Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel
|
|
- Ann-Marie Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ENKÄT PERSONAL 1. Yrke Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel 2. Hemvist Basrehab / hem Basrehab / pol Hjälpmedel Specialiserade teamen 3a. Anställning Jag är anställd efter Ja Nej 3b. Yrkesverksam 3c. Antal yrkesverksamma år (inom nuvarande yrke) 0-2 år 3-5 år 6 år 4. Behandlingsriktlinjer 4a. Det finns lokala behandlingsriktlinjer Instämmer helt inom min hemvist. 4b. Alla inom min hemvist arbetar enligt dessa Instämmer helt lokala behandlingsriktlinjer. 4c. De lokala behandlingsriktlinjerna finns nedskrivna. Instämmer helt Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 1
2 5. Samordning 5a. Jag samordnar med kollegor inom mitt team så att Instämmer helt dubbelarbete kring patienten undviks. 5b. Jag samordnar med andra team inom Samrehab så att Instämmer helt dubbelarbete kring patienten undviks. 5c.Jag samordnar med verksamheter utanför Samrehab Instämmer helt så att dubbelarbete kring patienten undviks. 5d. Jag samordnar med andra kolleger för att patienten Instämmer helt skall få bästa möjliga rehabilitering. 5e. Jag samordnar med andra team för att patienten Instämmer helt skall få bästa möjliga rehabilitering. Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 2
3 5f. Jag samordnar med verksamheter utanför Samrehab Instämmer helt för att patienten skall få bästa möjliga rehabilitering. 6. Information och kommunikation 6a. Jag får den information jag behöver av arbetskamrater Instämmer helt inom Samrehab för att effektivt kunna behandla mina patienter. 6b. Jag får den information jag behöver av personal Instämmer helt i verksamheter utanför Samrehab för att effektivt kunna behandla mina patienter. 6c. Jag ger den information mina kollegor och övrig Instämmer helt vårdpersonal behöver för att de effektivt skall kunna behandla sina patienter. 6d. Gemensam journal underlättar arbetet med patienterna. Instämmer helt Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 3
4 7. Prioritering 7a. Politikerna i Samrehabnämnden har definierat vilka Instämmer helt diagnoser / skador / sjukdomar som skall prioriteras inom Samrehab. 7b. Det finns utarbetade riktlinjer för vilka patient- Instämmer helt grupper som skall prioriteras inom mitt arbetsområde. 7c. Jag tycker det är lätt att prioritera bland de Instämmer helt patienter jag behandlar. 8. Rehabnivåer 8a. Jag har klart för mig vilka patienter som skall Instämmer helt behandlas på bas- respektive specialiserad nivå. 8b. Jag tar ansvar för att patienten kommer till behandling Instämmer helt på rätt nivå. Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 4
5 8c. Vem skall bestämma på vilken nivå patienten skall behandlas på? (Kryssa för högst tre alternativ?) Enskild behandlare Teamet Teamchef Förvaltningschef Samverkansgrupp Patienten själv 9. Rehabiliteringsbehov 9a. Behovet av rehabilitering har ökat. Instämmer helt 9b. Vårdtyngden inom min verksamhet har ökat. Instämmer helt 10. Egenansvar 10a. Jag informerar alltid patienten om egenansvar. Instämmer helt 10b. Jag dokumenterar i patientens journal om Instämmer helt informationen om egenansvar. 10c. Jag följer upp informationen om egenansvar Instämmer helt vid nästa behandlingstillfälle. Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 5
6 10d. Ökat egenansvar för patienten ger bättre livskvalitet Instämmer helt på sikt. 10e. Patienter som tar egenansvar är mer nöjda med Instämmer helt slutresultatet av rehabiliteringen. 11. Hälsoperspektiv 11. Jag informerar om sambandet mellan livsstil Instämmer helt och ohälsa/sjukdom. 12 Rehabiliterande synsätt 12a. Samrehab innebär att rehabilitering sätts i fokus Instämmer helt inom Mark och Svenljunga. 12b. Samrehab innebär att personal inom sjukvård och Instämmer helt omsorg efterfrågar mer utbildning/handledning i rehabilitering Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 6
7 12c. Samrehab innebär att ett rehabiliterande arbetssätt Instämmer helt inom sjukvård och omsorg har spridits/ökat 13. Efterfrågan 13a. Efterfrågan på förebyggande insatser har ökat Instämmer helt i och med Samrehabs tillkomst. 13b Efterfrågan på rehabiliteringsinsatser har ökat Instämmer helt i och med Samrehabs tillkomst Rehabiliteringsmål 14a. Jag sätter upp mål för behandling gemensamt med Instämmer helt mina patienter. 14b. Jag dokumenterar målen i patienternas Instämmer helt journaler. Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 7
8 14c. Jag följer upp behandlingsmålen regelbundet Instämmer helt under behandlingsperioden. 14d. Jag utvärderar målen tillsammans med patienterna Instämmer helt i samband med behandlingsperiodernas slut. 15. Funktionsförändring 15a. Jag dokumenterar patienternas funktionsproblem. Instämmer helt 15b. Jag dokumenterar patienternas resurser. Instämmer helt 15c. Jag dokumenterar patienternas funktionsförändringar. Instämmer helt Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 8
9 16. Specialisering 16a. Ökad specialisering krävs för att möta nya medicinska Instämmer helt framsteg. 16b. Framtida patienter kommer att ställa högre krav Instämmer helt på specialisering av personal inom Samrehab. 16c. De områden inom Samrehab där specialisering Instämmer helt krävs är identifierade. 16d. Kompetens- och kunskapskraven för specialisering Instämmer helt inom Samrehab är definierade. 16e. Personalen inom Samrehab har möjlighet till Instämmer helt specialisering. Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 9
10 16f. Specialisttjänster finns inrättade inom Samrehab. Instämmer helt 17. Administration 17a. 50% eller mer av min tid går till direkt patientarbete. Ja Nej 17b. Jag har det administrativa stöd jag behöver för att Instämmer helt kunna ge maximalt med tid till patienterna. 17c. Jag känner till och använder mig av redskap Instämmer helt som underlättar det administrativa arbetet 17d. För mycket tid läggs på möten och information Instämmer helt som inte är kopplat till patientarbetet Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 10
11 18 Övrigt 18a. Vad har blivit bättre i och med Samrehabs tillkomst?. 18b. Vad har blivit sämre i och med Samrehabs tillkomst?. Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 11
12 18c. Har du andra synpunkter skriv nedan!. TACK FÖR DIN MEDVERKAN! Utvärderingsgruppen Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 12
Neurologisk rehabilitering
Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007
Enkätresultat. Samverkansavtalet (tidigare hemsjukvårdsavtalet) Riktlinjerna för samarbete vid in- och utskrivning av patienter från slutenvård
Enkätresultat (tidigare hemsjukvårds) Riktlinjerna för samarbete vid in- och av patienter från slutenvård Undersökningen utfördes från 2018-11-05 till 2018-11-30 Var arbetar du? 2018 2017 95 115 252 234
Neurologisk rehabilitering
Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007
Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.
Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Hemsjukvårdspatienten där samverkan krävs Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne:
Neurologisk rehabilitering
Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007
Neurologisk rehabilitering
Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007
Neurologisk rehabilitering
Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007
Neurologisk rehabilitering
Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007
Neurologisk rehabilitering
Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007
VERKSAMHETS- BERÄTTELSE
VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik
Neurologisk rehabilitering
Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007
Neurologisk rehabilitering
Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007
Multimodal smärtrehabilitering
Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som
Neurologisk rehabilitering
Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007
Betänkandet SOU2017:43 På lika villkor! - delaktighet,
2017-10-13 Yttrande 2017-10-13 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: S2017/03349/FST Betänkandet SOU2017:43 På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Neurologisk rehabilitering
Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 7 och
Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
APL (ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE)
APL (ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE) ARBETSPLATS: ELEV: HANDLEDARE: KURS: AKUTSJUKVÅRD PERIOD/VECKA: Hej Tack för att ni tar emot elever från Birgittaskolan. Eleven som kommer till Er för att göra APL under
Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg
1 (5) Kvalitets- och utvärderingskontoret 2017-06-07 Dnr ÄN 2017-401 Malin Visell Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg Sammanfattning MAR och kvalitets- och utvärderingskontoret
En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten
Styrande regeldokument Riktlinje Sida 1 (7) Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten Inledning Region Norrbotten ska erbjuda länets medborgare rätt vård på rätt vårdnivå i en struktur där tillgången
Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet
Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Ett samarbete för att underlätta återgång till eget boende för äldre med omfattande behov av omsorgs- och vårdinsatser. Marita Sjögren Trude Ahlgren Projektadministratör
Norrbotten. Rehab-rapporten 2018
Norrbotten Rehab-rapporten 8 Neuroförbundet anser om rehabilitering Varför? När en person har behov av rehabilitering har per sonens liv förändrats. Tillsammans med olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal
Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Information om hemsjukvård
Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård
Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling
Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten
DEL 2 AKTIVITETER KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Senior Göteborg 2013 Avdelningen för äldre, hälso- och Personalstrategiska avdelningen Enheten för HR-utveckling DEL 2 AKTIVITETER KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I detta dokument beskrivs
Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst
Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Korttidsavdelning, Kompassen Tuvängen, Lerum Reportage i Fourum Rehabchefen och sjukgymnasten hade tidigare hört talats om TLS Intresserad
fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
Kommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Alla tjänar på ett starkt team!
Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige
SAMREHAB MARK SVENLJUNGA - IDÉ, VERKSAMHET OCH ERFARENHETER HITTILLS
SAMREHAB MARK SVENLJUNGA - IDÉ, VERKSAMHET OCH ERFARENHETER HITTILLS Nulägesrapport 26 maj 2003 Lena Ehrnlund, Lena Essedahl, Kristina Süvari, Per-Åke Karlsson, Författaren/Författarna Mångfaldigande och
KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson
Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund
Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän
Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med
Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad
Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...
Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Inför ett "FUNKsam" för samordning av funktionsuppehållande insatser för gravt hjärnskadade personer
I l) ~ landstinget DALARNA BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning Datum 2013-09-23 Sida 1 (4) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD13/00590 Uppdnr 508 000509 2013-08-19 Landstingsstyrelsens
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Plats och tid SÄS Skene, sjukvårdskansliet klockan 09:00 11:00 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (10) Beslutande S Helén Eliasson, Västra Götalandsregionen M Erik Arnell, Västra Götalandsregionen
Neurorapporten Avsnitt 7 Nära vård
Neurorapporten 2019 Avsnitt 7 Nära vård I AVSNITT 7 Nära vård 7 58 Särtryck ur Neurorapporten 2019 Hälso- och sjukvården i Sverige har påbörjat en förändringsresa. Den är inte bara av godo, utan också
BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(14) Samrehabnämnden 2015-09-09
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(14) Plats och tid Sjukvårdskansliet Skene lasarett plan 4, kl 09:30-11:45 Beslutande S Claes Redberg, Västra Götalandsregionen 09:30-11:35 M ChrisTina Yngvesson, Västra Götalandsregionen
Samordnad Individuell Plan
Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun
Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar
Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.
Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman
Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar
runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum
Tjänsteutlåtande 2015-04-23 Diarienummer:0008/15 Förbundschef: Veronica Strömsten tel:031 366 46 57 Postadress: Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum 1. Inledning Samordningsförbundet
Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre
för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde
Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?
Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Roger Olsson Vårdplaneringshandläggare Thomas Viktorsson Leg. Sjukgymnast 1 VÅRDPLANERINGSTEAM Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum Sida 1 (13) Plats och tid Två Skyttlar, Örby klockan 09:00 Beslutande S Peter Rosholm, Västra Götalandsregionen M Madeleine Ekman-Boldizar, Västra Götalandsregionen MP S C Ingegerd Borg-Saviharju,
SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
SIP OCH LUSEN SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Både i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen står att läsa att en samordnad individuell plan ska tas fram när någon är i behov av insatser från både
Projekt Tidig Samverkan
Projekt Tidig Samverkan Bakgrund Försäkrings - kassan Hälso- och sjukvården Långa väntetider för patienten Målsättning Projekt mål: Ta fram en arbetsmodell för en effektivare rehabilitering och sjukskrivningsprocess
KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017
Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017 Hela patienten hela vägen Heléne Öberg, regional patientprocessledare, RPPL Cancerrehabilitering, RCC Syd 2017-10-25 NVP Cancerrehabilitering 2017 Nationella
Rehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Sjukskrivningsmiljarden
Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller
Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: Öppenvården och/eller Kommunen Öppenvården svarar inom 24 timmar på vardagar
Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd
Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd Rut Flensmarck, kurator Andrea Magnusson, sjuksköterska, sexualrådgivare Livet efter
Medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården
1 (1) Ledningsstaben MISSIV Marie Lagerfelt 2008-01-10 LiÖ 2008-69 Hälso- och sjukvårdsnämnden Medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården Vid landstingsfullmäktiges sammanträde 2006-11-28,
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Verksamhet/insatser 2007-2008
Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens
Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI
www.slso.sll.se Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI Varför behövs rehabilitering? En av tre svenskar får cancer under sin livstid Snart varannan 2030-situationen Sex av tio lever tio år efter
Rehabiliteringsmedicinska mottagningen
erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen
Centralt innehåll i kursen Barn- och ungdomssjukvård
Centralt innehåll i kursen Barn- och ungdomssjukvård Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Vanliga sjukdomar hos barn och ungdomar samt olycksfall. Vård- och omsorgsåtgärder
Utvecklande teamarbete på korttidsboendet Lindängen 5 i Backa SDF barhmab
Utvecklande teamarbete på korttidsboendet Lindängen ngen 5 i Backa SDF barhmab Bakgrund Korttidsenheten Lindängen 5 i Backa startade 2001-06-01 med 12 platser för kortidsboende varav 6 platser för rehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10
2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten
Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Lokala praktiska rutiner för medarbetare
Lokala praktiska rutiner för medarbetare Oskarshamns kommun - Oskarshamns sjukhus Oskarshamns hälsocentraler Oskar Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 1 (14) Inledning Länsgemensam
Gemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Riktlinje för handrehabilitering
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinje för handrehabilitering Örebro kommun Örebro kommun 2015-08-24 Vö435/2015 Nf517/2015 orebro.se 2 Utarbetad för vård och omsorgsförvaltningen Utgåv
SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Sjukgymnastik för äldre personer
Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,
Riktlinje för överrapportering avseende arbetsterapi och sjukgymnastik vid utskrivning från sjukhus
Riktlinje för överrapportering avseende arbetsterapi och sjukgymnastik vid utskrivning från sjukhus ÖVERRAPPORTERING VID UTSKRIVNING FRÅN SJUKHUS Dnr: 10-2013 Handläggare: Maria Olsson Godkänd av/datum:
KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Senior Göteborg 2013 Avdelningen för äldre, hälso- och sjukvård Personalstrategiska avdelningen Enheten för HR-utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kompetensförsörjning syftar till
Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket
Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Psykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp: