VALLENTUNA KOMMUN Verksamhetsberättelse Socialnämnden. Ordförande: Leif Öhman (m) Bruttokostnad: tkr Antal ledamöter: Förvaltningschef:

Transkript

1 Socialnämnden Ordförande: Leif Öhman (m) Bruttokostnad: tkr Antal ledamöter: Förvaltningschef: 9 Bo Weiåker Nettokostnad: Budgetavvikelse tkr tkr Antal årsarbetare 306 Budgetavvikelse tkr * Bruttokostnaden är exklusive nämndsinterna transaktioner Andel av nämndernas nettokostnad 28,9% (28,4% år 2001; 28,1% år 2000) Socialnämndens uppgift är att enligt gällande lagstiftning svara för Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg, SoL 1 Verksamhet för funktionshindrade enligt LSS 2 Psykiskt långtidssjuka Kommunal riksfärdtjänst och tekniska hjälpmedel Dessutom fullgör socialnämnden kommunens uppgifter enligt alkohollagen. Mål och måluppfyllelse 3 Alla invånare i kommunen som är i behov av vård eller omsorg får sådan av god kvalitet - Alla som enligt lag har haft rätt att erhålla en insats enligt SoL, LSS och HSL 4 har fått sin behov tillgodosedda. I budgeten för 2002 räknade socialnämnden med en lägre efterfrågan av sociala insatser än vad utfallet blev. Eftersom lagstiftningen är tvingande för kommunen innebär volymökningar ökade kostnader. Vård och omsorg bedrivs med respekt för individens integritet och rätt till självbestämmande 1 Socialtjänstlagen 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 3 Målen är fastställda av kommunfullmäktige i kommunplan Hälso- och sjukvårdslagen - Under hösten 2001 genomförde TEMO en övergripande brukarundersökning på uppdrag av socialnämnden (se vidare sidan 40). Under året har en motsvarande brukarundersökning gjorts på enhetsnivå. Med ledning av resultaten i denna undersökning har respektive enhet särskilt uppmärksammat utfallet vad gäller brukarnas syn på integritet och självbestämmande och här förbättrat kvalitetsrutinerna. En ny uppföljning skall genomföras under Under året har socialnämnden föreslagit kommunfullmäktige att införa ett kundval inom äldreomsorgen som syftar till att öka individens självbestämmande. Barnens bästa är utgångspunkten vid handläggningen av ärenden där barn är eller kan bli berörda - I socialnämndens utredningar och förslag till beslut i enskilda ärenden redovisas hur barnperspektivet beaktats. En för nordostkommunerna gemensam FOUenhet har startats upp. Denna ger ökade möjligheter att utvärdera arbetet och utveckla arbetsmetoder för att ytterligare stärka barnens rätt. Alkohol- och drogmissbruket har minskat 37

2 - I ungdomsarbetet intensifieras för närvarande det uppsökande arbetet för att nå fler ungdomar med missbruk. Ett samarbete pågår mellan skola, fritidsverksamhet, polis, landsting och frivilligorganisationer kring ungdomar i åldern år för att kunna erbjuda stöd och hjälp på hemmaplan. Vad gäller vuxna missbrukare pågår ett arbete med att hitta lösningar på hur fler med tung problematik ska kunna få mer stöd i vardagen för att minska sitt missbruk. Behovet av ekonomiskt bistånd har minskat - Kostnaderna för ekonomiskt bistånd och antalet hushåll som erhåller detta bistånd har successivt minskat. Att hålla nere dessa kostnader är något som nämnden arbetat med under flera år, bl a genom utvecklade arbetsmetoder, exempelvis KAM-projektet, som nu har permanentats. Verksamheten riktar sig till personer som uppbär socialbidrag p g a sysselsättningsproblem. Dessa personer erbjuds praktik/utbildning mot en något högre ersättning i form av kommunal arbetsmarknadsersättning (KAM). Målet är att dessa långtidsarbetslösa skall komma ut på den reguljära arbetsmarknaden och därmed slippa bidragsberoendet. Årets händelser Alla anställda har under en dag deltagit i ett seminarium med temat Etik och moral Ökade befordringsmöjligheter för personal inom vård- och omsorgsverksamhet En för de kommunala utförarenheterna gemensam personalpool startades i januari Österåker, Vaxholm och Vallentuna har startat en gemensam personalpool med socialsekreterare En för nordostkommunerna gemensam FOUenhet startades upp i augusti Maxtaxa inom äldreomsorgen har införts Fullmäktiges uppdrag Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram Socialförvaltningen har, i likhet med tidigare år, samverkat med bl a skola, fritid och polis för att uppsöka, förebygga och motverka missbruk och kriminalitet bland barn och ungdom. Under kvällar och helger har fältpersonal funnits i de miljöer där barn och ungdomar vistas. Förvaltningen har även medverkat i projektet Ett tryggare Vallentuna. 38 Socialförvaltningen har i kontakter med övriga ansvariga i kommunen samt landstinget verkat för att allmänt stärka de ungas villkor i Vallentuna. Jämställdhetsarbete för kommuninvånare Genom att samarbeta med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda har socialnämnden under verksamhetsåret verkat för goda miljöer och jämlika levnadsvillkor för kommunens invånare. Arbete för ökad integration och minskad segregation bland kommunens invånare Enligt socialtjänstlagen är det en viktig princip att erbjuda medborgarna jämlika levnadsvillkor och lika stora möjligheter att utvecklas som välfungerande människor. Integration innebär att det finns fungerande kommunikation, samförstånd och respekt mellan människor med olika social och etnisk bakgrund. Under verksamhetsåret har socialnämndens handläggare arbetat enligt denna inriktning. Jämställdhet och mångfald Socialförvaltningen har inte ännu tagit fram en plan för mångfaldsarbetet. Diskussioner pågår dock kring hur planen skall utformas. En arbetsgrupp kommer att arbeta vidare med frågan. Arbetsgruppen kommer också att planera utbildning för berörd personal. Människor med funktionshinder Att stödja människor med funktionshinder ingår i socialnämndens löpande arbete. Samråd sker med handikapprådet och handikapporganisationer. Verksamhetsförändringar Den förändring som haft och kommer att ha stor betydelse för socialnämndens möjlighet att klara sina ansvarsområden inom angivna budgetramar är volymutvecklingen. Över tiden har volymen ökat inom samtliga verksamheter med undantag från ekonomiskt bistånd. Inom flera verksamheter har volymökningarna legat långt över vad befolkningsutvecklingen kan förklara. Exempel på orsaker utöver ett ökat antal invånare är landstingets effektiviseringar, fler och fler individer erhåller LSSdiagnoser, vilket ger dem rätt till insatser enligt LSS, förändringar i lagstiftning etc. Ett exempel under senaste året är förändringar i Socialtjänstlagen från 1 januari 2002, vilket bl a innebar att besvärsrätten utvidgades. Nedan ges exempel på volymförändringar inom olika verksamhetsblock.

3 Individ- och familjeomsorg HVB, vuxna HVB, barn & unga Familjehem Antal 2,8 4,1 4,1 3,9 årspersoner 48% -1% -5% % 4% -16% Antal 14,4 15,6 18,4 16,0 årspersoner 8% 18% -13% % 32% -11% Antal 22,7 22,0 20,3 29,8 årspersoner -3% -7% 47% % -7% 67% Antalet HVB 5 -placeringarna av vuxna ökade kraftigt år 2000 och har sedan legat på en nivå motsvarande ca 4 årsplaceringar. HVB-placeringarna av barn och unga har ökat successivt över tiden. Förra årets höga nivå beror till stor del på ett enstaka ärende med mycket insatser. Under 2002 ökade antalet familjehemsplaceringar från 24 i januari till 39 i december. Äldre- och handikappomsorg, SoL Öppen hemtjänst Permanent & korttidsboende för äldre Medicinskt färdigbeh. Antal 223,8 241,8 264,3 239,7 årspersoner 8% 9% -9% % 4% 3% Antal 81,8 100,4 108,3 124,9 årspersoner 23% 8% 15% % 17% 24% % 386% 4% Antalet personer med öppen hemtjänst ligger på en lägre nivå 2002 jämfört med Trots detta har kostnaderna ökat, vilket förklaras med en ökad vårdtyngd samt lönekostnadsökningar. Antalet personer med behov av korttids- och permanentboende har ökat kraftigt de senaste åren. Bara under 2002 ökade kostnaderna med 10,6 mkr till totalt 54,3 mkr. Verksamhet enligt LSS Elevhemsplaceringar Bostad med särskild service för vuxna Antal 4,0 3,9 6,1 7,5 årspersoner -3% 56% 23% % 67% 17% Antal 55,8 61,0 61,8 63,9 årspersoner 9% 1% 3% % 5% 4% Antal 62,2 60,1 64,6 65,6 Daglig årspersoner -3% 7% 2% verksamhet för vuxna -2% 4% 9% Antalet elevhemsplaceringar har ökat. Eftersom kostnaden per plats är hög, innebär volymökningen stora kostnadsökningar uppgick den genomsnittliga årskostnaden till 580 tkr/plats. Även kostnaden för korttidsvistelse för barn ökar successivt ökade nettokostnaderna med 20%. Trots en volymökning på 3% har nettokostnadsökningen 2002 för vuxenboendet kunnat begränsas till 4%. För daglig verksamhet har dock lönekostnadsökningar slagit igenom som totala kostnadsökningar. Psykiskt långtidssjuka Boendestöd Särskilda boendeformer Antal 19,0 23,3 28,0 30,2 årspersoner 23% 20% 8% % 9% 19% Antal 10,9 14,6 15,8 årspersoner 34% 8% % 27% Antalet psykiskt långtidssjuka med behov av kommunala insatser har ökat kraftigt under de senaste åren. Den främsta orsaken är landstingets satsningar i öppenvård samtidigt som man dragit ner på slutenvårdsresurserna. Detta har inneburit att en allt större andel psykiskt långtidssjuka behöver boendestöd och särskilt boende. Framtiden De av kommunfullmäktige anvisade ekonomiska driftramarna för planperioden innebär ett resurstillskott på 4,5% år 2003 (jämfört med 2002 års utfall), 4,4% år 2004 och 5% år Det största hotet mot budget i balans är de för nämnden opåverkbara okända volymökningarna. Socialnämndens verksamheter vad avser volym och kvalitet styrs av rättighetslagar och domstolars tillämpning av lagarna samt tillsynsmyndigheters agerande. Socialnämndens olika verksamheter är personalintensiv varför ingångna löneavtal får stora ekonomiska konsekvenser. Framtiden är därför mycket osäker ur ett ekonomiskt perspektiv. Ambitionen måste vara att så långt möjligt begränsa en befarad ofinansierad kostnadsutveckling. Detta kommer att innebära att fortsatta effektiviseringar måste vidtas inom de olika verksamhetsområdena. Arbetsorganisation och arbetsmetoder behöver fortlöpande ses över. Samverkan mellan olika huvudmän behöver fördjupas i syfte att ge invånarna bästa möjliga service, vård och omsorg, men också med ambitionen att minska socialnämndens kostnader. Frivilliginsatser som ett komplement i kärnverksamheten skall stödjas. 5 HVB = Hem för vård eller boende, institutionsplacering 39

4 Kommentarer och analys av bifogad sifferredovisning 1. Budgetavräkning Nettokostnader Förändring % Förvaltningsövergripande ,5% Individ- & familjeomsorg ,2% Äldre- & handikappomsorg ,7% LSS verksamhet ,4% Psykiskt långtidssjuka ,3% Resor, tekn. hjälpmedel ,3% Summa ,5% Socialnämndens nettokostnader har stigit med 10,5% jämfört med förra året. Kostnadsökningen beror på en kombination av volym- och lönekostnadsökningar. Den största ökningen procentuellt sett är inom verksamhetsområdet psykiskt långtidssjuka. Inom detta område har volymutvecklingen varit kraftig under flera år ökade kostnaderna med 24% jämfört med 2000 års nivå. Det block där volymutvecklingen haft störst betydelse för de totala kostnaderna är äldreomsorgen. Det är framför allt behovet av permanent- och korttidsboende som ökat markant. I de förvaltningsövergripande blocket ingår förutom gemensamma kostnader för rehabilitering, friskvård mm även bl a hela myndighetsutöv-ningen. Till viss del beror kostnadsförändring-arna inom detta block på vad som väljas att läggs centralt och vad som är möjligt att fördela ut på respektive verksamhet. Investeringsutfall Årets Bokförda Budgetavvikelse budget kostnader Diverse investeringar Utrustn. av kök & rest Trapphusboende, psyk Ombyggn. Kvarnbacken Summa Diverse investeringar avser främst ombyggnad och inredning av nya lokaler samt inköp av server och databas till det databaserade sekretessystemet SOFIA. För utrustning av kök och restaurang vid Väsbygården uppgick den totala budgeten till 500 tkr. 404 har tagits i anspråk under tidigare år. En ombyggnad av Kvarnbac-ken kommer att ske Ekonomiska nyckeltal Kostnaden varierar av olika anledningar, t ex beroende på typen av verksamhet, vad som ingår i beräkningen och vårdtyngden hos omsorgstagarna. Inom de flesta verksamheter har vårddygnskostnaden ökat, vilket framför allt är en följd av ökade lönekostnader. Kostnaden per individ inom den öppna hemtjänsten har ökat med 9%. Förklaringar till detta är förutom lönekostnadsökningar en ökad genomsnittlig vårdtyngd. Kostnadsökningen för de externa boendeplatserna inom äldreomsorgen beror framför allt på att andelen enstaka platser, dvs platser utöver Vård- Bo och Stångberga, har ökat. Dessa platser har en högre vårddygnskostnad än socialnämndens entreprenörer. Vårddygnskost-naden för de kommunala LSS-boendena har sjunkit, från en redan tidigare låg nivå. Orsaken är en mycket kostnadseffektiv verksamhet. 3. Prestation/volym Nyckeltalen avseende antal omsorgstagare visar ett genomsnittligt värde för åren alternativ antalet årspersoner (= totalt antal vårddygn / 365). 4. Kvalitet TEMO har på uppdrag av socialnämnden genomfört en större brukarundersökning under hösten Undersökningen genomfördes som postal enkät till ett urval av de tre målgrupperna, Individ- och familjeomsorg, Äldre- och handikappomsorg (SoL) och LSS. Svaren gjordes på en sjugradig skala (1-7). Andelen nöjda kunder avser de kunder som svarat 5, 6 eller 7 på denna skala. Svarsfrekvensen uppgick totalt sett till 57% (IFO 46%, ÄO 64% och LSS 60%). 5. Personal Antalet tillsvidareanställda har ökat under året. Nyckeltalet avser kommunalt anställd personal. Ungefär 40% av socialnämndens nettokostnader avser köp av olika insatser av alternativa utförare. Detta motsvarar ytterligare ca 200 årsarbetare. Sjukfrånvaron totalt sett har ökat under de senaste åren har dock en stabilisering skett och årets totala sjukfrånvaro ligger i stort sett på 2001 års nivå. Kostnaden per årsarbetare uppgick till 393 tkr/år, vilket är en ökning med 4,1% jämfört med Miljö Miljöaspekten tas alltid med vid t ex upphandlingar av tvätt, leasingbilar, mattransporter, turbundna resor, sjukvårdsartiklar mm. Nyckeltal inom området saknas dock. 40

5 1. Budgetavräkning (tkr) 4. Kvalitet Årsbudget Bokslut Bokslut Avvikelse Andel nöjda kunder Verksamhetsblock % 2001 % 2002 Mått 2001 Summa Förvaltn.övergrip Socialtjänsten totalt 61% Individ- & familjeoms Varav Vård & boende Individ- och familjeomsorg 45% Öppenvård, rådgivn Äldre- och handikappomsorg 74% Ekonomiskt bistånd Funktionshindrade enligt LSS* 51% Äldreomsorg, SoL Öppen hemtjänst Tillgänglighet 65% Boende Handläggningstider 61% Övrigt Information 55% LSS Klagomålshantering 48% Boende, vuxna Kunskap & kompetens 68% Dagl verks, vuxna Myndighetsutövning 54% Övrigt Förtroende 63% Psyk. långtidssjuka Övrig verksamhet * LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 2. Ekonomiska nyckeltal (kr) 5. Personal Mått Budget Mått Budget/ målsättn Vårddygnskostnad HVB, barn & unga Antal anställda Särskilt bo, internt Antal årsarbetare Särskilt bo, externt Medelålder 45,9 46,5 45,8 Boende LSS, internt Andel män 7,1% 5,0% 6,9% Boende LSS, externt Sjukfrånvaro, korttid* 5,5 5,6 5,7 Boende, psyk Sjukfrånvaro, långtid* 23,4 23,5 19,0 Daglig verks, internt Personalomsättning 15,4 16,4 23,1 Daglig verks, externt Medellön (kr/mån) Öppen hemtjänst Omvårdn.personal kostnad/individ Soc.sek / Kuratorer Ekonomiskt bistånd Sjuksköterskor kostnad/hushåll Totalt i förvaltningen kostn/bidragsmånad * ant dagar/anställd 3. Prestation/volym 6. Miljö Mått Budget Mått Målsättn Antal personer i genomsnitt HVB, barn & unga 17,7 16,0 18,4 15,6 Öppen hemtjänst 239,7 264,3 238,8 Särskilt bo, internt 48,0 48,0 46,8 44,0 Särskilt bo, externt 72,0 77,0 61,5 56,4 Boende LSS, internt 50 49,1 47,9 46,9 Boende LSS, externt 14 14,8 13,9 14,1 Daglig verks, internt 28 27,3 26,8 24,8 Daglig verks, externt 38 38,3 37,8 35,3 Boende, psyk 14 15,8 14,6 10,9 Vårdtyngd/bedömningsnivå Öppen hemtjänst Skala 1-6 3,44 3,21 3,19 Boende LSS, internt Skala 1-4 3,13 2,98 3,14 Boende LSS, externt Daglig verks, internt Skala 1-4 3,29 3,28 3,41 Daglig verks, externt Utdelade timmar Öppen hemtjänst Antal hushåll m ek. bistånd, ackumulerat Glad gubbe = överskott, ledsen gubbe = underskott :-( :-) :-( :-( :-) :-) :-( :-( :-( :-( :-( :-( :-( :-( :-( :-( Pilarna anger utallet i år i relation till närmast föregående år ej om det är bra eller dåligt (värdeoberoende) 41