Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år"

David Lindgren
för 7 år sedan
Visningar:

1 Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år Urval av bilder från ett föredrag vid LSR:s primärvårdssektions utbildningsdag Maria Afrell leg. sjukgymnast MSc, doktorand inom allmänmedicin vid IMH Handledare Mats Foldevi MD, LiU, Carl Edvard Rudebeck MD, Tromsö Univ. Madeleine Abrandt Dahlberg MD, LiU.

2 Långvarig muskuloskeletal smärta är ett vanligt tillstånd som ofta berör hela livet Kroppsligt existentiellt perspektiv Bio-psyko-socialt perspektiv Patientperspektiv Sjukgymnastperspektiv

3 Människan är en odelbar helhet av kropp och själ Den levda kroppen är ett fält av närvarande, där kroppen, medvetandet och världen bildar en enhet Genom kroppen får människan tillträde till världen och människan får sin erfarenhet (fritt efter den franske filosofen M. Merleau-Ponty)

4 Mål för avhandlingsarbetet Att tydliggöra vad ett kroppsligt existentiellt perspektiv är Att utforma ett sätt att samtala om den levda kroppen i vanlig klinisk situation Undersöka om typologier över förhållningssätt kan användas kliniskt Att på detta sätt utveckla bedömning och behandling för individer med långvarig smärta

5 Studier Living with a body in pain, between acceptance and denial. Afrell, Biguet & Rudebeck Scand. J Caring Sci;2007;21, We got the whole story all at once : physiotherapists use of key questions when meeting patients with long-standing pain. Afrell & Rudebeck Scand J Caring Sci; 2010; 24; Key-questions make a difference when talking to patients with long-lasting pain (Manus) Patienten och jag tänkte nytt, sjukgymnaster i primärvård använder nyckelfrågor och bedömer förhållningssätt (manus)

6 Att leva med en kropp som värker Går det? Eller snarare hur är det att leva med en kropp som värker? Denna fråga blev startskottet i mitt avhandlingsarbete. Vår första studie var en intervjustudie, där 20 patienter med långvarig muskuloskeletal smärta beskrev hur det var med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet blev fyra förhållningssätt till smärta ur ett kroppsligt existentiellt perspektiv. Förhållningssätten bygger på fyra aspekter som beskriver hur patienterna upplever sin kropp; kroppstillit, kroppsmedvetenhet, förklaringsmodeller till smärtan samt om och hur de kan integrera sin värkande kropp i sin identitet. Living with a body in pain, between acceptance and denial. Afrell, Biguet, Rudebeck Scand J Caring Sci; 2007; 21;

7 4 förhållningssätt till att leva med smärta Att finna sig i sitt öde Acceptera genom en aktiv förändringsprocess Mellan hopp och uppgivenhet Ta avstånd från kroppen Living with a body in pain, between acceptance and denial. Afrell, Biguet, Rudebeck Scand J Caring Sci; 2007; 21;

8 Beskrivning av förhållningssätten A. Det är en fråga om ett accepterande genom att finna sig i sitt öde Individen anpassar livet efter de förutsättningar den värkande kroppen ger. Man har tillit till kroppen och kan hantera kroppens oförutsägbarhet. Det finns ett lyhört samspel mellan kroppen och livet. B. Det är en fråga om ett accepterande som en aktiv förändringsprocess Det handlar om att respektera sig själv och förstå vad som händer och lita på samspelet kropp och själ. Kroppen hjälper individen även i smärtan. Kontakten med kroppen sker genom medvetenhet och utvecklingstro. C. Det är en fråga om ett balanserande mellan hopp och uppgivenhet Individerna rör sig mellan polerna att acceptera sin värkande kropp och inte acceptera. Att inrymma den värkande kroppen i sitt jag är svårt. Kontakten med och känslorna för kroppen är motsägelsefulla. D. Det är en fråga om ett avståndstagande Individen kan inte inrymma sin värkande kropp, den är en fiende. Det som hänt är obegripligt, orättvist och kan inte accepteras. Man kan inte kontrollera kroppen, copingstrategierna räcker inte.

9 Fyra aspekter av kroppsupplevelse kroppstillit kroppsmedvetenhet förklaringsmodell till smärtan integrering av kroppen i identiteten

10 Beskrivning av aspekter av upplevelsen av kroppen Kroppstillit kan innebära grader av att lita på och ha förmågan att samarbeta med kroppen samt att tåla kroppens oförutsägbarhet Kroppsmedvetenhet kan innebära att man i olika grad kan lyssna till, identifiera och differentiera kroppens signaler och vara medveten och ta hänsyn till vad kroppen tål Förklaringsmodell till smärtan kan innebära en olyckshändelse eller att individen varit utsatt för psykisk och/eller fysisk belastning hemma och/eller på arbete och kan ibland innehålla uttryck för samband mellan individens sätt att leva och smärtan Integrering av kroppen i identiteten kan innebära olika grad av anpassning av livet till smärtan och accepterande av att det som hänt, samt insikt om att känslor, tankar och beteende påverkar smärtan

11 D D et är viktigare att veta vilket slags person som har en viss sjukdom än att veta vilken sjukdom en person har. H ippokrates

12 Att samtala om den levda kroppen Går det?

13 Bakgrund till nyckelfrågorna Nyckelfrågor för samtal med individer med långvarig smärta utvecklades ur studien om förhållningssätten till smärta och i nära samarbete med sjukgymnaster som arbetar med individer med långvarig smärta. Inspiration och kunskap har vi bland annat fått genom Gertrud Roxendal och hennes efterföljares arbete med Basal kroppskännedom och BAS-intervjun. En annan källa är den patientcentrerade kliniska metoden som utvecklats inom allmänmedicin. Sjukgymnast E. Thornquist arbete om mötets betydelse och Daniel Sterns teorier om det intersubjektiva fältet samt Carl Edvard Rudebecks begrepp Kroppsempati har haft stor betydelse. We got the whole story all at once : physiotherapists use of key questions when meeting patients with long-standing pain. Afrell & Rudebeck Scand J Caring Sci; 2010; 24;

14 Resultat från studie där nyckelfrågorna utvecklades Sjukgymnasterna uppfattade att de fick veta vem patienten var som person Smärtan är nära känslorna Patienten har ord att beskriva/berätta Smärtan speglar livserfarenheten Sjukgymnasterna får kunskap om patientens syn på samband mellan kroppen, smärtan och livet Nyckelfrågorna sätter igång en process mot accepterande av smärtan Nyckelfrågorna förändrade relationen med patienten Att möta det svarta Omvärdering av det professionella mandatet We got the whole story all at once - physiotherapists use of key questions when meeting patients with long-standing pain.afrell & Rudebeck Scand J Caring Sci; 2010; 24;

15 Nyckelfrågorna Innan du använder frågorna prova att själv besvara. Be någon ställa dem till dig och ställ dem till någon kollega. När du använder dessa frågor är det viktigt att du själv är närvarande i mötet och beredd att höra patientens svar. Ibland är det bättre att avstå om man är alltför stressad eller på annat sätt i obalans. Vad tror Du Dina besvär kommer sig av? Hur förändrade Dina besvär Ditt liv? Litar Du på Din kropp? Beskriv har du litat på din kropp någon gång. Upplever Du att Din kropp är med Dig eller mot dig? Hur var din kropp när du var barn? Om smärtan kunde tala, vad skulle den säga? Med facit i hand, nu när Du mår som Du mår, skulle Du ha handlat annorlunda om Du fick chans att leva om Ditt liv? We got the whole story all at once : physiotherapists use of key questions when meeting patients with long-standing pain. Afrell & Rudebeck Scand J Caring Sci; 2010; 24;

16 Tack! doktorand vid Inst. för Medicin och Hälsa, Linköpings universitet Sjukgymnast inom Samrehab landstinget i Kalmar län

Relevanta dokument

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte