Lev med din kropp -ACT för patienter med ätstörning och kroppsmissnöje

Transkript

1 Lev med din kropp -ACT för patienter med ätstörning och kroppsmissnöje Maria Fogelkvist, leg. Psykolog och doktorand BUP Region Örebro län Universitetssjukvårdens forskningscentrum Örebro universitet

2 Upplägg presentation Kort beskrivning av projektet Genomgång av resultat Beskrivning av behandlingen Deltagarnas beskrivning av kroppsuppfattning, före och efter behandlingen Sammanfattning

3 Om projektet 99 kvinnor med olika ätstörningsdiagnoser randomiserades till en gruppbehandling baserad på Lev med din kropp eller sedvanlig ätstörningsbehandling Inkluderingen pågick mellan Fyra mättillfällen, före och efter behandlingen, ett år efter start, samt två år efter start Självskattade ätstörningssymtom, självkänsla, kroppsuppfattning både ett kognitivt och ett beteendemässigt formulär, samt mindfulness. Skriftliga reflektioner om kroppsuppfattning

4 Om projektet, fortsättning Delstudie 1- publicerad. Deltagarnas beskrivning av begreppet kroppsuppfattning Delstudie 2- manusutkast. Huvudutfall på självskattningsformulär för samtliga tidpunkter, jämförelse mellan grupperna

5 ACT Tredje vågens KBT Målet i ACT är att uppnå eller utöka Psykologisk flexibilitet Psykologisk flexibilitet kan definieras som att vara närvarande i nuet som en medveten människa, helt och fullt och utan onödigt försvar - så som man är och inte så som man säger att man är och framhärda i eller förändra beteende för att vara trogen de värden man valt (Hayes, Strosahl & Wilson, 2014) Transdiagnostisk behandling

6 Lev med din kropp

7 Lev med din kropp Steg Innehåll Session 1 Värden vad är viktigt i ditt liv? Återupptäck din kropp bortom din inre dialog Relationen mellan din kroppsuppfattning och självkänsla hur vill du ha det? Kartlägg din inre dialog förstå, ta ställning, förändra och acceptera Villighet och acceptans konsten att leva Ta hand om din kropp och var närvarande Behåll förändringar och förebygg återfall hur går du vidare? 12

8 Steg 1. Värden Olika områden i livet; familjerelationer, vänner, intim relation, arbete, utbildning och personlig utveckling, fritid och rekreation, andlighet och psykisk hälsa, samhällsmedborgare, fysisk hälsa och välmående, föräldraskap. Förväntningar från andra Kompass/riktning Hinder, och i vilken utsträckning dessa är inre händelser som tankar, känslor, minnen, kroppsförnimmelser, attityder Hur har det fungerat? Deltagarna väljer ett område att fokusera på till nästa träff

9 Steg 2. Återupptäck din kropp På vilka sätt undviker deltagarna obehag? På vilket sätt försöker de kontrollera inre obehag? Registrera Tankemaskinen- ett alternativt sätt att förhålla oss till våra tankar. Hur språket och språkandet kan ställa till med problem. Formell och vardaglig medveten närvaro

10 Steg 3. Relationen mellan din kroppsuppfattning och självkänsla Deltagarna får fundera på vad som påverkar deras självkänsla, och i vilken utsträckning deras kropp och utseende spelar in. Deltagarna får fundera över alternativa beteenden istället för att kontrollera och kommentera kroppen De alternativa beteendena ska bygga på saker deltagarna värdesätter

11 Steg 4. Kartlägg din inre dialog Deltagarna kartlägger ytterligare olika negativt värderade tankar om kropp och utseende från tankemaskinen eller radio missnöje med kroppen Vanliga tankefällor presenteras Genom olika beteendeexperiment testar deltagarna nya beteenden och lägger märke till värderande tankar medans de genomför beteenden Kort- och långsiktiga konsekvenser undersöks

12 Steg 5. Villighet och acceptans Villighet är ett aktivt val som innebär att man tillåter alla tankar, känslor och obehag utan att försöka kontrollera eller förminska dem Acceptans är agerandet att röra sig i riktning mot sina värden tillsammans med villighet. Rent och smutsigt obehag.

13 Steg 6. Ta hand om din kropp Att respektera och lyssna på varandra är viktigt i varje hälsosam relation Deltagarna får fundera över i vilken utsträckning de visar sin kropp respekt och omtanke, genom att ge den fysisk aktivitet, sömn, vila, näring och goda stunder

14 Steg 7. Behåll förändringar Hur gör man för att bibehålla framsteg? Att fortsätta hålla sig till sin riktning? Skillnad mellan bakslag och återfall Tidiga varningssignaler

15 ACT vid ätstörning - ACT (19 sessioner) jämfördes med TAU för patienter med AN (n=43). Ingen signifikant skillnad mellan grupperna vid uppföljningen, båda förbättrades (Parling, Ramklint, Holmgren & Ghaderi, 2016). - ACT (8 sessioner i grupp) jämfördes med TAU för patienter med AN och BN (n=140), där de som gått ACT förbättrades mer på EDE-Q men ej signifikant. (Juarascio m.fl 2013). De som hade svårare symptom förbättrades mer av ACT (Juarascio m.fl 2013) - Tre patienter med långvarig AN fick individuelia ACTsessioner. De förbättrades signifikant, vilket kvarstod vid uppföljning. (Berman, Boutelle & Crow, 2009)

16 ACT vid ätstörning För ungdomar med AN eller subklinisk AN har man testat en familjebehandling baserad på ACT, 20 sessioner. I en case series förbättrades 5 av 6 ungdomar avseende vikt. Man såg också förbättringar i psykologisk hälsa och adaptiv funktion (Merwin, Zucker & Timko 2013). I en open trial om 47 familjer uppnådde nästan hälften full remission (Timko. Zucker, Herbert, Rodriguez & Merwin, 2015) En studie med två patienter med BED visade en minskning av hetsätningstillfällen efter 10 sessioner ACT (Hill, Masuda, Melcher, Morgan &Twohig, 2015).

17 Kroppsuppfattning- vad menar vi? Kroppsuppfattning innebär inte bara en värdering av sin kropp i form av hur nöjd eller missnöjd man är, eller hur stor eller liten man uppfattar sig att vara. Kroppsuppfattning innefattar en rad olika faktorer, vilka inkluderar individens attityder och perceptioner gällande kroppens utseende; tankar, föreställningar, känslor, beteenden (Cash, 2004) Dessutom påverkas kroppsuppfattningen av olika faktorer inom individen, i mellanmänskliga interaktioner, samt ur samhälls- och kulturella faktorer, historiskt och samtida (Cash, 2011).

18 Vad menar våra patienter? Kvinnor med AN tillfrågades om hur de uppfattade sina kroppar i konkreta situationer. Man skapade fyra kategorier av body image disturbance, beroende på om patienten överskattade sin kroppsstorlek, och huruvida de erkände sin faktiska undervikt och integrationen av dessa båda (Espeset m.fl 2011) Kroppsuppfattningen förändrades beroende på kontexten, vilket patienterna uppgav berodde på en osäkerhet i hur realistisk deras egen uppfattning var (Espeset, 2012). Kroppsmissnöje brukar uppges vara stabilt och förändras väldigt lite från ungdomstiden.

19

20 Deltagarnas beskrivning av begreppet kroppsuppfattning Fogelkvist, M., Parling, T., Kjellin, L. & Gustafsson, S.A. A qualitative analysis of participants reflections on body image during participation in a randomized controlled trial of acceptance and commitment therapy. Journal of Eating Disorders. 2016, 4:29. Fyra kategorier, både före och efter Hur man värderar sin kropp Om ens uppfattning är realistisk eller inte Vilken relation man har till sin kropp Hur ens uppfattning hör ihop med självkänslan (Kom ihåg! Konceptet innefattar attityder och perceptioner gällande kroppens utseende; tankar, föreställningar, känslor, beteenden)

21 Deltagarnas beskrivning av sin egen kroppsuppfattning Sex kategorier: Värdering av sin kropp/kropps-uppfattning. Känslor för sin kropp/kropps-uppfattning. Realistisk uppfattning eller inte. Förändringar kring kropp/vikt. Uppfattningen är föränderlig. Tankar kring kropp och vikt tar stort utrymme.

22 Deltagarnas önskan om förändring I kroppsuppfattning Sju kategorier: Hur man värderar sig själv och sin kropp En mer realistisk kroppsuppfattning Att påverkas mindre av media eller andras tyckande Skifta fokus till andra saker I livet En ökad respekt för sin kropp Ett ökat självförtroende eller en ökad självkänsla Att minska beteenden som är kopplade till ätstörningen

23 Deltagarnas beskrivningar om förändringar Sex kategorier: Att man värderar sin kropp annorlunda Att man kommit till nya insikter eller har hittat ett nytt sätt att tänka Att man fått hjälp till att ändra beteenden En ökad distans till sina tankar och känslor Livsvärden beskrivs ha hjälpt till att skifta fokus till det som är viktigt i livet En förändring i förhållandet till sin kropp