Att välja yrke kvinnor för sig, män för sig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att välja yrke kvinnor för sig, män för sig"

Transkript

1 Examensarbete 10 poäng Att välja yrke kvinnor för sig, män för sig To choose a profession - women by themselves, men by themselves Författare: Tanja Myrskog Lärarhögskolan Handledare: Ann-Christine Ringström Studie- och yrkesvägledarprogrammet Examinator: Anders Lovén VT 2006

2 Abstract Med detta examensarbete vill jag undersöka vad ungdomar som går tredje året på gymnasiet skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden och därmed kunna se om de väljer könsbundna yrken. Jag vill även få reda på vad och vilka, killarna eller tjejerna, som påverkas mest i deras framtida yrkesval, samt få veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Arbetet bygger på litteraturstudier och en enkätundersökning där 72 elever deltog. Urvalet består av elever som går på samhällsvetenskapliga program i tre av Norrköpings kommunala skolor. Litteraturen som ligger till grund för examensarbetet är främst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden samt Jämställt vägval. Studie och yrkesvägledning med genusperspektiv av Roland Cox. Undersökningen visar att killarna har svårt att tänka sig att arbeta inom kvinnodominerade yrken och att de i störst utsträckning tycks påverkas i det framtida yrkesvalet. Tjejernas framtida yrkesval är ganska jämt fördelat, med en dominans på könsbalanserade yrken, tätt följt av kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Allmänt sett är tjejerna mest positiva och öppna till att arbeta inom mansdominerade yrken och tycka att det är acceptabelt att kvinnor och män kan utöva alla slags yrken medan killarna är övervägande negativa till detta. Även litteraturstudierna visar att pojkarnas/männens ointresse för alla typer av kvinnoyrken är stort, men att könssegregeringen har minskat beroende på en ökad kvinnoandel inom många mansdominerade yrken. Keywords Könssegregering, könsbalanserade yrken, kvinnodominerade yrken, mansdominerade yrken TACK TILL min underbara sambo som har stöttat mig i alla lägen!

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Begreppsdefinitioner Avgränsningar 9 2 Teorier med relevans för arbetet Kön och genus Historia (Ulla Wikanders genusperspektiv) Den könsuppdelade arbetsmarknadens framväxt Tre olika former av könssegregering Konsekvenser för individen Konsekvenser för samhället 20 3 Metod Val av metod Urval och bortfall Genomförande 22 4 Resultat och sammanfattning av enkäterna Anta medverkande i undersökningen Elevernas yrkesdrömmar Yttre påverkan till det framtida yrkesvalet Elevernas åsikter kring att välja kvinno- och mansdominerade yrken Kan kvinnor och män utöva alla yrken? Att arbeta inom kvinnodominerade/mansdominerade yrken Yttre påverkan 30

4 5 Analys Frågeställning Frågeställning Frågeställning Diskussion 34 7 Sammanfattning 37 8 Litteratur- och källförteckning 38 9 Bilaga 39

5 1. INLEDNING Detta examensarbete syftar till att dels genom teoretiska studier undersöka delar av könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden och dels genom en enkät studie som redovisar vad ungdomar i årskurs tre på samhällsvetenskapliga programmet vill arbeta med i framtiden och vad som påverkat dem i det framtida yrkesvalet, samt vad de har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Enligt teoretiska studier kan man se att könssegregering på arbetsmarknaden är tydlig. Kvinnor och män har olika yrken och utför olika arbetsuppgifter, de har skilda löner och förmåner, liksom skilda karriär- och andra utvecklingsmöjligheter. Nästan 90 procent arbetar i yrken som domineras av antingen kvinnor eller män. Uppdelningen mellan vad kvinnor och män arbetar med är en seg struktur, den sitter inte bara i lagstiftning och avtal utan i det allmänna medvetandet. Bit för bit har ändå jämställdheten i arbetslivet ökat. Den stora förändringen ligger i att kvinnor vunnit insteg på tidigare manliga områden. Vissa yrken har på senare decennier fått en blandad könsmärkning eller till och med bytt kön. 1 Arbetet handlar främst om könssegregeringens framväxt och hur könssegregeringen ser ut i yrken. För att förstå könssegregeringen måste man även veta vad kön och genus innebär så även dessa begrepp behandlas. 1 Roland Cox Jämställt vägval Sid. 25 5

6 1.1 Bakgrund Om man ser i ett hundraårsperspektiv så har könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden minskat dramatiskt. Men bara då om den ses utifrån att den mycket skarpa gränsdragningen mellan kvinnors och mäns arbete i (oavlönat) hemarbete och (avlönat) marknadsarbete i stort sett är borta. Men trots att den ursprungliga segregeringen har upphört så kan man inte bortse från att det finns en könsuppdelning på dagens arbetsmarknad. Detta handlar om på vilket sätt arbetsmarknaden växte fram i början av 1900-talet. En väsentlig del i denna organisering var kvinnors utestängning. Under 1800-talets senare del var kvinnorna en viktig arbetskraft men kom sedan att uteslutas i och med att de förnekades inträde till arbetsmarknaden och utbildningssystemet på samma villkor som männen. På så sätt kom segregering och diskriminering att byggas in i arbetsmarknadens och arbetslivets strukturer. Trots att arbetsmarknaden idag består till hälften av kvinnor och inga yrken är stängda för dem längre så kvarstår de könspräglade strukturerna. 2 Undersökningar visar att könsuppdelningen på arbetsmarknaden har minskat under nittiotalet, minskningen är inte dramatisk men genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval har en fortsatt könsintegrering kunnat ske. Männens inbrytningar på kvinnodominerade områden har varit färre. Under nittiotalet har kvinnor uppvisat både dokumenterat högre studiebenägenhet och högre genomsnittsbetyg än männen vilket bidragit till att allt fler väljer andra utbildningsoch yrkesvägar än de traditionella. 3 Att könssegregeringen minskat beror följaktligen främst på en ökad kvinnoandel inom många mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Inom mansyrken som kräver kortare utbildningar är könsmönstret däremot i stort sett oförändrat. Detta gäller också kvinnoyrkena men till skillnad från kvinnorna är pojkarnas/männens ointresse för alla typer av kvinnoyrken stort, oavsett utbildningsnivå. 4 Då det råder brist på kunskap om vad som påverkar ungdomar att välja yrke, så ett sätt att få reda på något om hur morgondagens arbetsmarknad kommer att se ut är genom att ta reda på vad dagens unga vill arbeta med när de är vuxna. Är exempelvis deras inställning till att göra 2 SOU 2004:43 Sid.11 3 SOU 2004:43 Sid.15 4 SOU 2004:43 Sid.16 6

7 otraditionella, icke-könstypiska yrkesval, positiv men möjligheterna att de skall kunna förverkligas små, då måste orsakerna till segregeringen sökas på annat håll än hos individen. Utifrån den kunskap som jag fått genom teoretiska studier vill jag genom en enkät studie ta reda på vad elever som går i årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet i tre av Norrköpings kommunala skolor har för yrkesdrömmar och med det se om eleverna har valt yrken på ett traditionellt könsbundet sätt. Dessutom vill jag ta reda på om det i de flesta fall är killarna eller tjejerna som väljer de mest könstraditionella yrkena och undersöka deras uppfattningar och tankar kring kvinno- och mans yrken. Jag vill även få reda på vad som påverkat elevernas framtida yrkesval och om det mestadels är killarna eller tjejerna som påverkas av omgivningens åsikter. Under vår utbildning till studie- och yrkesvägledare har vi återkommande stött på vikten av att medvetandegöra synen på genus och könsroller i vägledningen, då dessa aspekter som en del av vårt förhållningssätt påverkar både val av arbetssätt, val av information och sätt att bemöta de sökande i vägledningssituationen. 1.2 Syfte Syftet med detta arbete är att genom teoretiska studier redovisa vissa delar av könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden, bland annat hur den uppkom och vad som avses med kön och genus. Jag vill också undersöka vad ungdomar i årskurs tre på Norrköpings kommunala samhällsvetenskapliga program har för uppfattningar kring kvinnooch mansyrken, vad de skulle vilja arbeta med i framtiden och därmed kunna se om deras yrkesval blir traditionellt könsbundna och i fall det mestadels är killarna eller tjejerna som väljer könsbundna yrken. Samtidigt vill jag veta vad som påverkar elevernas yrkesval och om det är killarna eller tjejerna som mest berörs av omgivningens åsikter. 7

8 1.3 Frågeställning Utifrån ovanstående syfte har jag valt att försöka få svar på följande frågeställningar: 1) Om eleverna får drömma fritt om några yrken de skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden, blir då deras yrkesval könsbundna och är det i så fall mestadels killarna eller tjejerna som väljer könsbundna yrken? 2) Vad påverkar eleverna i deras framtida yrkesval och vilka påverkas mest av omgivningens åsikter, killarna eller tjejerna? 3) Vad har eleverna för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken? 1.4 Begreppsdefinitioner Med kvinnodominerade yrken/kvinnoyrke avses i detta sammanhang yrken där mer än 60 procent av arbetarna är kvinnor. Med mansdominerade yrken/mansyrke avses i detta sammanhang yrken där mer än 60 procent av arbetarna är män. Den statistiska definitionen är att yrken/arbetsområden som samlar mellan 40 och 60 procent av antingen kvinnor eller män räknas som könsbalanserade yrken. Är det mindre än 40 eller mer än 60 procent så råder inte jämställdhet. Med könssegregering avses den process genom vilken kvinnor och män hamnar i olika typer av yrken så att det går att tala om två olika typer av arbetsmarknader, en kvinnlig och en manlig. Med blandad könsmärkning avses att det är ungefär lika många kvinnor och män som jobbar med yrket, det går därmed ej att könsbestämma. 8

9 Med genusarbetsdelning avses hur arbetsuppgifter fördelas mellan kvinnor och män i en viss tid. Med brytare avses en individ som överväger att göra, gör eller har gjort ett otraditionellt studie- och yrkesval. Med glastak avses som en metafor till varför kvinnor inte når toppen i organisationer. Glastaket syftar på att kvinnor möter ett närmast osynligt och ogenomträngligt hinder när de försöker att avancera. Glastaket antas vara en strukturell barriär som gör att kvinnor har svårt att avancera just på grund av att de är kvinnor och inte för att de saknar kompetens. Kvinnliga karriärister kan klättra på karriärstegen så länge som de upplevs som ofarliga och icke hotfulla ur makt- och konkurrenssynpunkt. Dock hindras kvinnors fortsatta karriär oftast av indirekta, osynliga strukturer, detta då kvinnan nått en position i organisationen som upplevs som hotfull. De manliga karriäristerna kan dock klättra vidare utan större problem. De kvinnor som lyckas ta sig förbi de osynliga strukturer och hinder som glastaket utgör, utsätts ofta för en större press än män i likvärdiga positioner, detta på grund av att kvinnliga chefers villkor utgår från att anpassa sig till de normer som råder i företagskulturen, vilka utformas och byggs upp av män. 1.5 Avgränsningar Jag har avgränsat mitt arbete med att genom teoretiska studier undersöka hur könssegregeringen såg ut förr i tiden, och hur den har utvecklats. Jag har även valt att undersöka vad begreppen kön och genus innebär för att lättare få en förförståelse för könssegregeringens dilemma. Jag har även avgränsat mig till att undersöka hur könssegregeringen ser ut i yrken, inte hur stora löneskillnaderna är mellan män och kvinnor och inom vilka yrkessektorer lönegapen är som störst, vilket skulle vara intressant att undersöka men som gör arbetet alldeles för omfattande. 9

10 Min enkät undersökning har jag avgränsat till att dela ut till de elever som går i årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet. Anledningen till att jag bara har valt att ta elever som går sista terminen i årskurs tre är för att de snart ska ut i arbetslivet och har då förhoppningsvis funderat på vad de vill arbeta med efter sina studier. Det hade varit intressant att göra undersökningen bland ungdomar som går typiska kill- och tjej program såsom byggprogrammet och frisörprogrammet och därmed jämföra dessa resultat. Men syftet med detta arbete var att välja elever som jag trodde hade minst förutfattade meningar om vilka yrken kvinnor och män bör arbeta med, därför valde jag att vända mig till elever som valt ett könsneutralt program med förhoppning om att de inte hade stereotypiska meningar om vilka yrken kvinnor och män bör välja. 2 TEORIER MED RELEVANS FÖR ARBETET 2.1 Kön och genus Begreppet kön innehåller två aspekter som är viktigt att särskilja, socialt och biologiskt kön. Socialt kön (engelskans gender) har psykologiskt, kulturellt och socialt innehåll och betecknar de socialt konstruerade olikheterna mellan kvinnor och män. Biologiskt kön (engelskans sex) motsvarar det som vanligen uppfattas som naturliga biologiska skillnader mellan kvinnor och män, vanligen syftade på fysiologiska olikheter. Biologiskt kön kan uttryckas i termerna manlig och kvinnlig och socialt kön i termerna maskulin och feminin. Socialt kön kan sägas vara den mängd femininitet och maskulinitet som finns i en person. 5 Begreppet genus används i forskningssammanhang för att begreppsliggöra att relationen mellan könen, i likhet med män och kvinnors beteende, sysslor och vad som anses manligt eller kvinnligt inte är biologiskt givet utan socialt och kulturellt konstruerat. Maskulinitet och femininitet är alltså inga medfödda egenskaper hos människor utan de är inbyggda i strukturen för vårt samhälle, och är därmed både en förutsättning för tillvaron och ett resultat 5 Hanna Westberg-Wohlgemuth, Kvinnor och män märks (1996) Sid.8 10

11 av hur livet levs. Som delaktiga i samhället övertar vi utan vidare vetskapen om kön i den form som det har konstruerats. När barn lär sig samhällets diskursiva praktiker lär de sig att positionera sig som pojkar eller flickor på ett korrekt vis, eftersom det är vad man begär av dem för att de ska få en urskiljbar identitet inom ramen för den rådande sociala ordningen. Varje barn måste komma fram till vilket kön det tillhör för att kunna se sig självt som normalt och accepterat inom ramen för den rådande kulturen. 6 Genusforskare talar om en övergripande genusordning eller ett genussystem i samhället som ett mönster av maktrelationer mellan kvinnor och män och definitioner av kvinnlighet och manlighet. Yvonne Hirdman var den som först formulerade en teori om genussystemet i Sverige. Enligt denna teori verkar ett socialt mönster som kallas för genussystem genom två principer: könens isärhållande, att manligt och kvinnligt inte ska blandas och den manliga normens primat, att mannen ses som människan och kvinnan som den sekundära och avvikande, vilket innebär en hierarkisk ordning. Den könssegregering som skapas mellan män och kvinnor anses vara den naturliga ordningen. Yvonne Hirdman menar att isärhållandet är en förutsättning för kvinnors underordning. I den process där genus skapas i samhället skapas också hierarkier och olikheter mellan könen. 7 Oavsett hurdana vi är som individer så sorteras vi först och främst in i kategorierna man och kvinna, och med kategorierna följer stereotypa uppfattningar om hurdana vi är och ska vara. Synen på vad som anses vara manligt och kvinnligt är grundläggande och ligger så djupt inrotat att vi inte ens tänker på det. Genus är en av de allra mest grundläggande identiteterna och därmed en av de mest stabila delarna av personligheten. Det faktum att människor antingen är män eller kvinnor hör till det allra mest självklara. Med detta är genussystemet också en av de segaste strukturerna i samhället där könsroller cementeras och bidrar till att vidmakthålla isärhållandet som finns mellan könen. 8 Att bli man eller kvinna handlar om att redan som barn utifrån det biologiska könet konstruera det sociala könet, kort sagt att skapa genus. Att inordna sig enligt det typiskt manliga och kvinnliga är att acceptera könsordningen. Könsöverskridande handlingar ses som något ovanligt eller som ett hot. Om både kvinnor och män jobbade i samma utsträckning på 6 Bronwyn Davies, Hur flickor och pojkar gör kön (2003) Sid. 27, 37 7 SOU 2005:66 Sid Roland Cox Jämställt vägval Sid

12 alla nivåer skulle könsmaktsystemet rasa ihop. Systemet förutsätter isärhållande och hierarki. Kvinnor för sig och män för sig, och männen i överordnad ställning. 9 Människan upprätthåller både medvetet och omedvetet sina förväntade könsroller genom sättet att agera, sättet att tala, val av kläder osv. Enligt Hirdman handlar genomsyrandet av manligt och kvinnligt färgade företeelser, situationer, attribut, arbeten, osv. om kvinnligt/manligt överförda abstraktioner. Mäns och kvinnors olika definiering av sig själva och varandra överförs till att de beter sig på olika sätt och att de också väljer olika. 10 Flickor och pojkar leker olika lekar, intresserar sig för olika skolämnen, har olika idoler och väljer så småningom olika yrken. Vi säger att det är trevligast med blandade arbetsmiljöer, ändå väljer vi i stor utsträckning könssegregerade miljöer. Detta är alltså ingenting som styrs av en yttre makt. Det är något som återskapas av var och en Historia Ulla Wikanders genusperspektiv Under första världskriget blev kvinnorna eftertraktad arbetskraft, detta på grund av att det krävdes en ökande produktion av vapen och annat krigsmaterial. Man ställde moraliska krav på kvinnorna att göra sitt för fosterlandet. Det innebar att arbetsplatser som tidigare var reserverade för män övertogs av kvinnor. 12 Männen som återvände från kriget ville ha tillbaka sina arbeten, så kvinnorna avskedades från mansarbetsplatserna och blev därmed tvungna att återgå till hemarbetet. Det var inte fråga om vem som kunde ett arbete utan tvärtom, det var fråga om vilket kön arbetaren hade. Moderskapet ställdes i centrum, en familj med en manlig försörjare och en hemmavarande hustru var idealet. Alla unga kvinnor antogs sluta sitt arbete i framtiden och gifta sig. Många av kvinnorna lämnade sina arbetsplatser frivilligt eftersom arbetet de utförde var sådant att 9 Roland Cox Jämställt vägval Sid SOU 2005:66 Sid Roland Cox Jämställt vägval Sid Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid

13 ingen människa skulle orka utföra det under ett helt arbetsliv. Vanligtvis stannade de inom dessa industriarbeten i ett tiotal år. Giftermålsfrekvensen var hög under denna tid. 13 En gift lönearbetande kvinna ansågs vara ett hot mot familjen och mot ett väl fungerande samhälle. Kvinnans uppgift var i första hand att föda och uppfostra barn. Äldre ogifta kvinnor, ogifta ensamstående mödrar och änkor med barn var nästan alltid tvungna att försörja sig själva. Men det var svårt att finna lämpliga arbeten och de fick skatta sig lyckliga om de fann en pigtjänst någonstans. För de ogifta kvinnorna blev lönearbetet mer accepterat, men det var emellertid viktigt att de utförde så kallade kvinnliga uppgifter. I de kommuner där kvinnorna inte var tvungna att lämna sitt arbete då de gifte sig fanns ändå ett moraliskt tryck att lämna arbetet för bättre behövande, bland annat till de ogifta unga kvinnorna och i viss mån änkor. 14 De gifta kvinnorna tog ofta tillfällighets- och säsongsjobb. 15 Genusarbetsdelningen med över och underordnade stärktes under mellankrigstiden. Männen ville inte ge kvinnorna någon sorts arbetsledande position vilket då kunde leda till att de fick makt över män. Kvinnorna fick inte tillträde vare sig inom utbildning, industri eller annat arbete eller inom politiken, detta gällde i hela Europa, kvinnorna förväntades stanna hemma. Trots myndighet och rösträtt blev kvinnan genom sin svaga ställning på arbetsmarknaden i en maktposition underordnad sin make. Det var de äkta männen som bestämde huruvida deras hustrur fick jobba eller inte. 16 Under mellankrigstiden blev det en tillväxt på arbeten där man inte behövde någon längre utbildning, dessa yrken kom att anses som lämpliga för kvinnor. Det var främst inom industri, handel och kontor som dessa arbetsuppgifter fanns. Orsaken till att kvinnornas lönearbete ökade var demokratiseringen och en tillväxt av konsumtionsinriktad ekonomi. Löpande bandet infördes när den industriella rationaliseringen genomfördes. Det var nästan uteslutande kvinnor som arbetade vid de löpande banden, männens arbetsuppgifter var i första hand som förmän och övervakare av arbetet. Fackföreningarna företräde i princip bara de manliga arbetarna, vissa fackföreningar vägrade att ansluta kvinnor. Ibland lyckades de få arbetsgivarna att avlägsna kvinnor från 13 Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid , 195, Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa (2006) sid Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa (2006) sid

