Andningen & livet. Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Andningen & livet. Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom"

Transkript

1 4/2 2016, Malmö Andningen & livet Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom Vuxenpsykiatri i Lund. Psykossjukvård, hela rehab-kedjan amelie.ambolt@skane.se Bild: Amelie Ambolt

2 Var i kroppen finns andningen? Var får den rum?

3 Från första till sista andetaget Där emellan - pågår livet Kroppen berättar livets historia Vad händer med Livets rytm?

4 Vad gör skillnad? Individuellt anpassad fysioterapeutisk behandling Bild: Amelie Ambolt

5 Bygga trygghet Anpassad behandling: Individuellt i grupp Intensitet, duration, frekvens

6 4 M Roxendal 1987 Mötet Människosyn Motivation Drivkraft Metod Bild: Tove Ambolt

7 Basal Kroppskännedom, BK Basic Body Awareness Therapy, BBAT Väster- och österländska rörelsetraditioner Förövningar till Tai Chi eller till livet - Medicinskt forskningsområde sedan Hälso- skadeförebyggande, rehabilitering - Processorienterad behandling Bild: Amelie Ambolt

8 BBAT Research Från 1985 Roxendal Till 2015 Danilelsson Olika diagnosgrupper Betydelsen av/förmågan att interagera Identifiera och uttrycka känslor

9 Det terapeutiska utrymmet Terapeutiskt förhållningssätt och intoning, interaktion, affekt spegling, kommunikation Terapeutiska mötet Person-centrat terapeutiskt förhållningssätt Terapeutiska verktyg Justering, anpassning av utgångslägen, övningar utifrån funktionsnivå Verbal- & manuell guidning, skapa personlig trygghet Amelie Ambolt 2016

10 Existensnivåer Fysisk Fysiologisk Psykologisk Existentiell Dropsy 1988 Bild: : Amelie Ambolt

11 Kroppsjagsfunktioner Roxendal 1985, 1997 Min relation till min/mitt Roxendal 1985, 1997 Förankring Balanslinje Andning Centrering/Koordination Flöde/Kontinuitet Relaterande Avgränsning Medveten närvaro Bild: Amelie Ambolt

12 Funktioner Fysisk kapacitet - förmåga Fysisk aktivitet - aktivitetsnivå Fysisk träning - struktur Känslo-, tanke- & handlingsfunktioner Bild: Amelie Ambolt

13 Vad är det? Beröring

14 KASAM Känsla av samanhang Salutogenes Begriplighet Hanterbarhet Mening Antonovsky 2005 Bild: Tove Ambolt

15 Personcentrareat möte Verbal och manuell guidning i interaktion Kroppsjags- funktioner Människosyn Möte Spegling Existens- nivåer Intention Funktion 2015 Blid Amelie Ambolt

16 Möta Kommunicera Relatera Mentalisera

17 Mentalisering Definition: Mentalisering är den process som gör det vi gör, tänker och känner verkligt för oss och ger oss en känsla av att finnas i världen. Fonagy mfl 2002, i översättning av Rydén & Wallroth 2008, Mentalisering Att leka med verkligheten, s. 89

18 Symtom Vad berättar patienten med ord? Vad berättar patienten med sin kropp? Vad berättar patienten inte? Vad berättas på andra vis? Vad förväntar behandlaren sig av mötet? Vad lyssnar jag på?

19 Vad gör det med människan? Hur tar det sig uttryck?

20 Stel av skräck Hur påverkar det vår existens?

21 Trygghet behövs för att reglera autonoma funktioner Har tillgång till resurser Kroppsjagsfunktioner Ge/känna empati, värme och omsorg till mig själv Trygghet N Vagus ventrala, myeliniserade del är aktiv. Ger utrymme för socialt engagemang Nyfiken, utforskar Alert Vaksam Kommer tillbaka till min trygga Fritt enl. polyvagal teori, Porges 2007 Kamp eller Uppgivenhet Kan ej ta mig ur min hotfulla situation: stress, obehag Flykt Kamp Frys Freeze: Kollaps N Vagus dorsala del är omyeliniserad och ger uppgivenhet och imobilisering

22 Patientfall Maria 52 år Blick fylld av rädsla Hopsjunken hållning, rör sig långsamt Bristande förankring Saknar helt förmåga att utföra rörelser samlat/centrerat Påtagligt generellt kompensatoriskt muskelarbete Högcostal andning Begränsad aktivitet och delaktighet: Går korta sträckor - Till från bilen Beroende av bil för att delta i aktiviteter

23 Patientfall Maria Behandling Val av övningar med fokus på bärighet och tillit Förankring och basal funktionell stabilitet Utgångsläge: sittande på pall med kilstöd att hitta ett mer funktionellt sittande balanslinjen gå i sittande Att andas med ryggen? Funktionell uppresning Aktiv viloställning Utgångsläge: stående att stå i sina ben Att gå framlänges, baklänges

24 Patientfall Maria Effekter av behandling - Ökad förankring i ben, höfter och bäcken - Ökad självkänsla och tillit till sig själv när hon märkte att hon kunde påverka sin situation - Minskat kompensatoriskt muskelarbete - Friare rörlighet i nacken, vilket gjorde att hon kände sig tryggare när hon körde bil - Minskad rädsla -> ökad trygghet - Kunde märka när hon föll tillbaka i sitt gamla rörelsemönster - Mindre skamkänslor -> ökad frimodighet - Friare andning

25 Evolutionen Inre drivkrafter: Edvard Deci, professor i psykologi Bild: Amelie Ambolt Beskriver hur barn tydligt drivs av en inre motivation när de utforskar världen, hur de lär sig nya saker och praktiserar dessa. Fokus hos barnet ligger på aktiviteten och det är också aktiviteten i sig som är belöningen. En yttre motivation däremot kommer utifrån och driver individen till handling genom att exempelvis nå någon form av belöning eller slippa bestraffning. Vid ett agerande där individen drivs av en yttre motivation ligger fokus alltså på belöningen som är avskild från själva aktiviteten. Att drivas av en inre motivation är alltså att föredra

26 Enligt Deci Inre motivation vilar i 3 grundläggande psykologiska behov: 1. Behov av att få känna sig kompetent, att själva aktiviteten är belöningen. 2. Behov av relationer, att få tillhörighet. 3. Behov av autonomi, att agera i enlighet med egna värderingar och upplevelse av frihet. Att kunna välja. Bild: Amelie Ambolt

27 Mötet Närhet Medveten närvaro Värme - inkännande Tillit - växande

28 När det är svårt, med integrering Obalans - dysreglering i kroppens system Läs tips: Kroppen först - en behandlingsmodell vid psykosomatik Britt Bragée 2013

29 Öva och utforska tillsammans och på egen hand

30 Tack Bilder: Tove Ambolt, Amelie Ambolt

31 Forskning Roxendal 1985: Body Awareness Therapy and the Body Awareness Scale Mattson 1989: Body Awareness Applications in Physiotherapy Gran 1999: Quality of Life, Motivation and Costs in Multidisciplinary Occupational rehabilitation. Prospective, controlled two-year study in patients with prolonged musculoskeletal disorders Helvik Skjaerven 1999: Att vare seg selv mer fullt og helt. En tillnaerming till bevegelsekvalitet Rosberg 2000: Kropp, varande och mening i ett sjukgymnastiskt perspektiv Lundvik Gyllensten 2001: Basic Body Awareness Therapy Malmgren Olsson 2002: Health problems and treatment effects in patients with non-specific musculoskeletal disorders. A comparison between Body Awareness Therapy, Feldenkrais and Individual Physiotherapy Eriksson 2007: Body Awareness Therapy: a new strategy for relief of symptoms in irritable bowel syndrom patients. Gyllensten, 2009; Long-term effectivness of Basic Body Awareness Therapy in Psychiatric Out-patient Care. A randomised controlled study.

32 Forskning Skjaerven, Kristoffersen, Gard 2008: An eye for movement quality Skjaerven, Kristoffersen, Gard 2010: How can movement quality be promoted in clinical practice? Hedlund, Lundvik Gyllensten, 2010; The experience of basic Body Awareness Therapy in Patients with Schizofrenia. - Affect regulation, body awareness and self esteem, social effects, effects on the ability to think. Catalan-Matamoros, 2011: A pilot study on the effect of Basic Body Awareness Therapy in patients with eating disorders: a randomized controlled trial. Hedlund, Lundvik Gyllensten, 2013: The physiotherapists experience of Basic Body Awareness Therapy in patients with schizophrenia and schizophrenia spectrum Danielsson mfl 2014: Exercise or basic body awareness therapy as add-on treatment for major depression: A controlled study. Danielsson 2015: Moved by movement

33 Forskning Lindvall et al 2015: Basic Body Awareness Therapy for patients with stroke: Experiences among participating patients and physiotherapists. Madsen, et al 2015: Refugee experiences of individual basic body awareness therapy and the level of transference into daily life. Mantovani et al 2015: Immediate effect of basic body awareness therapy on heart rate variability.

34 Litteratur Basal Kroppskännedom: den levda kroppen, Gyllensten mfl Med känsla för barns självkänsla, Krantz Lindgren 2014 Ortorexi: fixering vid mat och träning. Lin och Grigorenko, 2014 Fokuserad ACT, Strosahl mfl Kroppen först : en behandlingsmodell vid psykosomatik, Britt W Bragée 2013 Rörelse och interaktion, Bader-Johansson 2013 Att förstå kroppens budskap, Biguet, Keskinen-Rosenqvist, Berg (red.) 2013 Compassionfokuserad terapi, Adersson & Viotti. 2013

35 Litteratur ACT helt enkelt, Harris 2011 Mentaliseringsboken, Wallroth 2010 Hemligheten, Josefsson & Linge 2008 Den mörka hemligheten, Josefsson & Linge 2008 Anknytning i praktiken, Broberg mfl Vart du än går är du där, Kabat-Zinn 2005 Hjärnvägar till inlärning, Berg & Cramèr Levande Människa, Roxendal & Winberg 2002 Spädbarnets interpersonella värld, Stern 2000 Leva i sin kropp, Dropsy 1987 Den harmoniska kroppen, Dropsy 1988

Andningen & livet. Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom

Andningen & livet. Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom 9/12 2015, Lund Andningen & livet Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom Vuxenpsykiatri i Lund. Psykossjukvård, hela rehab-kedjan 046 17 43 23 amelie.ambolt@skane.se

Läs mer

Andning det gäller livet!

Andning det gäller livet! 23 September 2013 Andning det gäller livet! Amelie Ambolt Vuxenpsykiatri i Lund. Psykossjukvård, hela rehabkedjan Tel: 046 17 43 23 Leg. Sjukgymnast, Terapeutisk Kompetens inom Basal Kroppskännedom Handledare,

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Chatrin Andersson Leg. Fysioterapeut Bragée Rehab, Stockholm Jag kommer prata om Varför blir vi stressade? Vad blir konsekvenserna? Hur kan vi bryta stressen?

Läs mer

Sammanfattning och slutsats

Sammanfattning och slutsats Anna Sannum Karlsson Leg Fysioterapeut Terapeutisk kompetens och lärare i Basal Kroppskännedom Ordförande i den nationella lärargruppen i Basal Kroppskännedom (IBK) Styrelsemedlem i den internationell

Läs mer

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri

Läs mer

Mentalisering och smärta

Mentalisering och smärta Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå

Läs mer

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Lena Hedlund Huvudhandledare: Lars Hansson Bihandledare: Amanda Lundvik Gyllensten

Läs mer

Kroppslig affekthantering

Kroppslig affekthantering Kroppslig affekthantering Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna Pedagogiska verktyg Vågskålen Balansfiguren Ekipaget Självregleringskurvan Kedjereaktionen Egenvärdespiralen Anknytningsmönster

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Programnämnden för rehabilitering att gälla från och med , höstterminen 2018.

Kursplanen är fastställd av Programnämnden för rehabilitering att gälla från och med , höstterminen 2018. Medicinska fakulteten FYPB42, Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri, 12 högskolepoäng Physiotherapy in Mental Health and Psychiatry, 12 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Basal Kroppskännedom vid autism

Basal Kroppskännedom vid autism Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering och hjälpmedel FoU-rapport 8/2018 Basal Kroppskännedom vid autism Utvärdering av en behandlingsinsats för vuxna Verksamhet: Enhet: Projektansvarig chef:

Läs mer

Sjukgymnastik i psykiatrin. Isabell Hollingworth sjukgymnast inom psykosvården i Uppsala

Sjukgymnastik i psykiatrin. Isabell Hollingworth sjukgymnast inom psykosvården i Uppsala Sjukgymnastik i psykiatrin Isabell Hollingworth sjukgymnast inom psykosvården i Uppsala Begrepp Psyke - själ, sinne, det mentala Soma - kropp Psykosomatik - kropp och själ/psyke som en enhet Psykologi

Läs mer

Hur gör du när du rör dig?

Hur gör du när du rör dig? Hur gör du när du rör dig? Basal Kroppskännedom för vardag, friskvård, idrott och rehab Anna Sannum Karlsson Wiveca Cederhag Hur gör du när du rör dig? Basal Kroppskännedom för vardag, friskvård, idrott

Läs mer

Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år

Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år Urval av bilder från ett föredrag vid LSR:s primärvårdssektions utbildningsdag 2012-03-23

Läs mer

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder

Läs mer

Motivation inom fysisk aktivitet och träning: Ett självbestämmande perspektiv

Motivation inom fysisk aktivitet och träning: Ett självbestämmande perspektiv Motivation inom fysisk aktivitet och träning: Ett självbestämmande perspektiv Magnus Lindwall Professor i psykologi inriktning hälsopsykologi Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Gästprofessor

Läs mer

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården. Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare

Läs mer

De tar till kroppen för att läka själen efter trauma

De tar till kroppen för att läka själen efter trauma Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här. HITTA MER A PREMIUM - FÖR DIG SOM PRENUMERERAR INPÅ LIVET 10 september 2018 15:15

Läs mer

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Historik och utveckling Första vågen Beteendet i fokus (1920) Andra vågen Tankarna i fokus (1970) Våg ett och två Blir KBT (1980) Känslor och österländsk filosofi möter västerländsk psykoterapi (1990)

Läs mer

KÄNSLOSKOLA MED UTBYGGNAD HELENE OHLSSON, LEG PYSKOLOG, LEG PSYKOTERAPEUT INGRID NYSTRÖM, LEG PSYKOLOG

KÄNSLOSKOLA MED UTBYGGNAD HELENE OHLSSON, LEG PYSKOLOG, LEG PSYKOTERAPEUT INGRID NYSTRÖM, LEG PSYKOLOG KÄNSLOSKOLA MED UTBYGGNAD HELENE OHLSSON, LEG PYSKOLOG, LEG PSYKOTERAPEUT INGRID NYSTRÖM, LEG PSYKOLOG AFFEKTER + COMPASSION = SANT S S Tomkins P Ekman L Greenberg E B Kjellqvist D Fosha R Harris S C Hayes

Läs mer

Fysisk aktivitet vid psykossjukdom

Fysisk aktivitet vid psykossjukdom Fysisk aktivitet vid psykossjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos, Malmö Adjunkt vid Lunds universitet Psykomotoriska avvikelser vid allvarlig psykisk sjukdom Är det

Läs mer

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Flödesschema psykosomatik

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Flödesschema psykosomatik Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Flödesschema psykosomatik Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

MEDICINSK YOGA. Föreläsning Malmö 160204. Jeanette Strömberg

MEDICINSK YOGA. Föreläsning Malmö 160204. Jeanette Strömberg MEDICINSK YOGA Föreläsning Malmö 160204 Jeanette Strömberg Leg. Fysioterapeut Instruktör i Mediyoga Kundalini- och Hathayogalärare jeanette@fysioifokus.se BAKGRUND YOGA Indien minst 5000 år nämns i det

Läs mer

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Basal funktionsbedömning eller ett försök att bedöma kroppsjagsfunktioner. Utvecklat tillsammans med studenter och kliniker

Basal funktionsbedömning eller ett försök att bedöma kroppsjagsfunktioner. Utvecklat tillsammans med studenter och kliniker Basal funktionsbedömning eller ett försök att bedöma kroppsjagsfunktioner Utvecklat tillsammans med studenter och kliniker Hur mäter vi kroppsmedvetande? Närvaro Flöde Hållning Stabilitet Andning Grundning

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

C-UPPSATS. Sjukgymnaststudenters uppfattning av basal kroppskännedom

C-UPPSATS. Sjukgymnaststudenters uppfattning av basal kroppskännedom C-UPPSATS 2009:085 Sjukgymnaststudenters uppfattning av basal kroppskännedom - en enkätstudie Lindvi Forsberg Malin Schedin Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

SCHEMA KURS FYPA45 HT14 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri Med reservation för ändringar!

SCHEMA KURS FYPA45 HT14 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri Med reservation för ändringar! LUNDS UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskaper Fysioterapeutprogrammet Termin 4 Höstterminen 2014 Kursansvarig:, 2014-10-10 SCHEMA KURS FYPA45 HT14 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri

Läs mer

EXAMENSARBETE. Basal Kroppskännedom

EXAMENSARBETE. Basal Kroppskännedom EXAMENSARBETE 2005:05 HV Basal Kroppskännedom ett förhållningssätt Marina Andersson, Caroline Olsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Sjukgymnastprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Samtalsmetodik. Hur kan vi motivera till ökad fysisk aktivitet? Regional FaR dag Göteborg 8 oktober 2018

Samtalsmetodik. Hur kan vi motivera till ökad fysisk aktivitet? Regional FaR dag Göteborg 8 oktober 2018 Hur kan vi motivera till ökad fysisk aktivitet? Samtalsmetodik Regional FaR dag Göteborg 8 oktober 2018 Christina Näsholm Psykolog, leg psykoterapeut, spec. klinisk psykologi Medlem i MINT Motivational

Läs mer

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att

Läs mer

Basal kroppskännedom fysioterapeutisk metod för att påverka stressrelaterade sjukdomar och symptom

Basal kroppskännedom fysioterapeutisk metod för att påverka stressrelaterade sjukdomar och symptom Basal kroppskännedom fysioterapeutisk metod för att påverka stressrelaterade sjukdomar och symptom Forskningsöversikt Heidi Bergman Examensarbete Fysioterapi 2010 EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram:

Läs mer

Psykosomatisk kommunikation i handledning INGELA PONTVIK LÖWENTHAL, ERICA HLU 15/17

Psykosomatisk kommunikation i handledning INGELA PONTVIK LÖWENTHAL, ERICA HLU 15/17 Psykosomatisk kommunikation i handledning INGELA PONTVIK LÖWENTHAL, ERICA HLU 15/17 Handledning (se vägledning) = rådgivning, undervisning, uppfostran, utbildning. Kommunikation kommer ursprungligen från

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

Empati och medlidande i vårdmötet. Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap

Empati och medlidande i vårdmötet. Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap Empati och medlidande i vårdmötet Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap Vårdande gör vårdaren mer mänsklig (Kleinman 2009) The art of medicine, Caregiving: the odyssey

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi ht 2018 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9.00-11.30

Läs mer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o

Läs mer

Hon vill skapa tillit efter kroppens katastrofer

Hon vill skapa tillit efter kroppens katastrofer PROFILEN Hon vill skapa tillit efter kroppens katastrofer När vi arbetar med sexuella trauman, då jobbar vi med kroppsliga katastrofer, säger Anna Sannum Karlsson, privatpraktiserande fysioterapeut från

Läs mer

pågår Vårt kroppsmedvetande och vår kroppsuppfattning Sammanfattning

pågår Vårt kroppsmedvetande och vår kroppsuppfattning Sammanfattning Vårt kroppsmedvetande och vår kroppsuppfattning är företeelser som fascinerade forskare redan under 1900-talet. Den forskning som då bedrevs skedde huvudsakligen inom områdena psykologi och psykiatri företrädesvis

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

Andning. Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren 2013 1

Andning. Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren 2013 1 Andning Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren 2013 1 Den mest basala funk7onen Syre in Koldioxid ut Copyright Tomas Waldegren 2 Vad är störd andningsfunk7on? 1) En grund, o7llräcklig andning

Läs mer

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?

Läs mer

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Psykisk ohälsa och långvarig smärta samt fördjupning rygg och nacke. FYS204 9hp HT15

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Psykisk ohälsa och långvarig smärta samt fördjupning rygg och nacke. FYS204 9hp HT15 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Fysioterapeutprogrammet Studiehandledning FYSIOTERAPI FYS204, Fysioterapi fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng. Grundnivå Psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA Clara Hellner, Professor, verksamhetschef Centrum för Psykiatriforskning Projektägare Stockholmsnoden, NSP Johan Bjureberg & Hanna Sahlin Leg psykologer, doktorander

Läs mer

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom Lågaffektivt bemötande i det dagliga mötet med barnen gör skillnad för både stora och små Leg.psykolog Bo Hejlskov

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska

Läs mer

HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI

HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI Med tonvikt på att handleda på implicita processer SCHOWALTER & PRUETT. (1975). THE SUPERVISION PROCESS FOR INDIVIDUAL CHILD PSYCHOTHERAPY When I began my adult work, I at

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

KRAFT & BALANS. Upplägg och Schema

KRAFT & BALANS. Upplägg och Schema KRAFT & BALANS Kraft och Balans är en utbildning som bygger på den senaste forskningen stress och återhämtning. Kursen finns till för den som behöver landa, hitta redskap och ha någon att ta stöd i på

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Anders Ekstrand Leg. Psykolog

Anders Ekstrand Leg. Psykolog Anders Ekstrand Leg. Psykolog Agenda Hur vi lär oss saker (Inlärningspsykologi) Hur motivation funkar (Motivationspsykologi) Ledarskap utifrån dessa Vad är kulturer? Hur förändrar man kulturer? Varför

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Lev med din kropp -ACT för patienter med ätstörning och kroppsmissnöje

Lev med din kropp -ACT för patienter med ätstörning och kroppsmissnöje Lev med din kropp -ACT för patienter med ätstörning och kroppsmissnöje Maria Fogelkvist, leg. Psykolog och doktorand BUP Region Örebro län Universitetssjukvårdens forskningscentrum Örebro universitet maria.fogelkvist@regionorebrolan.se

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL KRISTINA LINDGREN

MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL KRISTINA LINDGREN MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL KRISTINA LINDGREN KRISTINA LINDGREN MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL MINDFUL PEOPLE i Mindful People Publishing www.mindfulpeople.se/pub Mindfulness Guide - Training

Läs mer

Centrum för cancerrehabilitering

Centrum för cancerrehabilitering Centrum för cancerrehabilitering Kerstin Cedermark Leg. Sjuksköterska 20171005 Vi är en verksamhet under uppbyggnad Nytt uppdrag Nytt team Nya lokaler Ny verksamhet i Stockholms län Vårt uppdrag Specialiserad

Läs mer

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut

Läs mer

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric

Läs mer

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism

Läs mer

Studiehandledning Hälsa och ohälsa ett psykosomatiskt perspektiv 7,5 hp

Studiehandledning Hälsa och ohälsa ett psykosomatiskt perspektiv 7,5 hp Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS), Sektionen för sjukgymnastik Studiehandledning Hälsa och ohälsa ett psykosomatiskt perspektiv 7,5 hp VT 13 2013-01-30 Innehåll 1. Välkommen

Läs mer

GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI

GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI En modell för att möta unga med psykisk ohälsa Maria Strömbäck Med dr, specialist fysioterapeut i mental hälsa Skapa rum Ung femininitet, kroppslighet och psykisk

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Nack-specifikt träningsprogram

Nack-specifikt träningsprogram Nack-specifikt träningsprogram Beskrivning av det nack-specifika träningsprogram som använts av Maria Landén Ludvigsson, Anneli Peolsson och Gunnel Peterson i en randomiserad forskningsstudie som jämfört

Läs mer

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG

Läs mer

ACT vid smärta. Grunden i ACT. Mål med utbildningen. Varför ACT? (Fokuserad) Acceptance and Commitment Therapy. ACT utgår från beteendeanalys

ACT vid smärta. Grunden i ACT. Mål med utbildningen. Varför ACT? (Fokuserad) Acceptance and Commitment Therapy. ACT utgår från beteendeanalys Mål med utbildningen ACT vid smärta Grunderna till ACT ACT vid smärta Öva öva öva... Mattias Myrälf info@myralf.se Varför ACT? Grunden i ACT En ACT behandling i fem steg Acceptance and Commitment Therapy

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Malin Lanzinger, sjukgymnast Ulrika Ermedahl Bydairk, psykolog Barn- och ungdomssmärtenheten, Smärtrehab, Skånes Universitetssjukhus, Lund Vilka

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

EXAMENSARBETE. Sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom

EXAMENSARBETE. Sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom EXAMENSARBETE 2005:70 HV Sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom En enkätstudie Torbjörn Jakobsson, Maria Johansson-Nilsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga

Läs mer