Tjänsteskrivelse Socialnämndens verksamhetsplan

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN AGNETA SANDSTRÖM SID 1/1 CONTROLLER SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens verksamhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsplan och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendet i korthet Förslag till verksamhetsplan för socialnämnden Handlingar 1. Socialnämndens verksamhetsplan SN Verksamhetsplan SN VP Bilaga Helena Åhman Tf socialchef Ska expedieras till: Akten Kommunstyrelsen TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

2 2013 Socialnämnden Verksamhetsplan 2013-

3 Innehållsförteckning Nämndens verksamhetsplan... 3 Nämndens uppgift... 4 Förutsättningar... 5 Kommunens mål under treårsperioden... 7 Kund/invånare... 7 God ekonomisk hushållning... 9 Tillväxt och utveckling... 9 Energi och miljö Budget Driftsbudget Investeringsbudget Socialnämnden, Verksamhetsplan (12)

4 Nämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för Inledning Kommunplanen beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på under den kommande treårsperioden. Styrmodell All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen: "Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion." Kommunplanens 16 mål byggs upp runt fyra strategiska inriktningar: Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö Under varje rubrik finns ett antal kommungemensamma mål. Dessa mål, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds verksamhetsplan. Nämnderna bryter ner kommunplanen i egna verksamhetsplaner och därefter formulerar förvaltningarna genomförandeplaner för att åstadkomma det som nämnderna beslutat om. Socialnämnden, Verksamhetsplan (12)

5 Nämndens uppgift Socialnämndens uppgift är att ansvara för att kommunens äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, missbruksvård samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Socialnämnden har även ansvar för familjerådgivning, handläggning av färdtjänstresor samt tillstånd och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. Socialnämnden, Verksamhetsplan (12)

6 Förutsättningar Socialnämnden i Vallentuna kommun står inför stora utmaningar under kommande planperiod. Just nu befinner vi oss i en lågkonjunktur som påverkar Vallentuna precis som övriga landet. Vallentunas befolkning ökar och kommunens demografiska utveckling går mot fler äldre och stor inflyttning av barnfamiljer. Detta kommer att innebära ökade behov av insatser från socialtjänsten. Verksamheterna inom socialnämndens ansvarsområde är starkt lagreglerade och kraven ökar från lagstiftaren när det gäller kvalitet och uppföljning. Ett särskilt fokus ligger här på uppföljning av placerade barn, vilket kommer att kräva utökade handläggarresurser. Från 1 januari kommer socialstyrelsens föreskrifter om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden att börja gälla. Den föreskriver krav på individuella bedömningar av insatser (hemtjänst inom särskilt boende), vilket i sin tur kan innebära ökade krav på bemanning inom särskilda boenden och mer resurser för individuella bedömningar inom myndighetsutövning. Socialförvaltningen har sedan mitten av 1990-talet verksamhetssystemen Sofia omfale och Sofia IFO. Det här är de datasystem som anställda inom förvaltningen använder för registrering gällande allt från handläggning, utredning och beslut till utförardokumentation och hälso- och sjukvårdsdokumentation. Eftersom de nuvarande systemen är omoderna och håller på att avvecklas av leverantören, är förvaltningen i stort behov av ett nytt system. Upphandling sker under hösten 2012 och planen är att implementera ett nytt system under Ett intensivt år är med andra ord att vänta, där extra resurser i både tid och pengar kommer att krävas. Förhoppningen är att från ha ett system som är både mer lättarbetat och som ger bättre möjligheter att ta fram olika typer av statistik mm. Målet för hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen är att erbjuda en god hälsa och en vård på lika villkor. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård kommer att öka under planperioden genom att hemsjukvården planeras övergå från landstinget till kommunen. Kommunerna blir då huvudman för sjukvård för vuxna som bedrivs i den enskildes hem, med undantag av läkarinsatser. Uppdraget avser basal hemsjukvård. Hur detta kommer att påverka kommunen praktiskt och ekonomiskt är i dagsläget osäkert. Diskussioner pågår bl.a. vad gäller skatteväxling och mer konkret vilka uppgifter som ska föras över till kommunerna. En annat viktigt hälso- och sjukvårdsfråga är läkemedelsanvändning för våra äldre. Under planperioden kommer ett fortsatt fokus att riktas mot denna fråga. Forskning visar att många äldre har ett flertal läkemedel som i värsta fall motverkar varandra. Socialnämnden, Verksamhetsplan (12)

7 Bostäder för socialnämndens målgrupper är även fortsättningsvis ett prioriterat område. Insatser som kan ges i den enskildes bostad är i de flesta fall mer effektiva både vad gäller goda resultat för den enskilde och utifrån ekonomiska aspekter. Saknar den enskilde en bostad kanske det enda alternativet blir en dyr institutionsplacering. Framöver kommer behovet av bostäder yterliggare att öka utifrån kommunens åtaganden vad gäller nyanlända flyktingar och ensamkommande barn och ungdomar. Socialförvaltningen kommer fortsätta att utveckla samarbetet med samhällsbyggnadsförvaltningen gällande utvecklingen av bostadsfrågan i kommunen. De av kommunfällmäktige anvisade driftsramarna för planperioden innebär stora utmaningar för socialnämnden. Beräkningar visar att det blir svårt att rymma volym- och kostnadsökningar inom givna ramar. De kommunala enheternas budgetar har i denna beräkning endast räknats upp med hänsyn till det effektiviseringskrav och justering av sociala avgifter och internränta som anges i kommunplanen. Ca 45% av socialnämndens totala budgetram avser placeringar och andra insatser som utförs av en extern vårdgivare. Kostnaderna för dessa regleras i avtal. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) rekommenderar kommuner att använda OPI (Omsorgsprisindex) för uppräkning av avtal inom vård och omsorg. OPI baseras till 80% på lönekostnadsförändring och 20% på inflationstakt enligt konsumentprisindex. Trots effektiviseringskravet kommer alltså samtliga avtalsreglerade kostnader att räknas upp fullt ut. Uppräkningen för 2013 beräknas kosta 5,2 mkr, vilket är 3,1 mkr mer än vad denna del av ramen räknats upp med. För att klara effektiviseringskravet måste därför en större besparing göras inom de kommunala enheterna och/eller volymer minskas och/eller andra åtgärder sättas in. För att rymma samtliga verksamheter inom anvisade ramar har volymer generellt sett räknats upp mycket marginellt eller inte alls. Det största tillskottet är lagt inom äldreomsorgen och samtliga platser inom Väsbygårdens äldreboende återfinns nu i budget, vilket inte var fallet Driftsramarna är snäva, men socialnämnden kommer även fortsättningsvis att arbeta för att hålla ner kostnaderna och hitta kostnadseffektiva lösningar. Målet är att bedriva verksamheterna inom givna ramar. Socialnämnden, Verksamhetsplan (12)

8 Kommunens mål under treårsperioden Utgångspunkter Politiken ska skapa förutsättningar och undanröja hinder inte detaljstyra våra liv. Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke. Det gäller livets alla skeden. Stöd som ges ska syfta till att stärka individens och familjens egen förmåga att ta ansvar för utvecklingen. Kund/invånare Den borgerliga alliansens politik utgår från att alla människor är olika och har olika behov och önskemål. En annan utgångspunkt är människans eget ansvar och hennes rätt att fatta beslut om den egna vardagen. Valfriheten blir därmed en grundläggande förutsättning för det goda samhället. Vi ser gärna att fristående skolor som bidrar till att uppnå våra högt ställda mål etablerar sig i Vallentuna. Trygghet och studiero är förutsättningar för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper. Arbetet med skolans värdegrund ska därför stärkas så att alla elever kan känna sig trygga och ingen utsätts för mobbning. Fler nya förskolor ska öppnas för att fortsatt erbjuda barnomsorg i närområdet inom tre månader. För att garantera att alla barn erbjuds en god och trygg miljö ska kvalitets-granskningen av både kommunala och fristående förskolor utökas och förstärkas. Skolan är en av kommunens viktigaste uppgifter och nyckeln till individens möjligheter att lyckas i livet. Målet är att alla elever ska gå ut grundskolan med fullständiga betyg. Vallentunas gymnasium ska vara ett attraktivt val och mötesplats för ungdomar. Vallentuna ska vara ett tryggt samhälle för alla åldrar, vilket innefattar vård och omsorg, skola och den fysiska miljön. Den växande småstaden ska erbjuda trygga, tillgängliga bebyggelsemiljöer, grönområden, mötesplatser och stråk. Kommunens lokaler ska vara säkra och sunda. Den som behöver vård och omsorg skall känna sig trygg i vetskapen att den finns där när man behöver den. Vallentunas äldre ska ha god vård och kunna åldras i trygghet. Den egna förmågan att kunna bo kvar hemma så länge som man vill ska stödjas. Trygghet och tillgänglighet skall prioriteras i omsorgen, och den enskildes rätt till fria val ska stärkas. Kund/invånare 1. Kund/invånare/företag ska vara nöjda med den verksamhet och service som kommunen levererar Socialnämndens indikator: - Öppna jämförelser, där Vallentuna ska ligga bland de tre främsta av jämförbara kommuner Socialnämnden ska stärka kundens makt och inflytande över genomförandet av insatserna Socialnämndens indikator: - Alla med biståndsbedömd insats ska ha en individuell genomförandeplan Socialnämnden, Verksamhetsplan (12)

9 Läkemedelsanvändningen ska göras mer effektiv och patientsäker i särskilda boenden för äldre Socialnämndens indikator: - Antalet olämpliga läkemedel inom särskilt boende för äldre ska minska jämfört med Invånare ska kunna välja utförare av kommunalt finansierade tjänster inom förskola, grundskola, gymnasium och inom Socialnämndens stöd- och omsorgsverksamheter. Indikator: - Brukarenkät, nöjdhet med den erbjudna valfriheten Socialnämndens indikator: - Under planperioden utreda effekten av ett eventuellt införande av LOV (Lag om valfrihetssystem) inom flera av socialnämndens verksamhetsområden 3. Alla som har behov av kommunens tjänster ska uppleva att det är enkelt, snabbt och smidigt att få sitt ärende behandlat. Socialnämndens indikator: - Kundenkät, där kundens sammantagna nöjdhet har ökat 7. Alla kommunala verksamheter ska i samverkan bidra till att skapa trygghet Indikator: - Mötesplatser för samverkan skapar mervärde för invånare Socialnämndens indikator: - Redovisa antal besök på Träffpunkten Socialnämndens beslut ska vara rättsäkra Socialnämndens indikator: - Redovisa antal överklagade beslut - Redovisa antal överklagade beslut som står sig 8. Vallentuna kommun ska underlätta för människor att leva ett självständigt liv och att vara självförsörjande Indikator: - Andel individer med försörjningsstöd ska minska Socialnämndens indikator: - Redovisa kostnad och omfattning av akutboende till följd av avsaknad av bostäder Socialnämnden, Verksamhetsplan (12)

