Förbättringsprogram Personcentrerat vård Juni 2015 Enheten för strategisk kvalitetsutveckling

Transkript

1 Förbättringsprogram ersoncentrerat vård Juni 2015 Enheten för strategisk kvalitetsutveckling

2 Inledning Förbättringsarbete Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet skall vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av ett förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar och faktabaserade beslut och samverkan. Ny kunskap tillförs ständigt och verksamheten anstränger sig till det yttersta för att möta upp mot alla krav och förväntningar, men det finns ofta ett gap mellan dokumenterad kunskap och hur vi gör. tändig utveckling är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig ny kunskap och nya erfarenheter och att använda dessa i det dagliga arbetet. Offensiv verksamhetsutveckling innebär att allt förbättringsarbete så långt det är möjligt utgår från medborgarens/vårdtagarens behov och förväntningar. Det innebär också en utvecklad processorientering samt att oönskade variationer, risker och icke värdeskapande aktiviteter reduceras i alla processer. Ledningens engagemang, allas delaktighet och helhetssyn är nödvändiga förutsättningar för att förbättringsarbete skall lyckas.

3 Hur förbättrar man? En förutsättning för att lyckas med förbättringsarbete är att man använder sig av en problemlösningsmodell en så kallad lärcykel eller hjul (: lanera- öra-tudera-gera). Lärcykeln har använts ett drygt sekel och kan ses som själva kärnan i allt förbättringsarbete. MÅL Vad vill vi uppnå? MÄT IDÉER Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättring? Källa: Institute for Health Care Improvement, Boston Viktiga förutsättningar Ledningens engagemang är en förutsättning för att lyckas med förbättringsarbetet. Ledningen måste tydliggöra verksamhetens uppgift och mål, berömma goda insatser och efterfråga resultat. Ledaren måste vara en förebild, visa öppenhet, delegera och hela tiden stödja förbättringsarbetet. En annan princip i förbättringsarbetet är allas delaktighet. Detta innebär att alla skall ha förutsättningar att var involverad i arbetet, aktivt kunna påverka och få ta del av resultaten. Det betyder också att var och en har ett ansvar för att helheten skall fungera. I ett förbättringsarbete måste deltagarna ha kunskap om sin omgivning och den verksamhet som kan komma att beröras. Utgångspunkten bör vara att varje del av processen förbereds så väl som möjligt och att det finns en strävan att arbetet löper över professions- och verksamhetsgränserna. Det är viktigt att alla berörda känner delaktighet eftersom kedjan inte blir starkare än dess svagaste punkt. å vilket sätt arbetar vi? Med enombrottsmetoden som grund arbetar vi med processorientering och systemiskt tänkande. Med process avses en kedja av aktiviteter som är kopplade till varandra, som upprepas över tid och har till syfte att skapa värde åt kunden. tt arbeta med processer innebär att se verksamheten i sin helhet och genom att identifiera, kartlägga och ständigt förbättra, optimeras verksamheten och kvaliteten höjs.

4 Det systemiska tänkandet bygger på hur individen agerar i systemet och att varje individ påverkar och påverkas av systemet. enombrottsmetodiken bygger på tanken att det inte går att hitta en universalförbättring som löser allt, utan att istället hitta många små förändringar som leder till att det i förväg uppsatta målet nås. Varje liten förändring testas och utvärderas för att sedan implementeras om denna utfallit väl. Det inledningsvis fastställda målet för förändringsarbetet följs regelbundet upp och visualiseras i diagram över tid, där även slutmålet finns angivet. Det systematiska arbetssättet genomsyrar enombrottsmetoden, oavsett om programmet är tidsbegränsat eller om det är ständigt pågående, genom tre frågor som alltid ställs: - Vad vill vi uppnå? - Hur vet vi att en förändring är en förbättring? - Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar? När frågorna är besvarade testas förändringarna genom -metodiken.

5 Viljan till förändring och förändringstryck hos de som ska utföra förbättringen, det vill säga de som har problemet i sin vardag, är förbättringsarbetets viktigaste hörnstenar. Behovet av förändring ökar ju större gapet mellan kunskap och praxis är. För att skapa förändringstryck måste det finnas en medvetenhet om hur verkligheten ser ut. Deltagarna måste känna till sina processer och vilja göra något åt de problem som identifierats. rbetsgången i programmet rogramtiden är begränsad och består av ett antal Lärandeseminarier och mellanliggande arbetsperioder, se bild nedan. Under lärandeseminarierna, som kan vara fyra eller flera, träffas samtliga team för att arbeta dels inom teamet dels i tvärgrupp för att skapa kunskapsutbyte. De mellanliggande arbetsperioderna används för att testa förändringar och sprida de förändringar som visat sig leda till förbättringar. När utbildningsprogrammet är över inträder en ny fas som är viktig för att arbetet som lagts ner inte ska vara förgäves. De uppnådda målen och de (ny)införda rutinerna måste behållas, samtidigt som man inte heller får glömma bort det systematiska arbetssättet för spridning av förbättringsarbete i organisationen. När förbättringsarbetet utvecklas och enheten fokuserar på ett nytt arbetsområde, är det viktigt att kartlägga kunskapsområdet och hitta goda förebilder som kan dela med sig av sina erfarenheter och hur de gjort.

6 Organisationens ledning är av avgörande betydelse för förbättringsarbetets fortlevnad och spridning. tt driva förbättringsarbete kräver kunskap, energi, tålamod och tid. Det är viktigt att ledningen ger team som arbetar med förbättringsarbete stöd och uppmuntran i sitt fortsatta arbete. Ledningen har även ett ansvar för att förvalta den kunskap som teamet skaffat sig under programmet Det finns en rad olika förbättringsmetodiker. Om ni vill läsa mer eller hålla er uppdaterade om vad som händer på området, tveka inte att kontakta oss eller läs mer på vår hemsida

7 Kontaktlista ersoncentrerat vård rogramgruppen Margareta lbinsson programansvarig Kristina Degerman handledare etra Elg handledare Bengtson Marit handledare Ingrid inalem handledare nn-christine Thörn handledarre Claudia Varga program admin. Medicinkliniken Wictoria Karlsson Eva-Marie Huttunen Dragana redic Emelie ersson unnel ndersson Maria Örmgård-ersson Carolina Larsson etra Brant-Friström vd 83/84, Ortopedmottagning, CK Lena rvidsson Lisbeth Karlsson nna Jakobsson Catharina Lundgren nnika Kragh eter Lundahl ofie Magnusson Karin Olbers nnika Olofsson rne Berntsson ia Berg Lisbeth Blom

8 vdelning 38, Hässleholms sjukhus Jeanette ersson Linda Nilsson andra Larsson anja Vucicevic Jessica Berg-Borglin Tatijana Rancic it Wilson Lasarettet i Ystad, vdelning 5 Maria Lindblad Katarina tåhlberg Marie Larsson nn-ofie Tufvesson Ellinor ersson Lena Tufvesson-Hjeltäng Lucie Lostak Jeanette.l.ersson@skane.se Linda.M.Nilsson@skane.se andra.e.larsson@skane.se anja.vucicevic@skane.se Jessica.Berg-Borglin@skane.se Tatijana.Rancic@skane.se it.wilson@skane.se maria.h.lindblad@skane.se Katarina.tahlberg@skane.se Marie.IL.Larsson@skane.se nn-ofie.tufvesson@skane.se Ellinor.M.ersson@skane.se Lena.Tufvesson-Hjeltang@skane.se Lucie.Lostak@skane.se

9 Förbättringsprogram ersoncentrerad Vård (CV) Teammedlemmar/deltagare Förbättra skriftlig information Enhetschef Wictoria Karlsson juksköterska/omvårdnadshandledare Emelie ersson Undersköterska/omvårdnadshandledare unnel ndersson Läkare Dragana redic Dragana. rbetsterapeut Maria Örmgård-ersson Maria. jukgymnast Carolina Larsson Kurator etra Brandt Friström Områdeschef Eva-Marie Huttunen rbetsplats vdelning 103/104, Centralsjukhuset Kristianstad (CK) Bakgrund/problem vdelning 103/104 på Centralsjukhuset i Kristianstad (CK) är en stroke- och neurologiavdelning. Här vårdas multisjuka patienter med stroke, TI och neurologiska sjukdomar. Vården innefattar även rehabilitering. vdelningen har 24 vårdplatser. Vi arbetar i team tillsammans sjuksköterska, undersköterska, läkare, arbetsterapeut och sjukgymnast. Vi har även tillgång till logoped, dietist och kurator. Ny patientlag träder i kraft 1/1 2015, då ställs högre krav på vården att patienten ska få möjlighet att vara mer delaktig i sin egen vård. Efter studie i december 2014 kring delaktigheten hos patienter med stroke eller TI framkom det att den skriftliga informationen brister. 4 av 11 patienter uppgav att de inte blivit tillräckligt skriftligt informerade under vårdvistelsen. I samband med kick-off på Kvarnen i oktober 2014 för all personal från avdelningen, framkom det att patienter upplever att de inte blir tillräckligt informerade under vårdvistelsen. Detta framkom även när vi själva arbetade med processkartläggning. yfte med förbättringsarbetet tt alla patienter på avdelning 103/104, CK, ska få ökad delaktighet och känna sig tryggare i vården. Mål - Individanpassad information. - Förbättrat ankomstsamtal för att öka delaktigheten. rbeta utefter Teach-Back. - rbeta utifrån framarbetad handlingsplan ur Nationella atientenkäten vad gäller information och patientmedverkan. - tt alla stroke- och TI patienter får skriftlig information av teamet vid första eller andra mötet. Detta följs sedan upp genom ny enkätstudie i mars 2015 för att se resultatet av arbetet. - Den skriftliga informationen delas ut fortlöpande och målet är att samtliga patienter med stroke eller TI ska erhålla informationen. - Daglig reflektion

10 Mätningar Mäter nuläget genom patientenkät om kvaliteten på informationen from 1/12 tom 30/ Därefter förbättringsarbete och förändringsarbete på avdelningen. Ny mätning from 1/3 tom 30/ Mätning och jämförelse av utfallet genom pinnstatistik och stapeldiagram. Resultatet var förbättrat efter jämförelsen. Framtida mätningar kommer att ske av strokesjuksköterskan på avdelningen i samband med utskick av enkäter 3 månader efter utskrivning. Förändringar som testats/ Har följt upp patienter efter utskrivning för att förhöra oss om hur de har upplevt informationen under vårdtiden, om den varit tillräcklig eller de saknat något. Vi har arbetat med detta utefter ett -hjul. Vi har även studerat våra patientenkäter i ett -hjul. I vårt -hjul började vi med att planera när informationen skulle ges och av vem. Vi mailade ut information till samtliga berörda och informerade även i samband med avdelningsmöte. Information till all vårdpersonal sattes upp på expeditionerna som punktlista. å dagplaneringstavlan kryssas det i när patienten fått informationen så att alla vet om att informationen är given. Detta har nu kommit in som en av våra dagliga rutiner i vårt arbete. ktiviteter rocessen startade med en processkartläggning av en trombolyspatient under 24 timmar. Under denna kartläggning framkom det att den skriftliga informationen fallerade. Därför ser vi nu till att alla patienter får skriftlig information under vårdtiden samt vid utskrivning. Vi har också upprättat rutiner för när informationen delas ut och av vem. Resultat Efter mätningen som gjordes i mars 2015 upplevs en klar förbättring hos patienterna vad gäller information under vårdtiden. Vid enkätundersökningen i december 2014 påvisades att sju patienter av elva instämde helt i att de erhållit skriftlig information, en patient upplevde att det stämde bra, två patienter tyckte att det stämde ganska bra och en patient upplevde att detta inte stämde alls. Vid enkätundersökningen i mars 2015 visade samma enkätfråga att nio patienter instämde helt i att de erhållit skriftlig information, två patienter upplevde att det stämde bra och en patient upplevde att det stämde ganska bra. Det var alltså ingen som upplevde att de inte fått skriftlig information. ammanfattning kring måluppfyllelse Daglig reflektion har införts bland medarbetarna, vilket resulterat i bättre förståelse för varandras arbete och patienternas upplevelse av vården. å reflektionen diskuteras dagligen om vi har arbetat personcentrerat och på vilket sätt. Detta gör att vi blir medvetna om vikten av personcentrerad vård. Den skriftliga informationen som ges till patienterna har lett till att patienterna känner sig mer delaktiga och trygga under vårdtiden och även efter utskrivning då de vet vart de ska vända sig vid frågor och funderingar.

11 Hur har ni skapat kundinflytande? Ökad delaktighet för patienterna genom att de kan ställa frågor i ett tidigt skede i samband med skriftlig information delas ut. Hur påverkas patientsäkerheten av ert förbättringsarbete? Desto mer information som delges patienten ju tryggare upplevelse av vården får patienten. Den dagliga reflektionen hos medarbetarna påverkar patientsäkerheten positivt då medarbetarna blir mer medvetna om vikten av personcentrerad vård. Detta leder till en ökad patientsäkerhet. Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan? Informationsvägg i personalrummet som uppdateras regelbundet. Delaktighet i arbetet med personcentrerad vård. Information på avdelningsmöten. Infört daglig reflektion efter varje arbetspass på avdelningen med samtlig personal. tt arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Fördelar: Delaktighet hos patienterna. Tryggare patienter. ersonalgruppen mer involverad. - Nackdelar: Inga tillfällen som vi arbetar i hela teamet tillsammans på hemmaplan. Endast arbetat i hela teamet i samband med träffarna på Backagården. - Mest givande: Roligt att vara med från grunden och starta och driva förbättringsarbete. - vårast: tt arbeta på hemmaplan med det som vi startat upp på Backagården. Få med sig hela personalgruppen i arbetet. Få ut informationen till samtliga medarbetare. - Lärdomar: Lärt oss olika tekniker för att nå vårt mål och studera hur vi ska komma dit, tex enkäter, diagram, processkarta, -hjul. Ökad lyhördhet gentemot personalen. Förändringsarbete tar tid och är svårt att genomföra. Framtiden Uppföljning och eventuell vidareutveckling av implementerat informationsarbete och fortsatt daglig reflektion i personalgruppen. Fortsatt arbete på avdelningen med att införa ett nytt rondsystem där patienten och personal är med tillsammans och att patientens berättelse ligger till grund för ronden.

12 ersoncentrerad vård Förbättringsprogram ersoncentrerad vård Kryh Teammedlemmar/deltagare juksköterska (kontaktperson) Lisbeth Karlsson, rbetsterapeut ia Berg, juksköterska nna Jacobsson, Undersköterska eter Lundahl, jukgymnast rne Berntsson, Kurator Karin Olbers, Medicinsk sekreterare nnica Olofsson, Enhetschef Lena rvidsson, Undersköterska ofie Magnusson, Läkare nnika Kragh, juksköterska Catharina Lundgren, Klinisk adjunkt Lisbeth Blom, rbetsplats Verksamhetsområde Ortopedi, avdelning 83/84, Centralsjukhuset Kristianstad Bakgrund/problem Hälso- och sjukvårdslagen ersätts 1 januari 2015 med atientlagen. Målet med patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. vdelning 83/84 är en ortopedkirurgisk avdelning för främst akuta skador och sjukdomar. å avdelningen arbetar läkare, sjuksköterskor, medicinska sekreterare, undersköterskor, lokalvårdare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och kurator. Vi arbetar i ett team och strävar efter målet: god vård och nöjda patienter. å avdelningen vårdas 26 patienter, uppdelade på två korridorer med 13 patienter i varje korridor. Intag av patienter sker för det mesta från akuten. Operationer sker dygnet runt. För höftfrakturspatienter som är en stor grupp patienter finns ett speciellt vårdprogram, höftspår, som gör att dessa patienter skall omhändertas på speciellt sätt, med mål att bli opererade inom 24 timmar. En stor del av våra patienter är 65 år och äldre, med fler medicinska problem än sitt brutna ben. Många har kognitiv svikt vid inkomst eller utvecklar en akut konfusion efter operationen. yfte med förbättringsarbetet å ortopedavdelningen 83/84 vill vi ge patienten, utifrån dennes förmåga och vilja, ökad möjlighet till medverkan i sin egen vård.

13 Mål Vi diskuterade mål och kom fram till tre identifierade områden vi skall arbeta med för att nå syftet: 1. nkomstsamtal Utveckla mall för ankomstsamtal och presentera den för övrig personal. Kan vi ha en gemensam för läkare, sjuksköterska/undersköterska för att undvika dubbeldokumentation, börja på akuten? rova mallen på 2-3 patienter. Utarbeta tvärprofessionell personlig Hälsoplan e över lokaler, t ex mindre salar, rum att samtala ostört i. Redovisning februari 2015 två första punkterna. Övrigt maj Information/bemötande Informationstavla om rutiner på avdelningen. Vad skall finnas med, var ska tavlorna sitta? Involvera närstående, ringa och meddela när patienten kommit upp från operation. När är lämpligt att ringa, hur dokumentera? Utskrivningssamtal/utskrivningsmeddelande, opererande läkares namn står i utskrivningsmeddelandet. atienter efterfrågat detta i utvärderingar som gjorts. Utarbeta loggbok/dagbok till patienten. Hur ska den se ut? Vad ska den innehålla? Redovisning maj Utveckla rondarbetet atienten får sin röntgenbild av läkare på ronden. trukturerat rondblock. För att få med allt på ronden, kan fyllas i efter hand. Förslag på innehåll? nvändbarhet? Fylla i provsvar i patientens logg/dagbok på ronden. atienter efterfrågat prov och undersökningssvar i tidigare utvärderingar. vdelningsläkare har tydligare skyltar på sig LÄKRE. lla patienter uppfattar inte vilken som är läkare och att läkaren har rondat. Redovisning januari 2016 Mätningar atientintervjuer Bemötande, delaktighet, information värderingsskala 1-10, Information gällande avdelningens rutiner öppna frågor NE Nationell patientenkät Resultat från 2014 rocesskarta vårdpersonalens upplevelse av patientens vårdprocess på avdelningen Journalgranskning - tämde vårdpersonalens upplevelse överens med dokumentationen? pringlife Resultat från Lärandeberättelse från patient Information om patientens upplevelse av vården. Utvärdering/mätning angående ekonomiska effekter får göras efter det att personcentrerad vård införts i verksamheten. Tidigare studier har visat på positiva ekonomiska effekter.

14 Förändringar som testats/: nkomstsamtal intervju med öppna frågor. Utgick från mall som framtagits på avdelningen och används till höftfrakturpatienter. Denna korrigerades och öppna frågor lades till och kan nu användas till alla patienter som skrivs in på avdelningen. Mallen följer inskrivningsmall i Melior. Informationstavla Vårdpersonalens hypotes var att det fanns behov av informationstavla på avdelningen. Vid patientintervjuer framkom att patienterna hellre önskade plastat underlägg med information på patientborden. Innovationer som har kommit fram under ert förbättringsarbete (provat något helt nytt)? IT-stöd I-ad som kommer att användas för utvärderingar (för patienter, anhöriga, personal) LO-bok Information till patient/anhörig (under utarbetande) Ringa anhöriga efter att patienten blivit opererad Hälsoplaneringsunderlag mall utarbetad. ktiviteter: Kick off för all personal (alla personalkategorier) Lärandeseminarium för teamgruppen. Träffar i teamgruppen på hemmaplan. Omvårdnadshandledarträffar. Information vid T, sjuksköterske- och undersköterskemöten. Information vid utbildningsdag verksamhetsområde Ortopedi. Få personal delaktiga genom mail, muntlig information och uppsatt processkarta i personalrum. Ny mall för ankomstsamtal Hälsoplaneringsunderlag, mall med rehabiliteringsmål och förväntad vårdtid. Hälsoplaneringsbok Reflektion, speciell mall tagits fram och fast tidpunkt för daglig reflektion. Inspirationsdag för all personal på CK. Resultat: 1. nkomstsamtal Mall för ankomstsamtal, på vårdavdelning , är utarbetad och används. Mall för hälsoplaneringsunderlag är utarbetad. 2. Information/bemötande ersonlig hälsobok med bl.a. rutiner och hälsoplanering är utarbetad. Informationstavla om rutiner på avdelningen är inte gjord. Informationstavlan konverterades till ett sängbordsunderlägg med information utifrån patienters önskemål. Mottagande sjuksköterska ringer upp närstående när patienten kommer från uppvakningsavdelningen, mellan , närstående till patienter som kommer från uppvak nattetid rings upp nästföljande morgon av dagsjuksköterskan. Utskrivningssamtal/utskrivningsmeddelande, opererande läkares namn står i utskrivningsmeddelandet.

15 3. Rondrutiner atienten får sin röntgenbild. Fylla i provsvar/undersökningsresultat samt delmål i patientens hälsobok på ronden. vdelningsläkare har tydligare skyltar på sig LÄKRE. 4. Utvärdering ID (pekplatta) med utvärderingsprogram används. Daglig reflektion av omvårdnadsarbetet. ammanfattning kring måluppfyllelse: Vi upplever att vi har nått uppsatta mål väl, pga. engagerade medarbetare. Framarbetade rutiner testas , utvärdering sker i september. Närstående tillfrågas vid telefonsamtal hur upplevelsen är till att vi ringer upp efter operationen och detta har till 100 % upplevts positivt. Tjugo patienter har tillfrågats om: tillräcklig information vid inskrivning gavs, delaktighet i beslut om vården och hur helhetsintrycket av vården upplevdes. atienterna har med hjälp av It-stödet tillfrågats på utskrivningsdagen. Information om avdelningsrutiner Ja 55,6 % Delvis 33,3 % Nej 0% Kunde ej ta emot information vid det tillfället 11,1 % Information om tillstånd Ja 72,2% Delvis 11,1% Nej 16,7% Delaktighet ja 83,3 % Delvis 11,1 % Nej 5,6 % Vården som helhet utmärkt 50 % Mycket bra 44,4 % Bra 5,6 % Någorlunda 0% Dålig 0 % Bemötande Ja 100% Hur har ni skapat kundinflytande? Intervjuer, samtal utifrån personcentrerad vård. Hur påverkas patientsäkerheten av ert förbättringsarbete? Utvärdering görs i september 2015 Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan? e ovan ktiviteter. tt arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Fördelar: Blir i ett tidigt skede känt för samtliga medarbetare. Fortlöpande utvärdering kan skapa möjlighet att utveckla vården. - Nackdelar: Finns en risk att implementeringen försvinner i det dagliga arbetet. Resurskrävande initialt. - Mest givande: Kunskap samt reflektion över arbetssätt/rutiner. - vårast: vsätta tid. vårigheter i organisationen, kring försök till förändringar i dokumentation och intressenter från olika håll, blir spretigt. - Lärdomar: tt allt förbättringsarbete måste få ta tid. Viktigt att få med alla medarbetare.

16 Framtiden: Ett gemensamt ankomstsamtal för alla berörda personalkategorier (teamet), för att undvika dubbeldokumentation och få en sammanhållen/säkrare vård. Lokaler för en modern vård. Utveckla rondrutiner med patienten i centrum.

17 ersoncentreradvård Förbättringsprogram ersoncentreradvård Teammedlemmar/deltagare sk/omvårdnadshandledare, Jessica Berg Borglin, (Kontaktperson) Usk/omvårdnadshandledare, Tatijana Rancic, Enhetschef, Jeanette ersson, jukgymnast, andra Larsson, Kurator, Linda Nilsson, Läkare, anja Vucicevic, rbetsterapeut, it Wilson, rbetsplats Närsjukvårdkliniken avdelning 38 Hässleholm. Bakgrund/problem vdelning 38 är en närsjukvårdavdelning med inriktning på medicin som ingår i Verksamhetsområde specialiserad närsjukvård. Till avdelningen kommer patienter med akuta sjukdomstillstånd och som har någon medicinsk diagnos som exempelvis kol, hjärtsvikt, diabetes samt njursvikt. Vid uppstarten av förbättringsprogrammet personcentreradvård hade avdelningen vårdplatser och vid vårdplatsbrist öppnades fler platser. vdelningen har dock möjlighet att ta emot 32 patienter. vdelningen är uppdelad i två korridorer. 17 sängplatser i ena korridoren och 15 i andra. alarna består av enkelrum och salar med två eller tre sängar. Neddragning av platser berodde på personalbrist, framförallt på sjuksköterskesidan. tt inte från dag till dag veta hur många patienter som finns på avdelningen skapade oro och stress hos personalen. Vårdtyngden för personalen upplevs ofta som hög eftersom flertalet patienter behöver hjälp med alla moment i sin adl ( helhjälp ). Flera patienter behöver assistans av 1-2 person vid överflyttning och förflyttningar. atienterna har också omfattande medicinska problem de behöver få tillgodosedda. Medelvårdtiden för hur länge patienterna ligger inne på avdelningen är från september till december ,2 dagar. Under samma period har 20 % av patienterna blivit inlagda igen inom 30 dagar. Vi arbetade i två basteam med bemanning dygnet runt bestående av undersköterska och sjuksköterska. juksköterskan hade hand om 8-9 patienter och undersköterskan 4-5 patienter. Läkare fanns på avdelningen under dagtid och tillgänglig vid behov på jourtid. rbetsterapeut och sjukgymnast fanns tillgängliga för avdelningen på dagtid. Kurator och dietist fanns att tillgå vid behov. vdelningspersonalen får ofta byta team från dag till dag och träffar därmed olika patienter dagligen.

18 Dagtid har avdelningen en samordnare som svarar i telefon och hanterar vårdplatserna. Måltidsvärdar fanns på avdelningen dagtid och skötte det dagliga köksarbetet. Maten tillagas i centralköket på sjukhuset och transporteras i matvagnar till avdelningen. Varje vardagsmorgon har vi något som kallas för pulsrond innan den medicinskaronden. Då träffas hela teamet för en snabb överblick av patientens flöde samt planering av patientens vårdtid. Detta gör att all personal får samma information om vad som gäller runt patienten och tid behöver inte läggas på att söka upp varandra för att få information. juksköterskan och läkaren genomförde gemensam medicinsk sittrond, som var långa och utan patientens medverkan. edan gick läkaren själv ut till patienterna medan sjuksköterskan i sin tur rapporterade till undersköterskan det som hade bestämts. Efter att läkaren pratat med patienterna kunde denne göra flera medicinändringar, skicka remisser till undersökningar etc. utan att övrig personal fick information om detta. Detta arbetssätt gjorde patienterna passiva istället för att ta tillvara deras styrkor samtidigt som patientsäkerheten äventyrades. var på nationella patientenkäten från maj 2014 visar att patienterna upplever att de får en bra och trygg vård hos oss samt att personalen är omtänksamma, vänliga och kompetenta. atienterna beskriver dock att personalen är stressad, spingar mellan uppgifterna och att de träffar mycket personal. En patient uttryckte sig enligt följande Det är inte så roligt att prata med än den ena än den andra om alla sina krämpor. En annan patient önskade att personalen fick mer tid till patienterna. Från och med januari 2015 ändras patientlagen till större fokus på patienten och dennes inflyttande i sin egen vård och behandling. Därför har KRYH gett uppdraget till 4 avdelningar bl.a. vår avdelning att införa ett mer personcentrerat förhållningssätt genom att se över arbetssätt och ta fram enhetsanpassade rutiner. yfte med förbättringsarbetet enom att införa personcentreradvård vill vi få patienterna bättre informerade och delaktiga i sin egen vård/behandling under vårdtiden på avdelning 38 Hässleholm. Mål 1. Utveckla och anpassa ankomstsamtalet utifrån den föreskrivna mallen för ankomstsamtal för att öka patientens delaktighet. 2. åbörja arbetet med att införa hälsoplanen som kommer att inleda partnerskapet och göra målet med vårdtiden tydlig för patienten och personalen. 3. Förbättra ronden genom att öka patientens delaktighet i sin egen vård. atient, ssk, usk, läkare på samma plats för att personal och patienten ska höra samma information. Effektivisera för och efterarbetet i samband med ronden. 4. Utvärdera om vi arbetar personcentrerat genom att införa reflektion för personalen. 5. Förbättra informationen till patient och anhöriga genom att skapa en broschyr om hur avdelningen fungerar.

19 Mätningar Mäta patienternas och personalens upplevelser genom att göra intervjuer med inneliggande patienter samt personalens nulägesbeskrivning. var på mätning av patienternas upplevelser: Hässleholm närsjukvård avd. 38. var från 10 patientintervjuer. Intervjun bestod av sju frågor inklusive delfrågor om patienters upplevelse av vistelse på avdelningen under tiden. Frågorna berörde upplevelse av vård/omsorg, bemötande, delaktighet, anhörigas delaktighet, information, provtagning samt rond. En patient hade noterat hur mycket olika personal han träffat på avdelningen under tre dagar: Dag 1: 15, Dag 2: 12, Dag 3: 11 med tanke på kontinuitet i vården. å frågan hur patienterna upplevt vården på avdelningen blev svaret mycket bra med ett medelvärde på 9 /10 gradig V skala. Det man speciellt upplevt som positivt var omvårdnad, bemötande och miljö. Det man saknade var en egen TV, kunna gå ut på promenad samt enkelrum. Den andra frågan berörde bemötande. Även här var patienterna mycket nöjda med ett medelvärde på 9/10 gradig V skala. Det man framhöll som positivt var trevlig och kompetent personal som alltid var hjälpsamma. En kommentar var som att bo på hotell och de svarade att de saknade inget i bemötande. Den tredje frågan handlade om delaktighet. Här framkom att man saknat information och medeltal för upplevd delaktighet var 7;3/10 på V skalan. De som känt delaktighet uttryckte att de fått ta egenansvar själv sköta insulinpumpen eller ingen bestämde något över mitt huvud. å den fjärde frågan om anhörigas delaktighet framkom det att patienterna tyckte de kunde själv berätta. Jag håller själv den kontakten. Den femte frågan om man fått den information man behövde var svaren blandade med medelvärde 6,3/10 på V skalan. Här framkom att man saknade information från doktorn, om undersökningar och själva förloppet. Fick inte reda på vad som var fel under vårdtiden. Frågan om återkoppling på undersökningar och prover var blandade. En del. En del svävar i luften. Blandad upplevelse var det också på ronden. Ibland ser man inte de (läkarna)- flera dagar utan att visa sig eller rusar in och ut.

20 ammanfattande kommentarer: atienter upplevde att det var för lite personal och för lite kontinuitet. atienterna var däremot mycket nöjda med vård och bemötande. Man kan reflektera om de mycket positiva svaren på upplevd vård och bemötande var beroende av att det var vårdgivana själv som frågade. atienter kan känna sig beroende, utlämnade i vården, kanske tom oroliga för sin sjukdom. De är därför mycket beroende av att ha ett gott förhållande till personal. Kanske hade svaren blivit något annorlunda om utomstående forskare frågat. Emellertid framkom det att det man skulle kunna förbättra utifrån patientupplevelser var information, inklusive återkoppling till provsavar samt ett annorlunda rondsystem. Detta kommer vi ta fasta på och arbeta vidare med. var på personalen upplevelser av avdelningens problem: De två viktigast problemen att ta itu med är information och kommunikation både mellan personal men även mellan personal och patient. Det andra området att arbeta med var att förbättra kontinuiteten på personalsidan. enom att förbättra kontinuiteten hoppas vi att personalen får bättre kännedom om patienterna samt att patienterna blir tryggare och får en säkrare vård. Förändringar som testats/ Bilagor Innovationer som har kommit fram under ert förbättringsarbete (provat något helt nytt)? Bilagor ktiviteter Kickoff för alla på avdelningen innan starten. Lärandeseminarier för arbetsgruppen. Nätverksträffar med omvårdnadshandledarna i KRYH. rbetsgruppsmöte. Informationsträffar för personalen på avdelningen. Resultat nkomstsamtal Mallen vi fick har testats av personalen som tycker den var för svår att använda på vår avdelning. Vi har gjort om mallen så att den är bättre anpassad efter våra förutsättningar (bilaga) Hälsoplan Vi har inte kommit igång att arbete med hälsoplanen ännu men vi har satt upp en struktur för hur den ska implementeras. Forumet för skapandet av hälsoplanen med patienten kommer att vara på teamronden. Dock väntar vi med att börja använda tills vi känner oss säkra med teamronden.