Andningen & livet. Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom
|
|
- Eva Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 4/2 2016, Malmö Andningen & livet Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom Vuxenpsykiatri i Lund. Psykossjukvård, hela rehab-kedjan amelie.ambolt@skane.se Bild: Amelie Ambolt
2 Var i kroppen finns andningen? Var får den rum?
3 Från första till sista andetaget Där emellan - pågår livet Kroppen berättar livets historia Vad händer med Livets rytm?
4 Vad gör skillnad? Individuellt anpassad fysioterapeutisk behandling Bild: Amelie Ambolt
5 Bygga trygghet Anpassad behandling: Individuellt i grupp Intensitet, duration, frekvens
6 4 M Roxendal 1987 Mötet Människosyn Motivation Drivkraft Metod Bild: Tove Ambolt
7 Basal Kroppskännedom, BK Basic Body Awareness Therapy, BBAT Väster- och österländska rörelsetraditioner Förövningar till Tai Chi eller till livet - Medicinskt forskningsområde sedan Hälso- skadeförebyggande, rehabilitering - Processorienterad behandling Bild: Amelie Ambolt
8 BBAT Research Från 1985 Roxendal Till 2015 Danilelsson Olika diagnosgrupper Betydelsen av/förmågan att interagera Identifiera och uttrycka känslor
9 Det terapeutiska utrymmet Terapeutiskt förhållningssätt och intoning, interaktion, affekt spegling, kommunikation Terapeutiska mötet Person-centrat terapeutiskt förhållningssätt Terapeutiska verktyg Justering, anpassning av utgångslägen, övningar utifrån funktionsnivå Verbal- & manuell guidning, skapa personlig trygghet Amelie Ambolt 2016
10 Existensnivåer Fysisk Fysiologisk Psykologisk Existentiell Dropsy 1988 Bild: : Amelie Ambolt
11 Kroppsjagsfunktioner Roxendal 1985, 1997 Min relation till min/mitt Roxendal 1985, 1997 Förankring Balanslinje Andning Centrering/Koordination Flöde/Kontinuitet Relaterande Avgränsning Medveten närvaro Bild: Amelie Ambolt
12 Funktioner Fysisk kapacitet - förmåga Fysisk aktivitet - aktivitetsnivå Fysisk träning - struktur Känslo-, tanke- & handlingsfunktioner Bild: Amelie Ambolt
13 Vad är det? Beröring
14 KASAM Känsla av samanhang Salutogenes Begriplighet Hanterbarhet Mening Antonovsky 2005 Bild: Tove Ambolt
15 Personcentrareat möte Verbal och manuell guidning i interaktion Kroppsjags- funktioner Människosyn Möte Spegling Existens- nivåer Intention Funktion 2015 Blid Amelie Ambolt
16 Möta Kommunicera Relatera Mentalisera
17 Mentalisering Definition: Mentalisering är den process som gör det vi gör, tänker och känner verkligt för oss och ger oss en känsla av att finnas i världen. Fonagy mfl 2002, i översättning av Rydén & Wallroth 2008, Mentalisering Att leka med verkligheten, s. 89
18 Symtom Vad berättar patienten med ord? Vad berättar patienten med sin kropp? Vad berättar patienten inte? Vad berättas på andra vis? Vad förväntar behandlaren sig av mötet? Vad lyssnar jag på?
19 Vad gör det med människan? Hur tar det sig uttryck?
20 Stel av skräck Hur påverkar det vår existens?
21 Trygghet behövs för att reglera autonoma funktioner Har tillgång till resurser Kroppsjagsfunktioner Ge/känna empati, värme och omsorg till mig själv Trygghet N Vagus ventrala, myeliniserade del är aktiv. Ger utrymme för socialt engagemang Nyfiken, utforskar Alert Vaksam Kommer tillbaka till min trygga Fritt enl. polyvagal teori, Porges 2007 Kamp eller Uppgivenhet Kan ej ta mig ur min hotfulla situation: stress, obehag Flykt Kamp Frys Freeze: Kollaps N Vagus dorsala del är omyeliniserad och ger uppgivenhet och imobilisering
22 Patientfall Maria 52 år Blick fylld av rädsla Hopsjunken hållning, rör sig långsamt Bristande förankring Saknar helt förmåga att utföra rörelser samlat/centrerat Påtagligt generellt kompensatoriskt muskelarbete Högcostal andning Begränsad aktivitet och delaktighet: Går korta sträckor - Till från bilen Beroende av bil för att delta i aktiviteter
23 Patientfall Maria Behandling Val av övningar med fokus på bärighet och tillit Förankring och basal funktionell stabilitet Utgångsläge: sittande på pall med kilstöd att hitta ett mer funktionellt sittande balanslinjen gå i sittande Att andas med ryggen? Funktionell uppresning Aktiv viloställning Utgångsläge: stående att stå i sina ben Att gå framlänges, baklänges
24 Patientfall Maria Effekter av behandling - Ökad förankring i ben, höfter och bäcken - Ökad självkänsla och tillit till sig själv när hon märkte att hon kunde påverka sin situation - Minskat kompensatoriskt muskelarbete - Friare rörlighet i nacken, vilket gjorde att hon kände sig tryggare när hon körde bil - Minskad rädsla -> ökad trygghet - Kunde märka när hon föll tillbaka i sitt gamla rörelsemönster - Mindre skamkänslor -> ökad frimodighet - Friare andning
25 Evolutionen Inre drivkrafter: Edvard Deci, professor i psykologi Bild: Amelie Ambolt Beskriver hur barn tydligt drivs av en inre motivation när de utforskar världen, hur de lär sig nya saker och praktiserar dessa. Fokus hos barnet ligger på aktiviteten och det är också aktiviteten i sig som är belöningen. En yttre motivation däremot kommer utifrån och driver individen till handling genom att exempelvis nå någon form av belöning eller slippa bestraffning. Vid ett agerande där individen drivs av en yttre motivation ligger fokus alltså på belöningen som är avskild från själva aktiviteten. Att drivas av en inre motivation är alltså att föredra
26 Enligt Deci Inre motivation vilar i 3 grundläggande psykologiska behov: 1. Behov av att få känna sig kompetent, att själva aktiviteten är belöningen. 2. Behov av relationer, att få tillhörighet. 3. Behov av autonomi, att agera i enlighet med egna värderingar och upplevelse av frihet. Att kunna välja. Bild: Amelie Ambolt
27 Mötet Närhet Medveten närvaro Värme - inkännande Tillit - växande
28 När det är svårt, med integrering Obalans - dysreglering i kroppens system Läs tips: Kroppen först - en behandlingsmodell vid psykosomatik Britt Bragée 2013
29 Öva och utforska tillsammans och på egen hand
30 Tack Bilder: Tove Ambolt, Amelie Ambolt
31 Forskning Roxendal 1985: Body Awareness Therapy and the Body Awareness Scale Mattson 1989: Body Awareness Applications in Physiotherapy Gran 1999: Quality of Life, Motivation and Costs in Multidisciplinary Occupational rehabilitation. Prospective, controlled two-year study in patients with prolonged musculoskeletal disorders Helvik Skjaerven 1999: Att vare seg selv mer fullt og helt. En tillnaerming till bevegelsekvalitet Rosberg 2000: Kropp, varande och mening i ett sjukgymnastiskt perspektiv Lundvik Gyllensten 2001: Basic Body Awareness Therapy Malmgren Olsson 2002: Health problems and treatment effects in patients with non-specific musculoskeletal disorders. A comparison between Body Awareness Therapy, Feldenkrais and Individual Physiotherapy Eriksson 2007: Body Awareness Therapy: a new strategy for relief of symptoms in irritable bowel syndrom patients. Gyllensten, 2009; Long-term effectivness of Basic Body Awareness Therapy in Psychiatric Out-patient Care. A randomised controlled study.
32 Forskning Skjaerven, Kristoffersen, Gard 2008: An eye for movement quality Skjaerven, Kristoffersen, Gard 2010: How can movement quality be promoted in clinical practice? Hedlund, Lundvik Gyllensten, 2010; The experience of basic Body Awareness Therapy in Patients with Schizofrenia. - Affect regulation, body awareness and self esteem, social effects, effects on the ability to think. Catalan-Matamoros, 2011: A pilot study on the effect of Basic Body Awareness Therapy in patients with eating disorders: a randomized controlled trial. Hedlund, Lundvik Gyllensten, 2013: The physiotherapists experience of Basic Body Awareness Therapy in patients with schizophrenia and schizophrenia spectrum Danielsson mfl 2014: Exercise or basic body awareness therapy as add-on treatment for major depression: A controlled study. Danielsson 2015: Moved by movement
33 Forskning Lindvall et al 2015: Basic Body Awareness Therapy for patients with stroke: Experiences among participating patients and physiotherapists. Madsen, et al 2015: Refugee experiences of individual basic body awareness therapy and the level of transference into daily life. Mantovani et al 2015: Immediate effect of basic body awareness therapy on heart rate variability.
34 Litteratur Basal Kroppskännedom: den levda kroppen, Gyllensten mfl Med känsla för barns självkänsla, Krantz Lindgren 2014 Ortorexi: fixering vid mat och träning. Lin och Grigorenko, 2014 Fokuserad ACT, Strosahl mfl Kroppen först : en behandlingsmodell vid psykosomatik, Britt W Bragée 2013 Rörelse och interaktion, Bader-Johansson 2013 Att förstå kroppens budskap, Biguet, Keskinen-Rosenqvist, Berg (red.) 2013 Compassionfokuserad terapi, Adersson & Viotti. 2013
35 Litteratur ACT helt enkelt, Harris 2011 Mentaliseringsboken, Wallroth 2010 Hemligheten, Josefsson & Linge 2008 Den mörka hemligheten, Josefsson & Linge 2008 Anknytning i praktiken, Broberg mfl Vart du än går är du där, Kabat-Zinn 2005 Hjärnvägar till inlärning, Berg & Cramèr Levande Människa, Roxendal & Winberg 2002 Spädbarnets interpersonella värld, Stern 2000 Leva i sin kropp, Dropsy 1987 Den harmoniska kroppen, Dropsy 1988
Andningen & livet. Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom
9/12 2015, Lund Andningen & livet Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom Vuxenpsykiatri i Lund. Psykossjukvård, hela rehab-kedjan 046 17 43 23 amelie.ambolt@skane.se
Läs merAndning det gäller livet!
23 September 2013 Andning det gäller livet! Amelie Ambolt Vuxenpsykiatri i Lund. Psykossjukvård, hela rehabkedjan Tel: 046 17 43 23 Leg. Sjukgymnast, Terapeutisk Kompetens inom Basal Kroppskännedom Handledare,
Läs merKroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.
Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen
Läs merEffekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Läs merAtt bita ihop om stress och utmattningssyndrom
Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Chatrin Andersson Leg. Fysioterapeut Bragée Rehab, Stockholm Jag kommer prata om Varför blir vi stressade? Vad blir konsekvenserna? Hur kan vi bryta stressen?
Läs merSammanfattning och slutsats
Anna Sannum Karlsson Leg Fysioterapeut Terapeutisk kompetens och lärare i Basal Kroppskännedom Ordförande i den nationella lärargruppen i Basal Kroppskännedom (IBK) Styrelsemedlem i den internationell
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merMentalisering och smärta
Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå
Läs merAvhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom
Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Lena Hedlund Huvudhandledare: Lars Hansson Bihandledare: Amanda Lundvik Gyllensten
Läs merKroppslig affekthantering
Kroppslig affekthantering Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna Pedagogiska verktyg Vågskålen Balansfiguren Ekipaget Självregleringskurvan Kedjereaktionen Egenvärdespiralen Anknytningsmönster
Läs merArbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre
Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte
Läs merKursplanen är fastställd av Programnämnden för rehabilitering att gälla från och med , höstterminen 2018.
Medicinska fakulteten FYPB42, Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri, 12 högskolepoäng Physiotherapy in Mental Health and Psychiatry, 12 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merBasal Kroppskännedom vid autism
Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering och hjälpmedel FoU-rapport 8/2018 Basal Kroppskännedom vid autism Utvärdering av en behandlingsinsats för vuxna Verksamhet: Enhet: Projektansvarig chef:
Läs merSjukgymnastik i psykiatrin. Isabell Hollingworth sjukgymnast inom psykosvården i Uppsala
Sjukgymnastik i psykiatrin Isabell Hollingworth sjukgymnast inom psykosvården i Uppsala Begrepp Psyke - själ, sinne, det mentala Soma - kropp Psykosomatik - kropp och själ/psyke som en enhet Psykologi
Läs merHur gör du när du rör dig?
Hur gör du när du rör dig? Basal Kroppskännedom för vardag, friskvård, idrott och rehab Anna Sannum Karlsson Wiveca Cederhag Hur gör du när du rör dig? Basal Kroppskännedom för vardag, friskvård, idrott
Läs merJag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år
Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år Urval av bilder från ett föredrag vid LSR:s primärvårdssektions utbildningsdag 2012-03-23
Läs merTillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.
Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder
Läs merMotivation inom fysisk aktivitet och träning: Ett självbestämmande perspektiv
Motivation inom fysisk aktivitet och träning: Ett självbestämmande perspektiv Magnus Lindwall Professor i psykologi inriktning hälsopsykologi Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Gästprofessor
Läs merPersoner med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Läs merDe tar till kroppen för att läka själen efter trauma
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här. HITTA MER A PREMIUM - FÖR DIG SOM PRENUMERERAR INPÅ LIVET 10 september 2018 15:15
Läs merCFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti
CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå
Läs merNågra tankar om mentalisering i bedömningssamtal
ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merSMART Utbildningscentrum
Historik och utveckling Första vågen Beteendet i fokus (1920) Andra vågen Tankarna i fokus (1970) Våg ett och två Blir KBT (1980) Känslor och österländsk filosofi möter västerländsk psykoterapi (1990)
Läs merKÄNSLOSKOLA MED UTBYGGNAD HELENE OHLSSON, LEG PYSKOLOG, LEG PSYKOTERAPEUT INGRID NYSTRÖM, LEG PSYKOLOG
KÄNSLOSKOLA MED UTBYGGNAD HELENE OHLSSON, LEG PYSKOLOG, LEG PSYKOTERAPEUT INGRID NYSTRÖM, LEG PSYKOLOG AFFEKTER + COMPASSION = SANT S S Tomkins P Ekman L Greenberg E B Kjellqvist D Fosha R Harris S C Hayes
Läs merFysisk aktivitet vid psykossjukdom
Fysisk aktivitet vid psykossjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos, Malmö Adjunkt vid Lunds universitet Psykomotoriska avvikelser vid allvarlig psykisk sjukdom Är det
Läs merTitel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Läs merREHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Flödesschema psykosomatik
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Flödesschema psykosomatik Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merBemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog
Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merMEDICINSK YOGA. Föreläsning Malmö 160204. Jeanette Strömberg
MEDICINSK YOGA Föreläsning Malmö 160204 Jeanette Strömberg Leg. Fysioterapeut Instruktör i Mediyoga Kundalini- och Hathayogalärare jeanette@fysioifokus.se BAKGRUND YOGA Indien minst 5000 år nämns i det
Läs merVarför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016
Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,
Läs merAtt vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare
Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu
Läs merBasal funktionsbedömning eller ett försök att bedöma kroppsjagsfunktioner. Utvecklat tillsammans med studenter och kliniker
Basal funktionsbedömning eller ett försök att bedöma kroppsjagsfunktioner Utvecklat tillsammans med studenter och kliniker Hur mäter vi kroppsmedvetande? Närvaro Flöde Hållning Stabilitet Andning Grundning
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merC-UPPSATS. Sjukgymnaststudenters uppfattning av basal kroppskännedom
C-UPPSATS 2009:085 Sjukgymnaststudenters uppfattning av basal kroppskännedom - en enkätstudie Lindvi Forsberg Malin Schedin Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap
Läs merNÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp
NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7
Läs merSCHEMA KURS FYPA45 HT14 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri Med reservation för ändringar!
LUNDS UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskaper Fysioterapeutprogrammet Termin 4 Höstterminen 2014 Kursansvarig:, 2014-10-10 SCHEMA KURS FYPA45 HT14 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri
Läs merEXAMENSARBETE. Basal Kroppskännedom
EXAMENSARBETE 2005:05 HV Basal Kroppskännedom ett förhållningssätt Marina Andersson, Caroline Olsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Sjukgymnastprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap
Läs merVad är internetbehandling och vad säger forskningen?
Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna
Läs merSamtalsmetodik. Hur kan vi motivera till ökad fysisk aktivitet? Regional FaR dag Göteborg 8 oktober 2018
Hur kan vi motivera till ökad fysisk aktivitet? Samtalsmetodik Regional FaR dag Göteborg 8 oktober 2018 Christina Näsholm Psykolog, leg psykoterapeut, spec. klinisk psykologi Medlem i MINT Motivational
Läs merAngered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Läs merBasal kroppskännedom fysioterapeutisk metod för att påverka stressrelaterade sjukdomar och symptom
Basal kroppskännedom fysioterapeutisk metod för att påverka stressrelaterade sjukdomar och symptom Forskningsöversikt Heidi Bergman Examensarbete Fysioterapi 2010 EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram:
Läs merPsykosomatisk kommunikation i handledning INGELA PONTVIK LÖWENTHAL, ERICA HLU 15/17
Psykosomatisk kommunikation i handledning INGELA PONTVIK LÖWENTHAL, ERICA HLU 15/17 Handledning (se vägledning) = rådgivning, undervisning, uppfostran, utbildning. Kommunikation kommer ursprungligen från
Läs merSalutogen demensomsorg
Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet
Läs merEmpati och medlidande i vårdmötet. Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap
Empati och medlidande i vårdmötet Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap Vårdande gör vårdaren mer mänsklig (Kleinman 2009) The art of medicine, Caregiving: the odyssey
Läs merINFORMATION OCH KURSPLAN
INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi ht 2018 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9.00-11.30
Läs merMindfulness. som intervention i Familjekonstellationer
Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o
Läs merHon vill skapa tillit efter kroppens katastrofer
PROFILEN Hon vill skapa tillit efter kroppens katastrofer När vi arbetar med sexuella trauman, då jobbar vi med kroppsliga katastrofer, säger Anna Sannum Karlsson, privatpraktiserande fysioterapeut från
Läs merpågår Vårt kroppsmedvetande och vår kroppsuppfattning Sammanfattning
Vårt kroppsmedvetande och vår kroppsuppfattning är företeelser som fascinerade forskare redan under 1900-talet. Den forskning som då bedrevs skedde huvudsakligen inom områdena psykologi och psykiatri företrädesvis
Läs merForskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Läs merAndning. Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren 2013 1
Andning Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren 2013 1 Den mest basala funk7onen Syre in Koldioxid ut Copyright Tomas Waldegren 2 Vad är störd andningsfunk7on? 1) En grund, o7llräcklig andning
Läs merObservera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?
Läs merStudiehandledning FYSIOTERAPI. Psykisk ohälsa och långvarig smärta samt fördjupning rygg och nacke. FYS204 9hp HT15
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Fysioterapeutprogrammet Studiehandledning FYSIOTERAPI FYS204, Fysioterapi fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng. Grundnivå Psykisk ohälsa och långvarig
Läs merregionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Läs merMULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Läs merNya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA
Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA Clara Hellner, Professor, verksamhetschef Centrum för Psykiatriforskning Projektägare Stockholmsnoden, NSP Johan Bjureberg & Hanna Sahlin Leg psykologer, doktorander
Läs merSpeciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom
Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom Lågaffektivt bemötande i det dagliga mötet med barnen gör skillnad för både stora och små Leg.psykolog Bo Hejlskov
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merKeele StarT Back Screening Tool
Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen
Läs merVad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Läs merNeurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration
Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,
Läs mervarför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merInternetbaserad psykologisk behandling
Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se
Läs merOm arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga
Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska
Läs merHANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI
HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI Med tonvikt på att handleda på implicita processer SCHOWALTER & PRUETT. (1975). THE SUPERVISION PROCESS FOR INDIVIDUAL CHILD PSYCHOTHERAPY When I began my adult work, I at
Läs merStöd och behandling för barn som drabbats av våld
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)
Läs merKRAFT & BALANS. Upplägg och Schema
KRAFT & BALANS Kraft och Balans är en utbildning som bygger på den senaste forskningen stress och återhämtning. Kursen finns till för den som behöver landa, hitta redskap och ha någon att ta stöd i på
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merAnders Ekstrand Leg. Psykolog
Anders Ekstrand Leg. Psykolog Agenda Hur vi lär oss saker (Inlärningspsykologi) Hur motivation funkar (Motivationspsykologi) Ledarskap utifrån dessa Vad är kulturer? Hur förändrar man kulturer? Varför
Läs merUtbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska
Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen
Läs mer"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Läs merLev med din kropp -ACT för patienter med ätstörning och kroppsmissnöje
Lev med din kropp -ACT för patienter med ätstörning och kroppsmissnöje Maria Fogelkvist, leg. Psykolog och doktorand BUP Region Örebro län Universitetssjukvårdens forskningscentrum Örebro universitet maria.fogelkvist@regionorebrolan.se
Läs merMentalisering Att leka med verkligheten
Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna
Läs merForskningsläget nationell och internationell utblick
Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on
Läs merFysioterapeutiskt perspektiv
Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård
Läs merMentaliseringsbaserad terapi (MBT)
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?
Läs merMINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL KRISTINA LINDGREN
MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL KRISTINA LINDGREN KRISTINA LINDGREN MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL MINDFUL PEOPLE i Mindful People Publishing www.mindfulpeople.se/pub Mindfulness Guide - Training
Läs merCentrum för cancerrehabilitering
Centrum för cancerrehabilitering Kerstin Cedermark Leg. Sjuksköterska 20171005 Vi är en verksamhet under uppbyggnad Nytt uppdrag Nytt team Nya lokaler Ny verksamhet i Stockholms län Vårt uppdrag Specialiserad
Läs merFysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)
Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut
Läs merHur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson
Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric
Läs merUtmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism
Läs merStudiehandledning Hälsa och ohälsa ett psykosomatiskt perspektiv 7,5 hp
Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS), Sektionen för sjukgymnastik Studiehandledning Hälsa och ohälsa ett psykosomatiskt perspektiv 7,5 hp VT 13 2013-01-30 Innehåll 1. Välkommen
Läs merGENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI
GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI En modell för att möta unga med psykisk ohälsa Maria Strömbäck Med dr, specialist fysioterapeut i mental hälsa Skapa rum Ung femininitet, kroppslighet och psykisk
Läs merInternetbaserad behandling
Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merStegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod
Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas
Läs merNack-specifikt träningsprogram
Nack-specifikt träningsprogram Beskrivning av det nack-specifika träningsprogram som använts av Maria Landén Ludvigsson, Anneli Peolsson och Gunnel Peterson i en randomiserad forskningsstudie som jämfört
Läs mer2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman
MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa
Läs merSCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET
SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merPatienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL
Läs merTillämpning/färdigheter att hantera mångsökare
Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG
Läs merACT vid smärta. Grunden i ACT. Mål med utbildningen. Varför ACT? (Fokuserad) Acceptance and Commitment Therapy. ACT utgår från beteendeanalys
Mål med utbildningen ACT vid smärta Grunderna till ACT ACT vid smärta Öva öva öva... Mattias Myrälf info@myralf.se Varför ACT? Grunden i ACT En ACT behandling i fem steg Acceptance and Commitment Therapy
Läs merKroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast
Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta
Läs merTeambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta
Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Malin Lanzinger, sjukgymnast Ulrika Ermedahl Bydairk, psykolog Barn- och ungdomssmärtenheten, Smärtrehab, Skånes Universitetssjukhus, Lund Vilka
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merEXAMENSARBETE. Sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom
EXAMENSARBETE 2005:70 HV Sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom En enkätstudie Torbjörn Jakobsson, Maria Johansson-Nilsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga
Läs mer