Att välja yrke kvinnor för sig, män för sig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att välja yrke kvinnor för sig, män för sig"

Transkript

1 Examensarbete 10 poäng Att välja yrke kvinnor för sig, män för sig To choose a profession - women by themselves, men by themselves Författare: Tanja Myrskog Lärarhögskolan Handledare: Ann-Christine Ringström Studie- och yrkesvägledarprogrammet Examinator: Anders Lovén VT 2006

2 Abstract Med detta examensarbete vill jag undersöka vad ungdomar som går tredje året på gymnasiet skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden och därmed kunna se om de väljer könsbundna yrken. Jag vill även få reda på vad och vilka, killarna eller tjejerna, som påverkas mest i deras framtida yrkesval, samt få veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Arbetet bygger på litteraturstudier och en enkätundersökning där 72 elever deltog. Urvalet består av elever som går på samhällsvetenskapliga program i tre av Norrköpings kommunala skolor. Litteraturen som ligger till grund för examensarbetet är främst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden samt Jämställt vägval. Studie och yrkesvägledning med genusperspektiv av Roland Cox. Undersökningen visar att killarna har svårt att tänka sig att arbeta inom kvinnodominerade yrken och att de i störst utsträckning tycks påverkas i det framtida yrkesvalet. Tjejernas framtida yrkesval är ganska jämt fördelat, med en dominans på könsbalanserade yrken, tätt följt av kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Allmänt sett är tjejerna mest positiva och öppna till att arbeta inom mansdominerade yrken och tycka att det är acceptabelt att kvinnor och män kan utöva alla slags yrken medan killarna är övervägande negativa till detta. Även litteraturstudierna visar att pojkarnas/männens ointresse för alla typer av kvinnoyrken är stort, men att könssegregeringen har minskat beroende på en ökad kvinnoandel inom många mansdominerade yrken. Keywords Könssegregering, könsbalanserade yrken, kvinnodominerade yrken, mansdominerade yrken TACK TILL min underbara sambo som har stöttat mig i alla lägen!

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Begreppsdefinitioner Avgränsningar 9 2 Teorier med relevans för arbetet Kön och genus Historia (Ulla Wikanders genusperspektiv) Den könsuppdelade arbetsmarknadens framväxt Tre olika former av könssegregering Konsekvenser för individen Konsekvenser för samhället 20 3 Metod Val av metod Urval och bortfall Genomförande 22 4 Resultat och sammanfattning av enkäterna Anta medverkande i undersökningen Elevernas yrkesdrömmar Yttre påverkan till det framtida yrkesvalet Elevernas åsikter kring att välja kvinno- och mansdominerade yrken Kan kvinnor och män utöva alla yrken? Att arbeta inom kvinnodominerade/mansdominerade yrken Yttre påverkan 30

4 5 Analys Frågeställning Frågeställning Frågeställning Diskussion 34 7 Sammanfattning 37 8 Litteratur- och källförteckning 38 9 Bilaga 39

5 1. INLEDNING Detta examensarbete syftar till att dels genom teoretiska studier undersöka delar av könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden och dels genom en enkät studie som redovisar vad ungdomar i årskurs tre på samhällsvetenskapliga programmet vill arbeta med i framtiden och vad som påverkat dem i det framtida yrkesvalet, samt vad de har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Enligt teoretiska studier kan man se att könssegregering på arbetsmarknaden är tydlig. Kvinnor och män har olika yrken och utför olika arbetsuppgifter, de har skilda löner och förmåner, liksom skilda karriär- och andra utvecklingsmöjligheter. Nästan 90 procent arbetar i yrken som domineras av antingen kvinnor eller män. Uppdelningen mellan vad kvinnor och män arbetar med är en seg struktur, den sitter inte bara i lagstiftning och avtal utan i det allmänna medvetandet. Bit för bit har ändå jämställdheten i arbetslivet ökat. Den stora förändringen ligger i att kvinnor vunnit insteg på tidigare manliga områden. Vissa yrken har på senare decennier fått en blandad könsmärkning eller till och med bytt kön. 1 Arbetet handlar främst om könssegregeringens framväxt och hur könssegregeringen ser ut i yrken. För att förstå könssegregeringen måste man även veta vad kön och genus innebär så även dessa begrepp behandlas. 1 Roland Cox Jämställt vägval Sid. 25 5

6 1.1 Bakgrund Om man ser i ett hundraårsperspektiv så har könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden minskat dramatiskt. Men bara då om den ses utifrån att den mycket skarpa gränsdragningen mellan kvinnors och mäns arbete i (oavlönat) hemarbete och (avlönat) marknadsarbete i stort sett är borta. Men trots att den ursprungliga segregeringen har upphört så kan man inte bortse från att det finns en könsuppdelning på dagens arbetsmarknad. Detta handlar om på vilket sätt arbetsmarknaden växte fram i början av 1900-talet. En väsentlig del i denna organisering var kvinnors utestängning. Under 1800-talets senare del var kvinnorna en viktig arbetskraft men kom sedan att uteslutas i och med att de förnekades inträde till arbetsmarknaden och utbildningssystemet på samma villkor som männen. På så sätt kom segregering och diskriminering att byggas in i arbetsmarknadens och arbetslivets strukturer. Trots att arbetsmarknaden idag består till hälften av kvinnor och inga yrken är stängda för dem längre så kvarstår de könspräglade strukturerna. 2 Undersökningar visar att könsuppdelningen på arbetsmarknaden har minskat under nittiotalet, minskningen är inte dramatisk men genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval har en fortsatt könsintegrering kunnat ske. Männens inbrytningar på kvinnodominerade områden har varit färre. Under nittiotalet har kvinnor uppvisat både dokumenterat högre studiebenägenhet och högre genomsnittsbetyg än männen vilket bidragit till att allt fler väljer andra utbildningsoch yrkesvägar än de traditionella. 3 Att könssegregeringen minskat beror följaktligen främst på en ökad kvinnoandel inom många mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Inom mansyrken som kräver kortare utbildningar är könsmönstret däremot i stort sett oförändrat. Detta gäller också kvinnoyrkena men till skillnad från kvinnorna är pojkarnas/männens ointresse för alla typer av kvinnoyrken stort, oavsett utbildningsnivå. 4 Då det råder brist på kunskap om vad som påverkar ungdomar att välja yrke, så ett sätt att få reda på något om hur morgondagens arbetsmarknad kommer att se ut är genom att ta reda på vad dagens unga vill arbeta med när de är vuxna. Är exempelvis deras inställning till att göra 2 SOU 2004:43 Sid.11 3 SOU 2004:43 Sid.15 4 SOU 2004:43 Sid.16 6

7 otraditionella, icke-könstypiska yrkesval, positiv men möjligheterna att de skall kunna förverkligas små, då måste orsakerna till segregeringen sökas på annat håll än hos individen. Utifrån den kunskap som jag fått genom teoretiska studier vill jag genom en enkät studie ta reda på vad elever som går i årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet i tre av Norrköpings kommunala skolor har för yrkesdrömmar och med det se om eleverna har valt yrken på ett traditionellt könsbundet sätt. Dessutom vill jag ta reda på om det i de flesta fall är killarna eller tjejerna som väljer de mest könstraditionella yrkena och undersöka deras uppfattningar och tankar kring kvinno- och mans yrken. Jag vill även få reda på vad som påverkat elevernas framtida yrkesval och om det mestadels är killarna eller tjejerna som påverkas av omgivningens åsikter. Under vår utbildning till studie- och yrkesvägledare har vi återkommande stött på vikten av att medvetandegöra synen på genus och könsroller i vägledningen, då dessa aspekter som en del av vårt förhållningssätt påverkar både val av arbetssätt, val av information och sätt att bemöta de sökande i vägledningssituationen. 1.2 Syfte Syftet med detta arbete är att genom teoretiska studier redovisa vissa delar av könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden, bland annat hur den uppkom och vad som avses med kön och genus. Jag vill också undersöka vad ungdomar i årskurs tre på Norrköpings kommunala samhällsvetenskapliga program har för uppfattningar kring kvinnooch mansyrken, vad de skulle vilja arbeta med i framtiden och därmed kunna se om deras yrkesval blir traditionellt könsbundna och i fall det mestadels är killarna eller tjejerna som väljer könsbundna yrken. Samtidigt vill jag veta vad som påverkar elevernas yrkesval och om det är killarna eller tjejerna som mest berörs av omgivningens åsikter. 7

8 1.3 Frågeställning Utifrån ovanstående syfte har jag valt att försöka få svar på följande frågeställningar: 1) Om eleverna får drömma fritt om några yrken de skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden, blir då deras yrkesval könsbundna och är det i så fall mestadels killarna eller tjejerna som väljer könsbundna yrken? 2) Vad påverkar eleverna i deras framtida yrkesval och vilka påverkas mest av omgivningens åsikter, killarna eller tjejerna? 3) Vad har eleverna för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken? 1.4 Begreppsdefinitioner Med kvinnodominerade yrken/kvinnoyrke avses i detta sammanhang yrken där mer än 60 procent av arbetarna är kvinnor. Med mansdominerade yrken/mansyrke avses i detta sammanhang yrken där mer än 60 procent av arbetarna är män. Den statistiska definitionen är att yrken/arbetsområden som samlar mellan 40 och 60 procent av antingen kvinnor eller män räknas som könsbalanserade yrken. Är det mindre än 40 eller mer än 60 procent så råder inte jämställdhet. Med könssegregering avses den process genom vilken kvinnor och män hamnar i olika typer av yrken så att det går att tala om två olika typer av arbetsmarknader, en kvinnlig och en manlig. Med blandad könsmärkning avses att det är ungefär lika många kvinnor och män som jobbar med yrket, det går därmed ej att könsbestämma. 8

9 Med genusarbetsdelning avses hur arbetsuppgifter fördelas mellan kvinnor och män i en viss tid. Med brytare avses en individ som överväger att göra, gör eller har gjort ett otraditionellt studie- och yrkesval. Med glastak avses som en metafor till varför kvinnor inte når toppen i organisationer. Glastaket syftar på att kvinnor möter ett närmast osynligt och ogenomträngligt hinder när de försöker att avancera. Glastaket antas vara en strukturell barriär som gör att kvinnor har svårt att avancera just på grund av att de är kvinnor och inte för att de saknar kompetens. Kvinnliga karriärister kan klättra på karriärstegen så länge som de upplevs som ofarliga och icke hotfulla ur makt- och konkurrenssynpunkt. Dock hindras kvinnors fortsatta karriär oftast av indirekta, osynliga strukturer, detta då kvinnan nått en position i organisationen som upplevs som hotfull. De manliga karriäristerna kan dock klättra vidare utan större problem. De kvinnor som lyckas ta sig förbi de osynliga strukturer och hinder som glastaket utgör, utsätts ofta för en större press än män i likvärdiga positioner, detta på grund av att kvinnliga chefers villkor utgår från att anpassa sig till de normer som råder i företagskulturen, vilka utformas och byggs upp av män. 1.5 Avgränsningar Jag har avgränsat mitt arbete med att genom teoretiska studier undersöka hur könssegregeringen såg ut förr i tiden, och hur den har utvecklats. Jag har även valt att undersöka vad begreppen kön och genus innebär för att lättare få en förförståelse för könssegregeringens dilemma. Jag har även avgränsat mig till att undersöka hur könssegregeringen ser ut i yrken, inte hur stora löneskillnaderna är mellan män och kvinnor och inom vilka yrkessektorer lönegapen är som störst, vilket skulle vara intressant att undersöka men som gör arbetet alldeles för omfattande. 9

10 Min enkät undersökning har jag avgränsat till att dela ut till de elever som går i årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet. Anledningen till att jag bara har valt att ta elever som går sista terminen i årskurs tre är för att de snart ska ut i arbetslivet och har då förhoppningsvis funderat på vad de vill arbeta med efter sina studier. Det hade varit intressant att göra undersökningen bland ungdomar som går typiska kill- och tjej program såsom byggprogrammet och frisörprogrammet och därmed jämföra dessa resultat. Men syftet med detta arbete var att välja elever som jag trodde hade minst förutfattade meningar om vilka yrken kvinnor och män bör arbeta med, därför valde jag att vända mig till elever som valt ett könsneutralt program med förhoppning om att de inte hade stereotypiska meningar om vilka yrken kvinnor och män bör välja. 2 TEORIER MED RELEVANS FÖR ARBETET 2.1 Kön och genus Begreppet kön innehåller två aspekter som är viktigt att särskilja, socialt och biologiskt kön. Socialt kön (engelskans gender) har psykologiskt, kulturellt och socialt innehåll och betecknar de socialt konstruerade olikheterna mellan kvinnor och män. Biologiskt kön (engelskans sex) motsvarar det som vanligen uppfattas som naturliga biologiska skillnader mellan kvinnor och män, vanligen syftade på fysiologiska olikheter. Biologiskt kön kan uttryckas i termerna manlig och kvinnlig och socialt kön i termerna maskulin och feminin. Socialt kön kan sägas vara den mängd femininitet och maskulinitet som finns i en person. 5 Begreppet genus används i forskningssammanhang för att begreppsliggöra att relationen mellan könen, i likhet med män och kvinnors beteende, sysslor och vad som anses manligt eller kvinnligt inte är biologiskt givet utan socialt och kulturellt konstruerat. Maskulinitet och femininitet är alltså inga medfödda egenskaper hos människor utan de är inbyggda i strukturen för vårt samhälle, och är därmed både en förutsättning för tillvaron och ett resultat 5 Hanna Westberg-Wohlgemuth, Kvinnor och män märks (1996) Sid.8 10

11 av hur livet levs. Som delaktiga i samhället övertar vi utan vidare vetskapen om kön i den form som det har konstruerats. När barn lär sig samhällets diskursiva praktiker lär de sig att positionera sig som pojkar eller flickor på ett korrekt vis, eftersom det är vad man begär av dem för att de ska få en urskiljbar identitet inom ramen för den rådande sociala ordningen. Varje barn måste komma fram till vilket kön det tillhör för att kunna se sig självt som normalt och accepterat inom ramen för den rådande kulturen. 6 Genusforskare talar om en övergripande genusordning eller ett genussystem i samhället som ett mönster av maktrelationer mellan kvinnor och män och definitioner av kvinnlighet och manlighet. Yvonne Hirdman var den som först formulerade en teori om genussystemet i Sverige. Enligt denna teori verkar ett socialt mönster som kallas för genussystem genom två principer: könens isärhållande, att manligt och kvinnligt inte ska blandas och den manliga normens primat, att mannen ses som människan och kvinnan som den sekundära och avvikande, vilket innebär en hierarkisk ordning. Den könssegregering som skapas mellan män och kvinnor anses vara den naturliga ordningen. Yvonne Hirdman menar att isärhållandet är en förutsättning för kvinnors underordning. I den process där genus skapas i samhället skapas också hierarkier och olikheter mellan könen. 7 Oavsett hurdana vi är som individer så sorteras vi först och främst in i kategorierna man och kvinna, och med kategorierna följer stereotypa uppfattningar om hurdana vi är och ska vara. Synen på vad som anses vara manligt och kvinnligt är grundläggande och ligger så djupt inrotat att vi inte ens tänker på det. Genus är en av de allra mest grundläggande identiteterna och därmed en av de mest stabila delarna av personligheten. Det faktum att människor antingen är män eller kvinnor hör till det allra mest självklara. Med detta är genussystemet också en av de segaste strukturerna i samhället där könsroller cementeras och bidrar till att vidmakthålla isärhållandet som finns mellan könen. 8 Att bli man eller kvinna handlar om att redan som barn utifrån det biologiska könet konstruera det sociala könet, kort sagt att skapa genus. Att inordna sig enligt det typiskt manliga och kvinnliga är att acceptera könsordningen. Könsöverskridande handlingar ses som något ovanligt eller som ett hot. Om både kvinnor och män jobbade i samma utsträckning på 6 Bronwyn Davies, Hur flickor och pojkar gör kön (2003) Sid. 27, 37 7 SOU 2005:66 Sid Roland Cox Jämställt vägval Sid

12 alla nivåer skulle könsmaktsystemet rasa ihop. Systemet förutsätter isärhållande och hierarki. Kvinnor för sig och män för sig, och männen i överordnad ställning. 9 Människan upprätthåller både medvetet och omedvetet sina förväntade könsroller genom sättet att agera, sättet att tala, val av kläder osv. Enligt Hirdman handlar genomsyrandet av manligt och kvinnligt färgade företeelser, situationer, attribut, arbeten, osv. om kvinnligt/manligt överförda abstraktioner. Mäns och kvinnors olika definiering av sig själva och varandra överförs till att de beter sig på olika sätt och att de också väljer olika. 10 Flickor och pojkar leker olika lekar, intresserar sig för olika skolämnen, har olika idoler och väljer så småningom olika yrken. Vi säger att det är trevligast med blandade arbetsmiljöer, ändå väljer vi i stor utsträckning könssegregerade miljöer. Detta är alltså ingenting som styrs av en yttre makt. Det är något som återskapas av var och en Historia Ulla Wikanders genusperspektiv Under första världskriget blev kvinnorna eftertraktad arbetskraft, detta på grund av att det krävdes en ökande produktion av vapen och annat krigsmaterial. Man ställde moraliska krav på kvinnorna att göra sitt för fosterlandet. Det innebar att arbetsplatser som tidigare var reserverade för män övertogs av kvinnor. 12 Männen som återvände från kriget ville ha tillbaka sina arbeten, så kvinnorna avskedades från mansarbetsplatserna och blev därmed tvungna att återgå till hemarbetet. Det var inte fråga om vem som kunde ett arbete utan tvärtom, det var fråga om vilket kön arbetaren hade. Moderskapet ställdes i centrum, en familj med en manlig försörjare och en hemmavarande hustru var idealet. Alla unga kvinnor antogs sluta sitt arbete i framtiden och gifta sig. Många av kvinnorna lämnade sina arbetsplatser frivilligt eftersom arbetet de utförde var sådant att 9 Roland Cox Jämställt vägval Sid SOU 2005:66 Sid Roland Cox Jämställt vägval Sid Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid

13 ingen människa skulle orka utföra det under ett helt arbetsliv. Vanligtvis stannade de inom dessa industriarbeten i ett tiotal år. Giftermålsfrekvensen var hög under denna tid. 13 En gift lönearbetande kvinna ansågs vara ett hot mot familjen och mot ett väl fungerande samhälle. Kvinnans uppgift var i första hand att föda och uppfostra barn. Äldre ogifta kvinnor, ogifta ensamstående mödrar och änkor med barn var nästan alltid tvungna att försörja sig själva. Men det var svårt att finna lämpliga arbeten och de fick skatta sig lyckliga om de fann en pigtjänst någonstans. För de ogifta kvinnorna blev lönearbetet mer accepterat, men det var emellertid viktigt att de utförde så kallade kvinnliga uppgifter. I de kommuner där kvinnorna inte var tvungna att lämna sitt arbete då de gifte sig fanns ändå ett moraliskt tryck att lämna arbetet för bättre behövande, bland annat till de ogifta unga kvinnorna och i viss mån änkor. 14 De gifta kvinnorna tog ofta tillfällighets- och säsongsjobb. 15 Genusarbetsdelningen med över och underordnade stärktes under mellankrigstiden. Männen ville inte ge kvinnorna någon sorts arbetsledande position vilket då kunde leda till att de fick makt över män. Kvinnorna fick inte tillträde vare sig inom utbildning, industri eller annat arbete eller inom politiken, detta gällde i hela Europa, kvinnorna förväntades stanna hemma. Trots myndighet och rösträtt blev kvinnan genom sin svaga ställning på arbetsmarknaden i en maktposition underordnad sin make. Det var de äkta männen som bestämde huruvida deras hustrur fick jobba eller inte. 16 Under mellankrigstiden blev det en tillväxt på arbeten där man inte behövde någon längre utbildning, dessa yrken kom att anses som lämpliga för kvinnor. Det var främst inom industri, handel och kontor som dessa arbetsuppgifter fanns. Orsaken till att kvinnornas lönearbete ökade var demokratiseringen och en tillväxt av konsumtionsinriktad ekonomi. Löpande bandet infördes när den industriella rationaliseringen genomfördes. Det var nästan uteslutande kvinnor som arbetade vid de löpande banden, männens arbetsuppgifter var i första hand som förmän och övervakare av arbetet. Fackföreningarna företräde i princip bara de manliga arbetarna, vissa fackföreningar vägrade att ansluta kvinnor. Ibland lyckades de få arbetsgivarna att avlägsna kvinnor från 13 Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid , 195, Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa (2006) sid Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa (2006) sid

14 arbetsuppgifter eftersom de ansågs orsaka spänningar mellan män och kvinnor, vilket inte var bra för deras moraliska sundhet. 17 Arbetsgivarna gav ofta mycket lägre löner till kvinnor än till män. Det kunde på sikt annars hota männens arbeten. Få kvinnor tjänade tillräckligt bra för att kunna leva ensamma. 18 De fackliga företrädarna medverkade till att kvinnor blev en buffertarbetskraft. I Sverige hade arbetsgivarna fram till 1939 rätt att avskeda en kvinna när hon gifte sig eller blev gravid. 19 Det finns en folklig föreställning om att nittonhundratalets två världskrig skulle ha utgjort positiva vändpunkter för kvinnor när det gällt jämlikhet med män i arbetslivet. Nyare kvinnoforskning visar att ett sådant synsätt varit felaktigt, man skulle till och med kunna hävda att världskrigen har fördröjt kvinnors likställdhet med män. Tvärtom så har kvinnor efter varje stort krig förts tillbaka till kvinnliga uppgifter och hemmets värde har stigit. Statliga ingripanden har gjorts efter varje krig för att återställa idealiserade förkrigsförhållanden och en dramatisk opinionssvängning har bidragit till att åter glorifiera kvinnliga dygder och den husliga härden. 20 Wikander menar att det inte finns en naturlig arbetsdelning mellan kvinnor och män utan i stället kan man tala om en fortgående social konstruktion av det kvinnliga eller det manliga i arbetslivet. Man får en så kallad genusarbetsdelning, som helt enkelt är på det sätt vilket arbetsuppgifter fördelas mellan kvinnor och män i en viss tid. Yrken har periodvis definierats som manliga och utförts av män för att senare transformeras till att bli kvinnliga och vice versa. Förr i tiden så mjölkade kvinnorna kor för hand och idag mjölkas korna av män med mjölkmaskiner. Män brukade vara kontorister och i dag gör kvinnor nästan allt kontorsarbete, alltså över en längre tid förblir inte arbetets innehåll detsamma och förändringen kan medföra en prövning om arbetet är kvinnligt eller manligt. Vidare menar Wikander att genusarbetsdelningen i varje samhälle är knuten till kulturella och ideologiska värderingar av kvinnligt och manligt. Hög status är mer knuten till manliga än till kvinnliga arbeten Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid , Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa (2006) sid Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa (2006) sid , Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa (2006) sid.7 14

15 2.3 Den könsuppdelade arbetsmarknadens framväxt I och med industrialismens genombrott blev uppsplittringen mellan marknadsarbete och hemarbete tydlig, liksom könsarbetsdelningen, där mannen skulle sörja för ekonomin och kvinnan för hem och barn. Lönearbetets framväxt kom att permanenta rollfördelningen med mannen som ekonomisk familjeförsörjare medan kvinnans uppgift blev desto mer varierande beroende på socialgruppstillhörigheten, familjestorleken och makens försörjningsförmåga. Spridningen i kvinnogruppen kunde sträcka sig alltifrån den försörjda hemmafrun utan barn till kvinnan som, förutom ansvar för hem och barn, också hade ett ekonomiskt ansvar. I hushåll där mannen drabbades av sjukdom eller arbetslöshet eller om hans inkomst inte var tillräckligt stor att försörja familjen var hennes ekonomiska bidrag ofta livsnödvändig. 22 Efterfrågan på arbetskraft steg under industrialismens genombrott, men i första hand anställde man emellertid män. Kvinnliga industriarbetare blev det ingen större efterfrågan på trots att de var billigare arbetskraft än männen. Efterfrågan på kvinnorna som arbetskraft ökade lite mer under konsumtionsvaruindustrins framväxt. Det blev däremot större efterfrågan på kvinnor till husligt arbete, arbeten som liknade. De vanligaste kvinnojobben vid denna tid var hembiträden, pigor, tvätt och städhjälp. Dessa arbetsområden ansågs vara de mest naturliga för kvinnor. Utöver dessa kvinnliga yrken ansågs också arbete inom sjukvården och småbarnsutbildningen som passande för kvinnor. Då dessa yrken krävde en viss utbildning betraktades de speciellt lämpade för borgarklassens kvinnor och för dem som var ogifta. 23 I takt med den tekniska utvecklingen blev efterfrågan på kvinnlig arbetskraft större då den manliga inte räckte till. Skriv och räknemaskinen, telefonen och telegrafen, postens expanderande och moderniserande kom att skapa dessa arbetstillfällen. Under 1920, -30 och - 40 talet var kontorist populärt bland kvinnor, för många var det enda chansen att slippa hembiträdesjobben. De kvinnliga kontoristerna var en betydligt billigare arbetskraft än männen vilket gjorde dem attraktiva på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna slapp dessutom ansvar för kvinnornas pensioner då de oftast slutade sina anställningar frivilligt eller ofrivilligt, när de gifte sig. Kvinnorna ansågs också ha lägre ambitioner och inte göra anspråk på att få göra karriär. Förutom detta tyckte arbetsgivarna att det var positivt att kvinnorna inte var lika fackligt engagerade som männen var. 22 SOU 2004:43 Sid SOU 2004:43 Sid

16 Att kontoristyrket blev ett kvinnoyrke handlade inte om att männens arbetsuppgifter övertogs av kvinnorna utan orsaker som att yrket ännu inte blivit könsmärkt när det introducerades och att det inte fanns tillräckligt många manliga arbetare på grund av arbetskraftbristen, därmed började kvinnor rekryteras i större omfattning. I andra fall kunde det handla om att statusen i arbetet föll eller att ny teknik innebar en kraftig omorganisering av arbetet. 24 Ända fram till 1920-talet var utbildningsmöjligheten för unga kvinnor begränsad till endast den grundläggande, den högre utbildningen var förbehållen pojkarna. I vissa undantagsfall kunde unga kvinnor avlägga studentexamen, men detta krävde föräldrars engagemang, inte minst ekonomiskt, därmed blev antalet som examinerades inte särskilt stort. Eftersom man förväntade sig att döttrarna skulle gifta sig ansågs inte döttrarna vara i behov av någon längre utbildning. Normen var att gifta kvinnor inte yrkesarbetade. Man tyckte också att utbildning var en onödigt dyr investering eftersom kvinnor endast efterfrågades till lågkvalificerade jobb. Slutet av tjugotalet öppnades de statliga läroverken även för kvinnor. Utestängningen av kvinnor som tillämpades under 1900-talets första hälft ledde till att kvinnor aldrig tilläts att delta på arbetsmarknaden på samma villkor som männen då den moderna arbetsmarknaden etablerades och är en förklaring till dagens könsuppdelade arbetsmarknad. Kvinnor särbehandlades bland annat genom att de avskedades om de gifte sig eller blev gravida, de blev utestängda från flera delar av arbetsmarknaden. Man begränsade deras utbildningsmöjligheter. Dessutom saknade de demokratiska rättigheter såsom rösträtt ända fram till Alla dessa restriktioner kom att låsa in kvinnor i bestämda yrkesroller, och även männen. Men för männen fanns det inga uttryckliga förbud att inneha ett yrke. Kvinnorna fick ett begränsat utrymme på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Inte förrän under 1900-talets andra hälft kan man tala om ett större genombrott för kvinnor i arbetslivet, kvinnors villkor blev successivt bättre och mer lika männens. Man kan nog påstå att könssegregeringen på arbetsmarknaden är våra förfäders verk eftersom det var män som bestämde lagar och normer är det riktigt att också hävda att det var dåtidens patriarkala struktur som kom att prägla den moderna arbetsmarknadens framväxt. 24 SOU 2004:43 Sid

17 Det var våra förmödrar som såg till att uppluckringen påbörjades tidigt. 25 Man kan säga att och 1970-talen anses som de decennier då kvinnors rätt till arbete, oavsett familjesituation, blir fullt accepterad Tre olika former av könssegregering Man kan skilja mellan tre olika former av könssegregering, den vanligaste formen är den horisontella könssegregeringen, vilken innebär att kvinnor arbetar i vissa branscher och yrken och män i andra. Exempelvis inom yrken som kontorssekreterare, barnmorskor, förskollärare och sjuksköterskor är mer än 90 procent kvinnor. Bland byggnadsarbetare, maskinreparatörer, svetsare och fordonsförare är mer än 90 procent män. Den vertikal könssegregering handlar om att kvinnor och män på ett systematiskt sätt inte når lika långt i sina respektive karriärer, dvs. att kvinnor sällan avancerar på samma sätt inom yrket som männen, det gäller generellt för de flesta yrken och branscher. Andelen kvinnor i 25 klassificerade chefsyrken ligger under 30 procent. Bland verksamhetschefer inom vård och omsorg är över 80 procent kvinnor. Bland vd:ar, verksamhetschefer och driftchefer främst i privat sektor är mansdominansen motsvarande stor. 27 Intern könssegregering går ut på att kvinnor och män med samma yrke och ibland samma arbetsplats/arbetsgivare tilldelas olika arbetsuppgifter eller har valt olika specialiteter och inriktning i sitt arbete vilket innebär att deras yrkesutövning är åtskild. Eftersom flera av specialiteterna/arbetsuppgifterna verkar följa kön kan ett till synes könsintegrerat yrke, i meningen att där finns en jämn fördelning av kvinnor och män, ändå vara kraftigt könssegregerat. Som exempel kan man ta gruppen läkare som idag är könsbalanserad, där är mellan 40 och 60 procent kvinnor respektive män. Kvinnliga och manliga läkare arbetar dock på olika avdelningar, med olika specialiseringar. 90 procent av kirurgerna är män, 58 procent av läkarna i barn- och ungdomspsykiatrin är kvinnor. Inom kockyrket är det oftast kvinnliga 25 SOU 2004:43 Sid SOU 2004:43 Sid SOU 2004:43 Sid. 41, Roland Cox Jämställt vägval Sid

18 kockar som lagar mat till barn och manliga kockar ser man mer i restaurangkök även om det finns ungefär lika många kvinnliga som manliga kockar. Intern segregering i en viss bransch eller på en arbetsplats kan också beskrivas som funktionell, fysisk eller hierarkisk. Kvinnor och män kan arbeta i samma fabrik men har olika funktioner, männen arbetar ofta närmare själva råvaran och de dyraste maskinerna. Ofta är kvinnor och män fysiskt åtskilda, de kan arbeta i samma myndighet men på olika avdelningar. Och även internt finns den hierarkiska uppdelningen med större andel män på de högre nivåerna Konsekvenser för individen Ett sätt att förklara könssegregeringen på arbetsmarknaden är föreställningen om det fria valet. Med utgångspunkt i det fria valet antas kvinnor exempelvis välja bort ledande befattningar, de antas välja deltidsarbete, vård och omsorgsarbeten utifrån särskild lämplighet, och så vidare, trots att dessa val inte premieras ekonomiskt och ger få möjligheter till karriär. Eftersom kvinnan själv valt, upplever hon sig som fri och tror att hon valt detta själv. Med fokus på individen och det fria valet framställs samhället, institutioner och organisationer som neutrala skapelser utan ansvar för de processer som håller tillbaks eller lyfter fram kvinnan respektive mannen medan individen själv ställs som ansvarig för den egna situationen. 29 Det finns både förtjänster och förluster att göra för kvinnor respektive män som väljer att bryta och inte bryta de traditionella könsmönstren på arbetsmarknaden. För män som stannar kvar inom de traditionella mönstren behålls de ekonomiska och maktmässiga fördelarna som traditionellt hör till mansdominerade yrkeskategorier. Samtidigt innebär det en ökad risk för långvarig arbetslöshet eftersom det begränsar den arena för arbete som männen gör sig tillgängliga inom. Konsekvenser för kvinnor som stannar kvar är att de hänvisas till jobb med lägre lön och sämre utvecklingsmöjligheter därför att de på grund av sitt kön är utestängda från t.ex. bättre betalda jobb SOU 2004:43 Sid. 42, Roland Cox Jämställt vägval Sid Lena Gonäs, Gerd Lindgren mfl, Könssegregering i arbetslivet (2001) Sid SOU 2004:43 Sid. 23, Roland Cox Jämställt vägval Sid

19 För män som bryter traditionella könsmönster finns det tydliga för- och nackdelar att se. Förutom att de tvärtemot ovan nämnda gör sig tillgängliga för en bredare arbetsmarknad kan de ibland som brytare och i minoritet ha lättare att nå ansvarsfyllda positioner, avancera, ha en snabbare löneutveckling och få mer positiv uppmärksamhet än motsvarande kvinnliga yrkeskollegor. Ibland talas det, som en motpol till kvinnornas glastak, om männens glashiss inom yrket. Som manlig brytare finns det också tydliga förluster. Eftersom manliga yrken generellt ger större avkastning i ekonomi, makt och status så riskerar den manliga brytaren att förlora i detta. 31 Kvinnliga brytare har möjlighet att stiga i lön och status. Dock riskerar de att utsättas för det s.k. glastaket som hindrar utveckling i karriären. De riskerar också att generellt sett bli mer negativt utsatta i sitt minoritetskap än de manliga brytarna. 32 Trots att många yrkeskategorier och arbetsplatser som tidigare varit stängda för kvinnor nu öppnat dörrarna finns det många hinder för fullkomligt inträde i den manliga sfären. Män förhåller sig till sina jobb med en slags äganderätt som utestänger kvinnorna: Kvinnans möjlighet att lyckas i manligt dominerade yrken beror därför i hög utsträckning på hur välvilligt framförallt de manliga arbetsledarna eller cheferna ställer sig till den kvinnliga närvaron. De svårigheter som brytarna möter bidrar till att andra kvinnor inte vågar sig in på området och därför ofrivilligt blir beviset för att kvinnor inte väljer detta arbetsområdet. 33 Forskning visar dessutom att kvinnliga brytare tidigare och i större omfattning byter yrkesbana. Uppdelningen av arbetsmarknaden i kvinnligt och manligt gäller i större utsträckning för dem som har kort utbildningstid än för dem som har en längre. Det är både kvinnor och män som gör könsbundna val, männens val är ofta till och med mer könsbundna än kvinnornas SOU 2004:43 Sid. 13, 14 Roland Cox Jämställt vägval Sid. 36, SOU 2004:43 Sid. 53, Roland Cox Jämställt vägval Sid Lena Gonäs, Gerd Lindgren mfl, Könssegregering i arbetslivet (2001) Sid. 101, Hanna Westberg-Wohlgemuth, Kvinnor och män märks (1996) Sid. 7, 52, 65 19

20 2.6 Konsekvenser för samhället Könssegregeringen förhindrar rörligheten på arbetsmarknaden som i sin tur innebär ett dåligt utnyttjande av arbetskraftens totala kompetens och som därmed ger lägre tillväxt. Individer begränsar sitt arbetsutbud och ökar risken för längre arbetslöshet om de håller kvar traditionella könsmönster. Här går det naturligtvis att se hur samhället också är en förlorare i den matchningsproblematik som skapas. Exempelvis kan det på orter som drabbats av industrinedläggningar vara en bättre arbetsmarknad inom traditionellt kvinnliga yrken, som vård- och omsorgsarbeten. Då är risken att män tvekar att skola om sig till dessa yrken. 35 Segregerade arbetsplatser har även andra negativa effekter. Bland annat att lönegapet mellan män och kvinnor bibehålls, kvinnor tjänar mindre än män både inom en yrkesgrupp och mellan olika grupper. Könssegregerade arbetstider bibehålls, män arbetar i större utsträckning heltid och innehar heltidstjänster medan kvinnor i större utsträckning arbetar deltid och innehar deltidstjänster. Höga sjukskrivningstal bibehålls, sjukskrivningstalen är högre i könssegregerade jobb än i könsintegrerade och så vidare METOD 3.1 Val av metod I genomförandet av min undersökning har jag valt att använda mig av en kvantitativ enkätstudie med mestadels bundna och strukturerade svarsalternativ. På grund av tidsåtgången och det relativt höga antalet elever som deltar i undersökningen har jag valt att använda mig av en enkätstudie. Enkäten består av sex stycken frågor. Jag har till största delen använt mig av bundna svarsalternativ där eleverna har kryssat i Ja eller Nej på frågorna. Anledningen till att jag mestadels använt mig av bundna svarsalternativ är att jag var tveksam till om jag skulle ha fått utförliga svar på mina frågor om jag enbart hade använt mig av öppna frågor, därför bestämde jag mig för att ha olika alternativ till de flesta frågorna. 35 Regeringens skrivelse 2002/03:140 Sid. 37, 171, Lena Gonäs, Gerd Lindgren mfl, Könssegregering i arbetslivet (2001) Sid

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Arbetsvetenskap och genus Framgångsfaktorer & tankefällor Vilken roll har jämställdhet för hållbar utveckling? Ojämställdhet i arbetslivet skapar problem för regionen, organisationen, arbetsmiljön, utvecklingsarbetet

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Under luppen! Genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation

Under luppen! Genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation Under luppen! Genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation Fil dr Annika Vänje, teknik och hälsa, KTH Professor Ulf Sandström, industriell ekonomi, KTH Kunskapssammanställningen Syfte Att sammanställa

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 2

Perspektiv på lärarlöner, del 2 Perspektiv på lärarlöner, del 2 om hur lön och kön hänger ihop Rapport från Lärarförbundet 2009-03-05 Det är ju inte klokt! Så tror jag att många spontant kommer att tänka efter att ha läst vår rapport

Läs mer

Årskurs 7-9: Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

Årskurs 7-9: Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. Genus och teknik Centralt innehåll Lgr 11, årskurs 7-9 Teknik, människa, samhälle och miljö Årskurs 7-9: Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1,

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1, Föreläsning 6 Tidsanvändning Totalt: bild 1, Ungefär lika mycket arbete men kvinnor gör mer obetalt och män mer betalt Bild sid 25 Variationer över livet (Bild 2 SCB) Olika mellan olika livssituationer

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10)

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10) Framtid.se en undersökning om arbetsmarknadskunskap hos unga Denna undersökning baseras på frågeställningar under två olika perioder, mot två olika åldersgrupper. Totalt antal respondenter är 3.982 unga,

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Är matematik en manlig domän?

Är matematik en manlig domän? gerd brandell & else-marie staberg Är matematik en manlig domän? Det finns föreställningar om att kvinnor har lägre kapacitet när det gäller matematik. Kvinnor är också kraftigt underrepresenterade på

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Utsikt från ateljéerna

Utsikt från ateljéerna Utsikt från ateljéerna Rapport om enkäten om konstnärers förhållande november 2008 Av Malin Åberg Aas Den 17 november 2008 skickade KRO/KIF ut en enkät om Konstnärers förhållanden till 4547 bild- och formkonstnärer.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet RAPPORT 1 AV 5 2011 Synen på löner och löneskillnader Innehåll Sammanfattning.3 1 Inledning...6 2 Rimlig lön för olika yrken..7 3 Synen på löneskillnader mellan yrken..22

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer