SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning

Transkript

1 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG Kartläggning Aktivitetsersättning

2 Kartläggning aktivitetsersättning i Västra Skaraborg I Västra Skaraborg finns idag 500 individer som är beviljade aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Av dessa arbetar Försäkringskassan aktivt med 154 stycken i arbetslivsinriktade åtgärder så som Gemensam Kartläggning tillsammans med Arbetsförmedlingen, ÅKA-modellen samt de som fyller 30 innevarande år och därmed blir utförsäkrade. Kartläggningen har omfattat de 346 personer som Försäkringskassan i nuläget inte arbetar aktivt med. I ett första skede granskades alla ärenden för att avgöra vilka som var prioriterade för ett kartläggande samtal. De individer som uppbär aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång och de individer som man redan i dag ser inte kommer att kunna uppnå någon arbetsförmåga i framtiden har inte erbjudits samtal. Kartläggningen har genomförts med en utökad SASSAM-metodik och där fokus har legat på frågan vad individen själv skulle vilja göra och hur det skulle göras. Utifrån granskningen och de kartläggande samtalen har individerna därefter klassificerats utifrån samordningsbehov enligt Försäkringskassans process för aktivitetsersättningar. Dessa 6 klassificeringar ser ut som följande: 1. Aktiv samordning arbetslivsinriktad rehabilitering: Individen bedöms ha förutsättningar att öka sin förmåga till arbete/studier med arbetslivsinriktade insatser. Arbetslivsinriktad rehabilitering pågår eller ska påbörjas inom 1-2 månader. Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kan ske i samverkan med till exempel Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren, kommunen eller ett samordningsförbund. En arbetsförberedande insats som Arbetsförmedlingen anvisar en individ till genom programbeslut ska betraktas som en arbetslivsinriktad rehabilitering. Medicinska eller sociala rehabiliteringsinsatser samt aktiviteter * enligt 33 kap SFB kan pågå parallellt. 2. Aktiv samordning övrig: Individen bedöms ha förutsättningar att öka sin förmåga till arbete/studier men är först i behov av medicinska och/eller sociala rehabiliteringsinsatser. Arbetslivsinriktad rehabilitering kan komma att påbörjas senare under ersättningsperioden. Aktiviteter enligt 33 kap SFB kan pågå parallellt. 3. Samordning/planering endast av aktiviteter: Individen bedöms inte ha förutsättningar att öka sin förmåga till arbete eller studier under ersättningsperioden. Arbetslivsinriktad rehabilitering bedöms inte kunna bli aktuellt under ersättningsperioden. Aktiviteter enligt 33 kap SFB pågår eller planeras med syfte att bibehålla kundens nuvarande funktionsförmåga eller hälsotillstånd.

3 4. Samordning är inte aktuellt: Individen bedöms inte ha förutsättningar att öka sin förmåga till arbete eller studier under ersättningsperioden. Arbetslivsinriktad rehabilitering bedöms inte kunna bli aktuellt under ersättningsperioden. Det bedöms inte heller för närvarande vara aktuellt med aktiviteter enligt 33 kap SFB med syfte att bibehålla nuvarande funktion eller hälsotillstånd. 5. Vilande aktivitetsersättning: Det finns ett beslut om vilande aktivitetsersättning på grund av arbete eller studier. Aktiviteter enligt 33 kap SFB kan pågå parallellt. 6. Förlängd skolgång: Det finns ett beslut om aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. Aktiviteter enligt 33 kap SFB kan pågå parallellt. *Med aktivitet avses sådana verksamheter som kan antas ha en gynnsam inverkan på individens sjukdomstillstånd eller fysiska eller psykiska prestationsförmåga (33 kap. 21 SFB). Aktiviteterna ska alltså kunna antas ha en gynnsam inverkan på de förhållanden som medför att individens arbetsförmåga är nedsatt. Aktiviteterna har med andra ord till syfte att öka förutsättningarna för att förbättra arbetsförmågan. Detta innebär att deltagandet i aktiviteter ska syfta till att utveckla individens förmågor, kunskaper och färdigheter så att han eller hon kan ta nästasteg i sin utveckling. Det kan ske genom att t.ex. delta i kurser, föreningsverksamhet, dagverksamhet, idrottsaktiviteter eller ägna sig åt någon hobby eller konstnärlig verksamhet. För samtliga individer har ställning tagits till eventuell rehabiliteringsinsats på tre nivåer: Motiverad, klar för gemensam kartläggning eller inte aktuell i nuläget. Om någon insats bedömts möjlig har tänkbara insatser identifierats. Individen har själv fått ange vad han/hon skulle vilja göra och hur det skulle göras. Resultat Av de 346 individer som kartläggningen omfattat har 131 kallats till kartläggande samtal, varav 107 kom. En stor grupp har diagnoser av den karaktären att samordning inte bedöms aktuell. För vissa individer är samordning/planering av aktiviteter första steget. Några få bedöms vara mogna för arbetslivsinriktad rehabilitering. Av de 107 individer som haft ett kartläggande samtal har 12 stycken bedömts vara redo för artbetslivsinriktade insatser. Avseende frågan vad individen skulle vilja göra och hur det skulle göras framkommer i hög grad önskan om mer eller fortsatt medicinsk rehabilitering och stöd från vården (främst psykiatrin) innan det kan bli aktuellt med att ta ställning till framtida insatser. Ett stort antal behöver även hjälp med att få en fungerande vardagsstruktur (ex. i form av boendestöd) innan man kan fokusera på att ta steget vidare.

4 Framkommer även att en stor del individer vill fortsätta i sin dagliga sysselsättning och att de endast har förutsättningar till detta. De flesta individer som har en neuropsykiatrisk diagnos har haft svårt eller inte kunnat specificera någon önskan/vilja alls. Den genomförda kartläggningen visar på att de bedömningar Försäkringskassan gjort vid beviljande av aktivitetsersättning stämmer väl med de förutsättningar individerna har. Försäkringskassan fokuserar därmed på aktivt arbete med de individer som har förutsättningar till arbetslivsinriktade insatser. En viktig faktor som framkommit i kartläggningen är att de flesta individer är i behov av mycket och kontinuerligt stöd då de själva har stora svårigheter att initiera och upprätthålla kontakter med de olika instanser som de behöver hjälp från. Individerna skulle i hög grad vara behjälpliga av en så kallad Case manager som hjälper till med att samordna alla insatser utifrån individens behov. De flesta individer har många tidigare misslyckanden med sig, vilket resulterat i dåligt självförtroende och stor rädsla för att våga prova något nytt. Det är därför av stor vikt att det finns någon som visar att man tror på dem och att man står kvar oavsett resultat av insatser. Bifogade diagram visar fördelning mellan åldersgrupper, kön, utbildningsnivå, diagnos och klassificering. Samtliga data finns per kommun med avidentifierade uppgifter och kan hanteras/analyseras ytterligare för de kommuner som så önskar Cecilia Honkanen Personlig Handläggare Försäkringskassan LFC Skövde

5 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG KARTLÄGGNING AKTIVITETSERSÄTTNING UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Försäkringskassan

6 Försäkringskassan Kartläggning aktivitetsersättning

7 Försäkringskassan Kartläggning aktivitetsersättning

8 Försäkringskassan Kartläggning aktivitetsersättning

9 Försäkringskassan Kartläggning aktivitetsersättning

10 Försäkringskassan Kartläggning aktivitetsersättning