10 - Redovisa antal sociala kontrakt Socialnämnden ska genom insatser av förebyggande natur, bidra till att stärka föräldraförmågan samt till att stärka barns och ungdomars egen förmåga Socialnämndens indikator: - Redovisa förebyggande insatser God ekonomisk hushållning En god och sund ekonomi är en förutsättning för att kunna förverkliga den politiska visionen. Det innebär att vi har en god ekonomisk hushållning för att kunna möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografiska förändringar. Dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte skjuta upp betalningen till framtida generationer. För att uppnå en bättre kvalitetssäkring av verksamheterna ska ökade resurser till uppföljning prioriteras. Att finansiella mål uppfylls betyder att kommunens verksamheter ges stabila ekonomiska förutsättningar att arbeta efter. Vidare är en hög måluppfyllelse för verksamheten ett bevis på ett bra utfall för satsade skattemedel. Kommunplanen kompletteras av fler styrdokument, så som planer, policies och riktlinjer som kommunfullmäktige har antagit. Uppfylls dessutom utpekade förbättringsområden i verksamheterna borgar det för en ökad kvalitet och en effektivare verksamhet framöver. God ekonomisk hushållning 9. Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt och med god kvalitet Indikator: - Positivt ekonomiskt resultat - Kostnad för särskilt äldreboende lägre än jämförbara kommuner 10. Vi ska ha kompetenta och engagerade medarbetare med ett ledarskap som levererar mesta möjliga nytta för kunder/invånare Indikator: - Andel chefer som genomgått internt utbildningsprogram - Kontinuerlig utvärdering av rekryteringsprocessen Tillväxt och utveckling Vallentuna bidrar aktivt till en växande storstadsregion genom en god planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer och näringslivsutveckling. Vallentunas goda strategiska läge lockar till fortsatt kraftig inflyttning. Vår ambition är att ca 400 bostäder per år skall färdigställas under mandatperioden och utbyggnaden fördelas till samtliga tätorter i kommunen. Gestaltningsfrågorna, d.v.s. bebyggelsens utformning, kommer att prioriteras under mandatperioden. Strävan är att åstadkomma en bebyggelse i harmoni med omgivningen. All samhällsplanering tar sin utgångspunkt ur översiktsplanen. Socialnämnden, Verksamhetsplan (12)

11 Ett gott företagsklimat är en nyckelfaktor för att ge fler möjlighet till goda arbetsplatser inom kommunen. Vallentuna ska aktivt marknadsföras som en kommun med goda boendemiljöer, bra skolor, rikt föreningsliv, goda kommunikationer och ett positivt näringslivsklimat. Tillväxt och utveckling 13. Öka samarbetet mellan privat, ideell och offentlig sektor för ökad kundnytta Socialnämndens indikator: - Redovisa samverkan med föreningar, privata utförare och offentliga aktörer engagerade i Träffpunkten och anhörigstöd - Redovisa antal organiserade samverkansmöten mellan privat- och egenregiverksamhet 11. Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion genom en god planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer Socialnämndens indikator: - Medverkan i möten avseende planering av bebyggelse, infrastruktur och kommunikation Energi och miljö Vallentunas energiplanering skall ske inom ramen för ett hållbart samhälle, vilket inne-bär effektiv energianvändning, förnybar energi, uthållig utvinning och produktion. Vi skall planera för en kombination av god ekonomisk tillväxt, fortsatt befolkningsökning och en ökad rörlighet såväl inom som till och från regionen. Alternativa uppvärmnings-metoder för kommunens lokaler och verksamheter ska övervägas vid ny- och ombyggnad. Vi anser att alla måste dra sitt strå till stacken för att samhället skall bli långsiktigt håll-bart. Vi har alla ett personligt ansvar för miljön och vi måste därför alla också ta ansvar för vår egen livsstil. Vi sätter miljöfrågorna högt på dagordningen och fortsätter att arbeta för att göra Vallentuna till en miljömedveten kommun. Arbetet med att miljöcertifiera kommunens verksamheter enligt ISO ska inledas under mandatperioden. Energi och miljö 15. Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar, med fokus på innovativa lösningar för miljö och energi Indikator: - Källsorteringen av sopor ska öka - Energiförbrukningen i kommunens fastigheter ska minska Socialnämnden, Verksamhetsplan (12)

12 Budget Driftsbudget Driftsbudget per område, mnkr Område * Prognos Budget Ram enligt kommunplan 400,2 411,5 425,1 443,6 Totalt K 480,4 490,1 506,3 526,6 I -80,2-78,6-81,2-83,0 N 400,2 411,5 425,1 443,6 Politisk verksamhet K 1,7 1,5 1,5 1,5 I -0,7-0,5-0,5-0,5 N 1,0 1,0 1,0 1,0 Förvaltningsövergripande K 38,2 39,7 40,3 40,9 verksamheter I -3,9-2,4-2,4-2,4 N 34,3 37,4 37,9 38,6 Individ- och familjeomsorg K 66,9 73,1 78,1 83,6 I -13,0-18,7-21,7-24,8 N 53,9 54,4 56,4 58,7 Äldreomsorg K 201,1 203,5 209,9 217,2 I -41,2-39,3-39,4-37,7 N 159,9 164,2 170,5 179,5 Funktionsnedsättning K 154,8 152,5 156,0 162,0 enligt LSS I -19,4-16,0-15,5-15,8 N 135,4 136,5 140,5 146,1 Funktionsnedsättning K 17,8 19,8 20,5 21,4 enligt SoL I -2,0-1,7-1,7-1,7 N 15,8 18,1 18,8 19,6 * K=kostnad, I=intäkt, N=netto Socialnämnden, Verksamhetsplan (12)

13 Investeringsbudget Investeringsbudget per projekt, mnkr Projekt Prognos Budget Totalt Socialnämnden projekt Boende, södra Vallentuna 10,00 90,00 Verksamhetssystem 1,33 (1,33 mkr ombudgeteras från 2012) Årligt investeringsanslag 1,50 1,50 1,50 - Ombyggnad Väsbygården 1,04 - Investering, LSS (Hammarbacken) 0,10 - Övrigt 0,36 Inventarier nya Korallen 0,09 Totalt 1,58 1,50 1,50 11,5 Totalt projekt kan innehålla flera år än vad som visas ovan. Socialnämnden, Verksamhetsplan (12)

14 DNR SN SOCIALNÄMNDEN Verksamhetsplan - bilaga

15 SID 2/25 Innehållsförteckning Socialnämnden totalt... 3 Individ- och familjeomsorg... 5 HVB-placeringar, vuxna... 6 HVB-placeringar, barn och unga... 7 Familjehemsplaceringar, barn och unga... 8 Öppenvård och behandling... 9 Ekonomiskt bistånd Äldreomsorg Hemtjänst Permanent- och växel-/korttidsboende för äldre Funktionsnedsättning, LSS Korttidsvistelse i korttidshem för barn och ungdomar, LSS Elevhem, LSS Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Daglig verksamhet, LSS Funktionsnedsättning, SoL Särskilt boende, socialpsykiatri Boendestöd, socialpsykiatri Träningsboende samt boendestöd med neuropsykiatrisk inriktning Sysselsättning, socialpsykiatri... 24

16 SID 3/25 Socialnämnden totalt Budget Prognos Socialnämnden Förvaltningsövergripande Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Funktionsnedsättning, LSS* Funktionsnedsättning, SoL* Totalt *LSS = Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade *SoL = Socialtjänstlagen Budget 2012 Funktionsnedsättning LSS 34% Funktionsnedsättning SoL 4% Förvaltningsövergripande 10% Individ- och familjeomsorg 14% 2013 Funktionsnedsättning LSS 33% Funktionsnedsättning SoL 4% Förvaltningsövergripande 9% Individ- och familjeomsorg 13% Äldreomsorg 38% Äldreomsorg 40% Socialnämndens budgetram för 2013 uppgår till 411,5 mkr. Det innebär en utökning med 4,6% jämfört med 2012 års budget och 2,8% jämfört med 2012 års prognos. Tabellen ovan visar historiska nettokostnader, budget och prognos för 2012 samt beräknade nettokostnader för planperioden Cirkeldiagrammen illustrerar budget 2012 och plan för Det som går att utläsa är att äldreomsorgen 2013 upptar en större andel, 40%, av den totala budgeten. I såväl utfall som budget 2012 ligger motsvarande procentsats på 38%. I de av kommunfullmäktige anvisade driftsramarna ligger ett effektiviseringskrav på 50% av lön och prisuppräkning. Ca 45% av socialnämndens kostnader avser köp av olika insatser av externa vårdgivare. Kostnaderna för dessa regleras i avtal. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) rekommenderar kommuner att använda OPI (Omsorgsprisindex) för uppräkning av avtal inom vård och omsorg. OPI baseras till 80% på lönekostnadsförändring och 20% på inflationstakt enligt konsumentprisindex. Trots effektiviseringskravet kommer alltså samtliga avtalsreglerade kostnader att räknas upp fullt ut. För att klara detta krav måste därför en större besparing göras inom de kommunala enheterna och/eller volymer minskas och/eller andra åtgärder sättas in. OPI

17 SID 4/25 har för planperioden beräknats till samma nivå som för 2012 års uppräkning, dvs. 3%. Uppräkningen för 2013 beräknas kosta 5,2 mkr, vilket är 3,1 mkr mer än vad ramen räknats upp med. Kostnad för externa placeringar Beräknad kostnad 2012 (mkr) Uppräkning Beräknad kostnad 2013 (mkr) Beräknad uppräkning enligt OPI: 172 3,00% 177,2 Uppräkning enligt kommunplan: 172 1,225% 174,1 Differens: 3,1 Utökningen av ramen ska, förutom olika kostnads- och volymökningar, även rymma ökade nettokostnader bl.a. för anhörigstödet. Detta bidrag, på närmare 1 mkr, betalades tidigare direkt ut till socialnämnden, men ingår numera i kommunens allmänna bidrag. En reducering med motsvarande belopp har därför gjorts på intäktssidan inom blocket Förvaltningsövergripande. Eftersom nettobudgeten i plan 2013, jämfört med budget 2012, inte utökats i samma omfattning innebär det en ytterligare effektivisering. Inom detta block ligger förutom vissa förvaltningsövergripande kostnader, även kostnader för hela myndighetsavdelningen och verksamhetsstöd och kvalitet. I takt med en växande befolkning, ökade krav på uppföljning och annan rapportering med mera, kommer dock en utökning även inom detta block att krävas. I denna bilaga beskrivs hur uppräkningen av kostnader och volymer räknats fram inom de större verksamheterna. Generellt har de kommunala enheterna räknats upp med hänsyn till det effektiviseringskrav som anges i kommunplanen. Utöver detta har en reducering gjorts av budgetar utifrån den sänkta kostnaden för sociala avgifter. För de enheter som kommer att få en lägre hyreskostnad, till följd av den sänkta internräntan, har budgetar även reducerats med motsvarande belopp. Externa placeringskostnader har räknats upp med 3% och för vissa andra kostnader och intäkter har KPI (Konsumentprisindex) använts. Uppräkning av volymer har i möjligaste mån skett utifrån befolkningsprognosen och relevant åldersgrupp. För att inte överskrida de av kommunfullmäktige angivna ramarna ligger volymuppräkningen i många fall dock på en mycket låg nivå. Prognostiserade kostnader i denna bilaga avser delårsrapporten efter åtta månaders verksamhet 2012.

18 SID 5/25 Individ- och familjeomsorg Individ- och Budget Prognos familjeomsorg Boende, vuxna Boende, barn Öppen vård och behandling Rådgivning Ekonomiskt bistånd Totalt Budget Boende, 2012 Boende, vuxna 2013 vuxna Ekonomiskt Ekono- 6% 6% bistånd miskt 27% bistånd Boende, 30% barn 35% Rådgivning 13% Öppen vård och behandling 19% Rådgivning 14% Öppen vård och behandling 21% Boende, barn 29% Tabellen ovan visar historiska nettokostnader, budget och prognos för 2012 samt beräknade nettokostnader för planperioden Cirkeldiagrammen illustrerar budget 2012 och plan för I planen har budgeten för olika typer av boende för barn reducerats medan en större andel lagts för ekonomiskt bistånd. Förändringen baseras på prognosen för 2012 samt antaganden framåt i tiden.

19 SID 6/25 HVB-placeringar, vuxna Antal HVB-placeringar varierar över tiden och volym och vårddygnskostnader har stor betydelse för utfallet. Tabellen och diagrammen nedan visar historiska värden samt beräkningar för planperioden. År Antal årsplaceringar dygn Antal personer 21 år - Placeringar i % av befolkning invånare 21 år- (befolkning) (kr/inv) 7, ,035% 171 4, ,023% 146 1,59% -14,16% 4, ,020% 146 2,79% -0,10% 3, ,016% 186 2,53% 27,26% Budget , ,018% 156 2,18% -16,32% Prognos , ,020% , ,019% 154 1,97% 3,75% 4, ,019% 159 1,95% 3,42% 4, ,019% 164 2,02% 3,20% HVB, vuxna Budget Prognos Antal personer 21 år - Antal årsplaceringar Årsplaceringar HVB, vuxna Antal personer 21 år - Budget Prognos Ingen volymökning, jämfört med prognos 2012, finns med i planen för 2013, utan endast en kostnadsuppräkning i likhet med övriga externa placeringar med 3%. Från 2013 löper ett nytt ramavtal inom detta område med vårddygnskostnader som i flera fall ligger högt över denna uppräkning. Detta kan innebära att faktiska kostnader kommer att hamna över den beräknade nivån i den här planen Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv år Liknande kommuner IFO, Vallentuna, Vallentuna Kostnaden i Vallentuna för institutionsplaceringar av vuxna ligger i jämförelse med andra jämförbara kommuner lägre än genomsnittet, vilket illustreras i diagrammet till vänster. (De jämförbara kommunerna inom individoch familjeomsorgsområdet är Mark, Mjölby, Ulricehamn, Ljungby, Höganäs, Oskarshamn och Karlskoga). Källa:

20 SID 7/25 HVB-placeringar, barn och unga År Antal årsplaceringar dygn Antal personer 0-20 år Placeringar i % av befolkning invånare 0-20 år (befolkning) (kr/inv) 8, ,092% 984 7, ,077% ,01% 3,44% 7, ,080% 964 2,06% -5,34% 7, ,081% 869 0,80% -9,79% Budget , ,089% 973 1,55% 11,98% Prognos , ,079% , ,078% 842 1,34% 2,73% 7, ,078% 867 1,26% 3,06% 7, ,077% 890 1,68% 2,64% HVB, barn och unga Antal personer 0-20 år Årsplaceringar Budget 2012 Antal årsplaceringar HVB, barn och unga Antal personer 0-20 år Netto-kostnad Budget Nämnden har under en längre tid både utifrån ett kostnads- och individperspektiv, strävat efter att i möjligaste mån undvika institutionsplaceringar. För att illustrera detta arbete har i diagrammen ovan en något längre tidsaxel lagts in. Att komma ner ytterligare i volymer är svårt, eftersom en institutionsplacering i vissa fall är det enda alternativet. Volymen i planen för 2013 ligger på samma nivå som prognos 2012, och är därmed snäv. Förutom volymen är den beräknade vårddygnsersättningen av stor betydelse för den totala kostnaden, vilken i vissa fall kan ligga på en mycket hög nivå. Detta gäller i synnerhet tvångsplaceringar, placeringar enligt LVU (Lagen om vård av unga) Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv 0-20 år Liknande kommuner IFO, Vallentuna, Vallentuna I likhet med institutionsplaceringar för vuxna ligger kostnaden i Vallentuna under genomsnittet. Jämförelsen är även här gjord med liknande och därmed jämförbara kommuner inom individ- och familjeomsorgsområdet. Källa:

21 SID 8/25 Familjehemsplaceringar, barn och unga År Antal årsplaceringar totalt Familjehem Konsulentstödda dygn Antal personer 0-20 år Placeringar i % av befolkning invånare 0-20 år 25, ,28% , ,28% , ,28% ,7 23,1 6, ,32% 844 Budget ,0 24,0 8, ,34% 981 Prognos ,0 25,5 2, ,29% ,5 26,0 2, ,30% ,5 27,0 2, ,30% ,5 28,0 2, ,31% Familjehemsplaceringar Antal personer 0-20 år Årsplaceringar Budget Prognos Årsplaceringar Familjehemsplaceringar Antal personer 0-20 år Netto-kostnad Budget Prognos er Nettobudgeten för familjehemsplaceringar uppgick för 2012 till 9,3 mkr och baserades på 32 placeringar, varav åtta konsulentstödda familjehem. De konsulentstödda placeringarna köps in externt av företag. Kostnaderna för dessa är nästan det dubbla jämfört med vanliga familjehem. På grund av detta har dessa placeringar i möjligaste mån undvikits, vilket också lett till färre placeringar av denna typ. För 2013 har en volymuppräkning skett ungefär i nivå med befolkningsutvecklingen. Kostnadsbudgeten har däremot reducerats med 1,6 mkr och baseras på att färre konsulentstödda familjehem används Kostnad familjehemsvård för barn och unga kr/inv 0-20 år Liknande kommuner IFO, Vallentuna, Vallentuna Uppgifterna i diagrammet är hämtade från kommun- och landstingsdatabasen, kolada. Här kan utläsas att kostnaderna för familjehemsvård i kr per invånare, 0-20 år, ligger lägre i Vallentuna i jämförelse med jämförbara kommuner. Källa:

22 SID 9/25 Öppenvård och behandling Arbetet med att i första hand erbjuda olika öppenvårdsalternativ på hemmaplan kommer att fortsätta under planperioden. Individuella behov kan många gånger bättre mötas på detta sätt och är dessutom i de allra flesta fall mer kostnadseffektiv än dyra institutionsplaceringar. Utvecklingen under de senaste åren av den kommunala öppenvården, har inneburit att fler barn och ungdomar har kunnat erbjudas insatser utan ytterligare resurstillskott. Diagrammet nedan visar utvecklingen och planen av totala nettokostnader för såväl kommunal som extern öppenvård. Kontaktpersoner och kontaktfamiljer är inte med i denna beräkning. Tkr, netto Öppenvård, barn och unga Extern öppenvård, tkr netto Kommunal öppenvård, tkr netto Budget Prognos Kommunal Extern År öppenvård, tkr öppenvård, tkr netto netto Budget Prognos Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år Liknande kommuner IFO, Vallentuna, Vallentuna Trots satsningar på öppenvårdsalternativ har kostnaden i Vallentuna legat på en relativt stabil nivå jämfört med andra jämförbara kommuner inom detta område. I diagrammet illustreras kostnadsutvecklingen från 2004 och framåt. låg den genomsnittliga kostnaden i Vallentuna under genomsnittet. Källa:

23 SID 10/25 Ekonomiskt bistånd År Netto Förändring i tkr Förändring i % Antal invånare invånare ,2% ,9% ,5% Budget Prognos ,3% ,0% ,6% ,2% Ekonomiskt bistånd Budget Prognos Antal invånare Netto Netttokostnad Kostnaderna för försörjningsstöd har successivt ökat. Under de senaste tre åren har kostnaderna ökat med ca 2 mkr per år års budget ligger på 14,5 mkr, medan kostnaderna förväntas hamna på minst 17 mkr. Budgeten för 2013 är lagd något under denna nivå, 16,5 mkr ligger i planen för För och har sedan budgeten räknats upp enligt KPI (konsumentprisindex) och befolkningsprognosen. 16,5 mkr för 2013 kan vara något lågt räknat och förutsätter att kostnaderna i genomsnitt hamnar på en lägre nivå 2013 jämfört med I de totala kostnaderna för ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd ingår, förutom direkt utbetalt försörjningsstöd, även vissa kostnader för härbärge, skyddat boende och liknande. Kostnader för denna typ av boende har ökat och befaras öka ytterligare på grund av avsaknaden av bostäder Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Liknande kommuner IFO, Vallentuna, Vallentuna Trots kostnadsökningarna redovisar Vallentuna lägre kostnader i jämförelse med de, inom detta område, jämförbara kommunerna Mark, Mjölby, Ulricehamn, Ljungby, Höganäs, Oskarshamn och Karlskoga. Källa:

24 SID 11/25 Äldreomsorg Budget Prognos Äldreomsorg Hemtjänst, intern Hemtjänst, extern Övrigt Boende, externt Boende, internt Totalt Budget 2012 Boende, internt 39% Hemtjänst, intern 20% Hemtjänst, extern 3% Övrigt 6% 2013 Boende, internt 39% Hemtjänst, intern 21% Hemtjänst, extern 3% Övrigt 5% Boende, externt 31% Boende, externt 31% Äldreomsorgen utgör kostnadsmässigt det största blocket inom socialnämndens ansvarsområde. Det är också det block som utökats mest inför 2013 jämfört med budget mkr mer ligger i planen för 2013 jämfört med budget 2012, vilket motsvarar en utökning med 8,6%. Utökningen baseras på prognos 2012.

25 SID 12/25 Hemtjänst År Antal kunder Antal timmar Antal timmar per kund o mån kund och år Antal personer 65 - år Kunder i % av befolkning invånare 65 - år (befolkn.) (kr/inv) ,51% ,29% ,05% 4,94% , ,39% ,02% -1,91% , ,77% ,91% 7,75% Budget , ,54% ,92% 4,59% Prognos , ,96% , ,99% ,31% 3,03% , ,00% ,95% 1,26% , ,99% ,41% 1,59% Hemtjänst Budget Prognos Antal personer 65 - år Antal kunder 2013 Antal kunder Hemtjänst Budget Prognos Antal personer 65 - år Netto-kostnad 2013 Netttokostnad Under de första åtta månaderna 2012 ökade antalet kunder med hemtjänst från 306 i januari till 323 i augusti. Antalet beviljade timmar ökade under samma period från drygt i januari till drygt i augusti, vilket innebär en utökning med 21%. En volymökning har alltså skett både vad gäller antal kunder och antal timmar. Antalet timmar har dock ökat i högre grad och därmed det genomsnittliga antalet timmar per kund. I genomsnitt erhöll varje kund 34,4 timmar under augusti månad. För planperioden har den genomsnittliga tiden per kund lagts något lägre, 33,2 timmar/kund/månad och antalet kunder har räknats upp utifrån befolkningsutvecklingen Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ Liknande kommuner äldreomsorg, Vallentuna, Vallentuna Diagrammet illustrerar kostnaden för hemtjänst per invånare 65 år och äldre. Den genomsnittliga kostnaden i Vallentuna är lägre i jämförelse med andra jämförbara kommuner inom äldreomsorgen (Upplands-Bro, Ekerö, Österåker. Värmdö, Härryda, Tyresö och Salem). Källa:

26 SID 13/25 Permanent- och växel-/korttidsboende för äldre Antal personer, 80 år och äldre, förväntas procentuellt öka i större utsträckning än befolkningen totalt sett i Vallentuna under kommande år (se tabell nedan). Detta kommer att påverka behoven av insatser för denna grupp. År Antal personer 80 år och äldre Procentuell förändring ,15% 3,12% 1,73% 2,02% 3,75% 4,92% 6,03% 4,42% 4,75% 5,12% 6,99% 6,60% Tabellen nedan visar utvecklingen av antal platser och nettokostnader för särskilt boende för äldre. Under våren 2012 öppnades två avdelningar på Väsbygårdens äldreboende med totalt 18 platser. Driftsbudget för dessa platser saknades i 2012 års budget, men har lagts in i planen för 2013 på helårsbasis. Detta är en orsak till den kraftiga utökningen inom äldreomsorgen i planen 2013 jämfört med budget Drygt hälften av platserna, 53%, bedrivs i kommunal regi. Efterfrågan av boendeplatser minskade oväntat och platser stod då även tomma. Under 2012 har efterfrågan åter ökat och de olika boendena har fyllts upp. Under augusti månad uppgick antalet tomma platser till knappt fem i genomsnitt. Detta motsvarar knappt 2% av det totala antalet tillgängliga platser i kommunal regi och hos kommunens entreprenörer. Eftersom en omsättning av platser sker kontinuerligt, kommer det alltid finnas dagar då lägenheter står tomma. Denna beläggningsgrad är troligtvis en realistisk nivå och även den nivå som ligger i beräkningarna för planperioden. År Antal sålda årsplatser Antal platser totalt* Antal platser (för kommuninvånare) kund och år Antal personer 80 - år Kunder i % av befolkning invånare 80 - år (befolkning) (kr/inv) ,04% ,18% ,44% 6,61% ,94% ,35% 3,60% ,91% ,15% -2,18% Budget ,65% ,12% -2,31% Prognos ,27% ,18% ,73% -0,28% ,20% ,02% 2,38% ,17% ,75% 2,36% *Beläggningsgrad ca 98 %

27 SID 14/ Särskilt boende för äldre Antal personer 80 - år Antal platser (för kommun-invånare) Budget Prognos Antal platser Särskilt boende för äldre Antal personer 80 - år Netto-kostnad Budget Prognos Netttokostnad Den ökade efterfrågan som förväntas till följd av ett ökat antal äldre i Vallentuna, planeras mötas genom en minskad försäljning av platser till andra kommuner under planperioden. Antalet tillgängliga platser bedöms därmed tillräcklig under denna planperiod. Volymen är dock relativt lågt lagd. Andelen 80 år och äldre med plats i särskilt boende är för planperioden beräknad något lägre än 2012 års prognos. För att planen 2013 ska hålla ekonomiskt krävs att 22 årsplatser säljs till andra kommuner, vilket ligger i nivå med hösten Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/brukare Liknande kommuner äldreomsorg, Vallentuna, Vallentuna Vid en jämförelse av kostnad för särskilt boende per plats ligger för åren - Vallentuna under den genomsnittliga kostnaden i jämförelse med jämförbara kommuner. Tomma platser under bidrog till att kostnaden per plats ökade förhållandevis mer detta år. Källa:

28 SID 15/25 Funktionsnedsättning, LSS Funktionsnedsättning Budget Prognos enligt LSS Boende för vuxna Sysselsättning för vuxna Boende för barn Personlig assistans Övrigt* Totalt Budget 2012 Övrigt Personlig 6% assistans 11% Boende för barn 17% Boende för vuxna 48% 2013 Personlig assistans 12% Boende för barn 13% Övrigt 7% Boende för vuxna 50% Sysselsättning för vuxna 18% Sysselsättning för vuxna 18% Blocket Funktionsnedsättning enligt LSS utgör 1/3 av socialnämndens totala budget. I planen för 2013 har budgeten utökats med 2,3% jämfört med budget Boende för vuxna har tilldelats en större andel, vilket baseras på dagens situation och prognos för 2012.

29 SID 16/25 Korttidsvistelse i korttidshem för barn och ungdomar, LSS År Antal vårddygn dygn Antal personer 0-20 år Vårddygn i % av befolkning invånare 0-20 år (befolkning) (kr/inv) ,380% ,781% 187 1,01% 2,41% ,321% 165 2,06% -11,82% ,929% 253 0,80% 53,25% Budget ,855% 321 1,55% 26,87% Prognos ,186% ,429% 529 1,34% 32,47% ,425% 544 1,26% 2,97% ,425% 561 1,68% 3,01% Efterfrågan på korttidsboende för barn och ungdomar har ökat. uppgick antal vårddygn till totalt 556. För 2012 ligger prognosen på närmare 1000 dygn. I planen för 2013 beräknas antal vårddygn till 1296, vilket baseras på nuvarande placeringar samt en liten utökning utöver detta. För åren - ryms endast en mindre volymutökning, vilket illustreras i diagrammen nedan. Korttidsboende för barn och unga, LSS - Externa placeringar Budget Prognos Antal personer 0-20 år Antal vårddygn Årsplaceringar Korttidsboende för barn och unga, LSS - Externa placeringar Antal personer 0-20 år Budget Prognos

30 SID 17/25 Elevhem, LSS År Årsplaceringar Netto, tkr Genomsnittlig årskostnad per placering Kr / dygn 0-20 år Placeringar i förhållande till (befolk- (kr/inv) 5, ,061% 5, ,061% 5,98% 0,80% 8, ,086% 8,07% 39,97% 7, ,084% 2,44% -2,59% Budget , ,079% 6,20% -5,97% Prognos , ,045% , ,026% -27,40% -42,63% 2, ,028% 3,02% 6,65% 2, ,029% 2,98% 5,63% Antalet elevhemsplaceringar har minskat. Under 2012 avslutades fyra placeringar. För 2013 har budgeten kraftigt reducerats och är lagd på 2,6 mkr, jämfört med 9,8 mkr Förändringen beror till viss del på en övergång från elevhemsboende till bostad med särskild service för vuxna, vilket istället innebär högre kostnader för vuxenboende. Eftersom varje placering medför höga kostnader har den beräknade volymen stor betydelse för den totala kostnaden. Tillkommande placeringar utöver denna plan får alltså stor inverkan på total kostnad Elevhemsplaceringar, externt, LSS 0-20 år Årsplaceringar Antal barn Bostad med särskild service för vuxna, LSS År Antal årsplaceringar Genomsnittlig årskostnad per placering dygn Antal personer 21 år - Placeringa r i % av befolknin g invånare 21 år- (befolkning) (kr/inv) 94, ,472% , ,462% ,59% 2,38% 92, ,444% ,79% -3,40% 95, ,448% ,53% 1,21% Budget , ,456% ,18% 0,69% Prognos , ,461% , ,459% ,97% -1,31% 102, ,451% ,95% 0,47% 103, ,449% ,02% 2,36%

31 SID 18/ Boende för vuxna, LSS Budget Prognos Antal personer 21 år - Antal årsplaceringar Årsplaceringar Boende för vuxna, LSS Antal personer 21 år - Budget Prognos Bostäder med särskild service enligt LSS återfinns såväl i kommunal regi som hos externa utförare. Drygt 100 personer i Vallentuna har idag denna insats. Antalet externa placeringar uppgår till 40 stycken hösten På grund av den snäva budgetramen ryms dock endast 39 i planen för Kostnadsmässigt har dock budgeten i planen för 2013 utökats med 4,5 mkr jämfört med Kostnadsnivån och kostnadsökningen 2012 ligger på en högre nivå än tidigare beräkningar. Den avtalsenliga uppräkningen enligt OPI (omsorgsprisindex) innebär en kostnad på närmare 1 mkr för dessa placeringar Källa: kolada.se Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv 0-64 år Liknande kommuner LSS, Vallentuna, Vallentuna Diagrammet visar kostnaden för boende enligt LSS per invånare, 0-64 år. Här kan vi se att den genomsnittliga kostnaden i Vallentuna är högre än jämförbara kommuner (Ljungby, Värnamo, Mjölby, Mariestad, Finspång, Ljusdal och Lidköping). Om vi analyserar kostnaderna kan vi konstatera att årskostnaden för externa placeringarna i snitt ligger betydligt högre än för de kommunala enheterna (se tabell nedan) För en helt korrekt jämförelse måste även hänsyn tas till vårdtyngder, men även med en sådan hänsyn ligger kostnaderna för de externa placeringarna mycket över de kommunala. Externa placeringar Antal årsplaceringar Genomsnittlig årskostnad per placering dygn Kommunala placeringar Antal årsplaceringar Genomsnittlig årskostnad per placering 37, , , , , , , , Budget , Budget , Prognos , Prognos , , , , , , , dygn

32 SID 19/25 Daglig verksamhet, LSS År Antal årsplaceringar Genomsnittlig årskostnad per placering Antal personer 21 år - Placeringar i % av befolkning invånare 21 år- (befolkning) (kr/inv) 103, ,521% , ,507% ,59% -1,35% 100, ,483% ,79% -8,31% 108, ,508% ,53% -1,62% Budget , ,495% ,18% 5,75% Prognos , ,505% , ,481% ,97% 2,17% 107, ,474% ,95% 0,59% 108, ,468% ,02% 1,02% Daglig verksamhet för vuxna, LSS Budget Prognos Antal personer 21 år - Antal årsplaceringar Årsplaceringar Daglig verksamhet för vuxna, LSS Antal personer 21 år - Budget Prognos Personer i Vallentuna som ingår i LSS personkrets erhåller sysselsättning såväl i kommunal som privat regi. Det totala antalet arbetstagare har successivt ökat under åren. Volymökningen har främst skett inom den kommunala dagliga verksamheten MIVA (Människor I Verksamhet och Arbete). I likhet med boende enligt LSS saknas i planen för 2013 minst en extern placering, p.g.a. den snäva budgetramen. I tabellen ovan kan utläsas att planen för 2013 ligger under 2012 års prognos vad gäller volym. Däremot har kostnaderna per arbetstagare räknats upp.

33 SID 20/ Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv 0-64 år Liknande kommuner LSS, Vallentuna, Vallentuna I likhet med boende för vuxna, LSS ligger kostnaderna för daglig verksamhet, LSS i Vallentuna i genomsnitt högre i jämförelse med liknande kommuner. Även här kan vi vid en analys se att de externa platserna är dyrare än de kommunala (se tabell nedan). Kurvorna i diagrammet närmar sig varandra, vilket troligtvis kan förklaras av att volymökningen i Vallentuna främst skett inom den kommunala verksamheten. Externa placeringar Antal årsplaceringar Genomsnittlig årskostnad per placering Kommunala placeringar Antal årsplaceringar Genomsnittlig årskostnad per placering 52, , , , , , , , Budget , Budget , Prognos , Prognos , , , , , , ,

34 SID 21/25 Funktionsnedsättning, SoL Funktionsnedsättning Budget Prognos enligt LSS Träningsboende* Boendestöd Särskilt boende Sysselsättning Övrigt Totalt * Träningsboendet bokfördes under bostad med särskild service för vuxna inom blocket "Funktionsnedsättning, LSS" t.o.m. Budget 2012 Sysselsättning 21% Övrigt 2% Träningsboende 23% 2013 Sysselsättning 21% Övrigt 2% Träningsboende 20% Särskilt boende 19% Boendestöd 35% Särskilt boende 24% Boendestöd 34% Funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen är kostnadsmässigt det minsta blocket. Det utgör ungefär 4% av nämndens totala ansvarsområde. Här återfinns kostnader framför allt för olika typer av boende alternativt boendestöd samt sysselsättning för vuxna med en funktionsnedsättning.