Uppdatering av förstudie E18 Delen tpl Norrtälje-Kapellskär. Norrtälje kommun, Stockholms län Maj 2011

Transkript

1 PM Uppdatering av förstudie E18 Delen tpl Norrtälje-Kapellskär Norrtälje kommun, Stockholms län Maj 2011

2 Dokumenttitel: Uppdatering av Förstudie E18 delen tpl Norrtälje- Kapellskär Dokumentdatum: Maj 2011 Dokumenttyp: PM Version: 1.0 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Karin Stadler Uppdragsansvarig: Karin Stadler Distributör: Trafikverket Solna telefon:

3 Innehåll Sammanfattning och läshänvisning... 4 Uppdaterade avsnitt i Förstudien Bakgrund och problembeskrivning Tidigare utredningar Trafik Byggnadstekniska förutsättningar Markanvändning Trafikolyckor Vägutformning Buller Bristanalys Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser Figurförteckning Figur 1 Karta Förstudieområde västra delen... 4 Figur 2 Karta Förstudieområde östra delen... 5 Figur 3 Karta nya anslutningar efter Västra vägen... 5 Figur 4 Karta Trafikmängder... 6 Figur 5 Karta Bussar... 7 Figur 6 För tillfället lugn i Kapellskärs hamn... 8 Figur 7 Kapellskärsledningen... 9 Figur 8 Olyckstyper Figur 9 Olyckor västra delen Figur 10 Olyckor östra delen

4 Sammanfattning och läshänvisning Detta PM listar och uppdaterar avsnitt i Förstudie E18 Delen tpl Frötuna Kapellskär (september 2000) som är i behov av uppdatering för att vara grund till ställningstagande för utbyggnad av 2+1-väg på ovan nämnd sträcka. Utöver förstudien finns även en behovsanalys av cykeltrafik på Rådmansö från (bifogas i samrådspärmen) Dessa dokument utgör tillsammans med nationella, regionala och lokala mål samt kommunal planering, grund för ett ställningstagande från väghållningsmyndigheten. Ställningstagandet anger hur planeringsprocessen ska fortsätta efter förstudien. I detta PM redovisas först ändringar i förhållande till Förstudien. Detta sker genom att kapitelnumren hänvisar till Förstudiens kapitel. Uppdaterade avsnitt i Förstudien 1.1 Bakgrund och problembeskrivning Utredningsområdet har i uppdateringen satts att omfatta även trafikplats Norrtälje. Detta medför att sträckan förlängs med knappt 1 km. Se kartorna i figur 1 och 2. I samband med byggande av Västra vägen i Norrtälje byggs anslutningarna till Norrtäljes kommunala trafiknät om. Se karta i figur 3 som visar hur de nya infarterna till Norrtälje kommer att se ut när Västra vägen står klar. Redan idag (mars 2011) har infarten delar av de gråa vägarna på kartan. Korsningen i Görla är idag en planskild korsning. Även det redovisas i karta i figur 3. Figur 1 Karta Förstudieområde västra delen Skraffering visar förstudieområdet. 4

5 Figur 2 Karta Förstudieområde östra delen Skraffering visar förstudieområdet. Figur 3 Karta nya anslutningar efter Västra vägen Grå vägar är nybyggda eller kommande vägar i samband med Västra Vägen Det aktuella vägavsnittet är cirka 23 km långt. Trafiken varierar mellan cirka 2000 f/d och f/d. Trafiken är störst utmed vägens västra del och avtar successivt åt öster. Sträckan har en kraftig årstidsvarierad trafik. På vintern kan flödet vara 20 % lägre på E18 än det uppmätta värdet och på sommaren 20 % högre. Variationen är större på de mindre vägarna. E18 har en stor andel tung trafik främst på grund av hamnen i Kapellskär. Sträckan mellan trafikplats Görla och Vreta handel har idag målad 2+1-väg. Olycksstatistiken visar att två olyckstyper dominerar: singelolyckor och korsningsolyckor. På grund av nya rapporteringssystem är viltolyckor sedan 1999 inte rapporterade till STRADA i samma omfattning som de var till Vägverket region Stockholms olycksregister. Mer om detta i kapitel 4.1 Trafikolyckor. 5

