Kvalitetsredovisning läsåret för Gemla skola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret för Gemla skola Magnus Elmqvist

2 Sammanfattning Under läsåret har verksamheten på Gemla skola till stor del varit inriktad mot implementering av den nya läroplanenen, LGR-11. Vi har fortsatt vårt arbete med att minimera antalet kränkningar och öka elevernas trygghet och vi har gått vidare med arbetet kring språkutveckling där målet har varit att skolans lärare ska skapa en gemensam syn på hur vi kan utveckla elevernas läsförståelse och utveckla elevernas förmåga att läsa på djupet. Dessutom har stor vikt lagts vid de övriga målsättningar skolan har. Dessa är att: - utgå från elevernas egna förutsättningar, - ge goda baskunskaper, - skapa trygghet och god social kompetens, - ta tillvara vår fina miljö, - servera god mat i trivsam miljö När vi tittar tillbaka på förra läsåret och utvärderar det är det dels mot följande områden i läroplanen: Normer och värden Kunskaper Elevers inflytande Dessutom har vi utvärderat fritidshemmets verksamhet. Utvärderingen visar att vi har en god måluppfyllelse inom alla områden men att det naturligtvis finns förbättringsområden. Gemensamt för de åtgärder för utveckling vi kommer att arbeta med är att det handlar om att genom samtal och diskussioner i arbetslagen och mellan personalen öka kompetensen och skapa en gemensam plattform som kommer att öka måluppfyllelsen hos våra elever. Under året har eleverna på Gemla skola gjort de nationella proven i årskurs 3. Elevernas resultat på dessa är mycket goda. Man bör ändå ha i minnet att resultaten vid ett så pass litet urval elever, som Gemla skola utgör, kan variera ganska mycket från ett år till ett annat. De nationella proven ger oss även möjlighet att identifiera delområden i ett ämne där vi lyckas bra och delområden där vi behöver lägga ett större fokus. Vid en bedömning om i hur stor utsträckning eleverna på Gemla skola har nått samtliga mål i respektive ämne i årskurs 3 och årskurs 5 visar det sig att eleverna i åk 3 har uppnått mycket goda resultat. Även i åk 5 är måluppfyllelsen hög, men inte hundraprocentig. Det finns alltså en del kvar att arbeta med för att ännu fler ska klara styrdokumentens mål. 2

3 Innehållsförteckning 1. Presentation av enheten 3 2. Lokal arbetsplan 5 3. Måluppfyllelse Mål i läroplanen Normer och värden Mål i läroplanen Kunskaper Mål i läroplanen Elevers inflytande Fritidshemmet - Utveckling, lärande och trygghet Kunskapsresultat årskurs Kunskapsresultat årskurs Utvärdering Likabehandlingsplanen Slutord 11 3

4 1. Presentation av enheten Skolan är en F-6 skola och ligger mitt i Gemla, ett samhälle om ca 1700 personer beläget mellan Växjö och Alvesta. Den är sammanbyggd med Smultronstället där förskoleklass och fritidshem finns. Närheten till naturen ger oss goda möjligheter till naturstudier och friluftsaktiviteter. Vår skolgård ger utrymme för såväl lek och bollspel som klättring och kojbygge i skogen. Elevantalet är 160 varav 25 barn i förskoleklass. Fritidshemmet har ca 90 barn inskrivna i åldern 6-12 år. Knappt hälften av eleverna åker skolskjuts till och från skolan. Vi är organiserade i arbetsenheter med åldersblandade grupper F-1-2, årskurs 3-4 och årskurs 5-6. I varje arbetsenhet finns ett arbetslag som tillsammans ansvarar för verksamheten. Arbetsenheten F-1-2 består av två grupper Lingon och Krusbär med ett mindre arbetslag för varje. Vår tilldelade budget ger utrymme för knappt 10 lärartjänster i år 1-6 samt drygt 5 heltidstjänster i förskoleklass / skolbarnomsorg. Inom servicesektorn finns ca. 2 tjänster (förutom lokalvård som ligger på entreprenad). Utbildningsnivån på personalen är mycket god och med något enstaka undantag har vi fullt behörig personal. Kompetensutveckling för personalen har under läsåret bedrivits inom bland annat följande områden: Språkutveckling, Implementering av nya läroplanen med nya kursplaner och Jämställdhetsarbete. Dessutom deltar Gemla skola i samverkansträffar med ett antal andra skolor för att i ett F-9 perspektiv nå bättre kunskapsuppföljning och målbeskrivning inom olika ämnesområden. Vår målsättning är att - utgå från varje elevs egna förutsättningar - ge goda baskunskaper - stimulera till eget ansvar och kunskapssökande - skapa trygghet och god social kompetens - ta tillvara vår fina miljö såväl ute som inne - servera god mat i trivsam miljö Genom regelbundna etiska samtal bygger vi upp elevernas emotionella intelligens och minskar risken för mobbning samt ger dem möjlighet till egen reflektion och eftertanke. Föräldrarna är en viktig resurs i vår skola. Vi har en samverkansgrupp bestående av föräldrarepresentanter från alla klasser som tillsammans med skolledning och personalrepresentanter träffas regelbundet och diskuterar utvecklingsfrågor för skolan. Rastfadderverksamhet har nu funnits på skolan under ett par läsår. Det innebär att, företrädelsevis äldre, vuxna är med på skolan under delar av dagen vilket ger en ökad vuxenkontakt och trygghet för barnen. Rastfaddrarna är mycket uppskattade och det är en förmån för skolan att få ett sådant stöd. Adressen till vår hemsida är: 4

5 2. Lokal arbetsplan Gemla skola har under läsåret arbetat efter en lokal arbetsplan som innehåller följande målområden. Normer och Värden Kunskap och bedömning Elevinflytande Utveckling, lärande och trygghet i fritidshemmet Ovanstående områden har varit satta i fokus under läsåret i undervisningen och på fritidshemmet. 3. Måluppfyllelse För att kunna ge möjlighet till god måluppfyllelse är det av största vikt att eleverna ges rätt förutsättningar. Vårt självklara mål är att alla elever ska få det stöd de behöver. För att identifiera elever i behov av särskilt stöd vare sig det handlar om inlärningssvårigheter, funktionshinder eller något annat har skolan ett elevhälsoteam som består av rektor, skolsköterska och speciallärare som tillsammans med lärare, specialpedagog och skolpsykolog och i samarbete med vårdnadshavare utreder om och i vilken form stöd ska ges. Elevhälsoteamet träffas ca. två gånger per månad. Gemla skola använder sig av materialet BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet) för att analysera och förbättra måluppfyllelsen. BRUK i korthet Medvetenheten om hur det borde vara och om hur det verkligen är leder till utveckling. Det är själva idén med BRUK. Verktyget kan användas som karta och kompass för orienteraren. Det ger information om både var man befinner sig och i vilken riktning man ska gå. Den som granskar och bedömer sin egen verksamhet med hjälp av BRUK blir medveten på det här sättet. Det leder till att man blir motiverad och inspirerad att förbättra verksamhetens kvalitet. 5

6 3.1 MÅL I LÄROPLANEN NORMER OCH VÄRDEN Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning På arbetslagens gemensamma planeringstid diskuteras fortlöpande målet och detta dokumenteras. Dessa diskussionsunderlag arbetar vi sedan vidare med under arbetsplatsträffar/personalkonferenser för att utveckla vår gemensamma förmåga på hela skolan att ytterligare höja kvaliteten i arbetet med Normer och Värden. Ansvarig för att ovanstående kommer till stånd är arbetslagen tillsammans med rektor. Resultat Utifrån BRUK-enkäten Grundläggande demokratiska värden har skolans samtliga pedagoger gjort en nulägesbedömning av vårt arbete med normer och värden. Resultatet visar att ett demokratiskt förhållningssätt präglar skolan och att skolan är bra på att förmedla värdegrunden till elever och föräldrar men att dessa frågor ständigt behöver diskuteras. För att säkra och ytterligare förbättra kvaliteten är det viktigt att personalen har en samsyn och får möjlighet att diskutera mer kring frågor om Normer och Värden. Vi har därför valt att prioritera BRUK-kriteriet Tid avsätts för samtal i personalgruppen om de demokratiska värdenas innebörd och hur de omsätts i praktiken. Analys Analysen visar att vi inte kommit igång med dessa diskussioner på ett bra sätt eftersom många praktiska frågor har tagit för mycket tid i anspråk. Vi kommer därför inför nästa läsår att tydligare fördela ansvaret till en grupp samt i kalendariet schemalägga tillfällen för strukturerade diskussioner i arbetslag. 3.2 MÅL I LÄROPLANEN KUNSKAPER Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Vi använder oss av skolverkets material Utveckla din bedömarkompetens och har det materialet som utgångspunkt för att i diskussioner lärare emellan stödja den enskildes och därmed skolans utveckling i frågor om kunskap och bedömning. Vi kommer även att prioritera dessa områden när det gäller övriga kompetenshöjande insatser. Det kommande arbetet med att implementera de nya kursplaner som kommer att gälla från och med höstterminen 2011 innebär också att kompetensen i kunskapsoch bedömningsfrågor utvecklas. Ansvarig för att ovanstående kommer till stånd är arbetslagen tillsammans med rektor. 6

7 Resultat Brukenkäten Kunskap och bedömning visar att skolans pedagoger anser att lärarna ser bedömning som en del av lärandet och planerar utifrån det. Bedömning av elevernas kunskaper sker på många olika sätt och eleverna får träna och lära sig självbedömning men att bedömning är ett svårt område som ständigt behöver diskuteras. För att säkra och ytterligare förbättra kvaliteten är det viktigt att personalen har en samsyn och får möjlighet att diskutera mer kring frågor om Kunskap och bedömning. Vi har därför valt att prioritera BRUK-kriteriet Tid och möjlighet för kompetensutveckling om kunskaps- och bedömningsfrågor erbjuds lärarna regelbundet. Analys Analysen visar att vi visserligen haft de här diskussionerna men inte i en omfattning som vi önskade. Arbetet med att implementera den nya läroplanen med nya kursplaner har höjt vår kompetens men samtidigt tydligt visat att kraven inom detta område också ökar. Vi kommer därför inför nästa läsår att tydligare fördela ansvaret till en grupp och schemalägga regelbundna tillfällen för strukturerade diskussioner kring kunskaps och bedömningsfrågor i arbetslag. 3.3 MÅL I LÄROPLANEN ELEVERS INFLYTANDE Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning På arbetslagens gemensamma planeringstid och i tvärgrupper på arbetsplatsträffar diskuterar vi oss fram till vad vi menar med elevinflytande, vad vi kan använda elevinflytande till och hur vi konkret kan göra för att öka elevinflytandet. Ansvariga är arbetslagen tillsammans med rektor. Resultat Utifrån BRUK-enkäten Elevinflytande vad och varför har skolans samtliga pedagoger värderat vårt arbete med elevernas inflytande över sin skolsituation. Resultatet visar att eleverna har ett gott inflytande över sin situation i skolan inom vissa områden, ex. att elevernas frågor, synpunkter och önskemål tas på allvar och att vi tar tillvara deras synpunkter och bedömningar från utvärderingar men att det finns förbättringsområden och att skolan behöver få en större samsyn av innebörden av begreppet. Vi har valt att prioritera kriteriet Ledning och personal har gemensamt diskuterat sig fram till vad elevinflytande är och vad man vill och kan använda elevinflytande till. 7

8 Analys Analysen visar att vi behöver fortsätta de här diskussionerna och även att vi behöver påfyllning från litteratur och forskning för att breda diskussionen. Vi kommer därför inför nästa läsår att tydligare fördela ansvaret till en grupp som förbereder och håller i diskussionerna som ska vara schemalagda under läsåret. 3.4 FRITIDSHEMMET - UTVECKLING, LÄRANDE OCH TRYGGHET Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Arbetslagen ska vid alla former av utvärderingar medvetet ställa sig frågan hur väl anpassad verksamheten varit utifrån elevernas ålder, kön, intressen och erfarenheter men också utifrån aspekter som barnens övriga förutsättningar som exempel behov av särskilt stöd, funktionshinder eller kulturell bakgrund. Ansvarig för detta är arbetslagen tillsammans med rektor. Resultat Personalen på skolans fritidshem har besvarat BRUK-enkäten Utveckling, lärande och trygghet. Enkäten visar att personalen bedömer att verksamheten är ett komplement till skolan både vad det gäller tiden och innehållet och har en systematisk pedagogisk utgångspunkt som stödjer barnets allsidiga utveckling. Den visar också att det kriterium som vi vill prioritera är Fritidshemmets verksamhet är anpassad efter barns olika ålder, kön, intressen och erfarenheter. Analys Analysen visar att verksamheten är anpassad efter de kriterier vi tittat på men att vi behöver komma längre för att vara helt tillfreds. Vi kommer därför att fortsätta med att ha samma kriterie i fokus även under det kommande året. Dessa frågor ska finnas tydligare med redan i planeringsstadiet för att sedan följas upp vid utvärderingen. Det gäller både vid utvärdering av större teman men också vid reflektion av den dagliga verksamheten. 8

9 3.5 KUNSKAPSRESULTAT ÅRSKURS 3 Resultat Nationella ämnesproven åk 3 Samtliga elever Provnamn Antal Nått kravnivån % Ej nått kravnivån % Ej deltagit % Matematik åk 3 delprov A - Geometriska mönster ,0 0,0 0,0 Matematik åk 3 delprov B - Jämföra, mäta massa och tid ,0 0,0 0,0 Matematik åk 3 delprov C - Taluppfattning ,0 0,0 0,0 Matematik åk 3 delprov D - Räkna i huvudet, pröva och välja räknesätt ,0 0,0 0,0 Matematik åk 3 delprov E - Matematiska problem 16 87,5 12,5 0,0 Matematik åk 3 delprov F - Skriftliga räknemetoder 16 93,8 6,3 0,0 Matematik åk 3 delprov G - Kommunikation och begrepp, gruppuppgift* ,0 0,0 0,0 Svenska åk 3 delprov A - Muntlig uppgift 16 93,8 6,3 0,0 Svenska åk 3 delprov B - Läsning skönlitterär text ,0 0,0 0,0 Svenska åk 3 delprov C - Läsning faktatext ,0 0,0 0,0 Svenska åk 3 delprov D - Elevens högläsning ,0 0,0 0,0 Svenska åk 3 delprov E - Skrivuppgift: berättande text ,0 0,0 0,0 Svenska åk 3 delprov F - Stavning, interpunktion* ,0 0,0 0,0 Svenska åk 3 delprov G - Skriva läsligt för hand* ,0 0,0 0,0 Svenska åk 3 delprov H - Skrivuppgift: beskrivande text* ,0 0,0 0,0 Kunskapsresultat åk 3 Samtliga elever Nej, har inte uppnått samtliga mål % Ämne Antal Ja, har uppnått samtliga mål % Matematik ,0 0,0 Svenska ,0 0,0 Svenska som andraspråk Analys Vid en analys av de nationella proven i åk 3 ser vi att resultaten i matematik är mycket goda på samtliga delprov. Noterbart är att delprov F, Skriftliga räknemetoder har gått så bra i år. Det var ett område som förra året vållade problem för många av våra elever. Vid en analys av resultaten i svenska visar det sig att resultaten är mycket goda på samtliga delprov. Mycket glädjande bedöms alla våra elever nått samtliga mål i respektive kursplan för matematik och svenska. Måluppfyllelsen är i stort sett lika stor bland både pojkar och flickor både vad det gäller resultaten i de nationella proven kunskapsresultaten i matematik och svenska. 9

10 3.6 KUNSKAPSRESULTAT ÅRSKURS 5 Resultat Kunskapsresultat åk 5 Samtliga elever Nej, har inte uppnått samtliga mål % Ämne Antal Ja, har uppnått samtliga mål % Bild ,0 0,0 Engelska 23 87,0 13,0 Hem- och konsumentkunskap ,0 0,0 Idrott och hälsa 23 95,7 4,3 Matematik 23 91,3 8,7 Musik ,0 0,0 Naturorienterande ämnen ,0 0,0 Samhällsorienterande ämnen ,0 0,0 Slöjd ,0 0,0 Svenska 23 91,3 8,7 Svenska som andraspråk Teknik ,0 0,0 Analys 2011 genomfördes inte några nationella ämnesprov i åk 5, då vår nu gällande läroplan Lgr 11 förlägger ämnesproven till åk 6. Vid en bedömning om eleverna nått samtliga mål i respektive ämne ser vi att det för flertalet ämnen är så att eleverna gör det. Det är främst i engelska, matematik och svenska vi har några elever som ännu inte nått alla mål Vid en analys ser vi att flickorna i högre grad når samtliga mål i jämförelse med pojkarna. De elever som bedöms ännu inte nått samtliga målen är identifierade och extra stöd är insatt. Skolan har utsett en språkutvecklare som har ett särskilt uppdrag att stödja lärarna i arbetet med att höja elevernas språkliga förmågor och inom matematiken har lärarna i de tidiga åren tillsammans med specialläraren påbörjat ett förändringsarbete som kommer att fortsätta. 10

11 4. Utvärdering 4.1 LIKABEHANDLINGSPLANEN På Gemla skola blir ingen elev diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Eleverna har lika förutsättningar oavsett kön. Skolan och fritidshemmet erbjuder ett positivt klimat där alla känner sig trygga. Så lyder den vision som finns formulerad i skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För att nå så långt som möjligt mot denna vision arbetar skolan med att kartlägga verksamheten på individ-, grupp-, och verksamhetsnivå. Utifrån denna kartläggning tar vi fram en nulägesanalys som resulterar i ett antal formulerade mål. Uppföljning och utvärdering av målen sker i juni då: Uppsatta mål följs upp och utvärderas Nya mål formuleras utifrån utvärderingen och den nya kartläggning och nulägesanalys som gjorts. Följande mål formulerades efter senaste nulägesanalysen: Noll-tolerans mot nedsättande och elaka kommentarer Positivt klimat i samband med omklädning, ny idrottshall nya förutsättningar Skolskjutselever ska känna trygghet och med ett bra uppträdande i väntan på, och i bussen Nyrenoverad skola med trygga och funktionsdugliga lokaler, dörrar och lås 5. Slutord Det är med tillfredsställelse jag kan säga att Gemla skola klarar att ge eleverna en god utbildning med hög måluppfyllelse i en lugn och trygg miljö. Våra elever är på alla sätt väl förberedda för fortsatt skolgång och för framtiden. Ingenting är dock fulländat och jag ser med stort intresse fram mot att få vara med och utveckla vår skola. 11