehabiliteringsansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan med medarbetaren Informera i ett tidigt skede vilka rättigheter och skyldigheter som föreligger i processen Var mycket noggrann med att dokumentera alla delar i sjukskrivnings- och/eller rehabiliteringsprocessen Sammankalla och informera berörda parter i ett tidigt skede Sätt upp en tidsplan för de insatser som görs och planeras Sekretess Tänk på att alla personer som är inblandade i arbetet med rehabilitering av en enskild person omfattas av sekretesslagens bestämmelser. Det får under inga omständigheter yppas sådan information som på något sätt skulle kunna komma individen till men. Hämta alltid samtycke från individen innan du diskuterar ett ärende med någon tredje part, vare sig det gäller facket, Previa eller någon annan. Vid frågor kring detta dokument vänd dig till din personalkonsult

4 4 (18) Försäkringskassans rehabiliteringskedja Från och med 1 juli 2008 införde försäkringskassan en ny rehabiliteringskedja. Principerna för den s.k. rehabkedjan är att ha en tydlig struktur i rehabarbetet med bestämda tidsramar. Syftet är att genom en tidsbestämd rehabkedja skapa en mer rättssäker process där den försäkrade vet vad den kan vänta sig av sjukförsäkringen. Man vill också tydligare befästa den sjukskrivnes eget ansvar för att komma tillbaka i arbete och trycka på vikten av tidiga insatser på arbetsplatsen. Dag 1-90 Dag Dag Dag 365 Arbetsförmågan bedöms gentemot ordinarie Arbetsförmågan bedöms även gentemot andra tillgängliga Arbetsförmågan bedöms gentemot hela den reguljära arbets- Bedömning mot den reguljära arbetsuppgifter hos arbetsuppgifter hos marknaden om ej arbetsmarknaden görs om arbetsgivaren arbetsgivaren särskilda skäl kan tillämpas el en sådan det inte kan bedömning anses anses oskäligt oskälig Antalet dagar med sjukpenning är 364 och därefter kan maximalt ytterligare 550 dagar med förlängd sjukpenning utges. Det totala antalet dagar med sjukpenning och förlängd sjukpenning blir därmed 914 och därefter står man inför så kallad utförsäkring. Vid allvarlig sjukdom kan man beviljas fortsatt sjukpenning och antalet med dessa dagar är obegränsat. 90 dagar När en person har varit sjukskriven i 90 dagar ska dennes arbetsförmåga enligt försäkringskassans rehabkedja även bedömas gentemot andra tillgängliga arbeten hos arbetsgivaren. Detta gäller för vakanta tjänster eller andra tillgängliga, tillfälliga arbetsuppgifter. Arbetsgivaren har alltså inga skyldigheter att inrätta nya tjänster eller anpassa tjänsternas innehåll på ett sådant sätt att övriga medarbetare får negativa konsekvenser i sitt arbete. 180 dagar När en person har varit sjukskriven i 180 dagar ska dennes arbetsförmåga enligt försäkringskassans rehabkedja bedömas i förhållande till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. En undantagsregel finns dock där bedömningen på grund av särskilda skäl skjuts upp, dvs. om personen med stor sannolikhet kommer att kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren före dag 364. Detta ska vara medicinskt välgrundat och motiveras av läkaren. En undantagsregel till finns där bedömningen mot arbetsmarknaden skjuts upp när den anses vara oskälig. Detta är då arbetsförmågan bedöms successivt försämras och avta, då arbetsförmågan periodvis ökar- men ej bestående- ex vid behandling vid eller för att förebygga allvarlig sjukdom (ex cancersjukdomar), vid långvarig rehabilitering ex efter en olycka. Om medarbetaren bedöms ha hel eller delvis arbetsförmåga gentemot ett annat arbete så försvinner rätten till sjukpenning i motsvarande grad. Enligt försäkringskassans riktlinjer ska arbetsgivaren och arbetsförmedlingen samverka för att hjälpa medarbetaren att komma vidare till annat arbete.

5 5 (18) Vid indragen sjukpenning helt eller delvis erbjuder försäkringskassan alltid personen ett informationsmöte med Arbetsförmedlingen. 365 dagar När en person har varit sjukskriven i 365 dagar ska dennes arbetsförmåga enligt försäkringskassans rehabkedja bedömas i förhållande till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. En undantagsregel finns dock där bedömningen mot arbetsmarknaden skjuts upp när den anses vara oskälig. Detta är då arbetsförmågan bedöms successivt försämras och avta, då arbetsförmågan periodvis ökar- men ej bestående- ex vid behandling vid eller för att förebygga allvarlig sjukdom (ex cancersjukdomar), vid långvarig rehabilitering ex efter en olycka. Personen ansöker inför dag 365 om förlängd sjukpenning. Ersättningsnivån är 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Antalet dagar med förlängd sjukpenning är begränsat till maximalt 550 dagar. Vid allvarlig sjukdom såsom tumörsjukdomar och neurologiska sjukdomar kan istället fortsatt sjukpenning beviljas. Ersättningsnivån är 80 % av SGI:n och antalet dagar är obegränsat. Om det bedöms att medarbetaren inte kommer att kunna återgå i ordinarie tjänst men har arbetsförmåga inom något annat arbete ska respektive förvaltningschef från personalchefen begära in ett omplaceringsunderlag med en förteckning över samtliga vakanta tjänster samt tjänster som kan tänkas bli vakanta inom ett halvår. Försäkringskassan kan när som helst i rehabkedjan begära att arbetsgivaren ska lämna ett arbetsgivarutlåtande med uppgifter om de möjligheter till omplacering som finns på arbetsplatsen. Detta behöver dock inte innebära att Försäkringskassan med detta avser att arbetsgivaren ska genomföra en regelrätt omplaceringsutredning - se vidare avsnittet om omplacering. Det är därför viktigt att arbetsgivare och försäkringskassa har en dialog kring detta, var personen befinner sig i rehabkedjan, vilka uppgifter som efterfrågas, vad en regelrätt omplaceringsutredning kan innebära för personen etc. Praktiskt genomförande av en rehabiliteringsuppföljning Nedan följer en redogörelse över viktiga datum i en sjukfrånvaroperiod. Dessa datum bygger på försäkringskassans rehabkedja samt Enköpings kommuns riktlinjer för rehabilitering. Adato Adato är Enköpings kommuns webbaserade rehabiliteringsverktyg. Adato finns som ett stöd till chefer för att på ett enkelt sätt kunna få en översiktlig information om aktuella sjukfall, prognoser och status i samtliga rehabiliteringsärenden. I Adato ska alla moment i en rehabiliteringsuppföljning dokumenteras för att på så sätt kvalitetssäkra processen. I Adato finns också en e-postbevakning som initierar en rehabiliteringsuppföljning om en medarbetare varit sjuk mer än 14 dagar eller 6 gånger under en ettårsperiod. Systemet signalerar redan efter tre frånvarotillfällen under ett år. Chefen är ansvarig för att dokumentera samtliga moment i en rehabiliteringsprocess.

6 6 (18) Att starta en rehabiliteringsuppföljning En rehabiliteringsuppföljning påbörjas: Senast när en medarbetare har varit helt eller delvis frånvarande på grund av sjukdom i 28 dagar När en medarbetare har upprepad korttidsfrånvaro på grund av sjukdom På medarbetarens egen begäran Om arbetsgivaren anser att det finns ett behov Om vi kan se ett behov finns det inget som hindrar att vi påbörjar en rehabiliteringsuppföljning tidigare än efter 28 dagar, tvärt om, ju tidigare vi påbörjar en process desto större är möjligheten att hålla de tidsramar som gäller. Det är till gagn för både arbetsgivare och arbetstagare att komma igång så tidigt som möjligt med en rehabiliteringsprocess. Dag 1 Medarbetaren kontaktar arbetsgivaren för sjukanmälan utifrån gällande rutin. Dag 3 Senast under den tredje sjukdagen bör chefen ha tagit kontakt med sin medarbetare för att stämma av läget. Om ni är osäkra, lyft gärna frågan redan nu om det behövs en rehabiliteringsuppföljning. För det mesta är det uppenbara skäl till sjukfrånvaron och medarbetaren är tillbaka på arbetet inom några dagar men i vissa fall kan det komma fram redan här att sjukskrivningen kan förväntas bli långvarigt. Förslag på frågor som kan lyftas vid första samtalet är: Behöver övrig personal informeras Kommer det att behövas vikarier Finns det något vi kan göra för att underlätta möjligheten att komma tillbaka snabbare Håll kontakten med medarbetaren regelbundet. Kom ihåg att det faktiskt är arbetsgivaren som avgör rätten till sjuklön under de första 15 sjukdagarna. Fundera därför över möjligheten att tillfälligt anpassa arbetsuppgifterna så att medarbetaren ändå kan utföra en del av arbetet. Dag 8 Fr.o.m. denna sjukdag krävs läkarintyg för fortsatt rätt till sjuklön, på hel eller deltid. Chefen tar emot läkarintyget och vidarebefordrar det till löneavdelningen. Tänk på möjligheten att redan i detta tidiga skede göra en bedömning utifrån diagnosen om sjukdomen kan tänkas bli långvarig eller om det kan föreligga behov av arbetsanpassning. Dag 15 Sjukskrivningsärendet anmäls till försäkringskassan av löneavdelningen. Därefter gör försäkringskassan en bedömning över rätten till sjukpenning utifrån den angivna diagnosen. Dag 28 eller tidigare: Absolut senast när arbetsförmågan har varit nedsatt i över 28 dagar ska vi enligt våra riktlinjer för rehabilitering, starta en rehabiliteringsuppföljning. Det är viktigt

7 7 (18) att dokumentera starten på en rehabuppföljning. Det finns en mall för detta i Adato. När arbetsförmågan är varaktigt nedsatt bör vi snabbt börja arbeta för att hitta eventuella lösningar och arbeta fram en handlingsplan för hur medarbetaren ska kunna återgå i arbete. Vid osäkerhet runt medarbetarens arbetsförmåga bör ni redan nu koppla in Previa för en tidig bedömning. Beställningen till Previa sköts av chefen eller personalkonsult. Första mötet Senast när medarbetaren har varit sjukskriven i 28 dagar är det dags för ett inledande rehabsamtal. Chefen kallar följande deltagare: Chefen (ska närvara) Fakta: Om arbetstagaren så önskar har hon/han rätt till fackligt ombud som deltar i rehabiliteringsmöten Medarbetaren (ska närvara) Arbetsmiljölagen Facket (på medarbetarens initiativ, chefen ska informera medarbetaren om möjligheten) Personalkonsult (vid behov av stöd eller tvivel om snabb återgång) Försäkringskassan (vid behov) Representant från Previa (vid behov) Sjukskrivande läkare (vid behov) I det inledande samtalet är det viktigt att ha en öppen dialog om olika faktorer som kan påverka sjukskrivningsförloppet. Det handlar både om faktorer som har med arbetsplatsen att göra och privata faktorer. Det är också viktigt att redan vid detta tidiga skede ha en öppenhet runt hur en rehabiliteringsprocess ser ut och vilka möjliga utgångar som finns. Uppmuntra gärna medarbetaren att diskutera eventuella förslag till förändringar. Ge utrymme för tankar och känslor som är förknippade med förändringen. Understöd och stimulera sökandet efter handlingsmöjligheter. Bra frågor att förbereda inför det första samtalet är: Hur ser sjukfrånvarohistoriken ut Vilken är huvudorsaken till sjukfrånvaron Kan orsaken till frånvaron vara helt eller delvis arbetsrelaterad Tänkbara idéer till lösningar Bra frågor att diskutera vid mötet är: Hur länge har medarbetaren haft besvären Finns det något samband mellan besvären och arbetsplatsen Finns det möjligheter att arbeta helt eller delvis trots besvären Ser medarbetaren någon möjlighet att anpassa arbetet så att medarbetaren kan klara arbetsuppgifterna Hur förhåller vi oss till försäkringskassans tidsramar Ytterligare frågor att diskutera kan vara: Hur ska kontakten mellan medarbetaren och arbetsplatsen se ut under frånvarotiden Behöver rehabärendet belysas ur ett arbetsmiljöperspektiv

8 8 (18) Behövs någon speciell träning eller andra insatser som t.ex. samtalsstöd för att bättre klara återgång i arbete Hur ser tidsplanen ut Om det redan nu kan konstateras att återgång i det ordinarie arbetet kommer att bli svårt eller om arbetsförmågan inte är tydlig bör medarbetaren snarast kallas till företagshälsovården för en arbetsförmågebedömning. Avstämningsmöte Vilka som bör delta vid ett avstämningsmöte beror helt på agendan för mötet. Chefen ansvarar för att sammankalla berörda parter. Boka gärna in nästa träff på sittande möte så slipper ni besväret med att skicka kallelser och kontrollera så att alla kan komma. Att avsluta en rehabiliteringsuppföljning När vi kommit till ett läge i rehabiliteringsuppföljningen då vi genom en medicinsk arbetsförmågebedömning eller medarbetarens egen bedömning kan konstatera att medarbetaren inte kan återgå till det ordinarie arbetet avslutas det grundläggande rehabiliteringsarbetet och processen kommer in i en ny fas. Oavsett på vilka grunder en rehabiliteringsuppföljning avslutas så är det viktigt att ha ett formellt avslut av processen. Dokumentera noga vad ni kommit överens om. I Adato finns en mall för att avsluta en rehabiliteringsuppföljning som både chefen och medarbetaren ska signera. När vi fattar beslutet att avsluta processen är det viktigt att ha en tydlig strategi för hur vi ska fortsätta arbetet för att hitta en annan lösning för medarbetaren. Om processen leder fram till att anställningen ska avslutas så har vi enligt arbetsrättsliga regler maximalt två månader på att från det att rehabiliteringsprocessen avslutas till dess att vi måste lägga varsel om uppsägning. Att ta vid där rehabiliteringen avslutas Det finns i grunden ett begränsat antal vägar att gå vidare på när en rehabilitering avslutats: Återgång i ordinarie arbete Återgång i arbete med anpassning Återgång i arbete genom förflyttning Omplacering med eller utan anpassning Medarbetaren beviljas stadigvarande sjukersättning Anställningen avslutas genom uppsägning eller överenskommelse Medarbetaren själv begär entledigande från sin tjänst Återgång i arbete I vissa fall kan medarbetaren återgå direkt i arbete med eller utan arbetsanpassning i sin ordinarie tjänstgöringsgrad. I andra fall kan sjukskrivningen successivt trappas ned. I vissa ärenden kan det vara aktuellt med arbetsträning eller arbetsprövning för att bedöma vilken arbetsförmåga medarbetaren har.

9 9 (18) Arbetsanpassning Arbetsanpassning avser förändringar i arbetsmiljön samt förändringar av arbetsorganisation, uppgiftsfördelning och/eller arbetstider. Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för arbetsanpassning om det kan leda till att medarbetaren kan återfå sin arbetsförmåga. Enligt arbetsdomstolens praxis kan arbetsgivaren vara skyldig att genomföra arbetsanpassning eller förflyttning som innebär förändringar i fördelningen av arbete och arbetsuppgifter mellan arbetstagare, i de fall en sådan anpassning inte medför att någon annan medarbetare kan antas lida skada av förändringen. Detta innebär i praktiken att vi inte är skyldiga att göra om organisationen så att vi inrättar nya tjänster eller förändrar t.ex. arbetsschema så att övriga medarbetare får en mindre fördelaktig arbetssituation. Däremot kan det innebära en skyldighet att omfördela arbetsuppgifter eller förflytta andra medarbetare för att öka möjligheterna för en sjukskriven medarbetare att återgå i arbete. Fakta: Anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder ska alltid vidtas när en nedsättning av arbetsförmågan har inträffat oavsett om den beror på händelser som inträffat utanför eller i arbetet. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling Arbetsprövning Arbetsprövning kan vara aktuellt när medarbetaren befinner sig långt ifrån arbetslivet och sitt ordinarie arbete. En arbetsprövning kan då sättas in som en form av social träning och ett sätt att åter närma sig en arbetsplats och t.ex. lära sig att passa tider och befinna sig i ett socialt sammanhang. Detta måste ske i samråd med försäkringskassan och används idag i mycket begränsad utsträckning. Arbetsträning Arbetsträning används oftast efter en längre tids sjukfrånvaro när det finns en osäkerhet runt förmodad arbetsförmåga. Förvaltningschefen är skyldig att bereda sjukskrivna medarbetare möjlighet till arbetsträning. Om personen inte kan återgå i ordinarie arbete är arbetsgivaren skyldig att låta medarbetaren arbetsträna med andra arbetsuppgifter som personen kan tänkas klara av. Innan en arbetsträning inleds är det viktigt att ta ställning till syftet med arbetsträningen och vad insatsen förväntas leda till. Personen som arbetstränar ska utföra verkliga arbetsuppgifter som om personen var i ordinarie arbete. Arbetstagaren ska ändå när som helst kunna lämna arbetsplatsen utan att det påverkar verksamheten. Beslut om arbetsträning fattas alltid av försäkringskassan. Det är viktigt att arbetsträning sker genom ett formellt beslut från försäkringskassan, annars är inte medarbetaren försäkrad på arbetsplatsen. Checklista inför arbetsträning Kontakta försäkringskassan som ska fatta beslut och bevilja rätten till rehabiliteringsersättning innan arbetsträningen påbörjas Det är viktigt att medarbetaren har stämt av med sin behandlande läkare innan arbetsträningen påbörjas Fakta: Varje arbetsplats och varje arbetsuppgift kan inte anpassas till varje individs olika förutsättningar. I vissa fall kan den enda lösningen vara att försöka bereda en anställd andra och mer lämpliga arbetsuppgifter inom ramen för anställningen. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling

10 10 (18) Sätt er ner med medarbetaren och gå igenom syftet med arbetsträningen och diskutera vad eventuella utfall kommer att leda till för medarbetaren Se till att alla inblandade är medvetna om vad arbetsträningen innebär, alltså att medarbetaren inte ska fungera som en ordinarie arbetskraft Informera berörd fackförening på den nya arbetsplatsen Utse en kontaktperson/stödperson på arbetsplatsen där personen ska arbetsträna Under arbetsträning: Håll kontakten med medarbetaren och följ upp hur arbetsträning fungerar Var beredd att göra förändringar i planen om den inte fungerar bra Efter arbetsträning Kalla till ett gemensamt avstämningsmöte med försäkringskassan Lägg upp en plan för hur ni går vidare Tänk på att vid behov av hjälpmedel, anpassning eller andra rehabiliteringsinsatser kan både försäkringskassan och AFA gå in och stå för hela eller delar av kostnaden. Stadigvarande sjukersättning Om en person bedöms ha en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av kronisk sjukdom eller irreversibel skada kan personen beviljas stadigvarande sjukersättning från försäkringskassan. Alla rehabiliteringsmöjligheter ska vara uttömda. Beviljande av stadigvarande sjukersättning är mycket restriktiv! När en medarbetare får besked om sjukersättning har vi som arbetsgivare, efter att beslutet vunnit laga kraft, möjlighet att omreglera eller avsluta medarbetarens anställning i motsvarande omfattning. För detta finns stöd i både LAS och AB. Tjänstledighet Enligt en ny lag från 2008 har personer som varit sjukskrivna i mer än 90 dagar rätt till tjänstledighet för att pröva annat arbete. En förutsättning är att de ingått ett anställningskontrakt med en annan arbetsgivare från och med dag 90 till dag 180 i sjukperioden. Ledigheten och den sjukperiod som ligger till grund för rätten till ledighet får tillsammans uppgå till högst tolv månader. Fakta: Målsättningen med den individuella arbetsanpassningen är att vidta sådana åtgärder i arbetsmiljön att den anställde kan vara kvar i eller återkomma till sitt vanliga arbete. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling

11 11 (18) Rehabiliteringsprocessen Sjukskrivning Rehabiliteringsutredning Rehabiliteringsprocessen beskrivs för medarbetaren Återgång till arbete utan särskilda insatser Återgång till arbete genom anpassning/förflyttning Fortsatt rehabiliteringsarbete samt åtgärder Rehabiliteringsmöten - Vilka aktörer? - Handlingsplan - Arbetsförmågebedömning - Arbetsanpassning - Tydlighet runt ansvar och tidsramar Rehabiliteringsprocessen avslutas efter avstämd arbetsförmåga Medarbetaren säger upp sig/ begär tjänstledigt Återgång till arbete Återgång till arbete ej möjlig Uppsägning Omplacering

12 12 (18) Omplacering Omplaceringsutredning När förvaltningschefen i den berörda förvaltningen kan konstatera att en medarbetare inte kan återgå i arbete genom vare sig anpassning eller förflyttning utreds alltid möjligheten till att omplacera medarbetaren till en annan tjänst inom Enköpings kommun. Förvaltningschefen begär då in ett omplaceringsunderlag från personalchefen där samtliga vakanta tjänster samt tjänster som kan tänkas bli vakanta inom ett halvår redovisas. Därefter sammankallar chefen medarbetaren, personalkonsult samt vid behov läkare, facklig representant och försäkringskassan till ett omplaceringsmöte. I första hand undersöker vi möjligheten till tillsvidareanställningar med samma tjänstgöringsgrad som tidigare. Om inte den möjligheten finns ser vi till möjliga tjänster med annan sysselsättningsgrad och i sista läget ser vi till möjliga visstidsanställningar. Om den anställningen som medarbetaren omplaceras till har en lägre sysselsättningsgrad än den ursprungliga tjänsten så omregleras tjänsten till den nya sysselsättningsgraden. Omplacering innebär i regel att medarbetaren inte har kvar sin ursprungliga tjänst. Är den nya tjänsten tidsbegränsad upphör anställningen i och med att den anställningen upphör. Beslut om omplacering fattas alltid av respektive förvaltningschef. Omplaceringsunderlag Ett omplaceringsunderlag är det dokument där samtliga förvaltningar redovisar sina aktuella vakanser samt tjänster som kan tänkas bli vakanta inom ett halvår. Omplaceringsunderlaget sammanställs en gång per månad. Senast den sista i varje månad ska samtliga förvaltningar redovisa sina vakanta tjänster till personalenheten på kommunstyrelsekontoret som ansvarar för sammanställningen. Eventuell tillsättning av tjänster genom omplacering sker sedan i samråd med respektive förvaltningschef och personalkonsult. Omplacering av medarbetare Omplacering innebär att medarbetaren byter till en ny befattning inom vår organisation. För att en medarbetare ska bli aktuell för omplacering krävs att personen uppfyller kvalifikationskraven för tjänsten. Om vi lyckas hitta en vakant tjänst som kan vara aktuell för omplacering så kallar chefen till ett möte dit medarbetaren och den tilltänkta chefen bjuds in. Syftet med detta är att klargöra förutsättningarna i det nya arbetet och ge medarbetaren en chans att presentera sin kompetens. Det är viktigt som chef för det nya arbetet att vara tydlig med förutsättningarna i arbetet så att medarbetaren inte omplaceras till ett nytt arbete som inte är hållbart i längden. När vi kunnat konstatera ett behov av omplacering är rätten till företräde till vakanta tjänster, som personen uppfyller kvalifikationskraven för, stark. Omplaceringar går t.ex. före övertaliga, personer som begärt utökad tjänstgöringsgrad samt personer med företräde enligt LAS. De praktiska omständigheterna för en omplacering/förflyttning görs sedan upp mellan berörda förvaltningschefer. Fakta: Mot bakgrund av arbetsgivarens principiella rätt att besluta om sin verksamhet har arbetsdomstolen emellertid uttalat (AD 1977 nr 151) att det inte gärna kan antas att omplaceringsskyldigheten skulle innebära en skyldighet att inrätta nya permanenta befattningar för att undvika uppsägning Regeringens prop 1990/91:140 Arbetsmiljö och rehabilitering.

13 13 (18) Att avsluta en anställning När vi kunnat konstatera att arbetsförmågan är varaktigt nedsatt i förhållande till det ordinarie arbetet, då vi inte kan se några möjligheter till vare sig arbetsanpassning, förflyttning eller omplacering återstår två möjliga vägar, uppsägning av personliga skäl eller att sluta en överenskommelse med medarbetaren. Vid uppsägning av personliga skäl så är det de genomförda rehabiliterings- och anpassningsåtgärderna samt dokumentationen av dessa som utgör grunden för beslutet. För att en nedsättning av arbetsförmågan till följd av sjukdom ska kunna utgöra saklig grund krävs att nedsättningen är stadigvarande och dessutom så väsentlig att medarbetaren inte längre kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren. Från det att en rehabiliteringsuppföljning har avslutats får det inte gå mer än två månader innan en ev. uppsägningsprocess inleds. För att säga upp en medarbetare måste arbetsgivaren ha saklig grund. En förutsättning för att saklig grund ska föreligga är att arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar. Beslut om uppsägning av personliga skäl fattas alltid av respektive förvaltningschef. Vid uppsägningsprocesser finns alltid en personalkonsult med som expert i arbetsrättlig bedömning. Ett alternativ till uppsägning är att sluta en överenskommelse med medarbetaren om hur anställningen ska avslutas. Denna bedömning görs alltid från fall till fall. Om en överenskommelse innefattar någon form av ersättning utöver lag eller avtal eller innebär arbetsbefrielse i mer än en vecka så ska frågan alltid tas i överenskommelse med personalutskottet. Roller i rehabiliteringsprocessen Chefen Chefen är den som är huvudansvarig för sina medarbetares arbetslivsinriktade rehabilitering vid sjukskrivning. Chefen är därmed ansvarig för alla beslut som fattas angående medarbetarens rehabilitering. Chefen har också skyldighet att ansvara för de eventuella kostnader som uppstår i samband med rehabiliteringen. Förvaltningschefen Förvaltningschefen kommer in i processen när själva rehabiliteringen är avslutad. Förvaltningschefen ansvarar för: Att besluta om förflyttning inom anställningen Att göra en bedömning om alla vägar till återgång i ordinarie arbete är uttömda Att formellt avsluta rehabprocessen genom att fatta beslut om att gå vidare till andra lösningar Att fatta beslut om uppsägning eller överenskommelse Att ansvara för att samtliga vakanser redovisas till omplaceringsunderlaget Att begära in omplaceringsunderlag Att redovisa för personalutskottet om överenskommelser som innebär ersättning utöver lag och avtal Medarbetaren Medarbetaren är skyldig att medverka i sin rehabilitering. Detta innebär bl.a. att komma till överenskomna möten, vid behov träffa företagshälsovård, delta i arbetsträning o.s.v. Om medarbetaren medvetet och systematiskt avstår från att delta i rehabprocessen så kan detta i förlängningen leda till att det förstärkta

14 14 (18) anställningsskyddet upphör, vilket kan innebära grund för uppsägning av personliga skäl. Personalkonsulten Personalkonsultens uppdrag är att vara en internkonsult och arbeta konsultativt och stödjande gentemot kommunens chefer och medarbetare. I anpassnings och rehabiliteringssammanhang betyder detta att: Lyssna, ge råd och stöd åt cheferna Hjälpa till att analysera idéer, tankar och konsekvenser av dessa Om chefen önskar, delta vid möten Ha kunskap om arbetsrättsliga tolkningar Ha kunskap om riktlinjer och policys inom kommunen Organisera ett effektivt samarbete mellan myndigheter och insatser i rehabiliteringsarbetet Facket Facket är en viktig part och en god resurs i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Den huvudsakliga rollen för facket är att vara ett stöd för medarbetaren i rehabprocessen, samt att i vissa lägen agera motpart till arbetsgivaren. Medarbetaren ska alltid informeras om möjligheten att ha en facklig representant delaktig i rehabiliteringsprocessen. Det är sedan upp till medarbetaren själv att eventuellt kontakta och bjuda in sitt fackförbund. Fackets roll är dessutom att: Bevaka att arbetsgivaren följer lagar, avtal och andra regler Delta i rehabiliteringsarbetet som ett stöd till den anställde Bidra med förslag och synpunkter Bevaka att inga överenskommelser görs som inte är förankrade hos medarbetaren Belysa övriga medlemmars situation och intressen Försäkringskassan Försäkringskassan har det övergripande samordningsansvaret för alla typer av rehabiliteringsinsatser. Deras uppdrag är att arbeta effektivt och utåtriktat och se till att de rehabiliteringsinsatser som bedöms aktuella genomförs dock utan att ta över rehabiliteringsansvaret från övriga aktörer. Företagshälsovården Företagshälsovården för Enköpings kommun sköts av Previa. Previa är en bra resurs i arbetet med både rehabiliteringar och förebyggande arbetsmiljöarbete. Previa arbetar med helheten av medicinska, psykologiska, sociala och arbetsmässiga faktorer i rehabiliteringen. De kan också bidra med att Utbilda chefer och medarbetare Ge rådgivning och stöd i konkreta rehabiliteringsärenden Göra arbetsförmågebedömningar i förhållande till arbetet Beställning rörande individärenden och mindre uppdrag går via Previas kontaktpersoner, i första hand företagssköterskan. Muntlig eller skriftlig beställning sker beroende på överenskommelse med beställaren. Vid skriftlig beställning ska särskild blankett användas.

15 15 (18) Lagar De lagar och föreskrifter som reglerar sjukfrånvaro och rehabiliteringsprocess är följande: Arbetsmiljölagen Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling om Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1994:1 Lagen om allmän försäkring, SFS 1962:381 Lagen om anställningsskydd, SFS 1982:80 I Arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring, 22:a kapitlet, står att du som arbetsgivare är ansvarig för de rehabiliteringsinsatser som arbetstagaren behöver för att kunna komma tillbaka till arbetet. Arbetstagaren själv är också skyldig att delta i den egna rehabiliteringen, vilket står beskrivet i samma lag samt i AFS 1994:1. En medarbetare kan med andra ord inte vägra att medverka i sin rehabilitering utan att konsekvenser uppstår. Här följer en kort redogörelse över vad dessa lagar innebär och vilka skyldigheter de medför för oss som arbetsgivare: Arbetsmiljölagen 3 kap Arbetsgivaren ska genom att anpassa arbetsförhållanden ta hänsyn till arbetstagarens specifika förutsättningar för arbete, exempelvis genom tekniska hjälpmedel, ändringar i den fysiska arbetsmiljön, arbetsfördelning etc. Enligt arbetsdomstolens praxis gäller detta inte i sådan utsträckning att det påverkar andra medarbetare på ett negativt sätt. Lagen om allmän försäkring Arbetsgivarens ansvar är att uppmärksamma och utreda arbetstagarens behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder som syftar till att arbetstagaren kan återfå sin arbetsförmåga, exempelvis genom arbetsträning, omfördelning av arbetsuppgifter, förflyttning, omplacering, kortare utbildningsinsatser m.m. Den grundläggande rehabiliteringsskyldighet som arbetsgivaren har omfattar även ett betalningsansvar för kostnader som uppkommer i samband med rehabiliteringen. Denna skyldighet begränsas dock till åtgärder som kan vidtas inom eller i anslutning till den egna arbetsplatsen. Rätten till sjukpenning återfinns i Lagen om allmän försäkring 7. Där sägs att sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel. I bedömningen om sjukdom som sätter ned arbetsförmågan föreligger, ska bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala eller liknade förhållanden. AFA AFA försäkring kan betala upp till 50 procent av vissa rehabiliteringskostnader för anställda som omfattas av AGS-KL sjukförsäkringen, vilket samtliga kommunanställda gör. Resterande del av kostnaden ska försäkringskassan, arbetsgivaren eller hemkommunen stå för. Ansökan om rehabiliteringsbidrag från AFA sker via försäkringskassan.

16 16 (18) Lagen om anställningsskydd Denna lag hanterar det anställningsskydd som arbetstagare har men beskriver även när en arbetstagare kan sägas upp enligt 7. En arbetstagare kan sägas upp på grund av personliga skäl när personens arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt så väsentligt att arbetstagaren inte kan utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren. En förutsättning är att arbetsgivaren har fullgjort sin rehabiliteringsoch omplaceringsskyldighet. Vid omplacering är arbetsgivaren endast skyldig att se till vakanta tjänster, med andra ord inte att inrätta nya tjänster. Det är av högsta vikt att ha en tydlig dokumentation om hela rehabiliteringsprocessens förlopp annars kan det bli mycket svårt att bevisa att arbetsgivaren har fullföljt sitt rehabiliteringsansvar. AFS, arbetsanpassning och rehabilitering Denna föreskrift beskriver arbetsgivarens skyldighet till arbetsanpassning, rehabilitering samt de åtgärder som krävs för att anpassa arbetssituationen till den enskilde arbetstagarens förutsättning för arbete.

17 17 (18) Ordlista/ Definitioner Arbetsanpassning Arbetsförmågebedömning Förflyttning Medicinsk rehabilitering Rehabiliteringsuppföljning Rehabiliteringskedjan Sjukpenning Förlängd sjukpenning Fortsatt sjukpenning Särskilda skäl Anpassa arbetet så att förutsättningar att återgå i arbete skapas. Medicinsk bedömning av vilken arbetsförmåga en person kan tänkas ha. Utförs vanligtvis av läkare, sjukgymnast och/eller beteendevetare. Utförs på uppdrag av arbetsgivaren eller försäkringskassan. När en medarbetare placeras på en annan tjänst och/eller arbetsplats men med samma befattning och huvudsakliga arbetsuppgifter. Medicinska insatser för att återvinna hälsan. Medarbetarens och arbetsgivarens instrument för att klarlägga rehabiliteringsbehov och planera stödjande åtgärder. Försäkringskassans modell för vilka tidsramar en rehabiliteringsprocess ska verka inom. Ersättning från försäkringskassan under sjukskrivning, maximalt 364 dagar. Ersättningsnivån är 80 % av SGI:n. Kan beviljas från försäkringskassan efter 364 sjukdagar om arbetsförmågan är nedsatt i förhållande till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Maximalt 550 dagar. Ersättningsnivån är 75 % av SGI:n. Kan beviljas efter dag 364 vid allvarlig sjukdom t ex tumörsjukdom och neurologiska sjukdomar. Ingen tidsgräns gäller. Ersättningsnivån är 80 % av SGI:n. Undantagsregel- bedömningen mot arbetsmarknaden vid dag 180 kan skjutas upp om medarbetaren med stor sannolikhet kommer att kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren före dag 364.

18 18 (18) Oskälighet Stadigvarande sjukersättning Rehabiliteringsersättning Yrkesinriktad rehabilitering Sekretess/tystnadsplikt Omplaceringsutredning Omplacering Undantagsregel- bedömningen mot arbetsmarknaden vid dag 180 och dag 364 kan skjutas upp om arbetsförmågan bedöms successivt försämras och avta, då arbetsförmågan periodvis ökar- men ej bestående- ex vid behandling vid el för att förebygga allvarlig sjukdom (ex cancersjukdomar), vid långvarig rehabilitering ex efter en olycka. Kan beviljas från försäkringskassan när en person bedöms ha en livslång nedsatt arbetsförmåga pga. kronisk sjukdom el irreversibel skada. Alla rehabiliteringsmöjligheter ska vara uttömda. Leder till att anställningen omregleras i motsvarande grad efter att beslutet vunnit laga kraft. Ersättning från försäkringskassan för personer som befinner sig i en aktiv rehabiliteringsåtgärd tex. arbetsträning. Insatser för att återfå arbetsförmågan. Säkerställer att personlig information skyddas. En sammanställning över samtliga vakanta tjänster inom kommunen, tillsvidare och vikariat, samt en bedömning över tjänster som kommer att bli vakanta inom ett halvår. När en sjukskriven medarbetare erbjuds en ny tjänst med ny befattning och tjänsteinnehåll inom kommunen.

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Riktlinje för och anpassnings- och rehabiliteringsarbete vid Malmö universitet

Riktlinje för och anpassnings- och rehabiliteringsarbete vid Malmö universitet 2018-08-27 Dnr. LED 1.3-2018/69 1 (av 7) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande/Titel: Giltighetstid: Dokumentansvarig/Funktion: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Riktlinje

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun 2014-02-10 Rehabiliteringsriktlinjer Tibro kommun Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (17) Innehåll 1. Mål med rehabiliteringsarbetet... 3 2. Framgångsfaktorer

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland

Läs mer

178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges:

178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges: Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-09-18 178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges: HR inom kommunens förvaltningar. Dnr 18KS370 Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården Hanna

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Sid 1 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad Till riktlinjerna finns två checklistor: checklista vid sjukfrånvaro och checklista s- /avstämningsmöte Sid 2 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning

Läs mer

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen: Bilaga 74 KF 91 2015-05-25 Karlsborgs kommun Riktlinjer för rehabilitering i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Diarienummer: 128.2015 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid:

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Uppdaterad Rehabilitering. Råd, stöd och riktlinjer i rehabiliteringsarbetet

Uppdaterad Rehabilitering. Råd, stöd och riktlinjer i rehabiliteringsarbetet Uppdaterad 2017-08-21 Rehabilitering Råd, stöd och riktlinjer i rehabiliteringsarbetet Innehåll Rehabiliteringens mål... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar... 3 Arbetstagarens ansvar... 4 Rehabilitering

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Handlingsplan rehabilitering. Dokumentansvarig: Personalenheten Beslutat: , KF 112

Handlingsplan rehabilitering. Dokumentansvarig: Personalenheten Beslutat: , KF 112 Handlingsplan rehabilitering Dokumentansvarig: Personalenheten Beslutat: 2015-06-01, KF 112 1 Handlingsplan rehabilitering... 3 1. Ansvar och förhållningssätt... 3 1.1 Chefen (arbetsgivaren) ansvarar för

Läs mer

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering Styrdokument, riktlinjer /Stöd & Process/ /2015-09-30/ Hanna Adlerteg /08-590 971 03/ Dnr hanna.adlerteg@upplandsvasby.se KS/2015:369 Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering Nivå: Kommungemensamt

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2018-11-20 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2019-05-15 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården

Läs mer

2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN 2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN 1 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Inledning Arbetsgivaren har ett stort och viktigt ansvar för att hjälpa arbetstagare som drabbats

Läs mer

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR 2014-11-25 1 (10) ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR ur ett arbetsrättsligt perspektiv Inledning Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar På det arbetsrättsliga området finns ingen reglering som direkt tar

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Vägledning vid rehabiliteringsarbete

Vägledning vid rehabiliteringsarbete Kommunkontoret Vägledning Antagen 2005-06-20 2009-09-01 Vägledning vid rehabiliteringsarbete Lindesbergs kommun har ett arbetsmiljöansvar och därmed ett medansvar för samtliga medarbetares hälsa. Det är

Läs mer

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Inledning Arbetsgivaren har enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och arbetsmiljölagen (AML) ett ansvar för att en arbetstagare som drabbats av skada eller sjukdom får del av de rehabiliterings- och

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Arbetsanpassningsoch rehabiliteringsprocessen Förtydligande

Arbetsanpassningsoch rehabiliteringsprocessen Förtydligande Koncernstab HR Västra Götalandsregionen 2018-12-12 Arbetsanpassningsoch rehabiliteringsprocessen Förtydligande 1. Tidiga insatser 2.Sjukanmälan och kontakt, läkarintyg 3.Rehabiliterings- utredning/plan

Läs mer

Lagar och föreskrifter Ansvaret för rehabilitering regleras i lagar och föreskrifter:

Lagar och föreskrifter Ansvaret för rehabilitering regleras i lagar och föreskrifter: 1 STYRDOKUMENT DATUM 2015-02-19 Arbetslivsinriktad rehabilitering Detta dokument ersätter En guide för rehabiliteringsarbetet 2007-10-30, Sammanfattning av rehabiliteringsprocessens tre steg 2007-10-30,

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND PRSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTKNIKFÖRBUND Fastställd av förbundsdirektionen 2011-0-24 82 2011-04-1 1(9) MÅL - att den anställde återfår sin arbetsförmåga och kan återgå till ordinarie arbete.

Läs mer

REHABILITERINGSRUTINER. Övertorneå kommun

REHABILITERINGSRUTINER. Övertorneå kommun REHABILITERINGSRUTINER Övertorneå kommun 2015-10-13 Kommunledningsförvaltningen Den 15/12-2014 fastställdes en ny rehabiliteringspolicy för Övertorneå kommun (bilaga 1). Nu läggs resurser på att skapa

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

REHABILITERINGSRUTINER. Övertorneå kommun

REHABILITERINGSRUTINER. Övertorneå kommun REHABILITERINGSRUTINER Övertorneå kommun 2019-01-18 Innehåll REHABILITERINGSRUTINER... 3 1. Inledning... 3 2. Sekretess och tystnadsplikt... 3 3. Rutin vid sjukanmälan... 3 Medarbetare... 3 Närmaste chef...

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Fastställt av kommunfullmäktige , 20. Olofströms kommun. Rehabiliteringsprogram

Fastställt av kommunfullmäktige , 20. Olofströms kommun. Rehabiliteringsprogram Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-15, 20 Olofströms kommun Rehabiliteringsprogram 1 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Syfte...3 3 Utgångspunkt för rehabiliteringsarbete...3 4 Ansvar och roller...4

Läs mer

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Maria Välitalo Linköping 2018-01-17 1 Mjölbyfabriken Mjölbyfabriken i siffror 2200 anställda 1325 i produktionen Andel kvinnor/män 16% / 84% 2 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro:

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering - riktlinje

Arbetslivsinriktad rehabilitering - riktlinje 1(8) STYRDOKUMENT DATUM 2017-03-08 Arbetslivsinriktad rehabilitering - riktlinje Inledning Rehabiliteringsarbetet i Älvsbyns kommun är en viktig aktivitet i kommunens strävan att vara en attraktiv arbetsgivare.

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Åter till arbetet. nya regler vid rehabilitering

Åter till arbetet. nya regler vid rehabilitering Åter till arbetet nya regler vid rehabilitering Landsorganisationen i Sverige 2007 Framtagen av: Christina Järnstedt, LO, i samarbete med Bo Ericson och Henric Ask, LO-TCO Rättsskydd Foto: Mattias Ahlm

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Läs mer

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018 Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till

Läs mer

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Maria Välitlao Linköping 15 februrari 2017 1 Presentation Maria Välitalo HR-Business Partner 8 år inom Industrin Vikingstad Familj, Friluftsliv och Göteborgsvarvet

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING GEMENSAMMA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV ANPASSNINGS-, REHABILITERINGS- OCH OM- PLACERINGSÄRENDEN ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13, 151 Kommungemensamma riktlinjer

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Förutsättningen för att man ska ha rätt till sjukpenning är att man har en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan i förhållande till det

Läs mer

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund 2008 Rehabilitering för läkare en handlingsplan Sveriges läkarförbund Innehållsförteckning Bakgrund 3 När läkaren blir patient 3 Rehabilitering börjar inte med sjukdom 3 Rätten att utöva läkaryrket under

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

9 januari 2003 NR. 1/2003. Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2

9 januari 2003 NR. 1/2003. Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2 9 januari 2003 NR. 1/2003 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2 Arbetsgivaren är enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och arbetsmiljölagen (AML) skyldig att

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de ska bli ett bra stöd för chefer och medarbetare. Giltighetstid 3 år Dokumentansvarig Anne Karlenius

Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de ska bli ett bra stöd för chefer och medarbetare. Giltighetstid 3 år Dokumentansvarig Anne Karlenius FÖRORD Rehabiliteringsarbetet i Luleå kommun är en viktig aktivitet i kommunens strävan att vara en attraktiv arbetsgivare. En effektiv och tydlig rehabilitering är en angelägenhet för hela organisationen

Läs mer

RUTINER FÖR REHABILITERING

RUTINER FÖR REHABILITERING RUTINER FÖR REHABILITERING LYCKSELE KOMMUN Ersätter Rehabiliteringspolicy Riktlinjer och handlingsplan fastställt av Personalnämnden 2013-05-16 31 Skapad av HR-enheten 2016-05-19 Innehåll INLEDNING...

Läs mer

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun FÖRSÄKRINGSMEDICIN Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan mellan arbetsgivare och

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Dnr: KS 2013-335 Typ av dokument: Rutin Handläggare: Personalutvecklare

Läs mer

Älvsbyns kommuns riktlinjer för arbetslivsinriktad

Älvsbyns kommuns riktlinjer för arbetslivsinriktad 1(9) STYRDOKUMENT DATUM 2018-09-10 Älvsbyns kommuns riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering Inledning Rehabiliteringsarbetet i Älvsbyns kommun är en viktig aktivitet i kommunens strävan att vara

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÄRGELANDA KOMMUN Rehabiliteringspolicy För Färgelanda kommun Per Wahlén 2016-01-29 Dnr: 2016/108 Version: 1 Beslutad Kommunfullmäktige 2016-04-13, 64 Innehållsförteckning 1 Rehabilitering... 2 Sekretess...

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2016 04 25 Re=åter Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Rehabilitering inom Alvesta Kommun

Rehabilitering inom Alvesta Kommun Rehabilitering inom Alvesta Kommun Innehållsförteckning Innehåll: Rehabilitering rutin 3 Friskfaktorer och tidiga signaler 3 Rutiner i samband med sjukfrånvaro 4 Rehabiliteringskedjan 5 Rutiner i samband

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Förutsättningen för att man ska ha rätt till sjukpenning är att man har en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan i förhållande till det

Läs mer

Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL

Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL 1 Upplägg för dagarna Hur och var regleras rehabilitering, vilka är parterna?

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering Hösten 2018 Helene Möller, HR-konsult Rehabilitering Region Östergötland Region Östergötland Hälso- och sjukvården

Läs mer

REHABILITERING I GÖTEBORGS STAD VÄGLEDNING

REHABILITERING I GÖTEBORGS STAD VÄGLEDNING 779/06 Dnr (313/01) REHABILITERING I GÖTEBORGS STAD VÄGLEDNING Arbetsrätt och Förhandling Personalstrategiska enheten Reviderad 2009-10-23 Dokumentet har tidigare reviderats: 2007-11-28 2006-10-17 2005-02-14

Läs mer

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT TOMMY ISESKOG GÖTEBORG 20 MARS 2013 BILD 1 ARBETSGIVARENS SKYLDIGHET ATT ORGANISERA REHABILITERING PÅ ETT LÄMPLIGT SÄTT Uppföljning

Läs mer

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering. Gäller från och med

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering. Gäller från och med Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering Gäller från och med 2018-10-02 Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering Dnr 1-652/2018 Innehåll 1. Inledning... 4 2. Förebyggande arbete... 4 3.

Läs mer