EXAMENSARBETE. Sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom
|
|
- Henrik Gunnarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE 2005:70 HV Sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom En enkätstudie Torbjörn Jakobsson, Maria Johansson-Nilsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Sjukgymnastprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik 2005:70 HV - ISSN: ISRN: LTU-HV-EX--05/70--SE
2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet, 120 p C-uppsats 10 p, ht-04 Sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden Basal kroppskännedom en enkätstudie (Physiotherapists attitude towards and knowledge of Body Awareness treatment an opinion poll) Av Torbjörn Jakobsson Maria Johansson-Nilsson Examinator: Professor Gunvor Gard Handledare: Universitetsadjunkt Daina Dagis 0
3 Abstrakt Basalkroppskännedom (BK) är en behandlingsmetod som har sitt ursprung i Tai Chi. Gertrud Roxendal utvecklade den svenska varianten efter inspiration av J Dropsy. BK har i första hand använts inom psykiatrin men har på senare år även introducerats i primärvården, i första hand på psykosomatiska tillstånd. Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden. En enkätstudie genomfördes på 32 sjukgymnaster verksamma i området Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn. Sjukgymnasterna uppfattar användningen av metoden som bra. En majoritet av sjukgymnasterna har vidareutbildat sig i BK, men anser dock att de har för lite kunskap i metoden. BK används oftast i kombination med annan behandling. Effekterna enligt sjukgymnasterna av BK är bra, de mest förekommande effekterna av BK är: minskade muskulära spänningar, ökad förmåga till avslappning, bättre hållning, bättre kroppsuppfattning, reducering av smärta samt bättre insikt till kroppens signaler. Nyckelord: Basal kroppskännedom, enkät, inställningar, kunskap, sjukgymnaster. Abstrakt
4 Bakgrund... 3 Syfte... 7 Frågeställningar... 7 Metod... 8 Målgrupp...8 Instrument... 8 Procedur...8 Resultat... 9 Sjukgymnasters kunskap om BK som behandlingsmetod... 9 Sjukgymnasters uppfattning om BK som behandlingsmetod Sjukgymnasters användning av BK som behandlingsmetod Sjukgymnasters upplevda effekter av BK Översikt Diskussion Konklusion Referenslista Bilaga Förfrågan om medverkan i en studie om Basal kroppskännedomsbehandling Bilaga Enkät om behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom
5 Bakgrund Basal Kroppskännedom (BK) är en sjukgymnastisk behandlingsmetod där man fokuserar på människans resurser och tillgång till egen kraft och kreativitet oavsett personens diagnos eller sjukdomstillstånd (1). Sjukgymnastiska behandlingsmetoder har traditionellt sett sin förståelsegrund i det naturvetenskapliga vetenskapsparadigmet. Kroppen behandlas utifrån biomekaniska och fysiologiska principer. Denna förståelsegrund har inte räcker inte för att rehabilitera patienter med psykosomatiska smärt- och spänningsbesvär. För att fylla det behovet har en psykosomatisk förståelse utvecklats med metoder som lägger vikt vid samspelet mellan den fysiska, psykiska och sociala dimensionen hos människan (2). En av de metoder som utvecklats är BK. Ursprunget till BK är de förövningar till Tai Chi som Jacques Dropsy introducerade i Sverige på 70- talet. I Den harmoniska kroppen, förmedlade han sin kunskap om sittpositioner, andning samt andlig förankring. Dropsy ansåg att övningarna medförde att vi människor fick en bättre helhetssyn på oss själva och att vi måste hitta en metod för att söka oss tillbaka till balans och harmoni (3). Ur detta tänkande utvecklade Gertrud Roxendal den svenska formen för BK. Med behandlingsmetoden BK syftade hon till att utveckla förmågan att vara i rörelse och vila, ensam och i relation till andra och att bli ännu mer den man verkligen är. BK är en lågmäld träningsform som lockar fram möjligheten att inom sig upptäcka självläkande krafter och kreativitet. Övningarna utförs i ett mjukt och rytmiskt flöde så att de stimulerar inre kroppsliga processer, som andning, blodcirkulation och hormonproduktion (4). BK syftar till att öka kunskapen om kroppen och dess möjligheter och begränsningar. BK syftar också till att patienten ska nå förståelse för ett känslomässigt innehåll i kroppsupplevelser, och öka medvetenheten om kroppsliga signaler och symtom, till exempel muskelspänningar, smärta och hjärtklappning. BK ger ett ökat förfogande över kroppen och förbättrad förmåga till kroppsbehärskning, samt förmåga att öka sin självkänsla och den personliga tryggheten, stärka sin identitet och återupprätta ett stört kroppsjag (1). 3
