Kvalitetsredovisning Högstorps skola. Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Högstorps skola Läsåret Rektor: Tel: E-post: Björn Nilsson

2 Sammanfattning hhhhjhkh Högstorps skola har haft ett år med bra resultat och god måluppfyllelse. Fortfarande finns det områden i verksamheten vi kommer att arbeta vidare med. Vad gäller arbetet med vår lokala arbetsplan har vi kommit långt. Inom området värdegrund kommer vi att arbeta vidare med SET (socio-emotionell träning). Språket (ex. läs och skriv) kommer tillsammans med skolbiblioteket att vara ett prioriterat område även under nästa år. Inom IKT kommer vi fortsätta satsningen på att fortbilda vår personal. Vår hälsovecka har kommit för att stanna. Vi har under året fortsatt vårt arbete inom området kunskap och bedömning. Vi kommer under kommande läsår att arbeta vidare med pedagogisk planering och att träna våra elever till att göra självbedömningar. Fritidshemmet har en kvalitativ och genomtänkt verksamhet. Under året skall fritidspersonalen lägga stor vikt vid att kontinuerligt utvärdera arbetsplanen för fritidshemmet på deras nätverksträffar. Lärarna har tillsammans med eleverna gjort ett mycket gott arbete, vilket visar sig i de nationella proven och kunskapsresultaten och pekar på en hög måluppfyllelse. Vid några tillfällen har vi haft god nytta av vår likabehandlingsplan. Vi har under slutet av läsåret arbetat med en uppdatering av planen där vi bland annat tydliggjort en hel del punkter. Den nya planen är behandlad i personalgruppen och i elevrådet. 2

3 Innehållsförteckning 1. Presentation av enheten Lokal arbetsplan 6 3. Måluppfyllelse 3.1. Mål i läroplanen Normer och värden Mål i läroplanen Kunskaper Mål i läroplanen Elevers inflytande Fritidshemmet - Utveckling, lärande och trygghet Kunskapsresultat årskurs Kunskapsresultat årskurs Utvärdering 4.1. Likabehandlingsplanen Slutord 21 3

4 1: Presentation av enheten Uppdrag Högstorps skola har uppdraget skola och fritids för år F-6. Geografiskt läge Skolan ligger naturskönt i stadsdelen Högstorp i den östliga delen av centrala Växjö. Skolan är nybyggd sedan några år tillbaka. Skolan är en sammanhållen enhet som består av åtta byggnader plus en liten idrottshall. Organisation Skolan har under året haft ca 370 elever uppdelade på 57 elever i tre förskoleklasser, 160 elever i åtta klasser inom åk 1-3 och 164 elever i sju klasser inom åk 4-6. På skolan arbetar ca 55 personal uppdelade i olika arbetslag. Enheten lyder organisatoriskt under Fagrabäcks resultatsenhetsområde. Det är det största rc-området i kommunen. Samverkan Samverkan med föräldraföreningen (5 möten per år och i snitt 20 representanter närvarande vid mötena) är en viktig och positiv del av verksamheten lagom stöttande och lagom krävande. Rastfaddrarna har under året varit 19 st och setts som ett oerhört viktigt inslag framförallt under rasterna. Det känns verkligen som de tillhör verksamheten. Lokaler/Utemiljö Lokalerna upplevs fortfarande efter ett antal år som nya och fräscha. Skolan blev inför läsåret trångbodda vad gäller antal klassrum och ett provisoriskt klassrum (åk 6) fick inrättas i hus 08. Skolan är välutrustad vad gäller IKT (ex både stationära och bärbara datorer samt interaktiva tavlor i varje klassrum). En öppen och trevlig utemiljö som dock skulle behöva ett staket mot väster och smärre kompletteringar kring lekredskap. Vissa signaler om att detta kan lösas under senare delen av 2010 finns. 4

5 Profil Prioriterade arbetsområden på skolan har i flera år varit Värdegrunden, Läs o skriv samt IKT. Utvecklingsarbete/kompetensutveckling För andra året i rad har skolan i egen regi drivit en kontinuerlig fortbildning vad gäller Värdegrund o IKT. Cirka fyra gånger per termin har två timmar ägnats åt nedanstående SET (socio emotionell träning via våra egna utbildade piloter) IKT (av bl.a. skolans egna IT-pedagoger och även vid något tillfälle via AV-media IT-pedagoger) 5

6 2: Lokal arbetsplan Arbetsplanen tas fram i samband med utvärderings- och planeringsdagarna i juni. En arbetsgrupp per område har sedan varit ansvarig för upplägget under året och även för den utvärdering eller uppföljning som beslutats. Vi har under året arbetat med bland annat följande områden i vår lokala arbetsplan. Värdegrunden (fortbildning till all personal i SET) Språket (bl a läs o skriv ihop med vårt skolbibliotek) IKT (mycket kring fortbildning av personal) Hälsa (ex. temadagar kring hälsa) Utvärderingarna/uppföljningarna har visat att målen som sattes upp inom varje område har till största delen uppnåtts och har sedan legat till grund för den lokala arbetsplan som lagts inför läsåret

7 3: Måluppfyllelse 3.1 Mål i läroplanen Normer o Värden Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning: Att fortsätta utbildningen i den treåriga satsningen på SET (socioemotionell träning) samt att den personal som gått den första omgången kontinuerligt arbetar med barnen kring SET. Undersöka utemiljön för att se om det finns områden att förbättra. Samt under våren göra en enkät kring värdegrundsfrågorna Resultat värdegrundsenkäterna: Enkätsvar vuxna: Enkäten visar i stora drag positiva svar från personalen. Dock finns det en handfull svar som visar att de inte känner sig trygga och respekterade på skolan av chefer och kollegor Enkätsvar elever: Resultatet stämmer ganska väl överens med föregående års resultat. En slutsats man kan dra av svaren är att de flesta känner sig trygga i skolan. Det är få som känner sig utanför eller känner oro inför skolsituationen. Angående punkten På väg hem från skolan : På utvecklingssamtalen har det framkommit att många av de 10 % där det inte känns bra, beror på att de tycker att det är tråkigt att lämna fritids. Inom åk 4-6 är det fortfarande påfallande många som uppger att de tycker att någon annan är utanför eller mobbad. Mer än hälften av dessa som upplever det kommer från samma klass. Olika tänkbara orsaker till detta kan exempelvis vara att någon elev som väljer att vara för sig själv upplevs som mobbad eller att elever som nyligen varit inblandade i någon konflikt kan av andra upplevas som mobbad. Det är viktigt att följa upp detta för att ta reda på vad detta beror på. Åtgärder: Skolledning tar på nästa medarbetarsamtal upp detta med trivsel och respekt utifrån svaren på enkäten. Samtliga pedagoger tar kontinuerligt upp frågan om utanförskap i sina klasser/grupper. 7

8 3.1.2 Resultat BRUK-enkät A2.1 Grundläggande demokratiska värden: Utfall Lärarna tycker i det stora hela att skolan är bra på arbetet med de demokratiska värdena. Det man anser att vi behöver arbeta mer med är frågan om att Läroplanens värdegrund skall utgöra grunden för beslut rörande organisering av verksamheten och vid prioriteringar av resurser och tid. Analys Att hela skolan och framförallt varje arbetsenhet på ett tydligare sätt inför nästa läsår diskuterar organisation och tilldelade resurser. 8

9 3.2 Mål i läroplanen 2.2 Kunskaper Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning: Vi har valt att inom området kunskap fortsätta satsningen på språket. Mål för läsglädje: Att bibehålla läsglädje för alla elever på Högstorps skola. Åtgärder Kontinuerlig genomgång av skolans litteraturutbud. Projekt vänskap : Avslutas med valfri redovisning. Anordna Bokens dag. Bokråd/biblioteksråd Läsprojekt i åldersblandade grupper. År 4 och år 1, år 5 och år 2, år 6, 3 och Förskoleklass. Klasslärarna samverkar med sina respektive faddergrupper och ser till att möten kan ske. Avsatt schemalagd tid för läsning av fritt vald litteratur. Fritids erbjuder sagostunder. Mål för läsutveckling: Att samtliga elever har ett individuellt dokument som visar elevens läsutveckling. Åtgärder Förskoleklassen startar kartläggningen av varje elevs läsutveckling i schema. Från förskoleklass är det nu bestämt centralt, att Växjö kommuns skolor ska använda Nya språket lyfter (finns som Pdf på Schemat är individuellt och fylls i efterhand som eleverna börjar i nya årskurser. Mål för skrivglädje: Att inspirera eleverna till att skriva egna texter. Åtgärder Skrivglädjeprojekt: eleverna skriver fria berättelse under ett läsår, för att sedan läsa upp valfri berättelse för fadder. AV- mediapresentation av olika författare. Projekt vänskap : Avslutas med valfri redovisningsform. Skriva fria berättelser som sedan kan läsas upp för fadderbarnen, se ovan. 9

10 Mål för skrivutveckling: Att samtliga elever har ett individuellt skrivutvecklingsschema. Åtgärder Förskoleklassen startar kartläggningen av varje elevs skrivutveckling i schema. Från förskoleklass är det nu bestämt centralt, att Växjö kommuns skolor ska använda Nya språket lyfter (finns som Pdf på Schemat är individuellt och fylls i efterhand som eleverna börjar i nya skolår. Resultat: Vi har fortfarande en hög läsglädje på skolan. Däremot visade utvärderingen av biblioteket (maj 2009) att läsglädjen minskade i årskurs fem, nuvarande sexor. Positivt är att läsglädjen hade ökat hos föregående år sexor, nuvarande sjuor. Vi anser att vi delvis har nått målen då omsättningen av utlåningen har ökat med ca 10%. Vi fortsätter att sträva efter att alla barn/elever läser texter som intresserar och inspirerar på var och ens individuella nivå. Vi upplevde att skrivprojektet mottogs positivt av både pedagoger och elever, då deltagandet var högt. Vi fortsätter att sträva efter att alla barn/elever ges tid att skriva fria texter på deras individuella nivå. I utvärderingen av pedagogernas insats, angående läs- och skrivutveckling påpekade några att man har inspirerande aktiviteter utanför planen. Vi bedömer dock att arbetsplanen och dess projekt har varit en positiv förstärkning för många. Då vi gjorde en utvärdering i mars månad angående klassernas arbete med läsning (om läsglädje), har vi denna termin inte ansett något behov av göra ytterligare en enkätundersökning. Analys. Vi kan konstatera att trots centralt styrda förändringar som påverkade planen har samtliga mål uppnåtts eller delvis uppnåtts. De mål som delvis uppnåtts har sin förklaring i införandet av Nya språket lyfter. Vi kan också med glädje konstatera att deltagandet vid de projekt och aktiviteter som föreslagits i planen har varit mycket stort och utfallet har varit positivt. Gruppen bedömer att arbetsplanen läs- och skrivutveckling är en långsiktig plan som med några få justeringar kan användas under flera arbetsår. 10

11 3.2.2 BRUK-enkät om Kunskap o bedömning Bakgrund Enkäten gjordes med grundskollärarna (fritidspedagogerna och förskoleklasslärarna gjorde samtidigt BRUK-enkät avseende fritids). Utfall Lärarna tycker i det stora hela att skolan är bra på kunskaper och bedömning och att detta är viktigt. Det som inte riktigt stämde var frågan om eleverna får tid till att träna självbedömning. Analys Vi måste träna och hjälpa eleverna till att kunna göra självbedömningar på ett bra sätt. 11

12 3.3 Mål i läroplanen 2.3 Elevers inflytande Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning: Skolan har inte arbetat speciellt med denna fråga och därför finns ingen relevant utvärdering kring detta. Därför blir detta avsnitt mer i berättande form hur det ser ut. På skolan har vi sedan fler år ett bra fungerande elevråd från år ett till år sex. Elevrådet träffas var tredje vecka då två representanter per klass närvarar och framför synpunkter från och till deras klass (klassråd). En lärare håller i det formella och en äldre elev är ordförande även husmor och skolledning deltar. Upplevelsen är att under åren har elverådet gått från att vara ett önskeråd till att bli en instans där de ofta tar upp frågor om kamratskap och bemötande. Vi har hela tiden på skolan strävat efter att elever skall förstå att demokrati är både rättigheter och skyldigheter. Analys Vi har kommit en bra bit på väg beträffande elevers inflytande på skolan. När det gäller elevers inflytande i den pedagogiska planeringen ser det olika ut i olika klasser och det är något vi måste arbeta vidare med. Detta gör vi bland annat genom att stärka barnens förmåga till självbedömning. 12

13 3.4 Fritidshemmet Utveckling, lärande och trygghet Beskrivning Högstorps skola har fyra fritidshemsavdelningar som är integrerade i skolans lokaler. Verksamheten är uppdelad på förskoleklassernas fritids, 1:an, 2:an och 3:ans fritidshemsgrupper. Största delen av fritidsverksamheterna ligger i nya fräscha ändamålsenliga lokaler. Vi har tillgång till interaktiva tavlor, nära till skogen, lekplatser och en stor härlig skolgård med bland annat bandyplan och fotbollsplan. Antalet inskrivna barn i vår fritidsverksamhet är 186st. Personalbemanningen är tre pedagoger/grupp varje eftermiddag fram till kl Pedagogerna arbetar minst 240 min i klass med PA (praktiskt arbete) i åk 1-2 och 140 min i åk 3. Efter kl går avdelningarna ihop på förskolefritids som har öppet till klockan (ibland senare). Personalen som jobbar i verksamheten är fritidspedagoger, förskollärare, barnskötare och fritidsledare. Fritidshemmets utvärdering av läsåret har genomförts via BRUKenkäten Utveckling, Lärande och Trygghet. Fritidspedagogerna och förskollärarna har gjort en självskattning i den klass/grupp de arbetat med. Enkäterna har sammanställts till två, som sedan sammanställts till en. Underlaget är tillräckligt eftersom vi har fyra olika fritidsverksamheter. Resultat Pedagogerna har skattat alla 7 kriterierna mycket högt. Vi har en mycket väl fungerande verksamhet, med god kvalité som komplement till skolan både vad gäller tiden och innehållet. Arbetsplanen för Högstorps fritidsverksamhet för läsåret har varit: - Elevinflytande och ansvar - Rörelse och hälsa - Relationer och konflikthantering - Språk och kommunikation - Skapande verksamhet - Jämställdhet 13

14 Analys Varje fritidshemsgrupp har jobbat extra mycket med ett av de prioriterade målen. Genom Brukenkäten har det kommit fram att tiden för utvärdering och planering av den pågående verksamheten med jämna mellanrum varit knapp. På konferenserna under det gångna året har det varit nätverk 7-8 gånger, då alla fritidspedagoger och någon förskollärare från fsk-klass har träffats. Man har då planerat gemensamma aktiviteter som Vasaloppet, Fritidshemmets dag, Lekdagar m.m. Åtgärder för utveckling Vid nätverksträffar under läsåret ska vikten läggas på att kontinuerligt utvärdera arbetsplanen för verksamheten. Arbetsplanen ska finnas med som en återkommande punkt på varje nätverksträff. Pedagogerna ska delge varandra tips, idéer och tankar för att driva utvecklingen av verksamheten vidare. Vid nätverksträffarna ska anteckningar föras. Ansvar för att det ska bli gjort ligger på studieledaren för fritidspedagogerna och skolledningen. 14

15 3.5 Kunskapsresultat årskurs 3 Resultat: Samtliga elever Provnamn Antal Nått kravnivån % Ej nått kravnivån % Matematik åk 3 delprov A - Skriftliga räknemetoder 45 97,8 2,2 Matematik åk 3 delprov B - Räkna i huvudet ,0 0,0 Matematik åk 3 delprov C - Tid 45 97,8 2,2 Matematik åk 3 delprov D - Likheter, tallinjen och talföljder ,0 0,0 Matematik åk 3 delprov E - Uppdelning av tal och helheter ,0 0,0 Matematik åk 3 delprov F - Area och volym 45 95,6 4,4 Matematik åk 3 delprov G - Statistik, gruppuppgift ,0 0,0 Svenska åk 3 delprov A - Muntlig uppgift ,0 0,0 Svenska åk 3 delprov B - Läsning skönlitterär text ,0 0,0 Svenska åk 3 delprov C - Läsning faktatext ,0 0,0 Svenska åk 3 delprov D - Elevens högläsning ,0 0,0 Svenska åk 3 delprov E - Skrivuppgift: berättande text ,0 0,0 Svenska åk 3 delprov F - Skrivuppgift: berättande text ,0 0,0 Svenska åk 3 delprov G - Skrivuppgift: berättande text ,0 0,0 Svenska åk 3 delprov H - Skrivuppgift: berättande text ,0 0,0 d Kunskapsresultat åk 3 Total Nej, har inte uppnått samtliga mål % Ämne Antal Ja, har uppnått samtliga mål % Matematik ,0 0,0 Svenska ,0 0,0 Svenska som andraspråk 0 0,0 0,0 Analys Alla eleverna i åk 3 har inte nått upp till kraven i de nationella proven. Den lilla avvikelsen som finns är inte könsbunden. Den är i dag avhjälp med åtgärdsprogram och stödjande insatser. Samtliga elever har nått kunskapsmålen i åk 3. Åtgärder För att bibehålla och försöka öka vår höga måluppfyllelse kommer vi fortsätta vår satsning på språket. 15

16 3.5 Kunskapsresultat årskurs 5 Resultat: Nationella ämnesproven åk 5 Total Provnamn Antal Nått kravnivån % Ej nått kravnivån % Ej deltagit % Engelska åk 5 delprov A - Samtala/tala 50 98,0 2,0 0,0 Engelska åk 5 delprov B - Lyssna/förstå (skriva) 50 90,0 10,0 0,0 Engelska åk 5 delprov CD - Läsa/förstå 50 92,0 8,0 0,0 Engelska åk 5 delprov E - Skriva ,0 0,0 0,0 Matematik åk 5 delprov A - Miniräknare, räknesätten ,0 0,0 0,0 Matematik åk 5 delprov B - Längd, area, skala ,0 0,0 0,0 Matematik åk 5 delprov C - Tid, statistik ,0 0,0 0,0 Matematik åk 5 delprov D - Räknemetoder ,0 0,0 0,0 Svenska åk 5 delprov A - Läsa, förstå litterär text 50 92,0 8,0 0,0 Svenska åk 5 delprov B - Läsa förstå sakprosa ,0 0,0 0,0 Svenska åk 5 delprov C - Skrivuppgift, berättande ,0 0,0 0,0 Svenska åk 5 delprov D - Skrivuppgift, förklarande ,0 0,0 0,0 Svenska åk 5 delprov E - Läsa, samtala ,0 0,0 0,0 Kunskapsresultat åk 5 Total Nej, har inte uppnått samtliga mål % Ämne Antal Ja, har uppnått samtliga mål % Bild ,0 0,0 Engelska ,0 0,0 Hem- och konsumentkunskap ,0 0,0 Idrott och hälsa ,0 0,0 Matematik ,0 0,0 Musik 50 96,0 4,0 Naturorienterande ämnen ,0 0,0 Samhällsorienterande ämnen ,0 0,0 Slöjd ,0 0,0 Svenska ,0 0,0 Svenska som andraspråk 0 0,0 0,0 Teknik ,0 0,0 Analys De få dipparna i de nationella proven där målen inte uppnåtts är könsneutrala och kända. Åtgärdsprogram och insatser finns. Förutom i ämnet musik är samtliga nationella mål i kursplanerna uppnådda. Åtgärder För att bibehålla och öka vår höga måluppfyllelse kommer vi att fortsätta vår satsning på språket. 16

17 4.1 Utvärdering likabehandlingsplanen Kartläggning På Högstorps skola i Växjö går 349 elever från årskurs F-6. Skolan består av flera skolbyggnader och skolgårdar. Underlaget för nulägesanalysen består av rastobservationer som lärare och rastfaddrar gjort på Högstorps skola och enkäter av olika sort för eleverna Nulägesanalys Majoriteten av elever och personal på Högstorps skola trivs och är trygga, dock finns det några få undantag. Utifrån enkäter som gjorts på skolan kan vi se följande: Fler vuxna önskas på vissa platser på skolgården vid raster. Skojbråk och knuffar leder ibland till slagsmål och skadegörelse. Främjande och förebyggande arbete På Högstorps skola pågår ett ständigt arbete med att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. I det främjande arbetet är det viktigt att arbeta så att det skapas delaktighet, inflytande, trygghet och respekt för att få fram en vilja hos elever och personal, att ta ansvar. Mål Skolan bedriver ett aktivt och engagerat värdegrundsarbete. Visionen är att elever och vuxna som är i skolan och i fritidshemsverksamheten ska känna sig trygga och att alla skall bli sedda. Alla skall ha rätt att vistas på skolan utan att utsättas för trakasserier eller kränkningar. Åtgärder Eleverna skall arbeta med likabehandlingsplanen minst en gång per läsår. Den ska presenteras på föräldramötet på höstterminen i alla årskurser. Synpunkter som kommer fram på klassråden/ föräldramöten lämnas till elevrådet och skolledningen, som är ytterst ansvarig för att likabehandlingsplanen förankras i verksamheten och ser till att den följs upp. 17

18 Punkter som har förtydligats till nästa upplaga av likabehandlingsplanen. Social Emotionell Träning. I årskurs F-6 arbetar personalen aktivt med materialet SET. Vi har tre pedagoger som gått handledningsutbildning och som under läsåret utbildar all personal på skolan. På klassernas schema ligger en timma/vecka schemalagd för SET. Temadag/ Hälso dag Under terminerna har alla klasser temadagar som behandlar värdegrund och hälsa i form av tvärgrupper. Utvärdering görs i en enkät till både lärarna och eleverna. Vuxennärvaro Vi styr vår vuxennärvaro framförallt till vissa speciella platser på skolgården. Vi har ringat in områden på skolgården där barnen vill att vuxna ska vara med via ett frågeformulär som eleverna fick svara på Skolledningen Skolledningen är ytterst ansvarig föra arbetet kring likabehandlingen och skall därmed i olika sammanhang tydliggöra skolans arbete kring denna. Skolledningen skall följa upp och utvärdera skolans förebyggande arbete kring likabehandling varje läsår. Fortbildning All personal som arbetar på skolan utbildas i programmet Social Emotionell Träning (SET). Klart hösten 2010 Skolmiljön Skolledningen skall göra skolmiljön tillgänglig för elever det gäller såväl den fysiska som sociala miljön. Flickor och pojkar skall ges lika mycket tid i såväl inne-miljön som utomhus-miljön. Vi har införskaffat fler ute bordtennisbord. Klasserna får önska ute-leksaker, som föräldraföreningen införskaffar Fler bollplank med hjälp av VöfAB är uppsatta. Elevvårdsteam Skolan har ett elevvårdsteam där rektor, biträdande rektor, skolsköterska, skolpsykolog och speciallärare ingår. Möte sker varannan vecka. Vid behov kallas områdets specialpedagog. Trivselregler Skall anslås i varje klassrum och ska diskuteras kontinuerligt med eleverna. Alla elever och barn får information när hösttermin startar. Trivselreglerna ska vara uppsatta i varje klassrum. Tillgänglig för alla elever och föräldrar via skolans hemsida Klassråd 18

19 Klassråd skall hållas varannan vecka. Synpunkter lämnas till elevrådsmötet. Elevråd På Högstorps skola finns ett elevråd som träffas regelbundet en gång/ månad. Det finns en speciell utsedd lärare som stöttar eleverna i detta arbete. Matråd ingår i elevrådet och skolledning medverkar. Elevrådsprotokoll förs och som sedan tas upp i klasserna. Gruppindelning Lärare skall undvika att låta eleverna själv välja vilken grupp eller vilket lag de ska vara i. Omklädningsrum Särskild uppmärksamhet ska riktas mot förhållandena i omklädningsrummen och duschrum i samband med lektion i idrott och hälsa. Så långt det är möjligt ska en vuxen vara med eleverna. Skolresor och skolutflykter När utflykter planeras skall detta ske, så att alla elever skall kunna följa med. Trivselenkät Skall fyllas i en gång per år och lämnas till skolhälsovården.. Hälsosamtal Skolhälsovården utför hälsosamtal i förskoleklass, årskurs 2, 4 och 6. I förskoleklass får barnen fylla i en enkät Hur trivs du på skolan?. Enkäten ligger till grund för vårt fortsatta värdegrundsarbete. Skolmaten Det finns alternativa maträtter till de elever som på grund av medicinska och etniska grunder är i behov av detta. Övergripande Du som arbetar på Högstorps skola måste ingripa om du ser något som strider mot vår likabehandlingsplan. Det är din uppgift som anställd på Högstorps skola att vara väl förtrogen med likabehandlingsplanen/diskrimineringsplanen och arbeta därefter. Vid nyrekryteringar skall likabehandlingsplanen/ diskrimineringsplanen presenteras av den som genomför anställningen. Förankring och tillgänglighet Likabehandlingsplanen/diskrimineringsplanen skall göras tillgänglig för alla elever och föräldrar via skolans hemsida samt vid terminens första föräldramöte. I varje klassrum skall en likabehandlingsplan/ diskrimineringsplan anslås. Likabehandlingsplanen/diskrimineringsplanen skall finnas tillgänglig i pappersformat och elektroniskt form för all personal. Vid nyrekryteringar skall likabehandlingsplanen/diskrimineringsplanen presenteras av den som genomför anställningen. 19

20 Uppföljning Vid början av varje läsår skall personal och elever aktivt arbeta med planen. En enkät till eleverna lämnas ut i oktober månad, där de får svara på Var och hur de leker på rasterna. Sammanställningen görs av vår värdegrundsgrupp. Synpunkter som kommer fram lämnas till elevråd och förs sedan vidare till skolledningen. Vid höstterminens första föräldramöte skall frågan om likabehandlingsplanen/ diskrimineringsplanen lyftas. Synpunkter som kommer fram skall lämnas över till skolledningen. Arbetet kring likabehandlingsplanen/diskrimineringsplanen och dess resultat skall följas upp i den årliga kvalitetsredovisningen. Ny plan upprättas i samband med utvärderingen. Utvärdering Under läsåret har vi använt vår dokumentation vid ett antal tillfällen. Det har varit en trygghet för både lärare och skolledning att ha planen som stöd när det hänt incidenter på skolan. Vi har delvis uppnått vårt mål att elever och vuxna som är i skolan och i fritidshemsverksamheten ska känna sig trygga och att alla skall bli sedda. Det är ett pågående arbete att alla skall ha rätt att vistas på skolan utan att utsättas för trakasserier eller kränkningar. 20

21 5: Slutord Högstorps skola visar även detta år på goda resultat vad gäller de nationella proven och kunskapsmålen i åk 3 och 5. Arbetet med värdegrundsfrågorna har varit prioriterade på skolan och resultaten visar på elever som trivs på skolan. Allt beroende på ett aktivt och ambitiöst arbete av samtlig personal inom skolan från förskoleklass till åk 6 samt fritidshemmet med dess personal och inte att förglömma vår servicegrupp. Detta gör att vi med trygghet och en varm hand kan lämna över en ny elevkull som går vidare mot högstadiet. 21