Rehabilitering inom Alvesta Kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabilitering inom Alvesta Kommun"

Transkript

1 Rehabilitering inom Alvesta Kommun

2 Innehållsförteckning Innehåll: Rehabilitering rutin 3 Friskfaktorer och tidiga signaler 3 Rutiner i samband med sjukfrånvaro 4 Rehabiliteringskedjan 5 Rutiner i samband med rehabilitering 6 Behov av rehabiliteringsinsatser föreligger inte 6 Behov av rehabilitering föreligger 6 Vid behov av rehabilitering skall en handlingsplan fastställas 7 Genomförande av handlingsplan 7 Resultatet av åtgärderna i handlingsplanen 8 Tystnadsplikt 8 Utvärdering 8 Chefens ansvar för dokumentation och arkivering 8 Begrepp inom rehabilitering 9 Aktörerna och deras ansvar 9 Regelverk 9 Sida: Bilagor: Arbetsförmågebedömning Bilaga 1 10 Begrepp inom rehabilitering Bilaga 2 12 Aktörerna och deras ansvar Bilaga 3 14

3 Dokumentnamn Rehabilitering - rutin 3 Enhet: Giltig från: Personalenheten Ersätter Riktlinjer för arbetsplatsen i rehabiliteringsfrågor Utarbetad av: Ansvarig: Inger Forsberg Monica Ranstad Fastställd av: KSAU REHABILITERING - rutin Kommunen ska ge förutsättningar för att medarbetarna har en bra fysisk, psykisk och social arbetsmiljö som främjar hälsa. De som ändå drabbas av ohälsa ska erbjudas individanpassad rehabilitering där målet är återgång i arbete. Detta sker genom att chefen tidigt påbörjar rehabiliteringsarbetet och att medarbetaren aktivt medverkar i sin rehabilitering (enligt kommunens Arbetsmiljöpolicy). Det viktigaste i all rehabilitering är att se helheten. Att koppla samman individen med dennes arbetsplats och den miljö som finns där. All forskning och erfarenhet visar att möjligheten att lyckas med rehabilitering är störst under de första månaderna för att sedan minska. Det är därför av största vikt att rehabiliteringsfrågor har hög prioritet och att ansvariga har tillräcklig kunskap inom området så att eventuella insatser påbörjas snabbt och i rätt tid. All rehabilitering och arbetsanpassning i Alvesta kommun ska vara målinriktad och genomföras med stöd av kunskap om regelverket. Ansvarsfördelningen ska vara tydlig och behov av rehabilitering ska förebyggas genom en god arbetsmiljö. Målet med arbetsgivarens rehabilitering är att medarbetaren ska återgå i ordinarie arbete enligt anställningsavtalet. Det föreligger ingen skyldighet att utvidga verksamheten för att tillskapa nya arbetsuppgifter eller tjänster åt medarbetaren. Ansvariga för rehabiliteringen är alltid närmaste chef och berörd medarbetare. För bästa möjlighet att lyckas med rehabilitering bör: inblandade ha god kunskap det finnas en tydlig ansvarsfördelning alla aktivt arbeta med hälsofrämjande och riskförebyggande alla vara uppmärksamma och agera vid tecken på tidiga signaler alla agera tidigt vid behov av rehabilitering Friskfaktorer och tidiga signaler Forskning har ringat in ett antal faktorer som är mycket centrala för att stimulera hälsa och välbefinnande i arbetslivet. Både som chef och medarbetare är det av största vikt att vara medveten om och aktivt jobba med dessa faktorer. Nedan följer några exempel på friskfaktorer: att uppleva hög kontroll och rimliga krav att ha en rimlig fysisk belastning att vara delaktig att främja goda relationer

4 4 att lära nytt och utvecklas att få veta att man gör ett bra jobb att ha bra ledare/chefer att ha möjlighet till återhämtning att vara fysiskt aktiv Nästan alla fall av längre sjukskrivningar föregås av så kallade tidiga signaler. Det är därför av största vikt att medarbetaren, chefen och arbetsgruppen tidigt uppmärksammar och agerar vid sådana signaler. Nedan följer några exempel på tidiga signaler: arbetsprestationen minskar svårighet att passa tider upprepad korttidsfrånvaro samarbetssvårigheter personlighetsförändringar ofta ont i huvudet, magen, ryggen sömnsvårigheter drar sig undan, pratar mindre, deltar inte på fikarasterna Exempel på sådant som främjar tidiga och aktiva signaler är att chefen: samtalar med dem som visar tecken på tidiga signaler eller ofta är borta informerar sina medarbetare om de rutiner som gäller vid sjukfrånvaro och rehabilitering noga följer frånvarostatistiken, snabbt kontaktar sjukskrivna medarbetare och vid behov använder de stödfunktioner som finns, personalsekretare på förvaltning eller personalenheten, facklig representant och Företagshälsovården. I medarbetarsamtalet och på arbetsplatsträffar ingår diskussion kring hälsa och arbetsmiljö som en naturlig del. Rutiner i samband med sjukfrånvaro Följande rutiner gäller i samband med nyinsjuknande av medarbetare: Sjukanmälan skall göras direkt till närmaste chef eller till den som närmaste chef utser. Orsak/omfattning av frånvaron skall anges och dokumenteras av medarbetaren i PS-självservice eller på blanketten försäkran, när man återgått i arbete (på FirstClass under kommuninfo, personalenheten, personalhandboken). Vid sjukfrånvaro tar ansvarig chef kontakt med den sjukskrivne inom en till tre dagar i de fall då medarbetaren ej hört av sig direkt till chefen, syftet är att slå fast hur den fortsatta kontakten ska se ut.

5 5 Det är arbetsgivaren som avgör om sjukdomen medför arbetsoförmåga och om rätt till sjuklön föreligger (dag 2 14). Från och med dag 8 i en sjukperiod skall ett medicinskt underlag lämnas (medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom). I detta skall läkaren tydligt ha beskrivit på vilket sätt sjukdomen begränsar patientens förmåga/aktivitet. Det är funktionsnedsättningens konsekvenser på individnivå som ska beskrivas. Sjukfrånvaron kan vara steglös och sjuklönen regleras i motsvarande grad. Chefen och medarbetaren utreder om medarbetaren kan arbeta i någon omfattning (eventuellt med alternativa arbetsuppgifter). Kan arbetsgivaren hjälpa till med resor till och från arbetet vara tillämpligt för att undvika eller minska sjukskrivningsgraden för medarbetaren? Orsak till sjukfrånvaron kan hämtas från PS-självservice eller från blanketten försäkran. Dessa uppgifter tillsammans med det medicinska underlaget ligger till grund för ställningstagandet. Dessa uppgifter ger en bra överblick av orsaken till sjukfrånvaron. Rehabiliteringskedjan Sjukskrivningsprocessen är reglerad i den så kallade rehabiliteringskedjan som gäller från och med Rehabiliteringskedjan innebär fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan och därmed rätten till ersättning. På blanketten Medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom skall läkaren tydligt beskriva på vilket sätt sjukdomen begränsar patientens förmåga/aktivitet. Det är funktionsnedsättningens konsekvenser på individnivå som ska beskrivas (se under punkt 5 på det medicinska underlaget). Socialstyrelsen och Försäkringskassan har utformat ett Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning som gäller från och med Det skall också framgå motiveringen till varför arbetsförmågan är nedsatt längre tid än rekommendationen (se

6 6 under punkt 9 i det medicinska underlaget). Vill du veta mer om t ex en diagnos och förväntad sjukskrivning gå in på (Nationella riktlinjer). Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade har förmåga att klara sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Om ansvarig chef har fått signaler om att medarbetaren inte kan återgå i sitt vanliga arbete (från medarbetaren, det mediciniska underlaget, försäkringskassan, sjukvården etcetera) skall omgående personalsekreterare på förvaltning eller personalenheten kontaktas för att ge stöd i den fortsatta processen. Från och med dag 91 till och med dag 180 av sjukperioden, innebär prövningen av rätten till sjukpenning även en bedömning av om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Om det inte går ska möjlighet till kontakt med Arbetsförmedlingen ges. Anställda har från och med lagstadgad rätt till ledighet för att prova nytt arbete, gäller mellan dag i sjukperioden. Om Försäkringskassan begär det ska den försäkrade lämna ett arbetsgivarutlåtande från sin arbetsgivare med uppgifter om de möjligheter som finns att ta till vara den försäkrades arbetsförmåga på arbetsplatsen (gäller från och med ). Från och med dag 181 bedömer Försäkringskassan om den försäkrade kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt. Detta gäller om inte särskilda skäl föreligger. Sjukpenning ska som i regel endast utbetalas under 364 dagar inom en ramtid på 450 dagar. Ansökan om förlängd sjukpenning görs hos Försäkringskassan. Sjukersättning blir aktuellt om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt. Rutiner i samband med rehabilitering Här ges en beskrivning på hur rehabiliteringsprocessen kan se ut från början till det blir någon form av avslut. Behov av rehabiliteringsinsatser föreligger inte Föreligger inte behov av rehabiliteringsinsatser och chef och medarbetare i sina kontakter kommer fram till att det inte föreligger något behov av speciella insatser för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete behöver inte någon rehabiliteringsutredning upprättas. Dokumentera anledningen till varför rehabiliteringsutredning inte gjorts, till exempel medicinsk behandling pågår eller inväntar läkning. Behov av rehabilitering föreligger Vid ett första rehabiliteringssamtal ska chefen 1 informera om rehabiliteringsprocessen och dess mål. Medarbetaren erbjuds att ta med facklig representant eller skyddsombud vid mötet. Skyddsombuden företräder alla medarbetare, såväl organiserade som oorganiserade. Avsäger sig medarbetaren facklig representant skall detta dokumenteras. Chefen ska i samråd med medarbetaren lämna de upplysningar som behövs till Försäkringskassan för att behovet av rehabilitering skall kunna klarläggas (lagen om allmän försäkring kap 22). Upplysningarna lämnas även fortsättningsvis på Försäkringskassans blankett Rehabiliteringsutredning plan för återgång i arbete (www.forsakringskassan.se, blanketter, rehabilitering). 1 Eller annan av arbetsgivaren utsedd företrädare

7 7 En rehabiliteringsutredning ska alltid göras: senast efter två veckors sjukfrånvaro när behov av rehabilitering föreligger vid återkommande korttidsfrånvaro, 5 gånger under ett år då en anställd begär det då anställd visar tecken på ohälsa, trots närvaro på arbetsplatsen Vid behov av rehabilitering ska en handlingsplan fastställas. Förutom medarbetaren, chefen, facklig representant bör försäkringskassans kontaktperson vara med samt andra aktörer till exempel behandlande läkare, eller Företagshälsovården. Utifrån den medicinska bedömningen bestäms i samråd vilka åtgärder som ska vidtas och vem som gör vad. Dessa åtgärder tidsbestäms och dokumenteras av chefen i handlingsplanen. Syftet med handlingsplanen är att tillsammans med berörda aktörer utreda arbetstagarens arbetsförmåga, och eventuella behov av arbetsanpassning, i förhållande till ordinarie arbete. Kostnader kopplat till åtgärder för rehabilitering/anpassning svarar arbetsgivaren för. I arbetsgivarens ansvar ingår att vidta arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten, till exempel arbetsprövning/träning, kortare utbildning, tekniska åtgärder, särskild utrustning, ändringar i den fysiska miljön. Det kan även gälla åtgärder beträffande arbetsinnehåll och arbetsorganisation. En viktig gränsdragning är att arbetsgivaren inte får omorganisera arbetet med hänsyn till en medarbetare så att andra medarbetare riskerar att drabbas av hälsorisker eller arbetsskador. Genomförande av handlingsplanen I enlighet med handlingsplanen genomförs den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och arbetsförmågan tydliggörs. Ett bra tips är att låta individen skriva dagbok under eventuell arbetsprövning/träning. Då kan man tydligt få fram vad som fungerar i olika moment, skillnader i till exempel smärta under dagen och i början och slutet av veckan och så vidare. Endast i undantagsfall skall en arbetsförmågebedömning hos Företagshälsovården initieras av arbetsgivaren. Beställare av denna är alltid personalsekreterare på förvaltning eller personalenheten. Försäkringskassan beslutar om rätten till ersättning med hänsyn till sjukdom och nedsättning av arbetsförmågan, varför eventuella bedömningar initieras av Försäkringskassan (arbetsförmågebedömning, Bilaga 1). Om medicinsk rehabilitering pågår och hälsotillståndet gör att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte kan påbörjas är det viktigt att hålla kontakt och vara informerad om hur behandlingen fortskrider och att arbetsgivaren har beredskap att påbörja den arbetslivsinriktade rehabiliteringen så fort hälsotillståndet tillåter. Om den anställde inte medverkar i sin rehabilitering utan godtagbara skäl anses arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet fullgjord och arbetsgivarens rehabilitering/rehabiliteringsutredning plan för återgång i arbete avslutas. Arbetsgivaren kan då överväga uppsägning av personliga skäl.

8 8 Resultatet av åtgärderna i handlingsplanen Den anställde återgår i arbete. Arbetsgivarens rehabilitering/rehabiliteringsutredningen plan för återgång i arbete ska då avslutas formellt. Detta görs lämpligen vid ett möte med berörda parter då arbetsgivaren går igenom vidtagna åtgärder och utfall. Avslutet av rehabiliteringen och beskrivningen av utfallet ska dokumenteras. Återgång till arbete sker när medarbetare har arbetsförmåga 2 av betydelse. Medarbetaren återgår till sitt ordinarie arbete. Återgång till arbete är inte möjligt. När beslut finns om tidsbegränsad sjukersättning är det viktigt att bevaka när perioden löper ut och att ha dialog med medarbetaren och försäkringskassan för att möta upp med eventuella behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. (De som redan har tidsbegränsad sjukersättning kan som längst ha denna ersättning till och med 2012). Vid beslut om icke tidsbegränsad sjukersättning på deltid ska en omreglering av anställningsvillkoren ske i enlighet med AB 12, kontakta omgående personalsekreterare förvaltning/personalenheten. Om arbetsgivaren har uttömt sina möjligheter och den anställde inte har arbetsförmåga av betydelse kan arbetsgivaren överväga uppsägning av personliga skäl. I samband med uppsägningen måste arbetsgivaren undersöka om det finns omplaceringsmöjlighet i kommunen. Omplaceringsutredningen omfattar lediga tjänster för vilka medarbetaren har tillräckliga kvalifikationer. Utredningen skall dokumenteras. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att inrätta nya befattningar. Chefen skall kontakta personalsekreterare förvaltning/personalenheten då uppsägning övervägs. Tystnadsplikt Arbetsgivaren har tystnadsplikt när det gäller uppgifter om de anställdas hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt som framkommer i samband med hantering av sjuklön och rehabilitering. Tystnadsplikten gäller alla som handlägger frågor som rör rätten till sjuklön för anställda eller deltar i anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Försäkringskassan har också tystnadsplikt. Utvärdering Ta tillvara erfarenheter och kunskap från varje rehabiliteringsärende i det fortsatta arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet. Chefens ansvar för dokumentation och arkivering Chefen behåller handlingarna hos sig till dess att rehabiliteringen är avslutad. Handlingar som skall arkiveras är rehabiliteringsutredningen plan för återgång i arbete, handlingsplan och avslut. Handlingarna förvaras inlåsta på medarbetarens arbetsenhet. När medarbetaren slutar sin anställning i kommunen skickas handlingarna i förseglat kuvert till personalenheten för arkivering i personakt. 2 Arbete/arbetsförmåga av betydelse är en juridisk term utifrån Arbetsdomstolens praxis och innebär en samlad bedömning av värdet på de arbetsinsatser den sjuke arbetstagaren gör vägt mot de olägenheter som orsakas arbetsgivaren. Även sjukdomsprognosen ingår i denna bedömning. Med arbete av betydelse utgår man från vad arbetstagaren utförde enligt sitt anställningsavtal innan sjukdomen eller skadan inträffade.

9 9 Begrepp inom rehabilitering Begreppen inom rehabiliteringsområdet är viktiga att känna till då flera av dem ligger till grund för ansvarsfördelningen. Läs mer om begreppen inom rehabilitering i Bilaga 2. Aktörerna och deras ansvar Det finns en mängd olika aktörer inom rehabiliteringsarbetet. Alla har till uppgift att bedöma medarbetarens grad av sjukdom, funktions- och rehabiliteringsmöjligheter, men från olika utgångspunkter. Ansvarig för rehabilitering är alltid medarbetarens chef. Vid behov finns möjlighet att använda de stödfunktioner som finns, personalsekreterare förvaltning/personal. Facklig representant, skyddsombud och Företagshälsovården fungerar också som ett stöd under rehabiliteringsprocessen. Läs mer om de olika aktörerna och deras ansvar i Bilaga 3. Regelverk Följande lagar och föreskrifter ligger till grund för rehabiliteringsarbetet: Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1, ändring 2003:4) Arbetsmiljölagen Lagen om allmän försäkring, AFL Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning

10 10 Arbetsförmågebedömning Bilaga 1 Endast i undantagsfall skall en arbetsförmågebedömning hos Företagshälsovården initieras av arbetsgivaren. Försäkringskassan beslutar om rätten till ersättning med hänsyn till sjukdom och nedsättning av arbetsförmågan, varför eventuella bedömningar initieras av Försäkringskassan Vad är det? Arbetsförmågebedömning är en utvärdering av en individs arbetskapacitet i förhållande till individens specifika arbete. Varför görs den? Arbetsförmågebedömning används för att bestämma om personen har förmåga att klara av sitt arbete eller i vilken omfattning personen kan förväntas utföra arbete. Bedömningen av arbetsförmåga ska beskriva förhållandet mellan de krav som ställs på personen för att klara av det specifika arbetet och den förmåga personen uppvisar. Vad innebär det? Vad som sker är att hinder och möjligheter för arbetsåtergång analyseras. Utifrån detta kan sedan avgöras vilka möjligheter individen har att eventuellt öka sin arbetsförmåga genom träning, förbättrad arbetsteknik, arbetshjälpmedel, förändring av arbetsinnehåll och arbetsorganisation eller genom omplacering. En arbetsförmågebedömning bör innehålla följande aspekter: Individens egen upplevelse av krav på arbetet Individens egen upplevelse av sin förmåga för arbetet De krav som ett arbete ställer Hinder och resurser i förhållande till arbetet Den förmåga individen har Arbetsgivaren kan i vissa fall ha stor nytta av en arbetsförmågebedömning på en medarbetare. Bedömningen blir ett av de underlag som arbetsgivaren har för att göra en så korrekt bedömning som möjligt av medarbetarens förmåga för dennes arbete eller för annat arbete hos arbetsgivaren. För medarbetaren innebär arbetsförmågebedömningen att ställas inför om eller i vilken utsträckning han/hon har förmåga att klara av sitt arbete. Processen för att komma fram till en bedömning och vad som blir resultatet av denna kan upplevas/kännas tufft för individen men det blir också en bekräftelse på vad som är rimligt att förvänta sig och vilka alternativ hos arbetsgivaren som då finns att utgå från. En slutsats av arbetsförmågebedömningen som alla parter måste vara införstådda med är att resultatet av denna kan påvisa att medarbetaren inte har någon arbetsförmåga för den tjänst han/hon har eller för annat arbete hos arbetsgivaren. En följd av detta kan bli att medarbetaren får lämna sin anställning hos arbetsgivaren

11 11 Vem eller vilka genomför arbetsförmågebedömningen? Arbetsförmågebedömningen beställs vanligen genom Företagshälsovården som ska ha god kunskap om arbetsgivaren och dess olika yrken. I de flesta fall är arbetsförmågebedömning ett led i en pågående rehabiliteringsprocess. Hur går beställningen tillväga? Inom Alvesta kommun beställs arbetsförmågebedömning på samma blankett som andra beställningar av tjänster från Företagshälsovården (skickas till företagssköterska). Beställare är alltid personalenheten alt. personalsekreterare från någon förvaltning tillsammans med den aktuelle medarbetaren och dennes närmaste chef. Till beställning av arbetsförmågebedömningen ska alltid bifogas; Rehabiliteringsutredning Medicinska underlag Kartläggning (genomförd av personalenheten) Stöd kan ges av personalenheten för att formulera de eventuella frågeställningar som arbetsgivaren vill ha svar på. Vad händer när arbetsförmågebedömningen är klar? Arbetsförmågebedömningen återkopplas till arbetsgivaren (närmaste chef, representant från personalenheten eller personalsekreterare på förvaltningen) och medarbetaren både skriftligt och muntligt. Muntligt sker detta vid ett rehabiliteringsmöte tillsammans med läkare från Företagshälsovården (eventuellt fler anställda inom Företagshälsovården, om behov finns). En skriftlig återkoppling erhålls i form av en sammanställning av vad som framkommit i bedömningen. Funderar du/ni på att göra en arbetsförmågebedömning? Kontakta då personalenheten eller personalsekreteraren på förvaltningen för att gå vidare!

12 12 Begrepp inom rehabilitering Bilaga 2 Bedömning av arbetsförmåga Försäkringskassan beslutar om rätten till ersättning med hänsyn till nedsättning av arbetsförmågan. Eventuell sjukdom bedöms utifrån dess funktions- och aktivitetsnedsättning i relation till arbetet. Socialstyrelsen och Försäkringskassan har utarbetat ett Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning. I denna kan stöd hämtas om diagnos och dess konsekvenser på funktions- och aktivitetsnedsättningen. Rehabilitering I vid mening omfattas medicinsk, social och arbetslivsinriktad rehabilitering. I arbetsmiljösammanhang handlar det om åtgärder som syftar till att en person med nedsatt arbetsförmåga ska återvinna åtminstone en del av denna arbetsförmåga. För en lyckad rehabilitering måste olika delar medicinsk, social och arbetslivsinriktad samverka. Medicinsk rehabilitering Det avser närmast att återställa, förbättra grundläggande funktioner eller träna kompenserande funktioner. För den medicinska rehabiliteringen ansvarar i första hand den allmänna sjukvården, det vill säga landstingen. Sjukvårdens rehabiliteringsmål är att så långt som möjligt att återställa funktionsförmågan, alternativt förbättra en nedsatt funktion och att träna kompenserande funktioner. Arbetslivsinriktad rehabilitering Det syftar till att återge den som har drabbats av sjukdom hela eller delar av sin arbetsförmåga och därmed även försörjningsförmågan. I arbetsgivarens ansvar ingår att vidta arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Social rehabilitering Det handlar om åtgärder för att återställa den sociala funktionsförmågan i samband med till exempel psykiska eller missbruksproblem. Det handlar även om service, råd, upplysning och bistånd i personliga angelägenheter. Kommunens socialtjänst ansvarar vanligtvis för dessa frågor. Arbetsanpassning Det handlar om att genom tekniska och eller organisatoriska förändringar skapa förutsättningar för att en person ska kunna få behålla ett arbete. Vid arbetsanpassning sker en samlad bedömning för att tillgodose både medarbetarens behov av arbetsanpassning och arbetsgivarens krav på effektivitet och kvalitet i verksamheten. I föreskriften AFS 1994:1 om arbetsanpassning och rehabilitering finns närmare beskrivet arbetsgivarens ansvar och åtgärder i dessa frågor. Läs mer

13 13 Arbetsprövning Arbetsprövning är en utredning som Försäkringskassan beslutar om. Den syftar till att ge medarbetaren och försäkringskassan en information om vilken funktionsförmåga den anställde har eller kan uppnå genom rehabilitering och vilka åtgärder som kan vara lämpliga. Arbetsprövningen bör pågå från ett par dagar till ett par veckor. Under tiden betalar försäkringskassan ut sjukpenning. Arbetsträning Även arbetsträning beslutar Försäkringskassan om. För en anställd som varit sjukskriven en längre tid kan en tids arbetsträning på arbetsplatsen utan krav på prestation göra det lättare att komma tillbaka till arbetet. Arbetsträning är en rehabiliteringsåtgärd. Syftet är att den anställda tränar på vissa arbetsuppgifter för att återfå arbetsförmåga. Tiden för arbetsträning på det vanliga arbetet är begränsad till maximalt tre månader. Under tiden kan försäkringskassan betala ut rehabiliteringsersättning. Försäkringskassan skall kontaktas i god tid innan arbetsprövning/arbetsträning påbörjas. Systematiskt arbetsmiljöarbete Det handlar om arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsmiljöarbetet ska hanteras som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Detta finns närmare beskrivet i föreskriften AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.

14 14 De olika aktörerna och deras ansvar Bilaga 3 Arbetsgivaren Arbetsgivarens ansvar regleras i huvudsak i lagar, avtal, föreskrifter och AD praxis (vägledande domar i Arbetsdomstolen). Som arbetsgivare räknas chefer/arbetsledare inom Alvesta kommun. Nedan tydliggörs hur ansvarig chef ska agera i rehabiliteringsprocessen utifrån detta juridiska regelverk. Medarbetaren Medarbetaren har ansvar för att: följa arbetsplatsens regler och rutiner använda rätt arbetsteknik använda skyddsutrustning och tekniska hjälpmedel meddela chefen om brister i arbetsmiljön kontakta närmaste chef vid sjukdom eller den som närmaste chef utser ange orsaken till frånvaron överväga om han/hon kan arbeta efter förmåga, till exempel deltid under sjukskrivningen lämna medicinskt underlag från den 8:e sjukdagen aktivt medverka i sin rehabilitering, till exempel komma på rehabiliteringsmöten, följa handlingsplanen gå på läkarbesök med mera. meddela till försäkringskassan om förhållandena ändras Landstinget/hälso- och sjukvården Landstinget/hälso- sjukvården ansvarar för medicinskt rehabilitering, det vill säga sjukvård och olika former av medicinska behandlingar till exempel hos sjukgymnast eller arbetsterapeut. Försäkringskassan Försäkringskassan har ett övergripande samordnings- och tillsynsansvar över rehabiliteringen för den enskilde. Arbetsgivaren skall istället lämna de upplysningar till försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast skall kunna klarläggas. Försäkringskassan kan till exempel behöva veta vilka arbetsuppgifter den anställde har eller om det är möjligt att ge den anställde andra arbetsuppgifter. Försäkringskassan kommer att kalla till avstämningsmöten med arbetsgivaren, läkaren och den sjukskrivne. Försäkringskassans fokus ligger på att göra planer för hur den anställde kan återgå till arbete igen. Läs mer Försäkringskassan Företagshälsovården Företagshälsovården är en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården ska särskilt arbeta med att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Det är chefen som avgör om en

15 15 medarbetare bör få kontakt med Företagshälsovården (efter samråd med medarbetaren) och gör beställning av den tjänst som efterfrågas, exempelvis sjukgymnast, beteendevetare, psykolog, läkare och sjuksköterska med flera (beställningsblankett hittas på FirstClass, under kommuninfo, personalhandbok, blanketter). Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket har tillsyn över det generella arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar som åvilar arbetsgivaren. Arbetsmiljöverket utarbetar bland annat föreskrifter inom arbetsmiljöområdet. En annan del av myndigheten är arbetsmiljöinspektionen som på eget och andras initiativ utför inspektioner av arbetsplatser. Om inte arbetsgivaren uppfyller sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagstiftningen kan arbetsmiljöinspektionen rikta krav mot arbetsgivaren. Vid svårare personskada och vid allvarligt tillbud på arbetsplatsen ska arbetsmiljöinspektionen alltid kontaktas. Läs mer på AFA AFA är en försäkringsorganisation vars huvudsakliga uppgift är att administrera avtalsförsäkringar som är bestämda antingen i kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. De driver också olika projekt för att förebygga skador och sjukdomar. För att motverka sjukskrivningar har AFA avsatt ekonomiska medel för att bidra med upp till 50 % av kostnaden för individuella arbetslivsinriktade åtgärder. Villkoren är att individen omfattas av avtalsgruppsförsäkringen (AGS-KL), att behovet är styrkt av läkare och försäkringskassan är delaktig i beslutet och upprättar en rehabiliteringsutredning/plan. Ansökan görs av arbetsgivaren och försäkringskassan i samarbete. Läs mer på Samverkan Framgångsrik rehabilitering och arbetsanpassning förutsätter nära samverkan mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer.

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Dnr: KS 2013-335 Typ av dokument: Rutin Handläggare: Personalutvecklare

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården

Läs mer

Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de ska bli ett bra stöd för chefer och medarbetare. Giltighetstid 3 år Dokumentansvarig Anne Karlenius

Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de ska bli ett bra stöd för chefer och medarbetare. Giltighetstid 3 år Dokumentansvarig Anne Karlenius FÖRORD Rehabiliteringsarbetet i Luleå kommun är en viktig aktivitet i kommunens strävan att vara en attraktiv arbetsgivare. En effektiv och tydlig rehabilitering är en angelägenhet för hela organisationen

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

Rutiner för arbete med rehabilitering

Rutiner för arbete med rehabilitering PERSONALENHETEN 2010-02-04 Enköpings kommun Rutiner för arbete med rehabilitering Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Kungsgatan 42 0171-250 00 0171-392 68 7

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring RIKTLINJER FÖR REHABILITERINGSARBETET INOM HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalens kommuns riktlinjer för arbetsmiljöfrågor

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT TOMMY ISESKOG GÖTEBORG 20 MARS 2013 BILD 1 ARBETSGIVARENS SKYLDIGHET ATT ORGANISERA REHABILITERING PÅ ETT LÄMPLIGT SÄTT Uppföljning

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare ÖREBRO LÄNS LANDSTING Så här arbetar med rehabilitering Information till arbetsgivare arbetar med företagshälsovård Företagshälsovården är en oberoende expertresurs...... inom områdena arbetsmiljö och

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY EDA KOMMUN REHABILITERINGS- POLICY Reviderad 2012-02-21 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. KOMMUNIKATION OCH AVSTÄMNING... 4 3. DOKUMENTATION... 4 4. KOSTNADER FÖR REHABILITERING... 4 5. INFORMATION

Läs mer

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten.

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten. Revisionsrapport Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Lekebergs kommun Marlen Dagersten 2013 2013-06-19 Fredrik Alm Uppdragsledare 2013 Lekebergs kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy 1 ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Rehabiliteringspolicy och handlingsplan för Hällefors kommun Policy Vi vill med denna policy och genom fastställda rutiner, som är gemensamma

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

45/13 Sammanhållen personalpolitik

45/13 Sammanhållen personalpolitik Landstingsfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-04-23 LS-LED13-122-4 45/13 Sammanhållen personalpolitik Diarienummer: LS-LED13-122 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget.

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Rutin systematiskt arbetsmiljöarbete 1 (5) 2013-03-14 Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Med systematiskt

Läs mer

Om socialförsäkringen

Om socialförsäkringen Arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen

Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen Styrdokument, riktlinjer /Stöd & Process/ /2015-06-01/ Hanna Adlerteg /08-590 971 03/ Dnr KS/2015:166 hanna.adlerteg@upplandsvasby.se Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen Nivå: Kommungemensamt styrdokument

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Välkommen till Försäkringskassan

Välkommen till Försäkringskassan Arbetsgivare Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar upp delar av socialförsäkringen ur ett arbetsgivarperspektiv. Det handlar om ditt ansvar för dina anställdas hälsa och arbetsmiljö,

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Företagshälsovård för Uppsala universitet

Företagshälsovård för Uppsala universitet UFV-PA 2011/880 för Uppsala universitet PM om tjänster 2011-2012 Personalavdelningen 2011-03-29 1. Uppsala universitet har avtal om företagshälsovård med Länshälsan AB. Avtalet omfattar perioden 2011-01-01-2012-12-31.

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmiljö

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmiljö FACKLIG HANDBOK om arbetsmiljö INNEHÅLL 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens ansvar... 3 3. Medarbetarnas ansvar... 3 4. Skyddsombudets roll... 4 5. Skyddskommitténs roll... 4 6. Den fackliga förtroendemannens

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer