Förbättringsprogram Personcentrerat vård Juni 2015 Enheten för strategisk kvalitetsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förbättringsprogram Personcentrerat vård Juni 2015 Enheten för strategisk kvalitetsutveckling"

Transkript

1 Förbättringsprogram ersoncentrerat vård Juni 2015 Enheten för strategisk kvalitetsutveckling

2 Inledning Förbättringsarbete Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet skall vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av ett förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar och faktabaserade beslut och samverkan. Ny kunskap tillförs ständigt och verksamheten anstränger sig till det yttersta för att möta upp mot alla krav och förväntningar, men det finns ofta ett gap mellan dokumenterad kunskap och hur vi gör. tändig utveckling är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig ny kunskap och nya erfarenheter och att använda dessa i det dagliga arbetet. Offensiv verksamhetsutveckling innebär att allt förbättringsarbete så långt det är möjligt utgår från medborgarens/vårdtagarens behov och förväntningar. Det innebär också en utvecklad processorientering samt att oönskade variationer, risker och icke värdeskapande aktiviteter reduceras i alla processer. Ledningens engagemang, allas delaktighet och helhetssyn är nödvändiga förutsättningar för att förbättringsarbete skall lyckas.

3 Hur förbättrar man? En förutsättning för att lyckas med förbättringsarbete är att man använder sig av en problemlösningsmodell en så kallad lärcykel eller hjul (: lanera- öra-tudera-gera). Lärcykeln har använts ett drygt sekel och kan ses som själva kärnan i allt förbättringsarbete. MÅL Vad vill vi uppnå? MÄT IDÉER Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättring? Källa: Institute for Health Care Improvement, Boston Viktiga förutsättningar Ledningens engagemang är en förutsättning för att lyckas med förbättringsarbetet. Ledningen måste tydliggöra verksamhetens uppgift och mål, berömma goda insatser och efterfråga resultat. Ledaren måste vara en förebild, visa öppenhet, delegera och hela tiden stödja förbättringsarbetet. En annan princip i förbättringsarbetet är allas delaktighet. Detta innebär att alla skall ha förutsättningar att var involverad i arbetet, aktivt kunna påverka och få ta del av resultaten. Det betyder också att var och en har ett ansvar för att helheten skall fungera. I ett förbättringsarbete måste deltagarna ha kunskap om sin omgivning och den verksamhet som kan komma att beröras. Utgångspunkten bör vara att varje del av processen förbereds så väl som möjligt och att det finns en strävan att arbetet löper över professions- och verksamhetsgränserna. Det är viktigt att alla berörda känner delaktighet eftersom kedjan inte blir starkare än dess svagaste punkt. å vilket sätt arbetar vi? Med enombrottsmetoden som grund arbetar vi med processorientering och systemiskt tänkande. Med process avses en kedja av aktiviteter som är kopplade till varandra, som upprepas över tid och har till syfte att skapa värde åt kunden. tt arbeta med processer innebär att se verksamheten i sin helhet och genom att identifiera, kartlägga och ständigt förbättra, optimeras verksamheten och kvaliteten höjs.

4 Det systemiska tänkandet bygger på hur individen agerar i systemet och att varje individ påverkar och påverkas av systemet. enombrottsmetodiken bygger på tanken att det inte går att hitta en universalförbättring som löser allt, utan att istället hitta många små förändringar som leder till att det i förväg uppsatta målet nås. Varje liten förändring testas och utvärderas för att sedan implementeras om denna utfallit väl. Det inledningsvis fastställda målet för förändringsarbetet följs regelbundet upp och visualiseras i diagram över tid, där även slutmålet finns angivet. Det systematiska arbetssättet genomsyrar enombrottsmetoden, oavsett om programmet är tidsbegränsat eller om det är ständigt pågående, genom tre frågor som alltid ställs: - Vad vill vi uppnå? - Hur vet vi att en förändring är en förbättring? - Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar? När frågorna är besvarade testas förändringarna genom -metodiken.

5 Viljan till förändring och förändringstryck hos de som ska utföra förbättringen, det vill säga de som har problemet i sin vardag, är förbättringsarbetets viktigaste hörnstenar. Behovet av förändring ökar ju större gapet mellan kunskap och praxis är. För att skapa förändringstryck måste det finnas en medvetenhet om hur verkligheten ser ut. Deltagarna måste känna till sina processer och vilja göra något åt de problem som identifierats. rbetsgången i programmet rogramtiden är begränsad och består av ett antal Lärandeseminarier och mellanliggande arbetsperioder, se bild nedan. Under lärandeseminarierna, som kan vara fyra eller flera, träffas samtliga team för att arbeta dels inom teamet dels i tvärgrupp för att skapa kunskapsutbyte. De mellanliggande arbetsperioderna används för att testa förändringar och sprida de förändringar som visat sig leda till förbättringar. När utbildningsprogrammet är över inträder en ny fas som är viktig för att arbetet som lagts ner inte ska vara förgäves. De uppnådda målen och de (ny)införda rutinerna måste behållas, samtidigt som man inte heller får glömma bort det systematiska arbetssättet för spridning av förbättringsarbete i organisationen. När förbättringsarbetet utvecklas och enheten fokuserar på ett nytt arbetsområde, är det viktigt att kartlägga kunskapsområdet och hitta goda förebilder som kan dela med sig av sina erfarenheter och hur de gjort.

6 Organisationens ledning är av avgörande betydelse för förbättringsarbetets fortlevnad och spridning. tt driva förbättringsarbete kräver kunskap, energi, tålamod och tid. Det är viktigt att ledningen ger team som arbetar med förbättringsarbete stöd och uppmuntran i sitt fortsatta arbete. Ledningen har även ett ansvar för att förvalta den kunskap som teamet skaffat sig under programmet Det finns en rad olika förbättringsmetodiker. Om ni vill läsa mer eller hålla er uppdaterade om vad som händer på området, tveka inte att kontakta oss eller läs mer på vår hemsida

7 Kontaktlista ersoncentrerat vård rogramgruppen Margareta lbinsson programansvarig Kristina Degerman handledare etra Elg handledare Bengtson Marit handledare Ingrid inalem handledare nn-christine Thörn handledarre Claudia Varga program admin. Medicinkliniken Wictoria Karlsson Eva-Marie Huttunen Dragana redic Emelie ersson unnel ndersson Maria Örmgård-ersson Carolina Larsson etra Brant-Friström vd 83/84, Ortopedmottagning, CK Lena rvidsson Lisbeth Karlsson nna Jakobsson Catharina Lundgren nnika Kragh eter Lundahl ofie Magnusson Karin Olbers nnika Olofsson rne Berntsson ia Berg Lisbeth Blom

8 vdelning 38, Hässleholms sjukhus Jeanette ersson Linda Nilsson andra Larsson anja Vucicevic Jessica Berg-Borglin Tatijana Rancic it Wilson Lasarettet i Ystad, vdelning 5 Maria Lindblad Katarina tåhlberg Marie Larsson nn-ofie Tufvesson Ellinor ersson Lena Tufvesson-Hjeltäng Lucie Lostak

9 Förbättringsprogram ersoncentrerad Vård (CV) Teammedlemmar/deltagare Förbättra skriftlig information Enhetschef Wictoria Karlsson juksköterska/omvårdnadshandledare Emelie ersson Undersköterska/omvårdnadshandledare unnel ndersson Läkare Dragana redic Dragana. rbetsterapeut Maria Örmgård-ersson Maria. jukgymnast Carolina Larsson Kurator etra Brandt Friström Områdeschef Eva-Marie Huttunen rbetsplats vdelning 103/104, Centralsjukhuset Kristianstad (CK) Bakgrund/problem vdelning 103/104 på Centralsjukhuset i Kristianstad (CK) är en stroke- och neurologiavdelning. Här vårdas multisjuka patienter med stroke, TI och neurologiska sjukdomar. Vården innefattar även rehabilitering. vdelningen har 24 vårdplatser. Vi arbetar i team tillsammans sjuksköterska, undersköterska, läkare, arbetsterapeut och sjukgymnast. Vi har även tillgång till logoped, dietist och kurator. Ny patientlag träder i kraft 1/1 2015, då ställs högre krav på vården att patienten ska få möjlighet att vara mer delaktig i sin egen vård. Efter studie i december 2014 kring delaktigheten hos patienter med stroke eller TI framkom det att den skriftliga informationen brister. 4 av 11 patienter uppgav att de inte blivit tillräckligt skriftligt informerade under vårdvistelsen. I samband med kick-off på Kvarnen i oktober 2014 för all personal från avdelningen, framkom det att patienter upplever att de inte blir tillräckligt informerade under vårdvistelsen. Detta framkom även när vi själva arbetade med processkartläggning. yfte med förbättringsarbetet tt alla patienter på avdelning 103/104, CK, ska få ökad delaktighet och känna sig tryggare i vården. Mål - Individanpassad information. - Förbättrat ankomstsamtal för att öka delaktigheten. rbeta utefter Teach-Back. - rbeta utifrån framarbetad handlingsplan ur Nationella atientenkäten vad gäller information och patientmedverkan. - tt alla stroke- och TI patienter får skriftlig information av teamet vid första eller andra mötet. Detta följs sedan upp genom ny enkätstudie i mars 2015 för att se resultatet av arbetet. - Den skriftliga informationen delas ut fortlöpande och målet är att samtliga patienter med stroke eller TI ska erhålla informationen. - Daglig reflektion

10 Mätningar Mäter nuläget genom patientenkät om kvaliteten på informationen from 1/12 tom 30/ Därefter förbättringsarbete och förändringsarbete på avdelningen. Ny mätning from 1/3 tom 30/ Mätning och jämförelse av utfallet genom pinnstatistik och stapeldiagram. Resultatet var förbättrat efter jämförelsen. Framtida mätningar kommer att ske av strokesjuksköterskan på avdelningen i samband med utskick av enkäter 3 månader efter utskrivning. Förändringar som testats/ Har följt upp patienter efter utskrivning för att förhöra oss om hur de har upplevt informationen under vårdtiden, om den varit tillräcklig eller de saknat något. Vi har arbetat med detta utefter ett -hjul. Vi har även studerat våra patientenkäter i ett -hjul. I vårt -hjul började vi med att planera när informationen skulle ges och av vem. Vi mailade ut information till samtliga berörda och informerade även i samband med avdelningsmöte. Information till all vårdpersonal sattes upp på expeditionerna som punktlista. å dagplaneringstavlan kryssas det i när patienten fått informationen så att alla vet om att informationen är given. Detta har nu kommit in som en av våra dagliga rutiner i vårt arbete. ktiviteter rocessen startade med en processkartläggning av en trombolyspatient under 24 timmar. Under denna kartläggning framkom det att den skriftliga informationen fallerade. Därför ser vi nu till att alla patienter får skriftlig information under vårdtiden samt vid utskrivning. Vi har också upprättat rutiner för när informationen delas ut och av vem. Resultat Efter mätningen som gjordes i mars 2015 upplevs en klar förbättring hos patienterna vad gäller information under vårdtiden. Vid enkätundersökningen i december 2014 påvisades att sju patienter av elva instämde helt i att de erhållit skriftlig information, en patient upplevde att det stämde bra, två patienter tyckte att det stämde ganska bra och en patient upplevde att detta inte stämde alls. Vid enkätundersökningen i mars 2015 visade samma enkätfråga att nio patienter instämde helt i att de erhållit skriftlig information, två patienter upplevde att det stämde bra och en patient upplevde att det stämde ganska bra. Det var alltså ingen som upplevde att de inte fått skriftlig information. ammanfattning kring måluppfyllelse Daglig reflektion har införts bland medarbetarna, vilket resulterat i bättre förståelse för varandras arbete och patienternas upplevelse av vården. å reflektionen diskuteras dagligen om vi har arbetat personcentrerat och på vilket sätt. Detta gör att vi blir medvetna om vikten av personcentrerad vård. Den skriftliga informationen som ges till patienterna har lett till att patienterna känner sig mer delaktiga och trygga under vårdtiden och även efter utskrivning då de vet vart de ska vända sig vid frågor och funderingar.

11 Hur har ni skapat kundinflytande? Ökad delaktighet för patienterna genom att de kan ställa frågor i ett tidigt skede i samband med skriftlig information delas ut. Hur påverkas patientsäkerheten av ert förbättringsarbete? Desto mer information som delges patienten ju tryggare upplevelse av vården får patienten. Den dagliga reflektionen hos medarbetarna påverkar patientsäkerheten positivt då medarbetarna blir mer medvetna om vikten av personcentrerad vård. Detta leder till en ökad patientsäkerhet. Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan? Informationsvägg i personalrummet som uppdateras regelbundet. Delaktighet i arbetet med personcentrerad vård. Information på avdelningsmöten. Infört daglig reflektion efter varje arbetspass på avdelningen med samtlig personal. tt arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Fördelar: Delaktighet hos patienterna. Tryggare patienter. ersonalgruppen mer involverad. - Nackdelar: Inga tillfällen som vi arbetar i hela teamet tillsammans på hemmaplan. Endast arbetat i hela teamet i samband med träffarna på Backagården. - Mest givande: Roligt att vara med från grunden och starta och driva förbättringsarbete. - vårast: tt arbeta på hemmaplan med det som vi startat upp på Backagården. Få med sig hela personalgruppen i arbetet. Få ut informationen till samtliga medarbetare. - Lärdomar: Lärt oss olika tekniker för att nå vårt mål och studera hur vi ska komma dit, tex enkäter, diagram, processkarta, -hjul. Ökad lyhördhet gentemot personalen. Förändringsarbete tar tid och är svårt att genomföra. Framtiden Uppföljning och eventuell vidareutveckling av implementerat informationsarbete och fortsatt daglig reflektion i personalgruppen. Fortsatt arbete på avdelningen med att införa ett nytt rondsystem där patienten och personal är med tillsammans och att patientens berättelse ligger till grund för ronden.

12 ersoncentrerad vård Förbättringsprogram ersoncentrerad vård Kryh Teammedlemmar/deltagare juksköterska (kontaktperson) Lisbeth Karlsson, rbetsterapeut ia Berg, juksköterska nna Jacobsson, Undersköterska eter Lundahl, jukgymnast rne Berntsson, Kurator Karin Olbers, Medicinsk sekreterare nnica Olofsson, Enhetschef Lena rvidsson, Undersköterska ofie Magnusson, Läkare nnika Kragh, juksköterska Catharina Lundgren, Klinisk adjunkt Lisbeth Blom, rbetsplats Verksamhetsområde Ortopedi, avdelning 83/84, Centralsjukhuset Kristianstad Bakgrund/problem Hälso- och sjukvårdslagen ersätts 1 januari 2015 med atientlagen. Målet med patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. vdelning 83/84 är en ortopedkirurgisk avdelning för främst akuta skador och sjukdomar. å avdelningen arbetar läkare, sjuksköterskor, medicinska sekreterare, undersköterskor, lokalvårdare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och kurator. Vi arbetar i ett team och strävar efter målet: god vård och nöjda patienter. å avdelningen vårdas 26 patienter, uppdelade på två korridorer med 13 patienter i varje korridor. Intag av patienter sker för det mesta från akuten. Operationer sker dygnet runt. För höftfrakturspatienter som är en stor grupp patienter finns ett speciellt vårdprogram, höftspår, som gör att dessa patienter skall omhändertas på speciellt sätt, med mål att bli opererade inom 24 timmar. En stor del av våra patienter är 65 år och äldre, med fler medicinska problem än sitt brutna ben. Många har kognitiv svikt vid inkomst eller utvecklar en akut konfusion efter operationen. yfte med förbättringsarbetet å ortopedavdelningen 83/84 vill vi ge patienten, utifrån dennes förmåga och vilja, ökad möjlighet till medverkan i sin egen vård.

13 Mål Vi diskuterade mål och kom fram till tre identifierade områden vi skall arbeta med för att nå syftet: 1. nkomstsamtal Utveckla mall för ankomstsamtal och presentera den för övrig personal. Kan vi ha en gemensam för läkare, sjuksköterska/undersköterska för att undvika dubbeldokumentation, börja på akuten? rova mallen på 2-3 patienter. Utarbeta tvärprofessionell personlig Hälsoplan e över lokaler, t ex mindre salar, rum att samtala ostört i. Redovisning februari 2015 två första punkterna. Övrigt maj Information/bemötande Informationstavla om rutiner på avdelningen. Vad skall finnas med, var ska tavlorna sitta? Involvera närstående, ringa och meddela när patienten kommit upp från operation. När är lämpligt att ringa, hur dokumentera? Utskrivningssamtal/utskrivningsmeddelande, opererande läkares namn står i utskrivningsmeddelandet. atienter efterfrågat detta i utvärderingar som gjorts. Utarbeta loggbok/dagbok till patienten. Hur ska den se ut? Vad ska den innehålla? Redovisning maj Utveckla rondarbetet atienten får sin röntgenbild av läkare på ronden. trukturerat rondblock. För att få med allt på ronden, kan fyllas i efter hand. Förslag på innehåll? nvändbarhet? Fylla i provsvar i patientens logg/dagbok på ronden. atienter efterfrågat prov och undersökningssvar i tidigare utvärderingar. vdelningsläkare har tydligare skyltar på sig LÄKRE. lla patienter uppfattar inte vilken som är läkare och att läkaren har rondat. Redovisning januari 2016 Mätningar atientintervjuer Bemötande, delaktighet, information värderingsskala 1-10, Information gällande avdelningens rutiner öppna frågor NE Nationell patientenkät Resultat från 2014 rocesskarta vårdpersonalens upplevelse av patientens vårdprocess på avdelningen Journalgranskning - tämde vårdpersonalens upplevelse överens med dokumentationen? pringlife Resultat från Lärandeberättelse från patient Information om patientens upplevelse av vården. Utvärdering/mätning angående ekonomiska effekter får göras efter det att personcentrerad vård införts i verksamheten. Tidigare studier har visat på positiva ekonomiska effekter.

14 Förändringar som testats/: nkomstsamtal intervju med öppna frågor. Utgick från mall som framtagits på avdelningen och används till höftfrakturpatienter. Denna korrigerades och öppna frågor lades till och kan nu användas till alla patienter som skrivs in på avdelningen. Mallen följer inskrivningsmall i Melior. Informationstavla Vårdpersonalens hypotes var att det fanns behov av informationstavla på avdelningen. Vid patientintervjuer framkom att patienterna hellre önskade plastat underlägg med information på patientborden. Innovationer som har kommit fram under ert förbättringsarbete (provat något helt nytt)? IT-stöd I-ad som kommer att användas för utvärderingar (för patienter, anhöriga, personal) LO-bok Information till patient/anhörig (under utarbetande) Ringa anhöriga efter att patienten blivit opererad Hälsoplaneringsunderlag mall utarbetad. ktiviteter: Kick off för all personal (alla personalkategorier) Lärandeseminarium för teamgruppen. Träffar i teamgruppen på hemmaplan. Omvårdnadshandledarträffar. Information vid T, sjuksköterske- och undersköterskemöten. Information vid utbildningsdag verksamhetsområde Ortopedi. Få personal delaktiga genom mail, muntlig information och uppsatt processkarta i personalrum. Ny mall för ankomstsamtal Hälsoplaneringsunderlag, mall med rehabiliteringsmål och förväntad vårdtid. Hälsoplaneringsbok Reflektion, speciell mall tagits fram och fast tidpunkt för daglig reflektion. Inspirationsdag för all personal på CK. Resultat: 1. nkomstsamtal Mall för ankomstsamtal, på vårdavdelning , är utarbetad och används. Mall för hälsoplaneringsunderlag är utarbetad. 2. Information/bemötande ersonlig hälsobok med bl.a. rutiner och hälsoplanering är utarbetad. Informationstavla om rutiner på avdelningen är inte gjord. Informationstavlan konverterades till ett sängbordsunderlägg med information utifrån patienters önskemål. Mottagande sjuksköterska ringer upp närstående när patienten kommer från uppvakningsavdelningen, mellan , närstående till patienter som kommer från uppvak nattetid rings upp nästföljande morgon av dagsjuksköterskan. Utskrivningssamtal/utskrivningsmeddelande, opererande läkares namn står i utskrivningsmeddelandet.

15 3. Rondrutiner atienten får sin röntgenbild. Fylla i provsvar/undersökningsresultat samt delmål i patientens hälsobok på ronden. vdelningsläkare har tydligare skyltar på sig LÄKRE. 4. Utvärdering ID (pekplatta) med utvärderingsprogram används. Daglig reflektion av omvårdnadsarbetet. ammanfattning kring måluppfyllelse: Vi upplever att vi har nått uppsatta mål väl, pga. engagerade medarbetare. Framarbetade rutiner testas , utvärdering sker i september. Närstående tillfrågas vid telefonsamtal hur upplevelsen är till att vi ringer upp efter operationen och detta har till 100 % upplevts positivt. Tjugo patienter har tillfrågats om: tillräcklig information vid inskrivning gavs, delaktighet i beslut om vården och hur helhetsintrycket av vården upplevdes. atienterna har med hjälp av It-stödet tillfrågats på utskrivningsdagen. Information om avdelningsrutiner Ja 55,6 % Delvis 33,3 % Nej 0% Kunde ej ta emot information vid det tillfället 11,1 % Information om tillstånd Ja 72,2% Delvis 11,1% Nej 16,7% Delaktighet ja 83,3 % Delvis 11,1 % Nej 5,6 % Vården som helhet utmärkt 50 % Mycket bra 44,4 % Bra 5,6 % Någorlunda 0% Dålig 0 % Bemötande Ja 100% Hur har ni skapat kundinflytande? Intervjuer, samtal utifrån personcentrerad vård. Hur påverkas patientsäkerheten av ert förbättringsarbete? Utvärdering görs i september 2015 Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan? e ovan ktiviteter. tt arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Fördelar: Blir i ett tidigt skede känt för samtliga medarbetare. Fortlöpande utvärdering kan skapa möjlighet att utveckla vården. - Nackdelar: Finns en risk att implementeringen försvinner i det dagliga arbetet. Resurskrävande initialt. - Mest givande: Kunskap samt reflektion över arbetssätt/rutiner. - vårast: vsätta tid. vårigheter i organisationen, kring försök till förändringar i dokumentation och intressenter från olika håll, blir spretigt. - Lärdomar: tt allt förbättringsarbete måste få ta tid. Viktigt att få med alla medarbetare.

16 Framtiden: Ett gemensamt ankomstsamtal för alla berörda personalkategorier (teamet), för att undvika dubbeldokumentation och få en sammanhållen/säkrare vård. Lokaler för en modern vård. Utveckla rondrutiner med patienten i centrum.

17 ersoncentreradvård Förbättringsprogram ersoncentreradvård Teammedlemmar/deltagare sk/omvårdnadshandledare, Jessica Berg Borglin, (Kontaktperson) Usk/omvårdnadshandledare, Tatijana Rancic, Enhetschef, Jeanette ersson, jukgymnast, andra Larsson, Kurator, Linda Nilsson, Läkare, anja Vucicevic, rbetsterapeut, it Wilson, rbetsplats Närsjukvårdkliniken avdelning 38 Hässleholm. Bakgrund/problem vdelning 38 är en närsjukvårdavdelning med inriktning på medicin som ingår i Verksamhetsområde specialiserad närsjukvård. Till avdelningen kommer patienter med akuta sjukdomstillstånd och som har någon medicinsk diagnos som exempelvis kol, hjärtsvikt, diabetes samt njursvikt. Vid uppstarten av förbättringsprogrammet personcentreradvård hade avdelningen vårdplatser och vid vårdplatsbrist öppnades fler platser. vdelningen har dock möjlighet att ta emot 32 patienter. vdelningen är uppdelad i två korridorer. 17 sängplatser i ena korridoren och 15 i andra. alarna består av enkelrum och salar med två eller tre sängar. Neddragning av platser berodde på personalbrist, framförallt på sjuksköterskesidan. tt inte från dag till dag veta hur många patienter som finns på avdelningen skapade oro och stress hos personalen. Vårdtyngden för personalen upplevs ofta som hög eftersom flertalet patienter behöver hjälp med alla moment i sin adl ( helhjälp ). Flera patienter behöver assistans av 1-2 person vid överflyttning och förflyttningar. atienterna har också omfattande medicinska problem de behöver få tillgodosedda. Medelvårdtiden för hur länge patienterna ligger inne på avdelningen är från september till december ,2 dagar. Under samma period har 20 % av patienterna blivit inlagda igen inom 30 dagar. Vi arbetade i två basteam med bemanning dygnet runt bestående av undersköterska och sjuksköterska. juksköterskan hade hand om 8-9 patienter och undersköterskan 4-5 patienter. Läkare fanns på avdelningen under dagtid och tillgänglig vid behov på jourtid. rbetsterapeut och sjukgymnast fanns tillgängliga för avdelningen på dagtid. Kurator och dietist fanns att tillgå vid behov. vdelningspersonalen får ofta byta team från dag till dag och träffar därmed olika patienter dagligen.

18 Dagtid har avdelningen en samordnare som svarar i telefon och hanterar vårdplatserna. Måltidsvärdar fanns på avdelningen dagtid och skötte det dagliga köksarbetet. Maten tillagas i centralköket på sjukhuset och transporteras i matvagnar till avdelningen. Varje vardagsmorgon har vi något som kallas för pulsrond innan den medicinskaronden. Då träffas hela teamet för en snabb överblick av patientens flöde samt planering av patientens vårdtid. Detta gör att all personal får samma information om vad som gäller runt patienten och tid behöver inte läggas på att söka upp varandra för att få information. juksköterskan och läkaren genomförde gemensam medicinsk sittrond, som var långa och utan patientens medverkan. edan gick läkaren själv ut till patienterna medan sjuksköterskan i sin tur rapporterade till undersköterskan det som hade bestämts. Efter att läkaren pratat med patienterna kunde denne göra flera medicinändringar, skicka remisser till undersökningar etc. utan att övrig personal fick information om detta. Detta arbetssätt gjorde patienterna passiva istället för att ta tillvara deras styrkor samtidigt som patientsäkerheten äventyrades. var på nationella patientenkäten från maj 2014 visar att patienterna upplever att de får en bra och trygg vård hos oss samt att personalen är omtänksamma, vänliga och kompetenta. atienterna beskriver dock att personalen är stressad, spingar mellan uppgifterna och att de träffar mycket personal. En patient uttryckte sig enligt följande Det är inte så roligt att prata med än den ena än den andra om alla sina krämpor. En annan patient önskade att personalen fick mer tid till patienterna. Från och med januari 2015 ändras patientlagen till större fokus på patienten och dennes inflyttande i sin egen vård och behandling. Därför har KRYH gett uppdraget till 4 avdelningar bl.a. vår avdelning att införa ett mer personcentrerat förhållningssätt genom att se över arbetssätt och ta fram enhetsanpassade rutiner. yfte med förbättringsarbetet enom att införa personcentreradvård vill vi få patienterna bättre informerade och delaktiga i sin egen vård/behandling under vårdtiden på avdelning 38 Hässleholm. Mål 1. Utveckla och anpassa ankomstsamtalet utifrån den föreskrivna mallen för ankomstsamtal för att öka patientens delaktighet. 2. åbörja arbetet med att införa hälsoplanen som kommer att inleda partnerskapet och göra målet med vårdtiden tydlig för patienten och personalen. 3. Förbättra ronden genom att öka patientens delaktighet i sin egen vård. atient, ssk, usk, läkare på samma plats för att personal och patienten ska höra samma information. Effektivisera för och efterarbetet i samband med ronden. 4. Utvärdera om vi arbetar personcentrerat genom att införa reflektion för personalen. 5. Förbättra informationen till patient och anhöriga genom att skapa en broschyr om hur avdelningen fungerar.

19 Mätningar Mäta patienternas och personalens upplevelser genom att göra intervjuer med inneliggande patienter samt personalens nulägesbeskrivning. var på mätning av patienternas upplevelser: Hässleholm närsjukvård avd. 38. var från 10 patientintervjuer. Intervjun bestod av sju frågor inklusive delfrågor om patienters upplevelse av vistelse på avdelningen under tiden. Frågorna berörde upplevelse av vård/omsorg, bemötande, delaktighet, anhörigas delaktighet, information, provtagning samt rond. En patient hade noterat hur mycket olika personal han träffat på avdelningen under tre dagar: Dag 1: 15, Dag 2: 12, Dag 3: 11 med tanke på kontinuitet i vården. å frågan hur patienterna upplevt vården på avdelningen blev svaret mycket bra med ett medelvärde på 9 /10 gradig V skala. Det man speciellt upplevt som positivt var omvårdnad, bemötande och miljö. Det man saknade var en egen TV, kunna gå ut på promenad samt enkelrum. Den andra frågan berörde bemötande. Även här var patienterna mycket nöjda med ett medelvärde på 9/10 gradig V skala. Det man framhöll som positivt var trevlig och kompetent personal som alltid var hjälpsamma. En kommentar var som att bo på hotell och de svarade att de saknade inget i bemötande. Den tredje frågan handlade om delaktighet. Här framkom att man saknat information och medeltal för upplevd delaktighet var 7;3/10 på V skalan. De som känt delaktighet uttryckte att de fått ta egenansvar själv sköta insulinpumpen eller ingen bestämde något över mitt huvud. å den fjärde frågan om anhörigas delaktighet framkom det att patienterna tyckte de kunde själv berätta. Jag håller själv den kontakten. Den femte frågan om man fått den information man behövde var svaren blandade med medelvärde 6,3/10 på V skalan. Här framkom att man saknade information från doktorn, om undersökningar och själva förloppet. Fick inte reda på vad som var fel under vårdtiden. Frågan om återkoppling på undersökningar och prover var blandade. En del. En del svävar i luften. Blandad upplevelse var det också på ronden. Ibland ser man inte de (läkarna)- flera dagar utan att visa sig eller rusar in och ut.

20 ammanfattande kommentarer: atienter upplevde att det var för lite personal och för lite kontinuitet. atienterna var däremot mycket nöjda med vård och bemötande. Man kan reflektera om de mycket positiva svaren på upplevd vård och bemötande var beroende av att det var vårdgivana själv som frågade. atienter kan känna sig beroende, utlämnade i vården, kanske tom oroliga för sin sjukdom. De är därför mycket beroende av att ha ett gott förhållande till personal. Kanske hade svaren blivit något annorlunda om utomstående forskare frågat. Emellertid framkom det att det man skulle kunna förbättra utifrån patientupplevelser var information, inklusive återkoppling till provsavar samt ett annorlunda rondsystem. Detta kommer vi ta fasta på och arbeta vidare med. var på personalen upplevelser av avdelningens problem: De två viktigast problemen att ta itu med är information och kommunikation både mellan personal men även mellan personal och patient. Det andra området att arbeta med var att förbättra kontinuiteten på personalsidan. enom att förbättra kontinuiteten hoppas vi att personalen får bättre kännedom om patienterna samt att patienterna blir tryggare och får en säkrare vård. Förändringar som testats/ Bilagor Innovationer som har kommit fram under ert förbättringsarbete (provat något helt nytt)? Bilagor ktiviteter Kickoff för alla på avdelningen innan starten. Lärandeseminarier för arbetsgruppen. Nätverksträffar med omvårdnadshandledarna i KRYH. rbetsgruppsmöte. Informationsträffar för personalen på avdelningen. Resultat nkomstsamtal Mallen vi fick har testats av personalen som tycker den var för svår att använda på vår avdelning. Vi har gjort om mallen så att den är bättre anpassad efter våra förutsättningar (bilaga) Hälsoplan Vi har inte kommit igång att arbete med hälsoplanen ännu men vi har satt upp en struktur för hur den ska implementeras. Forumet för skapandet av hälsoplanen med patienten kommer att vara på teamronden. Dock väntar vi med att börja använda tills vi känner oss säkra med teamronden.

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum 2015-01-30 Version Dnr 1 (5) Slutrapport Sammanhållen vård och omsorg Prestationsmedel äldre

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden. Inledning Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande

Läs mer

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan FÖRBÄTTRINGSARBETE BPSD SJÖGLÄNTAN VINSLÖV 2015/2016 Enhetschef Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Teamledare BPSD Admin Anna-Lena Eriksson Håkan Nilsson Ingrid Nilsson Agneta Levander Jakobsson

Läs mer

Gemensamt inskrivningssamtal

Gemensamt inskrivningssamtal Gemensamt inskrivningssamtal Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 Hp Jessica Wetterberg Christina Wiberg Aronsson 160115 Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Skånevård Kryh Division Kryh VO Ortopedi Kristianstad

Skånevård Kryh Division Kryh VO Ortopedi Kristianstad Skånevård Kryh Division Kryh VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum 2015-01-15 Version Dnr 1 (5) Slutrapport God vård vid demenssjukdom Slutrapport äldre 2014 Verksamhet:

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 5 Rättspsykiatriska Regionkliniken Vadstena Avd. 21 Övergripande beskrivning av klinikens avdelningar Rättspsykiatriska regionkliniken

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

till dig som är patient och närstående på Vårdavdelning 083-084

till dig som är patient och närstående på Vårdavdelning 083-084 till dig som är patient och närstående på Vårdavdelning 083-084 VÄLKOMMEN TILL VÅRDAVDELNING 083-084 Vi är en ortopedkirurgisk avdelning för främst akuta skador och sjukdomar i skelett, muskler, ledband

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Checklista - förbättringsarbete

Checklista - förbättringsarbete Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats

Läs mer

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret Redovisning av e med BPSD-registret 2015-2016 Titel på et Teammedlemmar Beskriv er enhet kort samt bakgrunden till ert e Syfte med et Mål (SMARTA) Hur kom ni fram till era mål? Vilka PGShjul har ni jobbat

Läs mer

Teamets namn Datum Ljungby

Teamets namn Datum Ljungby Teamets namn Datum 060410 Ljungby Deltagare: Siv Ewers distriktsläkare, närsjukvården Lisbeth Svensson undersköterska, Ljungby kommun Ann-Christin Karlsson sjuksköterska avd 3 Ljungby Lasarett Margareta

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Smärtskattning är guld värd

Smärtskattning är guld värd Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet

Läs mer

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar

Läs mer

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher Välkommen till Storören, korttidsplats och rehabilitering Uppdaterad 2011-04-08 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Linda Thörnberg Anki Larsson Kirurgkliniken SkaS Lidköping Projektnamn: Utformning och

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III. Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 49 Visby Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland Ann-Sofie Eriksson, sjuksköterska Josephine Rehnberg, psykiatrisjuksköterska

Läs mer

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Rapport Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Alingsås 2015-05 -01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Sammanfattning...3

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 89 Allmänpsykiatri avd 124, Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Annette Flodberg Projektnamn: Informationspärm för patienter med gynekologisk cancer. 1. Define (Definiera)

Läs mer

PGSA. www.skane.se/utvecklingscentrum

PGSA. www.skane.se/utvecklingscentrum G gera lanera tudera Göra rbetsgång i förbättringsarbete Uppföljning över tid - Mätningar Tester G - Mätningar yfte Förbättringsmål - Mått Kartläggning - Mätningar roblem/förbättringsområde TI Vi mäter

Läs mer

Välkommen. till korttidsplats på Glimten

Välkommen. till korttidsplats på Glimten Välkommen till korttidsplats på Glimten Broschyren innehåller information, telefonnummer och praktiska upplysningar till dig som har fått korttidsplats på Glimten. Glimten är beläget på Östergården, våning

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND LUNDS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS INTERNMEDICINSKA KLINIKEN, LUND VÄLKOMMEN TILL Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND ATT LÄRA TILLSAMMANS FÖR ATT KUNNA ARBETA TILLSAMMANS

Läs mer

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10 -- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 08 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsyk enheten Ryhov, Jönköping Fredrik Jonsson Vårdenhetschef Niki Dec Sjuksköterska

Läs mer

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? patienter? brukare? PCV= Person medborgare? Centrerad Vård dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? 1 Varför nu? Patientlagen (150101) Stärka och främja patientens ställning Främja

Läs mer

Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel

Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel ENKÄT PERSONAL 1. Yrke Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel 2. Hemvist Basrehab / hem Basrehab / pol Hjälpmedel Specialiserade teamen 3a. Anställning

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum Välkomna till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8 Programupplägg Förbättringsledarutbildning 8 LS 1 Introduktion: Utvecklingscentrum, uppdrag, styrdokument, kundfokus Kunskapsgrunden i förbättringsarbete

Läs mer

Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON

Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON Patienter och närstående som medskapare i vården ERFARENHETER FRÅN SKARABORGS SJUKHUS Patientlagen Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet,

Läs mer

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement)

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement) Förbättringsprogram PROGRAMRAPPORT Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement) Teammedlemmar/deltagare Enhetschef: Mia Löfgren, mia.lofgren@gotland.se Omvårdnadsansvarig

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33 Vårdenhet i Kirurgicentrum Balanserat styrkort för avd 33 1.1 Vision Vår vision är att i ständig utveckling, med stort engagemang och hög kompetens ge den bästa omvårdnaden till patienter med kirurgiska

Läs mer

Fungerande team med den enskilde i centrum

Fungerande team med den enskilde i centrum Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

Syfte med deltagandet i Genombrott:

Syfte med deltagandet i Genombrott: Team: Östermalmsteamet Syfte med deltagandet i Genombrott: Skapa trygghet för demenssjuka och deras närstående som bor i eget boende med stöd av dagverksamhet. Population: Vi har valt ut 9 demenssjuka

Läs mer

Malin Perers Specialistsjuksköterska intensivvård. Elin Erlandson Specialistsjuksköterska intensivvård

Malin Perers Specialistsjuksköterska intensivvård. Elin Erlandson Specialistsjuksköterska intensivvård Malin Perers Specialistsjuksköterska intensivvård Elin Erlandson Specialistsjuksköterska intensivvård Teamet Förbättringsmodellen Kartläggningen enligt 5P Målformulering Förbättringsidéer Coach En specialissjuksköterska

Läs mer

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Patientlag

Patientlag Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården

Läs mer

Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen

Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen Av: Hanna Gustafsson, Ewy Magnusson, Liselott Svanberg, Jenny Andersson, Gunilla Benjaminsson Handledare:

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Den som inte känner på stängda dörrar kan få sitta inlåst hela sitt liv! Bild från utvecklingscentrum Region Skåne

Den som inte känner på stängda dörrar kan få sitta inlåst hela sitt liv! Bild från utvecklingscentrum Region Skåne Den som inte känner på stängda dörrar kan få sitta inlåst hela sitt liv! Bild från utvecklingscentrum Region kåne Förbättringsmodell Vad är det vi vill uppnå? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring

Läs mer

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Målet: Att planerade aktiviteter/åtgärder från BPSDskattningar genomförs på samtliga demens avdelningar. I Oktober över 80% genomförda

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL KUA-MALMÖ

VÄLKOMMEN TILL KUA-MALMÖ MALMÖ HÖGSKOLA Lunds universitet Universitetssjukhuset MAS Hälsa och samhälle MEDICINSKA FAKULTETEN Medicinkliniken VÄLKOMMEN TILL KUA-MALMÖ Att lära tillsammans för att kunna arbeta tillsammans 1 (5 )

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

avdelning/enhet/mottagning Välkommen till avdelning 3 Information till patient och närstående

avdelning/enhet/mottagning Välkommen till avdelning 3 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Sahlgrenska Universitetssjukhuset avdelning/enhet/mottagning Välkommen till avdelning 3 Information till patient och närstående Information till patient

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 147 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Sjuksköterska,

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Medicinkliniken Ryhov 928 I teamet ingår: Eva Aldoson, Sara Forsell, Åsa Hamringer, Christina Huss, Fredrik Johansson, Katarina Kollberg, Sara Sjöberg och Ulrica Werner.

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Petter Tinghög, Karolinska institutet, Sektionen för försäkringsmedicin Bakgrund till projektet (1) 2010

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit

Läs mer

Enkätsvar. Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län

Enkätsvar. Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län Enkätsvar Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län Övergripande Sammanlagt 36 enkätsvar, varav 34 är personal och 2 chefer Enkäterna lämnades vid inspektioner som genomfördes på

Läs mer

Marita Ölmheden. Danderydsgeriatriken, SLSO

Marita Ölmheden. Danderydsgeriatriken, SLSO Projekt: GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING I ORTOPEDI FÖR OMVÅRDNADSPERSONAL PÅ GERIATRISK VÅRDAVDELNING MED INRIKTNING ORTOPEDI 2009 Deltagare: Marita Ölmheden Från: Danderydsgeriatriken, SLSO Vad har projektet

Läs mer

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten

Läs mer

Arbetsgång i förbättringsarbete

Arbetsgång i förbättringsarbete Poster innehåll Vem ni är Bakgrund/problem Syfte och Mål med ert förbättringsarbete Mätningar /resultat Tester/nya arbetsätt Patient/brukarmedverkan Stöd från linjen Delaktighet på hemmaplan Arbetsgång

Läs mer