6 2.3 Tidigare utredningar Utöver de utredningar som står i kapitel 2.4 pågår för tillfället kommunal planering för exploatering på Rådmansö. Ny kommunal VA-ledning möjliggör nyexploatering och bättre möjlighet till året-runt-boende. Görlakorset är idag en planskild korsning med ramper österut. Björnö exploateras i mycket begränsad omfattning i jämförelse med den ÖP som togs fram De olika utredningarna som hänvisas till i sista avsnittet i 2.3 finns ej med i dagens planering. Inga åtgärder har heller utförts enligt förslagen. 3.2 Trafik Total trafikmängd, uttryckt som årsmedeldygntrafik (ÅDT) varierar utmed sträckan från cirka 2000 f/d till cirka 7700 f/d. Trafiken är störst utmed vägens västra del och avtar successivt åt öster. E18 har en stor andel tung trafik främst på grund av hamnen i Kapellskär. Andelen tung trafik var cirka 38 % närmast Kapellskär för att sedan sjunka till cirka 11 % i Norrtälje. Trafikmätningarna på E18 är från Mätningarna på anslutande vägar är från år Trafiken har räknats upp till 2010 nivå med en ökning omkring 3-4 % årligen. Figur 4 Karta Trafikmängder Andelen tung trafik inom parantes. Det finns i huvudsak två busslinjer på Rådmansö (630, 631) samt en linje mellan Norrtälje och Spillersboda (632). Turtätheten är låg och bussarna trafikerar likt en rundslinga på Rådmansö vilket leder till en oattraktiv kollektivtrafik. Kartan i figur 5 visar busslinjer. 6

7 Figur 5 Karta Bussar Färjetrafik Kapellskärs Hamn är en strategiskt viktig hamn för Stockholmsregionen. Den ligger cirka 90 kilometer norr om Stockholm. Genom sin korta inseglingsled och goda vägförbindelser passar hamnen mycket bra för effektiva godstransporter till och från Finland, Åland och Estland. Kapellskär är Sveriges femte största hamn vad gäller ro-ro trafik och den hamn i Sverige som ligger längst österut mot Östersjön. Kapellskärshamn trafikeras av: Baltic Scandinavian Lines Finnlink Viking Line Tallink Silja 1 anlöp/dag 3 anlöp/dag 2-3 anlöp/dag 1-2 anlöp/dag Rickard Sahl, hamnchef i Kapellskär tillägger (december 2010) angående trafiken från Kapellskär: Det har hänt en hel del sedan år Nu har vi ca 1,100 st fordon per dygn i snitt räknat på ett 365 dagars år som passerar hamnen. Enligt färjehamnens statistik för 2000 passerade i snitt cirka 300 fordon per dygn. Mer än hälften av trafiken kommer från eller ska till Finland. Tidvis kommer stora tillfälliga lastbilsflöden, upp till 150 långtradare, eftersom vissa färjor har den kapaciteten.kapellskär används som hamn för specialtransporter. Från 1 feb 2010 till maj 2011, har TRV utfärdat drygt 500 dispenser, antingen breda, tunga eller långa eller en kombination av dessa. Av dessa var ett 10-tal bredare än 5 m och 2 bredare än 6 m. Fler specialtransporter kommer ske framöver, bland annat till två arenabyggen i Stockholm. 7

8 Figur 6 För tillfället lugn i Kapellskärs hamn Framtida trafik Vid en jämförelse mellan trafikmätningar från 1998 och 2006 har det skett en markant trafikökning. Totalt har trafiken ökat med 85 % vid Kapellskär och 40 % i höjd med Görla. Den tunga trafiken har ökat mest. I Kapellskär med över 120 %. Ökningen av den tunga trafiken beror på den utökade färjetrafiken med lastbilsfärjor vid Kapellskär som skett under de senaste åren. Orsaken till den ökade personbilstrafiken är mer oklar men kan bero på åretruntanpassade fritidshus vilket medför pendling. Det finns utbyggnadsplaner för Kapellskär, att utöka från3 till 5 ro-ro kajer, ombyggnad av hamnplan med mera. Detta ökar kapaciteten kommer även nya krav vad gäller svavelutsläpp, då kommer större fartyg att behöva köra på diesel som är dyrare än dagens bränsle vilket medför att sträckan till närmsta hamn blir än viktigare. Därför tror man att det kommer bli mer färjetrafik på Kapellskär. (Stockholms hamnar 2011) Omvandlingen från fritidshus till permanenta bostäder tillsammans med planeringen av nya bostadsområden kommer att medföra en ökad trafik på sträckan. Det pågår dock exploateringsplanering för Rådmansö och kommunalt VA dras fram till ett vältäckande nät. Anslutning av tomtägare kommer premieras med ökad byggrätt vilket sannolikt kommer medföra ökad bofast befolkning. 8

9 3.3 Byggnadstekniska förutsättningar Det finns totalt 9 broar/portar utmed sträckan: Bro över Breviks Storsund (km 14/000), längd ca 110 m (brobredd 13 m) 5 st broar över korsande vägar, brolängder mellan cirka 5 och 10 m (brobredd 13 m) Vägport under enskild väg (km 14/850). Plattbro i tre spann med pelarstöd cirka 3 m från vägbanekant. Görlakorset GC-port mellan tpl Frötuna och tpl Norrtälje. Inom området finns idag utbyggd VA-ledning. Se karta 7. Ledningen sträcker sig idag till Gräddö den södra dragningen. Figur 7 Kapellskärsledningen Kartan visar den pågående utbyggnaden av VA-nät på Rådmansö. 3.4 Markanvändning Kommunen arbetar för närvarande (mars-2011) med en Fördjupad Översiktsplan för Rådmansö. Översiktsplanen för Björnö har ej genomförts. 4.1 Trafikolyckor Statistik från Transportstyrelsens olycksdatabas, STRADA, visar att sammanlagt 30 personskadeolyckor längst med E18 har inrapporterats mellan En personskadeolycka är en vägtrafikolycka med personskada till följd. Av de inrapporterade olyckorna var 4 dödsolyckor, 4 svåra olyckor och 22 lindriga olyckor. Olyckorna var främst singelolyckor. 9

10 Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga Totalt olyckor Singel Möte Upphinnande 2 2 Svängande Korsande 5 5 Fotgängare 1 1 Vilt 2 2 Övriga 1 1 Totalt 30 Figur 8 Olyckstyper Polisen och akutmottagningar rapporterar till databasen. Samtliga inträffade olyckor är inte nödvändigtvis representerade i STRADA eftersom alla akutmottagningar inte rapporterar till databasen. Varken Norrtälje Sjukhus eller Danderyds Sjukhus har rapporterat till STRADA innan När det gäller svåra olyckor rapporteras dock merparten, eftersom polisen sedan 2003 har skyldighet att rapportera till databasen. Större delen av bortfallet är således olyckor med lindriga skadeföljder och olyckor som inträffat före Av olycksstatistiken framgår att singelolyckor är den vanligaste olyckstypen på E18. Olyckstypen utgör 36 % av olyckorna längst med E18. Korsningsrelaterade olyckor är den näst vanligaste olyckstypen som medfört flest personskador. Två olyckor med vilt har rapporterats till STRADA. Båda med älg och båda med lindriga personskador till följd. Sedan ett år tillbaka kan man på se inrapporterade viltolyckor på karta. Det senaste året har 22 viltolyckor rapporterats. Positionerna för dessa är inte exakta men enligt kartan så har 6 olyckor skett i anslutning till trafikplats Norrtälje, 6 olyckor i anslutning till trafikplats Frötuna, 5 olyckor i höjd med Vreta och 7 olyckor något väster om avfart mot Insjövägen. Eftersom statistikdatabaserna är annorlunda med skifte 1999 i och med STRADA så är det svårt att avgöra huruvida olyckorna ökat eller ej. Speciellt rapporterade viltolyckor. Det kan dock konstateras att mötesolyckorna är få, men att konsekvenserna blir svåra, ofta slutar de i dödsfall. Detta är en viktig anledning till mötesseparering. Mötesseparering hindrar inte bara mötesolyckor, även många singelolyckor kan undvikas eller lindras. Se i figur 8-10 för olyckor. 10

11 Figur 9 Olyckor västra delen Figur 10 Olyckor östra delen

12 4.2 Vägutformning Det finns på sträckan följande korsningar: Trevägskäl Fyrvägskäl Typ B 1 7 Typ C 1 (Byle) 2 (Vreta, Grovö) Typ D-F (planskild) 0 2 (Görla och tpl Frötuna) 4.3 Buller Vid så kallad väsentlig ombyggnad ska väghållaren normalt säkra att följande riktvärden vad gäller buller ej överskrids: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Till väsentlig ombyggnad räknas sådana åtgärder som är så omfattande att det åtminstone är fråga om omläggning av väg i delvis ny sträckning d.v.s. fråga om väsentliga justeringar av vägen i plan eller profil. Även en väsentlig breddning, t ex tillbyggnad av breda vägrenar eller av ytterligare körfält bör i detta fall betraktas som väsentlig ombyggnad. Oftast är det i sådana fall fråga om så omfattande åtgärder att nybyggnadsstandard i huvudsak uppnås. Med andra ord skall flertalet transportpolitiska mål uppfyllas genom ombyggnaden (trafiksäkerhet, framkomlighet, miljö mm). Riktade ombyggnadsåtgärder som syftar till att uppfylla specifika trafikpolitiska Mål, exempelvis rekonstruktion, mindre breddning, tjälsäkring, bärighetshöjande åtgärder och utbyggnad av GCväg intill befintlig väg, är därför normalt inte att betrakta som väsentliga ombyggnader. Det betyder inte att det är uteslutet att bullerskyddsåtgärder kan utföras även vid smärre vägbyggnadsåtgärder. Ett sådant fall kan t ex vara när en farlig svacka fylls upp (riktad trafiksäkerhetsåtgärd) och trafikbullret för en bostadsfastighet ökar väsentligt eller när det av andra skäl är rimligt att åtgärder vidtas. Bedömningen av frågan om ett vägobjekt utgör en väsentlig ombyggnad eller inte bör göras enhetligt för hela objektet. Om endast en mindre del av ett vägobjekt är att betrakta som väsentlig ombyggnad kan emellertid riktvärden för denna del bedömas separat. (Publikation 2001:88, Bullerskyddsåtgärder allmänna råd för Vägverket ) Före detta Vägverket och nuvarande Trafikverket gör ingen skillnad på om det är fritidshus eller permanentboende. De åtgärder vi arbetar med ska alltså, enligt ovan, vara inom ekonomiskt rimliga gränser enligt en samhällsekonomisk värdering och kan då inkludera fönster- och ventilationsåtgärder, skärmar, hastighetsnedsänkning och lågbullrande beläggning. 12

13 5 Bristanalys Bristanalysen stämmer i huvudsak överrens med dagens förhållanden, men betänk att trafikmängderna har ökat kraftigt sedan år Speciellt den tunga trafikens ökning medför kapacitets- och framförallt trafiksäkerhetsbrister i korsningarna. Den årstidsvariation som föreligger i området bidrar till stora skillnader i vägnätets kapacitet. 6 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser I arbetsplan krävs uppdatering av vilken korsningsutformning som är lämpligast. Vägskäl typ Ögla kan i högtrafik medföra kapacitetsbrister. Förstudien har avsaknad av resonemang kring cirkulationsplats. Bör utredas i vissa korsningar, till exempel Byle och Aspnäs. Sträckan mellan tpl Görla och tpl Frötuna har medtagits i förstudieområdet för att kunna kompletteras med mitträcke. Åtgärden ska kunna genomföras inom befintligt vägområde. Sträckan planeras för mötesfri 1+1-väg. Kostnader för åtgärderna behöver uppdateras. Detta görs i arbetsplan. I Länsplanen finns redovisat följande angående tillsatta medel under planperioden ( ): Åtgärder inom alternativ 2 är det som investeringsbudgeten i Länsplan hänvisar till. Arbetsplan bör påbörjas snarast möjligt. I arbetsplanen ska särskilt fokus läggas på att möjliggöra säker framkomlighet för oskyddade trafikanter på Rådmansö och i stråket mellan Norrtälje och Kapellskär. Hänsyn ska tas till E18 som hamn ro-ro-hamn för specialtransporter. 13

14 14

15 Trafikverket, SOLNA. Besöksadress: Sundbybergsvägen 1 Telefon: , Texttelefon: