Program för psykisk ohälsa inom första linjens vård St: Gertrud i Malmö

Transkript

1 Program för psykisk ohälsa inom första linjens vård St: Gertrud i Malmö Fredag Registrering och kaffe Förbundsordförande Stefan Jutterdal presenterar sig. Sektionsordföranden ger en introduktion till utbildningsdagarna Stefan Jutterdal Tillit belyst ur tre perspektiv; till sjukgymnasten, till egna kroppen, till egen förmåga Lena Hedlund Anknytningsmönster påverkar vårdbehovet Britt Brageé Lunch Årsmöte respektive sektion Ångest på ångest i vården - tillämpning av Shakespeare och Beckett Anna Bjarnegård och Per Sellius Kaffe

2 Från akut kris till PTSD uppkomstmekanismer Riitta Keskinen Rosenqvist Att möta den deprimerade patienten Maria Nilsson Ovesson Lördag Möte med de med svårare psykiska tillstånd Joakim Melin och Lena Hedlund Fika Kroppsligt affektarbete Mia Malmgren Andningen olika syften Tomas Waldegren Lunch Erfarenheter från Naturunderstödd rehabilitering med trädgårdsterapi för fr.a. Utmattningssyndrom Lillian Lavesson Paneldiskussion Avslutningskaffe Kostnad: 1000 kr för medlemar inom primärvårdssektionen eller Sektionen för fysioterapeuter inom Mental Hälsa. Nyhet!!! Kostnadsfritt för dig som arbetar inom Region Skåne!! 1500 kr för medlemmar inom LSR 2500 kr övriga sjukgymnaster Anmälan sker genom mail till Joakim Melin, senast den 15 mars. OBS! Anmälan är bindande efter sista anmälningsdag. Betalning mot faktura innan 22 mars. Välkomna!

3 Tillit belyst ur tre perspektiv; till sjukgymnasten, till den egna kroppen, till egen förmåga Vår kropp är på en och samma gång jag själv och en biologisk apparat jag är beroende av för att kunna leva. När kroppen blir sjuk, skadas, får symtom så reagerar vi väldigt olika på detta. Vissa personer litar på att de kommer att återhämta sig, för andra blir kroppens symtom förknippat med stark ångest, ilska, skam och tvivel på kroppens livsduglighet och ett ständigt sökande efter en ny medicinsk förklaring och bot. Som sjukgymnast märker vi dessutom att vissa patienter tar till sig det vi försöker lära ut, de lyssnar, frågar medan andra mer ifrågasätter, nedvärderar och vill bli botade utan egen delaktighet. Tillit är ett fenomen som när den finns skapar många goda läkande krafter men som vid brist leder till låsning, upprepning och många gånger försämring av symtom och funktion. Denna föreläsning kommer att varva teoretisk kunskap med kliniska erfarenheter och ge exempel på hur man identifiera bristande tillit för att sedan försöka förbättra den inom ramen för sjukgymnastiska behandlingen. Om föreläsaren Lena Hedlund, leg. Sjukgymnast, MSc, doktorand med specialistkompetens inom psykiatri och psykosomatik. Terapeutisk kompetens inom Basal Kroppskännedom och basutbildning inom psykoterapi. Lena är ordförande för Fysioterapeuter inom Mental Hälsa. Arbetar kliniskt på en specialistmottagning för patienter som nyinsjuknat i psykos. Anknytningsmönster påverkar vårdbehovet Tilliten till andra människor byggs från vår första stund på jorden. Nervsystemet, som i stora delar är outvecklat då, formas i samspel med de människor vi knyter an till. Om man har tur och möter trygghet, uppskattning och respekt kan man sannolikt se fram mot ett liv i hälsa och harmoni. Om inte ja, då är det troligt att man kommer att få en del problem, och om de blir stora kommer man att behöva professionell hjälp. Beroende på anknytningspersonens förhållningssätt utvecklar man olika anknytningsmönster. De uttrycks på olika sätt, och den professionella behandlaren behöver förstå det för att ge rätt bemötande och vård. Den här föreläsningen kommer därför att handla om hur otrygga anknytningsmönster skapar ett nervsystem som inte är helt integrerat, och hur det i förlängningen utvecklas psykofysiologiska symtom. Det senaste årtiondets hjärnforskning med ny teknik har inneburit en revolution i vår förståelse av de här sambanden. Sjukgymnasten med sin fysiologiska skolning har möjligheten att ta en ledande roll när dessa kunskaper ska omsättas i klinisk verksamhet. I föreläsningen illustreras hur man kan hjälpa patienten att bearbeta uppvarvning, samtidigt som nervsystemet regleras.

4 Om föreläsaren Bragée, Britt W, fil dr, leg sjukgymnast med utbildning i Somatic Experiencing (trauma), feldenkraispedagogik och gestaltpsykoterapi. Privatpraktik och undervisning med inriktning på psykosomatik. Avhandling med fokus på kroppsligt meningsskapande. Nyligen kommit ut med boken Kroppen först. En behandlingsmodell vid psykosomatik, och patientboken När kroppen säger ifrån. Tidigare med Kroppen har sin mening. Psykosomatik i ny belysning. Ångest på ångest i vården - tillämpning av Shakespeare och Beckett Föreläsningen är tänkt som en början på ett samtal om vad vi kan mena med ångest, hur vi kan uppleva den och vad den kan ställa till med. I den mån det någonsin är meningsfullt att hålla isär kropp och själ, så är ångesten den punkt i tillvaron där det definitivt inte låter sig göras. Även om ångest inom vården hör till kategorin psykiska åkommor så är alla beskrivningar av ångestens uttryck somatiska. När kroppen talar rappakalja blir både den ångestdrabbade och behandlare förvirrade, vilket leder till att ångesten sprider sig, inte bara i de i rummet närvarandes kroppar utan i hela organisationskroppen. Risken är uppenbar att olika professioner, om de inte samverkar på ett uppriktigt och tillitsfullt sätt, börjar tala i tungor med patienterna och varandra av rädsla för att klavertrampa in på varandras integritet och område, och för att skydda sig själva från ångest. Men det går ju inte. Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Men vi kan försöka stå ut, både patient och behandlare var för sig och tillsammans, genom att begränsa spridningen, genom att hålla ihop oss och förvärva ett personligt förhållningssätt till våra gränser. Om föreläsarna Anna Bjarnegård, sjukgymnast och Per Sellius, psykolog har under många år arbetat i team på primärvårdsrehab Angered med patienter med psykisk ohälsa och långvarig smärta. Andningens olika syften Andas gör man, annars dör man. Men andning handlar om så mycket mer än ett gasutbyte i lungorna. Med hjälp av andningen kan du stärka din intention, bli medveten om hur du reagerar i olika situationer, samt förändra hur du uppfattar världen. Det gör att andningen är lika viktig vid rehabilitering av rörelse- och stödjeapparaten som den är vid problem inom området mental hälsa. Under föreläsningen kommer vi att titta på olika sätt att använda tekniker, och praktiskt experimentera med att manipulera andningen Om föreläsaren

5 Tomas Waldegren MSc, leg. Sjukgymnast. Arbetar inom beroendevård samt vid en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning, länssjukhuset Ryhov, Jönköping. Tomas är också qigongmästare i Shaolin Nei Jin Gong, Lou Han gong och Kong Jin Gong, med specialintresse av hur dessa övningar påverkar oss känslomässigt. Tomas deltar i forskarutbildning och hans avhandlingsarbeta kommer att ha en neurobiologisk inriktning. Kroppsligt affektarbete Denna föreläsning kommer att handla om att ta vara på kroppsliga signaler som ett viktigt budskap vid behandling av t.ex. långvarig smärta, oro, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter. Att via pedagogiska verktyg med fokus på tidiga tecken på splittring och affekthantering få större tillgång till dolda kroppsliga resurser via närvaro i kroppsjagfunktionerna. Att integrera nya kroppslig strategier för coping. Vi kommer att söka sensorisk kontakt via upplevelsebaserade kroppskännedomsövningar. Pedagogiska verktyg: Ekipaget Självregleringskurvan Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen De pedagogiska verktygen används i behandlingen då patienten själv berör området de illustrerar. På så sätt stimuleras till ökad begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och blir därmed motiverande för individen. De pedagogiska verktygen syftar till att få större tillgång till dolda kroppslig resurser och öka förmågan att dosera livets övningar, ta en aktiv återhämtande paus så att man befinner sig inom det livsrum som den centrerade närvaron räcker till med förmåga till självreglering. Om föreläsaren Mia Malmgren leg. Sjukgymnast. Har arbetat som privatpraktiserande sjukgymnast sedan 1990 i Malmö och har lång klinisk erfarenhet av att arbeta på primärvårdsnivå. De patienter som i dag vänder sig till kliniken söker framförallt p.g.a. långvarig smärta, oro/ångest och utmattningssyndrom. Patienterna har ofta varit i kontakt med psykiatrin och de har ofta fler diagnoser t.ex. diskbråck och ångest. Genom åren har jag sökt fördjupad kunskap inom OMT, akupunktur, TCM (Traditional Chinese Medicine), KBT och har Terapeutisk Kompetens inom Basal Kroppskännedom.

6 Erfarenheter från Naturunderstödd rehabilitering med trädgårdsterapi för fr.a. utmattningssyndrom Föreläsaren kommer att berätta om verksamheten i Alnarp där det finns en rehabiliteringsträdgård på ca 2 Ha och där det sedan 2002 bedrivits en trädgårdsterapeutisk verksamhet som under åren utvecklats till en arbetsmetod inom naturunderstödd rehabilitering. Publicerade observationsstudier visar på att deltagarna söker sig till olika naturmiljöer, efter vad som tolkas som, deltagarens behov. Här pågår djupintervjuer av deltagare för att fördjupa kunskapen kring detta. Studier beräknas att publiceras senare i år, Utvärderingen av olika undersökningsinstrument, enkäter, visar bl.a. på att deltagarna i naturunderstödd rehabilitering inte tycks gå tillbaks i arbete snabbare än deltagare med liknande diagnos, som deltagit i annan rehabilitering. Det som däremot är tydligt är att de visar på mindre vårdkonsumtion än jämförbar grupp efter rehabiliteringen. Publicering av dessa data beräknas komma under Preliminära siffror visar att 2 av 3 är tillbaka i arbete, studier eller annan aktivering, 3 år efter rehabiliteringsperioden. Ur sjukgymnastens synvinkel är två aspekter undersökta. Dels ev. påverkan på smärta, utbredning och intensitet och dels ev. påverkan/förändring av deltagarens kroppsmedvetenhet. Båda parametrarna visar på en positiv påverkan under rehabiliteringsperioden. Om föreläsaren Lillian Lavesson, arbetar sedan 2003 i rehab teamet i Alnarps Rehabiliteringsträdgård, som tillhör Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Är även där kursledare och lärare på 3 olika distanskurser (15 hp) i ämnesområdet Hälsoträdgårdar. Har ett förflutet som Företagssjukgymnast/ergonom i 20 år och ändrade inriktning i slutet på talet och gick utbildning inom psykosomatisk sjukgymnastik. Arbetade bl.a. på primärvården i Falkenberg med smärtrehabilitering i 1,5 år och där förändrades rehab upplägget med anställning av psykolog/psykoterapeut i primärvården och sjukgymnaster kopplades in tidigt på patienter som riskerade hamna i långtidssjukskrivning/smärtproblematik. Har utvecklat ett arbetssätt inom den naturunderstödda rehabiliteringen där kroppsmedvetenhet är i fokus i kombination med utemiljös möjligheter till sensorisk stimulering. Att möta den deprimerade patienten Genomgång om olika depressiva tillstånd gällande bl.a. förekomst, symtom och vilka besvär patienten söker för. Var kan patienten söka och få hjälp? I detta sammanhang vill jag gärna även nämna det sk gränssnittet mellan primärvård- första linjen - och psykiatrin. Vad kan sjukgymnasten hjälpa patienten med? Vad säger Socialstyrelsens nationella riktlinjer? Reflektion över evidensbegreppet.

7 Om föreläsaren Maria Nilsson Ovesson MSc, leg. Sjukgymnast. Har vidareutbildning inom psykomotorisk fysioterapi och Basal Kroppskännedom. Arbetar vid psykiatrisk öppenvårdsmottagning VO Lund, psykiatri Skåne samt som adjunkt vid Avdelningen för sjukgymnastik, Lunds Universitet. Kontaktperson för psykiatriförvaltningen i FaRiS (Fysisk aktivitet på Recept i Skåne)-nätverket inom Region Skåne. Från akut kris till PTSD uppkomstmekanismer Om föreläsaren Ritta Keskinen-Rosenqvist MSc, leg. Sjukgymnast. Har vidareutbildning i psykomotorisk fysioterapi och Somatic Trauma Therapy. Har arbetat på Enheten för kris- och katastrofpsykologi inom centrum för allmänmedicin. Hon är engagerad i utbildning, klinsika frågor och forskning främst inom hennes intresseområde kroppens reaktioner på psykologiskt trauma. År 2005 blev Riitta utnämnd till årets sjukgymnast för sitt arbete inom detta, för sjukgymnaster tämligen unika arbetsfält. Möte med de med svårare psykiska tillstånd Det finns en rad olika svårare psykiska tillstånd som kommer till primärvården för olika kroppsliga besvär. Deras svårigheter innebär att du som sjukgymnast inte längre kan utgå från hur du själv fungerar och tänker för att kunna förstå och guida patienten. Du kanske blir frustrerad, när patienten uteblir, inte gör sitt träningsprogram eller behöver ständigt stöd och hjälp för att genomföra rörelseövningarna. Allt detta går att förstå utifrån både olika kognitiva och de känslomässiga svårigheterna hos patientgruppen och genom att anpassa behandlingen utifrån dessa så kan alliansen och behandlingsresultaten förbättras. Vi kommer gå igenom psykossjukdomar, personlighetsstörningar och några olika neuropsykiatriska tillstånd. Om föreläsarna Lena Hedlund, leg. Sjukgymnast. Har arbetat med svårare psykiska tillstånd sedan 1987, främst schizofreni och andra psykostillstånd. Arbetar nu kliniskt på en specialistmottagning för patienter som blivit psykotiska för första gången. Joakim Melin, Leg, sjukgymnast från Örebro med flera års erfarenhet av behandlingsarbete med svårare psykiska tillstånd. Intresserar sig för fysisk aktivitet och hur vi ska kunna hjälpa patienter med psykossjukdomar och svåra depressioner att öka sin fysiska aktivitetsnivå.

8