6 Under den senaste tioårsperioden har utbildning i BK ingått i sjukgymnastprogrammet. Dessutom ges utbildningar i BK som stegvisa fortbildningskurser av Institutionen för Basal Kroppskännedom (IBK). Enligt IBK:s hemsida (5) under 2004 definieras kursstegen enligt följande: BK 1 Utbildningen innehåller en introduktion med genomgång av de grundläggande övningarna. Betoningen ligger på egna upplevelser av övandet samt reflektioner över reaktioner och effekter. BK 2 Utbildningen innehåller en fördjupning av övningarna samt en introduktion av kliniska tillämpningar, övningar i samtalsmetodik och i motivationsanalys. BK 3 Utbildningen innehåller en klinisk tillämpning med patientbehandling i BK, samt fortsatt fördjupning av den egna processen. Övningar i att förmedla BK ingår i detta steg. BK 4 Utbildningen innehåller en klinisk tillämpning i form av gruppbehandling, och en fortsatt fördjupning av den egna processen och ledarrollen. Bedömningsinstrument IBK ger fortbildningskurser om de olika bedömningsinstrumenten BAS, BAS-H och ISK. Utbildningen med BAS-skalorna kan indelas i fyra olika steg, där BAS har både en intervjuoch en observationsdel. BAS-H är ett hjälpmedel att spåra och mäta kvaliteter i rörelsemönster och rörelsebeteende. ISK finns utformad som ett komplement till observation både med BAS och BAS-H. Den studerande ska tillägna sig kunskap om principerna för skattning med de fyra BAS-skalorna, och kunna tillämpa principerna i klinisk verksamhet (5). BAS, Body Awareness Scale Med BAS skattas patientens symtom (fysiskt och psykiskt) samt funktioner och störningar i kroppsjaget. Skalan omfattar patientens uppfattning och skattarens observationer. Information om patientens uppfattning fås genom en strukturerad intervju. Till intervjun hör en manual så 4
7 att det går att protokollföra patientens svar. Denna del av skalan kallas den Rapporterande eller patientens Rapport. Information till skattarens observation får man dels genom iakttagelser under intervjun, dels i ett strukturerat rörelsetest. Även här protokollförs iakttagelserna grundat på manualen, under beteckningen Observerat. Med hjälp av denna kombination av intervju och observation blir det möjligt att bedöma om det föreligger överensstämmelse eller avvikelse mellan patientens uppfattning och skattarens observation. Patienten kan rapportera fler symtom än skattaren observerar och tvärtom (6). BAS-H Erfarenheter har visat att patienter från olika vårdområden haft tydliga symtom på upplevelsesidan (höga poäng på rapportdelen i BAS) och samtidigt haft ringa störningar på observationsdelen. Patienterna har känt sig dåliga men detta har inte visat sig på jämförbart sätt i rörelsetestet. Den i och för sig låga poängen i rörelsetestet har ändå haft ett visst intresse då man kunnat ana möjlighet att spåra rörelsemönster och beteende hos patienterna. Roxendal ansåg att det fanns behov av mer nyanserade skalsteg för att skatta dessa observationer. För detta behov har BAS-hälsa-skalan (BAS-H) konstruerats. I BAS-H ses hur rörelsen utförs och kvalitén i utförandet. BAS-H har konstruerats för observationer, inte för intervjuer (6). ISK ISK-skalan (intervjuskala på kroppsjagfunktioner) mäter patientens uppfattning om sin förmåga och sina egna kroppsupplevelser. ISK är tydligare resursinriktad än BAS-intervju. ISK är avsedd att användas tillsammans med rörelsetest enligt BAS eller BAS-H (6). BARS BARS (Body Awareness Rating Scale) är en skattningsskala i att undersöka patientens upplevelse och rörelsedimension, skattningsskalan är utvecklad i Norge (4). Inom sjukgymnastiken, särskilt inom psykiatrin har flera terapeutiska arbetsformer vuxit fram. Där har också BK haft en framträdande roll. Så småningom har dessa behandlingsformer kommit att prövas också inom andra områden, till exempel i primärvården och förebyggande hälsovård (1). Inom metoden BK har man helhetsperspektiv på individens nivå, då man säger: Människan är, om frisk, hel och odelbar. Helheten innefattar i detta perspektiv kroppen med fysiska 5
8 beståndsdelar och fysiologiska processer, kroppsliga upplevelser, kroppsliga handlingar (motorik), tankeliv, (perception och kognition), känsloliv (emotioner), existentiella villkor och viljeliv (motivationella faktorer). Med kroppen menas kroppen i sin helhet och inte en eller flera kroppsdelar som fungerar mer eller mindre väl (7). Kroppsmedvetenhet och hälsa anses ha anknytning till varandra. Kroppen är basen för våra upplevelser och i kroppen har vi vår rörelsedimension. Har man förlorat sin rörelsevana och stabilitet har man också förlorat sin hälsa (4). I en studie vid Umeå Universitet visade det sig att när man i behandlingsmetoden BK fokuserade på att aktivera hälsofrämjande resurser istället för att inrikta sig mot symtom och begränsningar förbättrades överlag de kroppsliga funktionerna (8). BK kan därmed vara ett komplement till annan behandling, och ytterligare ett verktyg för patienten att upptäcka sin kropp i ett större perspektiv och därmed hitta det optimala sättet att bli kroppsmedveten. Studien har visat sig att patienter med psykosomatiska besvär söker sig till primärvården där behandling med BK introducerats. Studien visade att de psykosomatiska besvären lindrades och att ytterligare besvärsminskning hade skett efter 6 månader (9). Då det är allmänt känt att BK används inom psykiatrin (4) är det intressant att se om det finns kunskap och tillämpning hos sjukgymnaster i öppenvården, och hur läget för detta är i områdena omkring en utbildningsort för sjukgymnastik, i detta fall Boden, Piteå, Luleå och Älvsbyn. 6
9 Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga kunskaper om, uppfattning om, användning av och effekter av BK som behandlingsmetod enligt sjukgymnaster inom primärvården. Frågeställningar Hur ser kunskapen ut om BK hos sjukgymnaster? Hur uppfattas BK av sjukgymnaster? Hur används BK? Vilka effekter ger BK enligt sjukgymnasterna? 7
10 Metod Målgrupp Informanterna var 35 sjukgymnaster verksamma på vårdcentraler i regionen Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn. Privatpraktiserande sjukgymnaster exkluderades. Deltagandet i studien var på frivillig basis. Av de 35 sjukgymnasterna valde 32 personer (91,4 %) att medverka. Orsak till bortfallet (8,6 %) angavs vara tidsbrist och bristande intresse att medverka i studien. De sjukgymnaster som deltagit i studien har varit verksamma i yrket mellan två och trettiotvå år. De flesta har mellan elva och tjugo år i yrket och endast ett fåtal har mindre än tio år och fler än 21 år i yrket. (figur 1). Antal SG Figur 1. Verksamma år i sjukgymnastyrket.(n=32). Instrument Enkäten är konstruerad av författarna och är ej testad för reliabilitet och validitet (bilaga 2). Enkätfrågorna är både strukturerade (fasta svarsalternativ) och ostrukturerade (öppna frågor) (10). Procedur För att erhålla en hög svarsfrekvens har enkäterna personligen lämnats ut till respektive vårdcentral (tolv stycken) och vid överenskommen tid samlats in. Ett informationsbrev (bilaga 1) lämnades ut tillsammans med enkäterna till sjukgymnasterna på vårdcentralerna. 8
11 Resultat Resultat indelas i rubriker baserade på vår studies frågeställningar. Sjukgymnasters kunskap om BK som behandlingsmetod Största andelen av de tillfrågade sjukgymnasterna kom första gången i kontakt med BK under sin grundutbildning (84%). Fem av dem som svarat att första kontakten var på grundutbildningen har svarat med dubbla svarsalternativ. Endast en SG har kommit i kontakt med BK på annat sätt, nämligen genom kurser med Gertrud Roxendal då metoden ännu inte var känd som Basal kroppskännedom, se figur 2. På annat sätt Jag har aldrig kommit i kontakt med BK Har läst om metoden i tidskrifter Genom andra kollegor som använder metoden På min arbetsplats Grundutbildningen i sjukgymnastik Figur 2. Sjukgymnasternas första kontakt med BK. (n=32). 21 av 32 sjukgymnaster (66%) anger att de utbildat sig inom BK-metoden, se figur Ja Nej Figur 3. Översikt av hur många SG som har utbildning i BK. (n=32). 9
12 När det gäller utbildning inom BK för de sjukgymnaster som vidareutbildat sig efter grundutbildningen utgör BK 1 den vanligaste utbildningen (43%) och BK 2 den näst vanligaste. I gruppen finns två sjukgymnaster som har flera utbildningar kombinerade nämligen: BK 2, BAS, BAS-H och ISK. Ingen av de tillfrågade har gått stegkurserna BK 3 och BK 4. (tabell 1). Tabell 1. Antalet sjukgymnaster/utbildning. BK 1 BK 2 BK 3 BK 4 BAS BAS-H ISK Utöver utbildningarna i enkäten har fyra sjukgymnaster angett andra utbildningar, dessa är: Fördjupning i egen litteratur ( personen har svarat nej på föregående fråga). Veckokurs (ej hela BK 1). Resursorienterad kroppsundersökning modifierad ad modum Bunkan. Via påbyggnadsutbildning Av figur 4 framgår hur sjukgymnaster ser på sina kunskaper i BK. Noteras kan att en majoritet (72%) svarat att de har för lite kunskaper i BK. Dessutom har åtta personer (25%) svarat att de har tillräckliga, goda och mycket goda kunskaper om metoden. Ingen har svarat att de inte har någon kunskap om metoden inga alls För lite Tillräckliga Goda Mycket goda Ej svarat Figur 4. Sjukgymnasters egen uppfattning om kunskap i BK. (n=32). 10
13 21 sjukgymnaster (66 %) har inte planerat kompetenshöjande utbildning i BK inom den närmaste treårsperioden medan 11 sjukgymnaster ( 34 %) har tänkt vidareutbilda sig. Utbildningar som är aktuella är: BK 1, BK 2, BK 3, BAS och BAS-H. Två av sjukgymnasterna har tänkt att höja sin kompetens genom att lära sig av kollegor med kunskap om BK. En sjukgymnast har planerat att utbilda sig i BARS. (figur 5) Ja Nej BK 1 BK 2 BK 3 BK 4 BAS BAS-H ISK Annat Figur 5. Sjukgymnaster som planerat att vidareutbilda sig och utbildningar som är aktuella. Sjukgymnasters uppfattning om BK som behandlingsmetod En majoritet (78 %) uppfattade BK som en bra eller mycket bra behandlingsmetod. Ingen uppfattade att det är en dålig eller mycket dålig behandlingsmetod. Se figur Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig Figur 6. Sjukgymnasters uppfattning om användbarheten av BK. 11
14 Sjukgymnasters användning av BK som behandlingsmetod De vanligaste tillstånden där BK som behandlingsmetod används har delats in i fem olika kategorier. Spänningsrelaterade besvär Stressrelaterade besvär Hållningsrelaterade besvär Störd kroppsuppfattning Kronisk smärta De flesta sjukgymnaster som använder metoden gör det i kombination med annan behandling. Det förekommer även att sjukgymnaster varvar mellan att använda metoden som enda behandling på patient, eller använda den ihop med annan sjukgymnastisk behandling. Nio sjukgymnasterna använder inte BK i sin behandling Som enda behandling Använder inte alls Figur 7. Sjukgymnasters användning av metoden, som enda behandling/i kombination. 12
15 Sjukgymnasters upplevda effekter av BK En majoritet upplever att effekten av behandlingsmetoden är positiv. Fyra har svarat att upplevda effekten är varken bra eller dålig och sex personer har inte svarat på frågan. (figur 8) Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig Ej svarat Figur 8. Effekter av behandlingsmetoden BK enligt sjukgymnaster. Effekter av BK enligt sjukgymnaster kan delas upp i sex kategorier. Minskade muskulära spänningar Ökad förmåga till avslappning Bättre hållning Bättre kroppsuppfattning Reducering av smärta Bättre insikt till kroppens signaler 13
16 Översikt I tabell 2 nedan presenteras en översikt av enkätsvar (bilaga 2) uppdelade på antal yrkesverksamma år. Tabell 2. Sammanställning av nyckelsvar uppdelade i tre grupper. Verksamma år Antal SG vidareutbildad Bra/mycket bra metod För lite kunskap Planerar vidareutbildning Samtliga sjukgymnaster med mindre än tio år i yrket tyckte att de hade för lite kunskaper i BK, de anser att det är en bra/mycket bra metod. Tre av fem planerar att höja kompetensen inom en treårsperiod. I den största gruppen som spänner sig mellan 11 och 20 år har två tredjedelar av sjukgymnasterna en vidareutbildning av något slag, vilket är en större andel jämfört med gruppen med mindre än tio verksamma år i yrket. Trots det tycker ett stort antal att de också har för lite kunskap i metoden. De flesta tycker ändå att de har så pass bra kunskap i metoden att de inte tänkt vidareutbilda sig. I gruppen som har varit verksamma fler år än 21 år är det en sjukgymnast som planerar vidareutbildning. Fyra av sex tycker att det är en bra/mycket bra metod. 14
17 Diskussion Av de totalt 35 enkäterna besvarades 32 (91 %). Bortfallet berodde enligt vad sjukgymnasterna uppgav på tidsbrist i förhållande till engagemang. Eftersom 35 sjukgymnaster utgör hela populationen i det geografiska området, är författarna nöjd med utfallet av besvarade enkäter. En bidragande orsak till det goda utfallet kan vara att enkäterna lämnades över personligen, vilket kanske medförde ett större tryck på sjukgymnasten att besvara den än om den kommit via post. De olika sätten att ställa frågor, strukturerat eller ostrukturerat, har sina fördelar och begränsningar. Fördelarna med strukturerade enkätfrågor är att ett stort antal personer kan ge sina svar på relativt kort tid och att man enbart får svar på de frågor som ställts, medan de ostrukturerade frågorna ger möjlighet att vidareutveckla ett svar (10). Frågorna till enkäten har inte varit tydliga nog, då författarna fått erfara att dubbla svarsalternativ har angetts där det ej var tänkt att det skulle vara på det viset. Fråga två är en sådan fråga som tolkats som att flera svarsalternativ gick att fylla i (se bilaga 2). De flesta (84 %) sjukgymnaster har kommit i kontakt med BK i grundutbildningen och de flesta har också vidareutbildat (66 %) sig inom ämnet. Eftersom en majoritet av sjukgymnasterna anser att BK är en mycket bra eller bra behandlingsmetod kan man fråga sig om grundutbildningen ska innehålla mer om BK. Detta är naturligtvis en avvägning som måste göras i förhållande till andra behandlingsmetoder, men det kan ändå vara befogat att skolan ser över detta. En möjlighet är att skolan tillhandahåller BK 1 som valbar kurs, ett annat alternativ än att utöka grundutbildningen kan vara att, om intresse finns hos elever, köpa in en vidareutbildning på samma sätt som exempelvis akupunktur och massagekurser. Det man också ser är att sjukgymnasterna inte anser sig ha ett behov av att vidareutbilda sig trots att flertalet anser sig ha för lite kunskaper. Det kan tänkas att sjukgymnasten planerar utbildning i BK efter den treårsperiod som vi frågade om. Om man tycker att BK är en bra behandlingsmetod, men inte har tänkt vidareutbilda sig kan man fråga sig vilka behandlingsmetoder som prioriteras framför BK. Eftersom de flesta (72 %) använder BK i kombination med annan behandling är det viktigt för skolan att försöka knyta ihop BK med annan behandling så att den färdiga SG kan plocka 15
18 russinen ur kakan från flera behandlingsmetoder och ge sin patient den bästa möjliga behandlingen för problemet han/hon söker för. Våra resultat visar att det finns en korrelation mellan behandlade tillstånd och upplevda effekter efter behandling med BK. Korrelationen mellan behandlade tillstånd och upplevda effekter visas i punktform nedan: För spänningsrelaterade besvär uppnår man minskade muskulära spänningar. För stressrelaterade besvär uppnås en ökad förmåga till avslappning. För hållningsrelaterade besvär uppnås bättre hållning. För störd kroppsuppfattning uppnås en bättre kroppsuppfattning. För kronisk smärta uppnås en reducering av smärtan. I en studie av Lundvik Gyllensten (2) visar det sig att ökad kännedom i BK har lett till att patienten med hjälp av sina egna resurser har hittat en väg ut ur smärtrollen, med en reducering av symtom som följd. En annan studie där patienter med nack- och ryggbesvär deltog i en BK-grupp (7), ansågs avspänningsövningar som bästa övning för att påverka symtomen. Patienterna uttalade att nack- och ryggbesvären kan släppa av spänningar i axlar genom att tänka på andningen; Får mindre ont i ryggen om jag tänker på hur jag står, somnar lättare genom avslappning och att andas rätt. De tillstånd sjukgymnaster använder BK till stämmer väl överens med vad litteraturen och forskningsstudier har kommit fram till (11, 12). Samtliga sjukgymnaster med mindre än tio år i yrket anser att det är en bra/mycket bra metod samt att de har för lite kunskaper i BK, vilket också bekräftas av att tre av fem planerar att höja kompetensen inom en treårsperiod. Anledningar till att sjukgymnasterna anser sig ha för lite kunskap kan vara att grundutbildningen i BK har varit bristfällig eller att de kunskaper man tog del av i grundutbildningen glömts bort. Vi kan inte dra några definitiva slutsatser om deras utbildning eftersom vi ej vet var de är utbildade eller hur utbildningarna ser ut. Det hade dock varit intressant att se om det finns skillnader mellan olika skolors utbildning i BK och hur det påverkat sjukgymnasternas svar I den största gruppen som har arbetat mellan 11 och 20 år har två tredjedelar av sjukgymnasterna en vidareutbildning av något slag i BK-metoden vilket är en större andel jämfört med gruppen med mindre än tio verksamma år i yrket. Trots det tycker ett stort antal 16
19 att också de har för lite kunskap i metoden, men de flesta har inte tänkt vidareutbilda sig. Detta förstår vi inte eftersom majoriteten tycker det är en bra eller mycket bra metod. En förklaring till detta kan vara att arbetsgivaren, av ekonomiska eller andra skäl, inte uppmuntrar till att höja kompetensen. Det kan också vara så att BK konkurrerar med andra behandlingsmetoder som sjukgymnasterna behöver vidareutbildas i. I gruppen som har 21 år och fler i yrket är det bara en sjukgymnast som ej har vidareutbildat sig i BK. Majoriteten har inte tänkt vidareutbilda sig. Även här anser de att BK:s användbarhet är bra/mycket bra. Har man så lång erfarenhet inom yrket är det lätt att köra fast i samma hjulspår och därför inte ser en anledning till att prioritera en vidareutbildning i BK. En annan anledning kan vara, att vid det laget i karriären har man fått en högre befattning där sjukgymnastiska behandlingsmetoder inte längre är prioriterade utan utbildning inom organisation och ledarskap står före i kön. Det är av stor vikt att sjukgymnaster fortsätter att förkovra sig och utvecklar sin kompetens, så att sjukgymnasternas yrkesroll inte blir ifrågasatt. I studien framgår det att flertalet av sjukgymnasterna i målgruppen har förkovrat sig i BK-metoden och 38 % har planerat att genom olika kurser höja kompetensen inom BK. 17
20 Konklusion Behandlingsmetoden BK har en förankring i den offentliga primärvården i området Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn. En majoritet av sjukgymnasterna har vidareutbildat sig i BK, men anser dock att de har för lite kunskap i metoden. BK som behandlingsmetod uppfattas enligt sjukgymnasterna som en bra metod. BK används oftast i kombination med annan behandling. Effekterna enligt sjukgymnasterna av BK är bra, de mest förekommande effekterna av BK är: o Minskade muskulära spänningar o Ökad förmåga till avslappning o Bättre hållning o Bättre kroppsuppfattning o Reducering av smärta o Bättre insikt till kroppens signaler Tack till vår handledare Daina Dagis som genom god handledning har lotsat oss genom detta arbete. Ett stort tack riktas också till sjukgymnasterna som deltagit i studien. Vi vill också tacka våra familjer som stått ut med oss under arbetets gång. 18
21 Referenslista 1. Janson G. Vuxenpsykiatrin, Piteå älvdals sjukhus. Sammanställning av patientenkät, Piteå Lundvik, Gyllensten A., & Nilsson, Ovesson M. Basal Kroppskännedom. Gruppbehandling vid psykosomatiska smärt-spänningstillstånd. Sociomedicinsk tidskrift, 1994; 5-6, Dropsy, J. Den harmoniska Kroppen. Danmark: Natur och Kultur, Roxendal G., & Winberg A. Levande människa - Basal Kroppskännedom för rörelse och vila. Falköping: Natur och Kultur, ( ) 6. Roxendal, G., & Nordvall V. Tre BAS skalor. Lund: Studentlitteratur, Roxendal, G. Ett helhetsperspektiv Sjukgymnastik inför framtiden. Lund: Studentlitteratur, Dahlberg, H., & Haarala, J. Basalkroppskännedom, Feldenkrais & Konventionell sjukgymnastik. Umeå: Umeå Universitet, Lind, B., Mattson. M., Mattson. B., & Bergmark. E). Sjukgymnastisk behandling av patienter med nack/ryggbesvär - erfarenheter av kroppskännedomsgrupper på vårdcentral. Allmänmedicin, 1993;14, DePoy, E., & Gitlin L. Forskning en introduktion. Lund: Studentlitteratur, Schiöler, A. Alexitymi och kroppskännedom hos patienten med kronisk smärta. Stockholm: Karolinska Institutet,
22 12. Gunnarsson, B., Winberg, A. Kvinnor med långvarig smärta i bild och rörelsegrupp. Växjö: Allmänpsykiatriska kliniken
23 Bilaga 1 Förfrågan om medverkan i en studie om Basal kroppskännedomsbehandling Då det är allmänt känt av sjukgymnaster att Basal kroppskännedomsbehandling (BK) används inom psykiatrisk sjukgymnastik, är det intressant att se vilka kunskaper som finns och hur metoden används av sjukgymnaster i primärvård. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur BK används av sjukgymnaster inom primärvård, vilka behandlingseffekter sjukgymnaster upplever och hur behovet av vidareutbildning i BK ser ut. Studiens geografiska område omfattar Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn. I denna studie exkluderar vi privatpraktiserande sjukgymnaster i området. Vi som ansvarar för studien är två sjukgymnaststuderande som går sista terminen på Institutionen för hälsovetenskap i Boden. BK som behandlingsmetod har introducerats på utbildningen, på ett för oss mycket intressant sätt. En metod som kan vara en del i traditionell sjukgymnastisk behandling. Därav vill vi genomföra denna studie i form av vår C-uppsatts. Om du vill delta i studien, var vänlig svara på den bifogade enkäten. Enkätsvaren kommer att behandlas konfidentiellt av författarna, resultat som presenteras kommer inte att kunna spåras till enskild sjukgymnast eller klinik. Enkätsvaren är kodade. Koder och material kommer att förstöras efter det att materialet sammanställts. Studien kommer att finnas tillgänglig via institutionens hemsida ( under länken Examensarbete i början på år Har Du frågor angående studien/enkäten är Du välkommen att kontakta oss. Med vänliga hälsningar Torbjörn Jakobsson tobbe.jakobsson@telia.com tel: Maria Johansson Nilsson ylvagret@spray.se tel: Handledare: Daina Dagis, universitetsadjunkt Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Boden 21
24 Bilaga 2 Enkät om behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom Svara på frågorna nedan genom att sätta kryss (x) för det alternativ som passar dig. 1. Hur länge har du varit verksam som sjukgymnast? år. 2. Hur kom du första gången i kontakt med Basal Kroppskännedom? Grundutbildningen i sjukgymnastik. På min arbetsplats. Genom andra kollegor som använder metoden. Har läst om metoden i tidskrifter. Jag har aldrig kommit i kontakt med BK. På annat sätt, nämligen 3. Har du någon utbildning i BK? Ja Nej 4. Om ja, i så fall vilken? BK 1 BK 2 BK 3 BK 4 BAS BAS-H ISK Annat 22
25 5. Hur ser du på dina kunskaper i BK? Inga alls. För lite Tillräckliga. Goda. Mycket goda. 6. Har du inom en treårs period planerat att höja din kompetens i BK? Ja, genom följande kurser: BK 1 BK 2 BK 3 BK 4 BAS BAS-H ISK Annat Nej, inte för närvarande 7. För dig som använder BK, vid vilka tillstånd tillämpar du metoden? 8. Använder du BK? Som enda behandling. I kombination med annan behandling. Använder inte alls. 23
26 9. Hur upplever du effekten av BK som behandling? Mycket bra. Bra. Varken bra eller dålig. Dålig. Mycket dålig. 10. Vilka effekter har du upplevt? 11. Vad är din personliga uppfattning om användbarheten av BK som behandlingsmetod? Mycket bra. Bra. Varken bra eller dålig. Dålig. Mycket dålig. Tack för din medverkan! 24
C-UPPSATS. Sjukgymnaststudenters uppfattning av basal kroppskännedom
C-UPPSATS 2009:085 Sjukgymnaststudenters uppfattning av basal kroppskännedom - en enkätstudie Lindvi Forsberg Malin Schedin Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap
Läs merArbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre
Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte
Läs merSjukgymnastik i psykiatrin. Isabell Hollingworth sjukgymnast inom psykosvården i Uppsala
Sjukgymnastik i psykiatrin Isabell Hollingworth sjukgymnast inom psykosvården i Uppsala Begrepp Psyke - själ, sinne, det mentala Soma - kropp Psykosomatik - kropp och själ/psyke som en enhet Psykologi
Läs merAndning det gäller livet!
23 September 2013 Andning det gäller livet! Amelie Ambolt Vuxenpsykiatri i Lund. Psykossjukvård, hela rehabkedjan Tel: 046 17 43 23 Leg. Sjukgymnast, Terapeutisk Kompetens inom Basal Kroppskännedom Handledare,
Läs merEXAMENSARBETE. Basal Kroppskännedom
EXAMENSARBETE 2005:05 HV Basal Kroppskännedom ett förhållningssätt Marina Andersson, Caroline Olsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Sjukgymnastprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap
Läs merJag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år
Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år Urval av bilder från ett föredrag vid LSR:s primärvårdssektions utbildningsdag 2012-03-23
Läs merEXAMENSARBETE. Kroniska ländryggspatienters och behandlande sjukgymnasters upplevelse av Basal kroppskännedom
EXAMENSARBETE 2005:24 HV Kroniska ländryggspatienters och behandlande sjukgymnasters upplevelse av Basal kroppskännedom Anna Bylund, Therese Pohjanen Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar
Läs merStudiehandledning FYSIOTERAPI. Fortsättningskurs III. Psykisk ohälsa och långvarig smärta HT11
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Studiehandledning FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Psykisk ohälsa och långvarig smärta FYS01502 6hp HT11 Kursansvarig Anna Bjarnegård
Läs merREHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola
Läs merJ Z AKUPUNKTUR-TERAPI
J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur
Läs merVälkommen till JZ Akupunktur-Terapi
Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur - Samtalsterapi Visualiseringsterapi/Symboldrama
Läs merEXAMENSARBETE. Kroppsmedvetande hos sjukgymnaststudenter i termin ett respektive termin sex på sjukgymnastutbildningen En intervjustudie
EXAMENSARBETE 2006:57 HV Kroppsmedvetande hos sjukgymnaststudenter i termin ett respektive termin sex på sjukgymnastutbildningen En intervjustudie Terese Andersson Sofia Jarlbring Astrid Nordström Luleå
Läs merCopyright 2007 Team Lars Massage
1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes
Läs merKroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.
Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen
Läs merSjukgymnastisk/fysioterapiprogram i primärvården för personer med depression, ångest, stressrelaterad ohälsa och sömnstörning
Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik 2010-01-05 Sjukgymnastisk/fysioterapiprogram i primärvården för personer med depression, ångest, stressrelaterad ohälsa och sömnstörning Samverkansrådet
Läs merDe tar till kroppen för att läka själen efter trauma
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här. HITTA MER A PREMIUM - FÖR DIG SOM PRENUMERERAR INPÅ LIVET 10 september 2018 15:15
Läs merFRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)
nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du
Läs merKursplanen är fastställd av Programnämnden för rehabilitering att gälla från och med , höstterminen 2018.
Medicinska fakulteten FYPB42, Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri, 12 högskolepoäng Physiotherapy in Mental Health and Psychiatry, 12 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merSCHEMA KURS FYPA45 HT14 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri Med reservation för ändringar!
LUNDS UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskaper Fysioterapeutprogrammet Termin 4 Höstterminen 2014 Kursansvarig:, 2014-10-10 SCHEMA KURS FYPA45 HT14 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merStark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa
Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa Välkomna http://plus.rjl.se/barndialogen Dansa utan krav https://www.1177.se/jonkopings-lan/fakta-och-rad/behandlingar/dans-for-unga-tjejer/
Läs merYRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING
Läs merJuni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Läs merEXAMENSARBETE. En kartläggning av utbildningsnivå och intresse för vidareutbildning bland sjukgymnaster i Sverige. Kristian Larsson Jens Wikberg
EXAMENSARBETE En kartläggning av utbildningsnivå och intresse för vidareutbildning bland sjukgymnaster i Sverige Kristian Larsson Jens Wikberg Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merTilltro till den egna förmågan att ordinera fysisk träning vid kranskärlssjukdom hos sjukgymnaster/ fysioterapeuter inom svensk primärvård
Tilltro till den egna förmågan att ordinera fysisk träning vid kranskärlssjukdom hos sjukgymnaster/ fysioterapeuter inom svensk primärvård Monia Lennartsson, leg sjukgymnast, MSc Kristina Areskoug-Josefsson,
Läs merFysioterapi vid cancer i bäckenet Thomas Torstensson Leg sjukgymnast, Med Dr, Smärtspecialist Agenda Fysioterapi Bäckencancerrehabilitering Smärta som fenomen Fysisk aktivitet Smärtlindring Funktionsträning
Läs merRemitterande terapeuters syn på terapikoloniernas arbete 2004 Utvärderingen genomfördes under hösten 2004
Remitterande terapeuters syn på terapikoloniernas arbete 2004 Utvärderingen genomfördes under hösten 2004 För Terapikolonier AB Eva Huld Remitterande terapeuters syn på terapikoloniernas arbete 2004 Sammanfattning
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2)
KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2) Graduate Diploma in Elderly Care Specialist Nursing II, 60 ECTS Dnr 4540/01-395
Läs merFysioterapeut på BUP hur ser arbetet ut?
Fysioterapeut på BUP hur ser arbetet ut? Malin Löf Leg. fysioterapeut Specialist mental hälsa Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Norrköping Haboped-dagar, 2019-01-31, Malin Löf Dagens innehåll Övningar!
Läs merDet gäller vår framtid!
Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en
Läs merSahlgrenska akademin
Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/524 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine magisterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande
Läs merAvhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom
Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Lena Hedlund Huvudhandledare: Lars Hansson Bihandledare: Amanda Lundvik Gyllensten
Läs merUtbildningsplan för sjukgymnastprogrammet
Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 1SY13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-03-26 Sid 2
Läs merAngered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Läs merSCHEMA KURS FYPA45 HT16 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri
LUNDS UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskaper Fysioterapeutprogrammet Termin 4 Höstterminen 2016 Kursansvarig: 2016 06 09 SCHEMA KURS FYPA45 HT16 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri
Läs merMaterial och metod. På samtliga orter delades enkäten ut i samband med föreläsning för respektive kurs.
Utbildningsutvärdering en översyn - Studerandeföreningens utvärdering av tandläkarutbildningen, jämförelse av studenternas upplevelser och utbildningsvariabler. I samband med studerandeföreningens kick-
Läs merArbetsmiljöundersökning
Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat
Läs merStudiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Studiehandledning FYSIOTERAPI Grundnivå FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng HT 11 A-LL, CSO Kursen är en grundkurs
Läs merUtbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)
Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska
Läs merUtbildningar i Ming metoden och taktil beröring.
Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring. MÅL: Använda behandlingarna i det dagliga arbetet för att skapa lugn, lindring och återhämtning. Minska stresspåslag för att ge ett lugnare arbetstempo
Läs merRemitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009
Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier
Läs merGODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015
Läs merIntervjuguide ST PVC. Namn: Telefon: Datum:
Namn: Telefon: Datum: Tänk på följande under intervjun: Inled intervjun med att presentera dig själv och andra deltagare vid intervjun samt syfte och tidsåtgång. Berätta kort om jobbet och om oss som arbetsgivare.
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)
KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Läs merEnkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson
Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades
Läs merNÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp
NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7
Läs merAPL-plats: Period: 2014, vecka 3-7. Psykiatri 2, 200 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen:
Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 3-7 Kurs: Psykiatri 2, 200 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: PSYKIATRI 2 1. Kunskaper om olika
Läs merSCHEMA KURS FYPA45 HT16 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri Med reservation för ändringar!
LUNDS UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskaper Fysioterapeutprogrammet Termin 4 Höstterminen 2016 Kursansvarig: ALG, 20160504 SCHEMA KURS FYPA45 HT16 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri
Läs merBarns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan
213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merPsykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16
Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Bakgrund En alumnienkät inspirerad av UK-ämbetets alumnienkät skickades ut januari 2016 till de två senaste årskullarna på KI:s psykologprogram.
Läs merLOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi
Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande
Läs merAktuellt program ASD-teamet Habiliteringscenter Stockholm HT 19
Aktuellt program ASD-teamet Habiliteringscenter Stockholm HT 19 Prisma En introduktionskurs för vuxna som fått en autismspektrumdiagnos (utan intellektuell funktionsnedsättning) och deras närstående. Kursen
Läs merLyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Läs merInbjudan till kurser. Kurs 4
Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och
Läs merInformation inför den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) i termin 4 på sjukgymnastprogrammet, vårterminen 2013.
Besöksadress/Visiting adress: Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Postadress/Postal adress: SE-971 87 Luleå, Sweden Telefon/Telephone: +46 920 49 10 00. Telefax/Fax: +46 920 49
Läs merUtbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Physiotherapy
Sahlgrenska akademin Dnr G217 4713/06 Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Physiotherapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006 11 24 1. Beslut om fastställande
Läs merUtvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem
Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merMindfulness som behandlingsform
Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merUTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014
Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 14 Syftet med denna utvärdering är att samla s åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer.
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Läs merMartina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala
Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen
Läs merUtbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng
= G 217 47 13/06 Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Physiotherapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 Reviderad av dekanus 2010-09-29 1. Beslut om
Läs merEXAMENSARBETE. Basal kroppskännedomsbehandling vid stress och stressrelaterade sjukdomar
EXAMENSARBETE 2005:03 HV Basal kroppskännedomsbehandling vid stress och stressrelaterade sjukdomar en litteraturstudie Maja Wiig Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Sjukgymnastprogrammet
Läs merMultimodal smärtrehabilitering
Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som
Läs merFysisk aktivitet vid psykossjukdom
Fysisk aktivitet vid psykossjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos, Malmö Adjunkt vid Lunds universitet Psykomotoriska avvikelser vid allvarlig psykisk sjukdom Är det
Läs merBasal funktionsbedömning eller ett försök att bedöma kroppsjagsfunktioner. Utvecklat tillsammans med studenter och kliniker
Basal funktionsbedömning eller ett försök att bedöma kroppsjagsfunktioner Utvecklat tillsammans med studenter och kliniker Hur mäter vi kroppsmedvetande? Närvaro Flöde Hållning Stabilitet Andning Grundning
Läs merArbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt. Slutrapport
Sida: 1 (8) Arbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt Slutrapport Viviann Pettersson Lisbeth Johansson Katja Andersson Åsa Hägglund- Larsson Sida: 2 (8) Innehåll 1 Bakgrund...3 1.1 Syfte och mål... 2
Läs merAtt sträva efter en konfliktfri arbetsplats är en fullständig utopi
Pm avseende examensarbetet; Att sträva efter en konfliktfri arbetsplats är en fullständig utopi -En kvalitativ undersökning om hur enhetschefer inom människovårdande organisationer ser på konflikter på
Läs merStressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se
Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter
Läs merKlamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Läs merUtveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.
Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar
Läs merUmeå universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01
Umeå universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Umeå universitet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.
Läs merKompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen
Kompetensutvecklingsplan för medarbetare inom äldreomsorgen Kompetensutvecklingsplan för: Namn Arbetsplats och enhet Enhetschef Datum KRAVMÄRKT YRKESROLL, Layout och produktion Birgitta Klingsäter, birgitta@klingsater.se,
Läs merLEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare
LEVNADSVANEPROJEKT Medlemsundersökning bland sjukgymnaster Raija Tyni-Lenné Projektledare Augusti 2012 1 Innehåll 1 Bakgrund. 3 2 Syfte. 3 3 Metod...4 4 Resultat...5 4.1 Kännedom av Nationella riktlinjer
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merJag drar ner till stan för det är så j-la dåligt
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag
Läs merBilaga 1. Följebrev som distribuerades ihop med enkätundersökningen.
Bilaga 1 Följebrev som distribuerades ihop med enkätundersökningen. Hej! Du har blivit utvald till att delta i en undersökning gällande Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SUs) varumärke. Vi behöver ha
Läs merSjukgymnastisk behandling vid ätstörningar
C-UPPSATS 2007:156 Sjukgymnastisk behandling vid ätstörningar Maria Hegstam, Cecilia Rackner Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik
Läs merInstruktion till särskilt utvalda utbildare
Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk
Läs merUTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida.
UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Syftet med denna utvärdering är att samla studenters åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer. Vi ber dig fylla i din sammanvägda bedömning
Läs merMotivation till hälsa
Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL
Läs merAtt bita ihop om stress och utmattningssyndrom
Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Chatrin Andersson Leg. Fysioterapeut Bragée Rehab, Stockholm Jag kommer prata om Varför blir vi stressade? Vad blir konsekvenserna? Hur kan vi bryta stressen?
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)
Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency
Läs merTre nivåer - nio metoder. Metod 2: Di Yuan. Metod 3: Ren Yuan. Metod 7: Tong Yuan. Metod 1: Tian Yuan. Metod 8: Ling Yuan. Metod 9: Ming Yuan
1 Yuan Gong - metoder Tre nivåer - nio metoder Första nivån (att arbeta med kropp & Qi) Metod 1: Tian Yuan Metod 2: Di Yuan Metod 3: Ren Yuan Metoderna på den första nivån kan tränas
Läs merProgram för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.
Läs merSärskild kompetens för sjukgymnaster
Särskild kompetens för sjukgymnaster Region Skånes har tydliga kompetenskrav, vilka gäller sedan 2001-01-01, för att uppbära särskilt arvode enligt Lag om ersättning för sjukgymnastik (1993:1652). Dessa
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS
Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen
Läs merJenny Wikström Alex, Programdirektor för Psykologprogrammet
2018-06- 27 Jenny Wikström Alex, Programdirektor för Psykologprogrammet Alumnienkät VT18 Bakgrund En alumnienkät skickades ut i februari 2018 till de två senaste årskullarna på KI:s psykologprogram som
Läs merInnehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Läs merInformation till kontaktperson
Uppdaterat: 2015-08-17 Information till kontaktperson Verksamhetsförlagd utbildning och praktisk tillämpning Institutionen för Hälsovetenskap Ansvarig: Hanna Forsberg Tel: 0920-49 30 60 E-post: hanna.forsberg@ltu.se
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merMultimodal rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin. Gnosjö vårdcentral Angelika Bansal kurator Ulrica Nilsson rehabsamordnare
Multimodal rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin Gnosjö vårdcentral Angelika Bansal kurator Ulrica Nilsson rehabsamordnare Gnosjö vårdcentral har ca 9500 listade. Vårdcentralens läkarbemanning
Läs merSahlgrenska akademin. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi
Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Dnr J 11 919/08 Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande
Läs merSjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest
Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i
Läs merUNGKOMP MÄTNING AV DELTAGARNAS PROGRESSION
UNGKOMP MÄTNING AV DELTAGARNAS PROGRESSION Mätning av deltagarnas progression 1 av 13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Resultat progressionsmätning 1 1.1 Inledning 1 1. Resultat per frågeställning 5 1.3 Skillnader
Läs merSjukgymnastprogrammet
1 Medicinska fakultetsstyrelsen Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGSJG Programbeskrivning Sjukgymnastyrket Sjukgymnastutbildningen är riktad mot sjukgymnastikens olika kunskaps- och
Läs merLägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Läs mer