14 arbetsuppgifter eftersom de ansågs orsaka spänningar mellan män och kvinnor, vilket inte var bra för deras moraliska sundhet. 17 Arbetsgivarna gav ofta mycket lägre löner till kvinnor än till män. Det kunde på sikt annars hota männens arbeten. Få kvinnor tjänade tillräckligt bra för att kunna leva ensamma. 18 De fackliga företrädarna medverkade till att kvinnor blev en buffertarbetskraft. I Sverige hade arbetsgivarna fram till 1939 rätt att avskeda en kvinna när hon gifte sig eller blev gravid. 19 Det finns en folklig föreställning om att nittonhundratalets två världskrig skulle ha utgjort positiva vändpunkter för kvinnor när det gällt jämlikhet med män i arbetslivet. Nyare kvinnoforskning visar att ett sådant synsätt varit felaktigt, man skulle till och med kunna hävda att världskrigen har fördröjt kvinnors likställdhet med män. Tvärtom så har kvinnor efter varje stort krig förts tillbaka till kvinnliga uppgifter och hemmets värde har stigit. Statliga ingripanden har gjorts efter varje krig för att återställa idealiserade förkrigsförhållanden och en dramatisk opinionssvängning har bidragit till att åter glorifiera kvinnliga dygder och den husliga härden. 20 Wikander menar att det inte finns en naturlig arbetsdelning mellan kvinnor och män utan i stället kan man tala om en fortgående social konstruktion av det kvinnliga eller det manliga i arbetslivet. Man får en så kallad genusarbetsdelning, som helt enkelt är på det sätt vilket arbetsuppgifter fördelas mellan kvinnor och män i en viss tid. Yrken har periodvis definierats som manliga och utförts av män för att senare transformeras till att bli kvinnliga och vice versa. Förr i tiden så mjölkade kvinnorna kor för hand och idag mjölkas korna av män med mjölkmaskiner. Män brukade vara kontorister och i dag gör kvinnor nästan allt kontorsarbete, alltså över en längre tid förblir inte arbetets innehåll detsamma och förändringen kan medföra en prövning om arbetet är kvinnligt eller manligt. Vidare menar Wikander att genusarbetsdelningen i varje samhälle är knuten till kulturella och ideologiska värderingar av kvinnligt och manligt. Hög status är mer knuten till manliga än till kvinnliga arbeten Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid , Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa (2006) sid Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa (2006) sid , Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa (2006) sid.7 14

15 2.3 Den könsuppdelade arbetsmarknadens framväxt I och med industrialismens genombrott blev uppsplittringen mellan marknadsarbete och hemarbete tydlig, liksom könsarbetsdelningen, där mannen skulle sörja för ekonomin och kvinnan för hem och barn. Lönearbetets framväxt kom att permanenta rollfördelningen med mannen som ekonomisk familjeförsörjare medan kvinnans uppgift blev desto mer varierande beroende på socialgruppstillhörigheten, familjestorleken och makens försörjningsförmåga. Spridningen i kvinnogruppen kunde sträcka sig alltifrån den försörjda hemmafrun utan barn till kvinnan som, förutom ansvar för hem och barn, också hade ett ekonomiskt ansvar. I hushåll där mannen drabbades av sjukdom eller arbetslöshet eller om hans inkomst inte var tillräckligt stor att försörja familjen var hennes ekonomiska bidrag ofta livsnödvändig. 22 Efterfrågan på arbetskraft steg under industrialismens genombrott, men i första hand anställde man emellertid män. Kvinnliga industriarbetare blev det ingen större efterfrågan på trots att de var billigare arbetskraft än männen. Efterfrågan på kvinnorna som arbetskraft ökade lite mer under konsumtionsvaruindustrins framväxt. Det blev däremot större efterfrågan på kvinnor till husligt arbete, arbeten som liknade. De vanligaste kvinnojobben vid denna tid var hembiträden, pigor, tvätt och städhjälp. Dessa arbetsområden ansågs vara de mest naturliga för kvinnor. Utöver dessa kvinnliga yrken ansågs också arbete inom sjukvården och småbarnsutbildningen som passande för kvinnor. Då dessa yrken krävde en viss utbildning betraktades de speciellt lämpade för borgarklassens kvinnor och för dem som var ogifta. 23 I takt med den tekniska utvecklingen blev efterfrågan på kvinnlig arbetskraft större då den manliga inte räckte till. Skriv och räknemaskinen, telefonen och telegrafen, postens expanderande och moderniserande kom att skapa dessa arbetstillfällen. Under 1920, -30 och - 40 talet var kontorist populärt bland kvinnor, för många var det enda chansen att slippa hembiträdesjobben. De kvinnliga kontoristerna var en betydligt billigare arbetskraft än männen vilket gjorde dem attraktiva på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna slapp dessutom ansvar för kvinnornas pensioner då de oftast slutade sina anställningar frivilligt eller ofrivilligt, när de gifte sig. Kvinnorna ansågs också ha lägre ambitioner och inte göra anspråk på att få göra karriär. Förutom detta tyckte arbetsgivarna att det var positivt att kvinnorna inte var lika fackligt engagerade som männen var. 22 SOU 2004:43 Sid SOU 2004:43 Sid

16 Att kontoristyrket blev ett kvinnoyrke handlade inte om att männens arbetsuppgifter övertogs av kvinnorna utan orsaker som att yrket ännu inte blivit könsmärkt när det introducerades och att det inte fanns tillräckligt många manliga arbetare på grund av arbetskraftbristen, därmed började kvinnor rekryteras i större omfattning. I andra fall kunde det handla om att statusen i arbetet föll eller att ny teknik innebar en kraftig omorganisering av arbetet. 24 Ända fram till 1920-talet var utbildningsmöjligheten för unga kvinnor begränsad till endast den grundläggande, den högre utbildningen var förbehållen pojkarna. I vissa undantagsfall kunde unga kvinnor avlägga studentexamen, men detta krävde föräldrars engagemang, inte minst ekonomiskt, därmed blev antalet som examinerades inte särskilt stort. Eftersom man förväntade sig att döttrarna skulle gifta sig ansågs inte döttrarna vara i behov av någon längre utbildning. Normen var att gifta kvinnor inte yrkesarbetade. Man tyckte också att utbildning var en onödigt dyr investering eftersom kvinnor endast efterfrågades till lågkvalificerade jobb. Slutet av tjugotalet öppnades de statliga läroverken även för kvinnor. Utestängningen av kvinnor som tillämpades under 1900-talets första hälft ledde till att kvinnor aldrig tilläts att delta på arbetsmarknaden på samma villkor som männen då den moderna arbetsmarknaden etablerades och är en förklaring till dagens könsuppdelade arbetsmarknad. Kvinnor särbehandlades bland annat genom att de avskedades om de gifte sig eller blev gravida, de blev utestängda från flera delar av arbetsmarknaden. Man begränsade deras utbildningsmöjligheter. Dessutom saknade de demokratiska rättigheter såsom rösträtt ända fram till Alla dessa restriktioner kom att låsa in kvinnor i bestämda yrkesroller, och även männen. Men för männen fanns det inga uttryckliga förbud att inneha ett yrke. Kvinnorna fick ett begränsat utrymme på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Inte förrän under 1900-talets andra hälft kan man tala om ett större genombrott för kvinnor i arbetslivet, kvinnors villkor blev successivt bättre och mer lika männens. Man kan nog påstå att könssegregeringen på arbetsmarknaden är våra förfäders verk eftersom det var män som bestämde lagar och normer är det riktigt att också hävda att det var dåtidens patriarkala struktur som kom att prägla den moderna arbetsmarknadens framväxt. 24 SOU 2004:43 Sid

17 Det var våra förmödrar som såg till att uppluckringen påbörjades tidigt. 25 Man kan säga att och 1970-talen anses som de decennier då kvinnors rätt till arbete, oavsett familjesituation, blir fullt accepterad Tre olika former av könssegregering Man kan skilja mellan tre olika former av könssegregering, den vanligaste formen är den horisontella könssegregeringen, vilken innebär att kvinnor arbetar i vissa branscher och yrken och män i andra. Exempelvis inom yrken som kontorssekreterare, barnmorskor, förskollärare och sjuksköterskor är mer än 90 procent kvinnor. Bland byggnadsarbetare, maskinreparatörer, svetsare och fordonsförare är mer än 90 procent män. Den vertikal könssegregering handlar om att kvinnor och män på ett systematiskt sätt inte når lika långt i sina respektive karriärer, dvs. att kvinnor sällan avancerar på samma sätt inom yrket som männen, det gäller generellt för de flesta yrken och branscher. Andelen kvinnor i 25 klassificerade chefsyrken ligger under 30 procent. Bland verksamhetschefer inom vård och omsorg är över 80 procent kvinnor. Bland vd:ar, verksamhetschefer och driftchefer främst i privat sektor är mansdominansen motsvarande stor. 27 Intern könssegregering går ut på att kvinnor och män med samma yrke och ibland samma arbetsplats/arbetsgivare tilldelas olika arbetsuppgifter eller har valt olika specialiteter och inriktning i sitt arbete vilket innebär att deras yrkesutövning är åtskild. Eftersom flera av specialiteterna/arbetsuppgifterna verkar följa kön kan ett till synes könsintegrerat yrke, i meningen att där finns en jämn fördelning av kvinnor och män, ändå vara kraftigt könssegregerat. Som exempel kan man ta gruppen läkare som idag är könsbalanserad, där är mellan 40 och 60 procent kvinnor respektive män. Kvinnliga och manliga läkare arbetar dock på olika avdelningar, med olika specialiseringar. 90 procent av kirurgerna är män, 58 procent av läkarna i barn- och ungdomspsykiatrin är kvinnor. Inom kockyrket är det oftast kvinnliga 25 SOU 2004:43 Sid SOU 2004:43 Sid SOU 2004:43 Sid. 41, Roland Cox Jämställt vägval Sid

18 kockar som lagar mat till barn och manliga kockar ser man mer i restaurangkök även om det finns ungefär lika många kvinnliga som manliga kockar. Intern segregering i en viss bransch eller på en arbetsplats kan också beskrivas som funktionell, fysisk eller hierarkisk. Kvinnor och män kan arbeta i samma fabrik men har olika funktioner, männen arbetar ofta närmare själva råvaran och de dyraste maskinerna. Ofta är kvinnor och män fysiskt åtskilda, de kan arbeta i samma myndighet men på olika avdelningar. Och även internt finns den hierarkiska uppdelningen med större andel män på de högre nivåerna Konsekvenser för individen Ett sätt att förklara könssegregeringen på arbetsmarknaden är föreställningen om det fria valet. Med utgångspunkt i det fria valet antas kvinnor exempelvis välja bort ledande befattningar, de antas välja deltidsarbete, vård och omsorgsarbeten utifrån särskild lämplighet, och så vidare, trots att dessa val inte premieras ekonomiskt och ger få möjligheter till karriär. Eftersom kvinnan själv valt, upplever hon sig som fri och tror att hon valt detta själv. Med fokus på individen och det fria valet framställs samhället, institutioner och organisationer som neutrala skapelser utan ansvar för de processer som håller tillbaks eller lyfter fram kvinnan respektive mannen medan individen själv ställs som ansvarig för den egna situationen. 29 Det finns både förtjänster och förluster att göra för kvinnor respektive män som väljer att bryta och inte bryta de traditionella könsmönstren på arbetsmarknaden. För män som stannar kvar inom de traditionella mönstren behålls de ekonomiska och maktmässiga fördelarna som traditionellt hör till mansdominerade yrkeskategorier. Samtidigt innebär det en ökad risk för långvarig arbetslöshet eftersom det begränsar den arena för arbete som männen gör sig tillgängliga inom. Konsekvenser för kvinnor som stannar kvar är att de hänvisas till jobb med lägre lön och sämre utvecklingsmöjligheter därför att de på grund av sitt kön är utestängda från t.ex. bättre betalda jobb SOU 2004:43 Sid. 42, Roland Cox Jämställt vägval Sid Lena Gonäs, Gerd Lindgren mfl, Könssegregering i arbetslivet (2001) Sid SOU 2004:43 Sid. 23, Roland Cox Jämställt vägval Sid

19 För män som bryter traditionella könsmönster finns det tydliga för- och nackdelar att se. Förutom att de tvärtemot ovan nämnda gör sig tillgängliga för en bredare arbetsmarknad kan de ibland som brytare och i minoritet ha lättare att nå ansvarsfyllda positioner, avancera, ha en snabbare löneutveckling och få mer positiv uppmärksamhet än motsvarande kvinnliga yrkeskollegor. Ibland talas det, som en motpol till kvinnornas glastak, om männens glashiss inom yrket. Som manlig brytare finns det också tydliga förluster. Eftersom manliga yrken generellt ger större avkastning i ekonomi, makt och status så riskerar den manliga brytaren att förlora i detta. 31 Kvinnliga brytare har möjlighet att stiga i lön och status. Dock riskerar de att utsättas för det s.k. glastaket som hindrar utveckling i karriären. De riskerar också att generellt sett bli mer negativt utsatta i sitt minoritetskap än de manliga brytarna. 32 Trots att många yrkeskategorier och arbetsplatser som tidigare varit stängda för kvinnor nu öppnat dörrarna finns det många hinder för fullkomligt inträde i den manliga sfären. Män förhåller sig till sina jobb med en slags äganderätt som utestänger kvinnorna: Kvinnans möjlighet att lyckas i manligt dominerade yrken beror därför i hög utsträckning på hur välvilligt framförallt de manliga arbetsledarna eller cheferna ställer sig till den kvinnliga närvaron. De svårigheter som brytarna möter bidrar till att andra kvinnor inte vågar sig in på området och därför ofrivilligt blir beviset för att kvinnor inte väljer detta arbetsområdet. 33 Forskning visar dessutom att kvinnliga brytare tidigare och i större omfattning byter yrkesbana. Uppdelningen av arbetsmarknaden i kvinnligt och manligt gäller i större utsträckning för dem som har kort utbildningstid än för dem som har en längre. Det är både kvinnor och män som gör könsbundna val, männens val är ofta till och med mer könsbundna än kvinnornas SOU 2004:43 Sid. 13, 14 Roland Cox Jämställt vägval Sid. 36, SOU 2004:43 Sid. 53, Roland Cox Jämställt vägval Sid Lena Gonäs, Gerd Lindgren mfl, Könssegregering i arbetslivet (2001) Sid. 101, Hanna Westberg-Wohlgemuth, Kvinnor och män märks (1996) Sid. 7, 52, 65 19

20 2.6 Konsekvenser för samhället Könssegregeringen förhindrar rörligheten på arbetsmarknaden som i sin tur innebär ett dåligt utnyttjande av arbetskraftens totala kompetens och som därmed ger lägre tillväxt. Individer begränsar sitt arbetsutbud och ökar risken för längre arbetslöshet om de håller kvar traditionella könsmönster. Här går det naturligtvis att se hur samhället också är en förlorare i den matchningsproblematik som skapas. Exempelvis kan det på orter som drabbats av industrinedläggningar vara en bättre arbetsmarknad inom traditionellt kvinnliga yrken, som vård- och omsorgsarbeten. Då är risken att män tvekar att skola om sig till dessa yrken. 35 Segregerade arbetsplatser har även andra negativa effekter. Bland annat att lönegapet mellan män och kvinnor bibehålls, kvinnor tjänar mindre än män både inom en yrkesgrupp och mellan olika grupper. Könssegregerade arbetstider bibehålls, män arbetar i större utsträckning heltid och innehar heltidstjänster medan kvinnor i större utsträckning arbetar deltid och innehar deltidstjänster. Höga sjukskrivningstal bibehålls, sjukskrivningstalen är högre i könssegregerade jobb än i könsintegrerade och så vidare METOD 3.1 Val av metod I genomförandet av min undersökning har jag valt att använda mig av en kvantitativ enkätstudie med mestadels bundna och strukturerade svarsalternativ. På grund av tidsåtgången och det relativt höga antalet elever som deltar i undersökningen har jag valt att använda mig av en enkätstudie. Enkäten består av sex stycken frågor. Jag har till största delen använt mig av bundna svarsalternativ där eleverna har kryssat i Ja eller Nej på frågorna. Anledningen till att jag mestadels använt mig av bundna svarsalternativ är att jag var tveksam till om jag skulle ha fått utförliga svar på mina frågor om jag enbart hade använt mig av öppna frågor, därför bestämde jag mig för att ha olika alternativ till de flesta frågorna. 35 Regeringens skrivelse 2002/03:140 Sid. 37, 171, Lena Gonäs, Gerd Lindgren mfl, Könssegregering i arbetslivet (2001) Sid

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Hela lönen, hela tiden

Hela lönen, hela tiden Hela lönen, hela tiden utmaningar för ett jämställt arbetsliv (SOU 2015:50) Delegationens uppdrag Sammanställa och tillgängliggöra kunskap om kvinnors och mäns olika villkor och möjligheter samt de förhållanden

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället.

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Män och normer inom vård och omsorg

Män och normer inom vård och omsorg Män och normer inom vård och omsorg Två delrapporter: Befintlig kunskap om obalans mellan könen Genus, jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden Befintlig kunskap om obalans mellan könen (SCB-statistik

Läs mer

Organisation och kön. Line Holth

Organisation och kön. Line Holth Organisation och kön Line Holth line.holth@kau.se Genus socialt och kulturellt kön omfattar både kvinnor och män mycket mer än en könsroll skapade konstruktioner en förkroppsligad praktik förhandlingsresultat

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället. Kön är en påverkande faktor i organisationer

Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället. Kön är en påverkande faktor i organisationer Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället Kön är en påverkande faktor i organisationer Kunskaper om kön och hur det påverkar organisationer i olika sammanhang är ett

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1584 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) Jämställd föräldraförsäkring 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 En jämställd

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Människan i arbete och arbetets former. - genussystemet. Line Holth

Människan i arbete och arbetets former. - genussystemet. Line Holth Människan i arbete och arbetets former - genussystemet Line Holth 054-7001905 070-6457691 Vad är genus? De föreställningar vi har om manligt och kvinnligt och som får betydelse för övergripande genusstrukturer

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31 KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Arbetsvetenskap och genus Framgångsfaktorer & tankefällor Vilken roll har jämställdhet för hållbar utveckling? Ojämställdhet i arbetslivet skapar problem för regionen, organisationen, arbetsmiljön, utvecklingsarbetet

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1,

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1, Föreläsning 6 Tidsanvändning Totalt: bild 1, Ungefär lika mycket arbete men kvinnor gör mer obetalt och män mer betalt Bild sid 25 Variationer över livet (Bild 2 SCB) Olika mellan olika livssituationer

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Bilaga 10 Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Teknisk beskrivning Föräldraförsäkringsutredningen har låtit genomföra undersökningar riktade till föräldrar och chefer.

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Uppsala kommun... 4 Manligt

Läs mer

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Uppdraget: genus och jämställdhet i Kompetensforum Utbildning Workshop 1 Workshop 2 Genomförande Utifrån branschanalys

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Från ojämställdhet till jämställdhet Göteborg 15 oktober 2014 Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik: Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori: Genussystemteorin

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs!

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! December 27 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning är ett

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-01-25 KS 2015/0973 50163 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken,

Läs mer

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen Anställda i staten Planer och önskemål kring pensioneringen INLEDNING Vi har skaffat oss bättre kunskap om vilka planer och önskemål anställda i staten har vad gäller sin pensionering genom att låta SIFO

Läs mer

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V)

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V) Kommittémotion V333 Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V) Medlingsinstitutets uppdrag 1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Medlingsinstitutets

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Löneskillnader mellan könen inom detaljhandeln - En överblicksbild och analys av möjliga orsaker -

Löneskillnader mellan könen inom detaljhandeln - En överblicksbild och analys av möjliga orsaker - Löneskillnader mellan könen inom detaljhandeln - En överblicksbild och analys av möjliga orsaker - UPPSALA UNIVERSITET Handledare: Christina Hultbom Företagsekonomiska Institutionen Författare: Helena

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 2

Perspektiv på lärarlöner, del 2 Perspektiv på lärarlöner, del 2 om hur lön och kön hänger ihop Rapport från Lärarförbundet 2009-03-05 Det är ju inte klokt! Så tror jag att många spontant kommer att tänka efter att ha läst vår rapport

Läs mer

Landsbygden och myterna. Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet

Landsbygden och myterna. Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet Landsbygden och myterna Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet Vi lär oss om landsbygden Drömmen om landet Bonde söker fru En plats på landet Ett nytt liv på landet Allt

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Arbetsresan ur ett genusperspektiv Arbetsresan ur ett genusperspektiv Ana Gil Solá, fil. lic. & doktorand - Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet Varför denna föreläsning? Arbetsresan utgör ca 1/3

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer