Uppdragsutbildning SAM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdragsutbildning SAM"

Transkript

1 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Eva Rosén, Samverkansavdelningen Slutrapport Uppdragsutbildning SAM

2 Innehåll. Bakgrund Problemformulering Projektets mål Resursbeslut Arbetsprocess Organisation av projektet Projektperiod och tidsåtgång för medarbetare Budget och resursutnyttjande Projektets resultat och fortsatt implementering Projektets resultat i förhållande till syfte och projektets mål Utnyttjande av projektresultat Hur har resultaten spridits? Fortsatt implementering av projektet och dess resultat Beslutsförslag Erfarenheter och iakttagelser - inledning Uppdragsutbildningens roll och reglering Varför uppdragsutbildning Uppdragsutbildningens särart och former Typer av uppdragsutbildning Historik Kundperspektiv och affärsmässighet Ekonomiska villkor Ekonomisk modell för ett dotterbolag till Miun Holding (nedan kallat Uppdrags AB) Institutioner läge Behov av centralt stöd Nationell utblick Insikter kring marknaden för uppdragsutbildning Nödvändiga förutsättningar oavsett organisationsform Organisationsform (inhouse/uppdrags AB) Anders Stenings erfarenheter Övervägande organisationsform Förslag på organisation, arbetssätt... 29

3 6. Uppdragsteam Affärsområden Möjlig ansvarsfördelning Campus Stockholm Övriga möjliga arbetsområden Verktyg Några punkter att arbeta vidare med Resursbehov Affärsplan Bilagor:. Förslag Riktlinjer för Uppdragsutbildning vid Mittuniversitetet 2. Gällande Riktlinjer för uppdragsutbildning inom Mittuniversitetet 3. Ny anmälningsblankett, framtagen i samarbete med STU 4. Ny produktblad för uppdragsutbildning, framtagen av KOM 5. Förteckning kunder 20 och 202 Tabell Intäkter uppdragsutbildning Tabell 2 Kundkategorier Tabell 3 Poängutbildning... 2 Tabell 4 Antal kunder och uppdragsutbildningsprojekt... 2 Tabell 5 Intäkter uppdragsutbildning fördelat på institutioner... 6 Tabell 6 Exempel på verktyg för att effektivisera hanteringen av förfrågningar och kundkontakter.. 33 Tabell 7 Resursbehov för några olika omsättningsmål Figur Uppdragsutbildningens komplexitet... 6 Figur 2 Uppdragets redovisningsmässiga process... 4 Figur 3 Kundprisets beståndsdelar... 5 Figur 4 Betalströmmar vid Uppdrags AB... 6 Figur 5 Förhållandet mellan grundutbildning och uppdragsutbildning för år

4 . Bakgrund. Problemformulering Mittuniversitetets uppdragsutbildning har bland den lägsta omsättningen bland Sveriges lärosäten och den bedöms idag inte vara samordnad på ett sådant sätt, som säkerställer att lagstiftningen till fullo efterlevs. Uppdragsutbildning är en form av samverkan som bidrar till ökad kvalitet och relevans i grundutbildning och ger lärosätet tillkommande inkomster, samtidigt som företag och samhälle utvecklas. Uppdragsutbildningen nyttiggör Mittuniversitetets kunskapsområden och har potential att vara mer betydelsefull för universitetets verksamhet och varumärke..2 Projektets mål Projektet förväntas resultera i förslag på strukturer, organisation, arbetssätt och användbara modeller för Miuns hantering av uppdragsutbildning, vilket i framtiden ska ge möjlighet för Miun att öka omsättningen, förstärka ekonomin och utöka kontaktytor med näringsliv och samhälle samt nyttiggörande av forskares kompetens..3 Resursbeslut Avsatta resurser enligt rektorsbeslut den 2 oktober 202 MIUN 202/ Arbetsprocess 2. Organisation av projektet Delprojektet har genomförts av Eva Rosén (projektledare) och Marlene Jonsson (kommunikatör). Delprojektet har haft tre avstämningsträffar med de andra två delprojekten och ett par telefonmöten. Projektet har deltagit i nationella sammankomster för uppdragsutbildningssamordnare, genomfört ett antal studiebesök på och telefonmöten med ett antal. Karlstads universitets Uppdrags AB har besökt Mittuniversitetet för erfarenhetsöverföring/utbildning. Projektet har fört diskussioner med prefekter, uppdrags-kontakter, berörd personal vid förvaltningsavdelningar, dekaner och enskilda lärare. Projektledaren har parallellt med projektet på övrig tid tagit i mot förfrågningar och varit rådgivare internt. 2.2 Projektperiod och tidsåtgång för medarbetare Projektet har genomförts med jämn belastning under projektperioden. I genomsnitt har projektledaren lagt ner 60% arbetstid och kommunikatören 23%, vilket motsvarar ca 800 timmar. Ett mindre konsultuppdrag köptes in från Karlstads Universitets Uppdrags AB, för utbildning och dokumentation. 2.3 Budget och resursutnyttjande Projektet har inte förbrukat tilldelade medel. Otydlig beslutsgång och uppföljningsrutiner vad gäller dessa projektmedel har varit försvårande omständigheter och hindrat projektet från att genomföra aktiviteter. 3

5 Projekt inom Kontoklass 3* Kontoklass 4* Kontoklass 5* Kontoklass 9* SUMMA utbildningsstrategin Externa Personal- Drifts- Interna intäkter kostnader kostnader transaktioner/ tilldelade medel Budget Utfall Prognos 0 3. Projektets resultat och fortsatt implementering 3. Projektets resultat i förhållande till syfte och projektets mål Delprojektet syftade till att ser över och ge förslag till system och strukturer för uppdragsutbildning utifrån ett myndighetsövergripande perspektiv och statsmakternas krav, samt: Diskussion om: - Befintliga och potentiella marknader, vad har vi att sälja? - Incitament för ämnen och individer - Begreppet uppdragsutbildning - Ekonomiskt synsätt - Affärsmässighet - Olika former av uppdragsutbildning - Hur gör de svenska förebilderna - Uppdragsfunktion, inhouse alternativt genom ett Uppdrags AB? - Framgångsfaktorer - Nätbaserad uppdragsutbildning Föreslag till: - Mittuniversitetets långsiktiga målsättning - En väl fungerande struktur/handläggningsordning för uppdragsutbildning, både på avdelnings- fakultets och central nivå. - Organisation och bemanning - Ekonomisk modell, inkl. prispolicy - System för kontakter med och analys av marknaden - Hur kvalitetsaspekter ska beaktas i samband med uppdragsutbildning, nyckeltal Delprojektet har levererat alla ovanstående punkter i föreliggande rapport, förutom en diskussion om nätbaserad uppdragsutbildning. Delprojektet har även bidragit till en ökad medvetenhet och motivation för avdelningarnas arbete med uppdragsutbildning, även ett visst stöd till avdelningarna har kunna ges. Delprojektet har också utvecklat samarbeten med andra lärosäten och höjt Samverkansavdelningens kompetensnivå för uppgiften. 4

6 3.2 Utnyttjande av projektresultat Projektet har genomförts av Samverkansavdelningen, där kompetens finns och processledaransvaret för uppdragsutbildningen naturligt ligger. Projektresultatet kan därför direkt implementeras, i det fall beslut fattas enligt föreliggande förslag. 3.3 Hur har resultaten spridits? Projektet har inhämtat synpunkter från olika delar av Mittuniversitetet och resultat kommer att spridas om erforderliga beslut fattas. 3.4 Fortsatt implementering av projektet och dess resultat 3.4. Beslutsförslag - Utse Samverkansavdelningen till processägare inom Miun för uppdragsutbildningsfrågan - Att efter en tillfredsställande juridisk och ekonomisk prövning bilda ett dotterbolag till Miun Holding, med inriktning enligt föreslagen affärsplan. - Anta som inriktning alternativ 4 (som är en alternativ väg mellan i rapporten beskrivnaalt och 3) nedan och tillskjuta motsvarande ekonomiska resurser. - Anta föreslagna riktlinjer - Ge Samverkansavdelningen i uppdrag att tillsammans med ekonomiavdelningen säkerställa finansieringsmodell och vilka personalkostnader som skall belastas av oh-ramen. - Ge Miun Holdings styrelse information om Miuns ställningstagande och behov av bildande av ett dotterbolag med inriktning enligt föreslagen affärsplan och riktlinjer. Mål 208 Resurser Organisationsform Förslag 40 mkr tkr Uppdrags AB Förslag 2 0 mkr 800 tkr Inhouse/SAM Förslag 3 20 mkr tkr Uppdrags AB Förslag 4 30 mkr 400 tkr Uppdrags AB 4. Erfarenheter och iakttagelser - inledning Samverkansavdelningen genomför ett av tre interna delprojekt med inriktning uppdragsutbildning under ht -2 och vt -3. Samverkansavdelningens projekt syftar till att ta fram förslag på en effektiv organisation, rutiner, byggstenar och arbetssätt som kan öka Mittuniversitetets uppdragsintäkter och samverkan med uppdragsgivare i regionen, i Sverige och på sikt även internationellt. Detta delprojekt ger förslag till system och strategi utifrån ett myndighetsövergripande perspektiv, statsmakternas krav, kundernas och avdelningarnas behov. 5

7 KUND STRATEGI FÖR UPPDRAGS- UTBILDNING ÄMNEN REGLERING (STATEN) Figur Uppdragsutbildningens komplexitet Komplexiteten för uppdragsutbildningsfrågan är betydande. I frågan ryms marknadsmekanismer, akademins uppgift och förutsättningar, samt statens reglering. Att bedriva uppdragsutbildning på ett lyckosamt sätt är en komplex uppgift som kräver långsiktiga strategier, en tydlig viljeinriktning och entreprenöriella krafter. Det bör därför noga övervägas vilken ambition som passar Mittuniversitetet. Finns det ett tillräckligt gynnsamt klimat och förutsättningar för att öka omsättningen i nämnvärd omfattning, eller ska ambitionen istället vara hålla en omsättningsnivå på 0-2 miljoner kronor och säkerställer ordning och reda för att uppfylla myndighetsuppgiften och ha en tydligare struktur för verksamheten? En satsning på uppdragsutbildning låter sig inte göras lättvindigt, och är lärosätet inte helt dedikerat, kan det vara bättre att hålla sig till en lägsta nivå. Marknadspotentialen för Mittuniversitetets ämnesområden bedöms vara god och många lärare och avdelningar har visat stort intresse. Mittuniversitetets uppdragsutbildning skulle kunna bli en betydande källa för intäkter, goodwill och samverkan. Utgångspunkten för rapporten har därför varit:. Att omfattningen av Mittuniversitetets uppdragsutbildning väsentligt skall öka 2. Att Mittuniversitetet skall ha tydliga kanaler och en professionell enhetlig hantering av uppdragsutbildning. 3. Att Mittuniversitetet skall uppfylla gällande lagar, föreskrifter och rekommendationer. 5. Uppdragsutbildningens roll och reglering Uppdragsutbildning vid universitet och högskolor är en del av samverkansuppgiften och syftar till att tillgodose arbetslivet med kunskaper som utvecklar personal och verksamheter inom näringsliv och offentlig sektor. Uppdragsutbildningen ger till lärosätet externa intäkter, yrkeserfarenhet, kunskaper och möjlighet till andra samverkansmöjligheter. Uppdragsutbildningen nyttiggör forskning, bidrar till tillväxt och utveckling av grundutbildningens pedagogik och innehåll. Med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas mot avgift från annan än en fysisk person för den som uppdragsgivaren utser. Uppdraget skall avse personalutbildning som är ägnad att få 6

8 betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren eller utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller av biståndspolitiska skäl. Utbildningen kan ges med eller utan högskolepoäng och variera i längd och form. Poänggivande uppdragsutbildning kräver ingen grundläggande behörighet för tillträde till högskoleutbildning och deltagarna har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som högskoleutbildning på grundläggande eller avancerad nivå. Universitet och högskolor säljer också sin kompetens i andra former av externa uppdrag, som redovisningsmässigt benämns som uppdragsforskning, men som kan vara olika utrednings- och utvecklingsuppdrag. Dessa finns i samma kommersiella sfär som uppdragsutbildning som kräver liknande hantering och affärsmannaskap samt med delvis samma reglering, bland annat vad gäller koppling till lärosätets utbildnings- och forskningsområden och krav på full kostnadstäckning. De rutiner och organisation som tas fram för uppdragsutbildning, passar således även för övriga externa uppdrag. Kommersiell verksamhet inom statens myndigheter är starkt reglerad. Vid universitet och högskolor finns undantagsregler som innebär att lärosätena får sälja uppdrag som har en koppling till den utbildning och forskning som bedrivs. Det regelverk som styr uppdragsutbildningen är: - Förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (2002:760) - Högskoleverkets Föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor, HSVFS 2008:2. - Avgiftsförordningen (992:9) - Förordning om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare, förskollärare och viss annan personal (20:83) - Regleringsbrev för bå 203 avseende universitet och högskolor, bilaga 2, 4 samt 5 Föreskrifterna säger bland annat att UoH ska fastställa riktlinjer för sin uppdragsutbildning, att skriftliga avtal ska tecknas mellan högskolan och uppdragsgivaren för all uppdragsutbildning och att det skall finnas en samlad information om lärosätets uppdragsutbildning. Avgiftsförordningen säger att UoH får själva bestämma avgiftens storlek, men att avgiften skall beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Uppdragsutbildning får inte köpas av mellanhand för att sedan säljas av annan part. Holdingbolag som ägs av universitet får dock agera mellanhand, eftersom bolaget agerar i samma koncern. Undantag ges även enligt förordning 20:, till Statens skolverk som får köpa uppdragsutbildning till skolpersonal. Riksrevisionsverket har granskat Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Karlstads universitet. Riksrevisionsverket har anmärkt på följande brister: Avsaknad av sammanhållen funktion med insikt och överblick Bristfällig intern styrning och kontroll Policy saknas, alternativt att policys och interna regelverk inte ger tillräckligt stöd för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett tillförlitligt sätt. Policy och viktiga regelverk efterlevs inte Ansvaret för uppföljning av uppdragsutbildning är inte definierat Denna princip är prövad av Karlstads Universitet och Karlstads Universitet Uppdrags AB. 7

9 Felaktig klassificering av uppdragsutbildning i redovisningssystem (sammanblandas med tjänsteexport som har krav på vinst enligt tjänsteexportförordningen). Brister frekvent i behörig firmateckning av avtal Formella avtal upprättas inte konsekvent Överskridande av behörighet att erbjuda och genomföra uppdragsutbildning (man har sålt uppdrag till privatpersoner) Brister i prissättning och kostnadsfördelning Sammanfattningsvis kräver staten, som uppdragsgivare till lärosätena, att det är ordning och reda, en tydlig samlad och enhetlig hantering av avtal och prissättning uppdragsverksamhet. 6. Varför uppdragsutbildning Uppdragsutbildningens omfattning och grad av professionalitet vid varje lärosäte är i princip av frivillig natur. Det är upp till varje lärosäte hur aktiv man vill vara. Därför är det viktigt att synliggöra incitament och tydliggöra universitetsledningens ambition och vilja. Nedan följer några incitament på lärosätesnivå, för respektive avdelning/ämne och för den enskilde läraren. Incitament lärosäte - Uppfyller samverkansuppdraget - Säkerställer spridning och tillämpning nyttiggörande av universitetets kunskap - Bidrar till regionens/nationens utveckling och tillväxt - Skapar vid god hantering goodwill för Mittuniversitetet - Ökar kontaktytor och skapar möjlighet till andra samverkansformer och intäkter - Skapar kompletterande intäkter Enligt Prop. 202/3:30, Bilaga 8, föreslås att Samverkan premieras efter intäkterna från uppdragsutbildning och uppdragsforskning., vilket skulle innebära att uppdragsutbildningens omfattning kan komma att få betydelse även för tilldelning av anslagsmedel. Incitament avdelning/ämne - Behålla/bredda kompetens - Stärka utbildningens kvalitet - lärarnas interaktion med kursdeltagarna, ger yrkesrelevanta kunskaper tillbaka till studenterna. - Kan skapa en ekonomisk resurs av utvecklingsmedel (gäller vid ett Uppdrags AB). Incitament utförare (lärare/forskare) - Kompetensutvecklande och stimulerande att möta yrkesverksamma deltagare och utbyta erfarenheter. - Möjlighet att skapa utrymme för egna och ämnets utvecklingsaktiviteter (gäller vid bolagisering) 8

10 7. Uppdragsutbildningens särart och former Uppdragsutbildningen är både en verksamhetsform som liknar lärosätenas grundutbildning, till form och vissa studentrekryteringsaspekter, och en särart. Största skillnaden är målgruppen, i form av yrkesverksamma som studerar på uppdrag av sin arbetsgivare och att utbildningen är avgiftsbelagd. Både särarten och likheten jämfört med lärosätets kärnverksamhet får vissa konsekvenser. Likhet Kursplan, samma krav på examination och kvalitet som grundutbildning Registreras i Ladok, vid poängutbildning. Innehållet och ofta genomförandet av utbildningen. Ska planeras in i lärarens årsarbetstid. Studenter som skall rekryteras Många inblandade internt på Miun i processen, vilket kräver en tydlig handläggningsordning. Särart Ingen grundläggande behörighet för högskolestudier krävs. Avgiftsfinansierad med full kostnadstäckning som krav. Arbetsgivaren godkänner deltagandet. Utbildningen skall ha betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren. Målgrupp och metod för studentrekrytering/försäljning. Stort krav på affärsmässighet, marknaden avgör, eftersom det är en kommersiell tjänst. 7. Typer av uppdragsutbildning Uppdragsutbildning kan ges i valfri omfattning, från några timmar till flera års utbildning. Distributionsformen kan vara de som är praktiskt möjliga, det vill säga, helt nätbaserade, nätbaserade med några träffar eller endast fysiska träffar. Geografiskt kan uppdragsutbildning levereras var som helst i världen där kunden önskar. Ibland vill kunden att utbildningen genomförs i sina egna lokaler eller på ett hotell- och konferensanläggning. Ofta vill kunden dock att kursträffarna sker på Mittuniversitetet. Skräddarsydda utbildningar Uppdragsutbildning kan beställas av en enskild uppdragsgivare och utbildningen skräddarsys då enbart efter dennes behov. En grupp företagare eller organisationer kan gå samman och göra en gemensam beställning av en specifik utbildning, som skräddarsys efter gruppens behov. Vid skräddarsydda utbildningar tas en helt ny kursplan fram eller också kan en befintlig kursplan inom grundutbildningen registreras som en uppdragsutbildingskursplan. Öppna utbildningar Med Öppen utbildning avses utbildning som inte är skräddarsydd till specifika uppdragsgivare, utan erbjuds till enstaka företag och organisationer. Öppna utbildningar planeras med stor fördel tillsammans med delar av en tilltänkt målgrupp, för att minimera risken att inte få tillräckligt många deltagare och för att säkerställa att utbildningens innehåll är efterfrågat. Vid öppna utbildningar krävs mer resurser för bland annat, marknadsföringsinsatser, anmälningsfunktion, presentationsmaterial, deltagarkontakter och praktiska arrangemang. 9

11 Mellanhand Inga typer av uppdragsutbildningar får säljas via en mellanhand/återförsäljare. Avtal måste finnas mellan deltagarens arbetsgivare och universitetet. Även fakturan måste skickas från universitetet till deltagarens arbetsgivare. Däremot får universitetet köpa in en försäljningstjänst från ett utomstående företag. Undantaget från denna regel är universitetsägda holdingbolag som anses vara tillräckligt koncernnära, för att en fullmakt kan ges för att teckna avtal i universitets ställe. 8. Historik Omsättningen för uppdragsutbildningen har under den senast 5-årsperioden enligt årsredovisningar, uppgått till mellan 5-7 miljoner kronor. Variationen beror till stor del på statens olika satsningar som får ett stort procentuellt genomslag på en liten verksamhet. Statens satsningar har bland annat varit riktade till skolutveckling, arbetsmarknadsutbildningar, äldreomsorgen och försvarsutbildningar. Åren gjordes en medveden satsning på dåvarande MAMinstitutionen genom uppdragsenheterna Brua (skolutveckling) och Manegen (ledarskapsutbildning), som är en bidragande förklaring till den kraftiga ökningen under den tidsperioden. På nittiotalet fanns också en central funktion för uppdragsutbildning, ISER (Internt stöd för externa relationer) med en uppdragskoordinator på heltid. Under de senaste 5 åren har dock ingen lärosätesgenomgripande satsning gjorts. Det fanns fram till 2006 en central uppdragssamordnare på dåvarande samverkansavdelningen motsvarande 20%. Det fanns vid denna tidpunkt kontaktpersoner för uppdragsutbildningen vid institutionerna som tillsamman med uppdragssamordnaren utgjorde ett nätverk för kompetens- och erfarenhetsöverföring. Sedan 2006 då funktionen togs bort och nätverket lades ned, har institutionerna själva, utan centralt stöd, handlagt hela uppdragsutbildningsprocessen. Fram till 2008 fanns så kallade samverkansmäklare vid varje campusort, som i någon mån hade till uppgift att lotsa uppdragsförfrågningar till respektive institution tog samverkansmäklartjänsterna bort och ersattes med fasta tjänster för student och arbetslivsfrågor samt medfinansiering till projektet Miun Innovation. Inom lärarutbildningen har Mittuniversitetet alltid haft goda och strukturerade samarbetsformer med kommunerna för grundskola och barnomsorg. I dessa nätverk och kontaktytor kanaliseras olika former av samverkansaktiviteter, vilket inkluderar uppdragsutbildning. I dagsläget organiseras samarbetet genom RUN, regionalt utvecklingsnätverk, som även samordnar den av skolverkets beställda lärarfortbildning. RUN är en från den april 203 en del av Samverkansavdelningen. 0

12 Intäkter uppdragsutildning mkr Tabell Intäkter uppdragsutbildning De senaste två åren Mittuniversitets alla institutioner har under 202 bedrivit uppdragsutbildning. Uppdragsutbildningen har minskat i volym med 38% jämfört med 20. Bland annat beror nedgången på minskade uppdrag från Skolverket och förändrade statsbidrag från Skolverket till kommunerna. En stor andel, 68%, utgörs dock fortfarande av uppdrag från Skolverket. Offentlig sektor står för 89% av omslutningen och % avser uppdragsutbildning för näringslivet. Både export- och näringslivsintäkterna är blygsamma, men har ökat något från förgående år Andel av totala intäkten Andel av totala intäkten Förändring i kr mellan Kronor Kronor Fakturerat belopp totalt kr kr -38% Offentlig sektor kr 93% kr 89% -4% Näringsliv kr 7% kr % 4% Export kr % kr 2% 6% Skolutveckling/ lärarutbildning kr 80% kr 74% -42% Skolverket kr 62% kr 68% -32% Offentlig sektor exkl skolutv/lärarutb kr 4% kr 5% -32% Tabell 2 Kundkategorier

13 År Uppdragsutbildning med poäng Antal antagna personer HST Intäkter uppdragsutbildning tkr HST i förhållande till intäkter mkr , , ,2 Tabell 3 Poängutbildning Andelen poänggivande utbildningar har minskat under perioden Varför intresset för poängutbildningar har minskat under denna period är osäkert, möjligen underlaget är litet och känsligt för enstaka händelser.. År Antal kunder Antal projekt Antal kunder > kr Tabell 4 Antal kunder och uppdragsutbildningsprojekt Antal kunder visar hur många organisationer som tagit del av uppdragsutbildning vid Mittuniversitetet och det är ett nyckeltal som skulle kunna mäta nyttiggörande. Kunderna är generellt sett stora eller mycket små. De små kunderna köper enstaka platser i Mittuniversitetets öppna utbildningar, som under året har varit en värmepumpsutbildning och en datautbildning. Befintlig statistik som redovisats ovan och i årsredovisningar, har tagits fram på olika sätt över tid och mätningarna är därför i alla delar inte helt jämförbara över tid, men de ger en indikation på utvecklingstendenser. 9. Kundperspektiv och affärsmässighet Uppdragsutbildningen som verksamhetsart, verkar under kommersiella villkor. Marknaden väljer en utbildningsleverantör som motsvarar dess behov och förväntningar. Kunderna, det vill säga, deltagarnas arbetsgivare, bekostar en utbildning för sin personal i syfte att stärka sin verksamhet i kommersiellt eller samhällsnyttigt syfte. Förväntningarna på lärosätet som uppdragstagare och utbildningsanordnare är därmed detsamma som på ett företag som säljer utbildning. Dessa för företag och organisationers egenfinansierade kompetensutvecklingsinsatser, medför ett stort krav på affärsmässighet, kvalitet och professionella kringarrangemang. Affärsmässigheten innefattar ett professionellt agerande anpassat efter målgruppen i alla led, som bidrar till nöjda kunder och god ekonomi. I det fall en poängutbildning efterfrågas, begränsas konkurrensen till andra lärosäten. Med eller utan synbar konkurrens väljer kunden att köpa eller inte köpa. 2

14 Några förväntade leverabler som kunden förväntar sig av uppdragsutbildningens genomförande 2 : - Relevanta och efterfrågade kunskaper kopplade till kundens arbetsuppgifter - En sammanhållen röd tråd genom utbildningen, att momenten hålls ihop och har en tydlig målsättning - Tydliggjorda förväntningar på deltagarens prestation - Högskolepoäng/kursbevis alternativt diplom efter genomförd utbildning - Engagerade och kunniga kursledare/föreläsare - Utbildningens kringarrangemang måste vara mycket goda, såsom fungerande distansteknik, utförlig information i god tid, snygga anpassade lokaler, bra kaffe och eventuellt måltider samt boende. Den affärsmässighet kunden förväntar sig vid affärsuppgörelsen är3: - En () väg in vid Mittuniversitet, via telefon eller hemsida - En kontaktperson för affärsuppgörelsen (kan sedan tas över av kursledaren) - Flexibilitet och anpassning till kund, inklusive snabbhet - Ett gott affärsmannaskap som i försäljningssituationen har kundens och företagets bästa i åtanke och förmedlar en professionell hantering och intryck vilket innefattar kundbemötande, material, offert/avtalshantering, hemsida och så vidare. Kundbemötande och förståelsen för betalande kunders förväntningar kan utvecklas inom Mittuniversitetet, förslagsvis genom utbildnings- och informationsinsatser till chefer och lärare. 0. Ekonomiska villkor 4 Uppdragsutbildningen är en sk. avgiftsfinansierad verksamhet och måste på lång och kort sikt fullt ut bära sina egna kostnader. Lärosätena är förhindrade att använda grundutbildningsanslag eller forskningsanslag för ändamålet att utveckla eller förvalta insatser som är förknippade med avgiftsbelagd verksamhet, enligt Anslagsförordning (20:223). Utnyttjande av anslagsmedel 0 En myndighet som tilldelats ett anslag har rätt att enligt gällande villkor och bestämmelser använda statens medel för de ändamål som anslaget avser och är skyldig att redovisa utgifter och inkomster mot anslaget enligt 2, 4 och 5. Dock finns möjlighet enligt regleringsbrevet att med anslagsmedel för forskning och grundutbildning samfinansiera lärosätenas bidragsfinansierade verksamhet, men observeras bör att detta gäller inte avgiftsfinansierad verksamhet. Prissättningen av uppdragsutbildning skall för lärosätet följa principen full kostnadstäckning, enligt Avgiftsförordningen 5. Ekonomistyrningsverket förtydligar principen full kostnadstäckning nedan. 2 Framtagna vid workshop anordnad av THU:s uppdragsprojekt, samt hämtade från utvärderade uppdragsutbildningar. 3 Framtagna vid workshop anordnad av THU:s uppdragsprojekt, samt hämtade från telefonintervjuer med personalchefer och från egna erfarenheter. 4 Detta avsnitt har bearbetats av och diskuterats med ekonomiavdelningen 3

15 ESV:s föreskrifter till 5 Avgiftsförordningen För att uppnå full kostnadstäckning i respektive avgiftsbelagd verksamhet ska myndigheten beräkna avgiftsnivån så att den långsiktiga självkostnaden täcks. Detta innebär att avgifterna ska beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader. Inom Mittuniversitetet finns kalkylmallar som skall användas vid uppdrag och bidrag. I kalkylerna skiljer man på direkta och indirekta kostnader. Direkta kostnader uppstår och är direkt kopplade till den aktivitet som genomförs. Exempel på direkta kostnader: - Ämnets nedlagda timmar för utveckling, offertunderlag och genomförande av uppdraget - Kostnader för externt anlitat kompetens - Lokalhyra - Administration med direkt koppling till uppdraget d v s utöver förvaltningens/fakultetens normala tjänster, t ex mottagande av anmälningar, information till deltagarna, fakturering. - Kostnader för praktiska arrangemang, resor, traktering, material och dylikt. - Kostnader för försäljning och marknadsföring av det aktuella uppdraget. - Eventuella kompetensutvecklingskostnader kopplad till aktuellt uppdrag. Indirekta kostnader är kostnader som inte är kopplad till en bestämd aktivitet utan är gemensam för flera eller samtliga aktiviteter. Exempel på indirekta kostnader är gemensam administration inom förvaltning, bibliotek, fakulteter och institutioner. Finansieringen av indirekta kostnader utgår från Sveriges universitets- och högskolors förbunds (SUHF:s) redovisningsmodell för direkta och indirekta kostnader. Indirekta kostnader fördelas på aktiviteter som genomförs inom kärnverksamheten (ex uppdragsutbildning) via ett procentpåslag på aktivitetens direkta lönekostnad. Skulle Mittuniversitetet välja att ha en utökad administration som endast är gemensam för all uppdragsutbildning ses detta som indirekt kostnad för uppdragsutbildning och finansieras via ytterligare påslag på direkt lön inom uppdragsutbildning. Denna avdelning kan då jobba aktivt och ordnat med uppdragsutbildning, med ambitionen att öka volymen. Offert Avtal Projekt öppnas Kostnadskalkyl Genomförande, intäkter och kostnader bokförs Uppdraget genomfört - Projekt avslutas Över/ underskott överförs till myndighetskapitalet Figur 2 Uppdragets redovisningsmässiga process Vid uppstart av såväl uppdrags- som bidragsprojekt gäller Mittuniversitetets beslutade handläggningsordning för projektansökningar. Där framgår bland annat att uppdragets aktivitets- /projektnummer skall avslutas när uppdraget är slutfört. 4

16 Regleringen kring uppdragsutbildningens ekonomi är i vissa delar otydlig. SUHF:s redovisningsmodell berör inte externa uppdrag, utan lärosätena får i dagsläget själva bedöma hur overheaden för uppdrag skall beräknas. Några tillfrågade lärosäten har samma princip som Mittuniversitetet tillämpar just nu, det vill säga att externa uppdrag har samma overhead som forskning. Detta är dock något ekonomiavdelningen inför kommande budgetår, kommer att ta upp i SUHF-gruppen och arbeta vidare med internt. Exempel på frågor där regelverket inte är helt tydligt: - Hur kan över/underskott hanteras på ett smidigt och utvecklingsinriktat sätt? - Kostnadstäckningen skall vara på några års sikt, vad innebär det i praktiken? - Vilka uppgifter kan rymmas inom den ordinarie overheaden och vilka uppgifter måste täckas genom ett särskilt påslag eller avgift för uppdragsutbildningen? - Hur täcker man nedlagd tid för offertarbete, i de fall offerten inte antas? - Hur kan ett startkapital som syftar till att över tid öka Mittuniversitetets omsättning, finansieras? 0. Ekonomisk modell för ett dotterbolag till Miun Holding (nedan kallat Uppdrags AB) Om Mittuniversitetet skulle välja att förmedla uppdragsutbildningen genom ett Uppdrags AB, kan en serviceavgift och ett uppdragsöverskott räknas in i offerten. Överskott kan allokeras till utvecklingsaktiviteter för respektive ämne. I det fall ett överskott upparbetas inom holdingbolaget kan detta ackumuleras över årsskiften. Eventuell vinst kan komma att beskattas med aktuellt års procentsats för bolagsskatt. I praktiken skulle detta innebära att respektive ämnes vinst bokförs separat och ämnet kan sedan belasta bolaget med kostnader för utvecklingsaktiviteter. Denna vinst bör rimligtvis främst användas för utveckling av nya uppdrag, kompetensutveckling, men skulle också kunna användas lite friare för exempelvis kostnader för doktorand och ämnets personalutvecklande aktiviteter. I det offererade priset ryms 5 delar. Kostnadsdel nummer, 2, 4, 5 kan tas ut även av myndigheten genom en uppdragsfunktion, men inte, nr 3, en vinstandel. Nummer och 2 är kostnader som avdelningen har oavsett organisationsformen för uppdragsförmedling och som antingen bolaget eller internfunktionen faktureras/internfaktureras för. Totalt kundpris. Alla direkta kostnader för ämnet 2. Fakultetsoverhead 5/53% 3. Vinst för ämnet (endast i bolag) 4 Direkta kostnader för bolaget/ uppdragsfunktionen 5.Serviceavgift ca 5-5% Figur 3 Kundprisets beståndsdelar För att kunna jobba aktivt och ordnat med uppdragsutbildning, med ambitionen att öka volymen, så kommer en startsträcka krävas för att uppnå full kostnadstäckning. Med en efterhand ökad försäljning 5

17 kan uppdragsutbildningen i ett Uppdrags AB bli mer och mer självgenererande och en mindre andel overheadfinansierade tjänster kan komma att nyttjas. Därför kan ett Uppdrags AB på sikt vara ekonomiskt fördelaktigt. Betalströmmarna gentemot ett Uppdrags AB kan formas på olika sätt. I förslaget nedan fakturerar Uppdrags AB kunden och respektive fakultetsavdelning fakturerar Uppdrags AB för lärartiden. I detta fall har Uppdrags AB:et inte egen anställd personal, utan köper sin administrativa personal av Miun. Miun säljer här ut sitt administrativa och samordningsansvar, som ingår i fakultetsoverheaden till Uppdrags AB:et. Figur 4 Betalströmmar vid Uppdrags AB. Institutioner läge En genomlysning av institutionernas läge, ambition och organisation vad gäller uppdragsutbildning har genomförts genom samtal med tidigare prefekter och dekanerna. Möten har också genomförts med personer på institutionsnivå som handhar uppdragsförfrågningar och i ett fall en ledningsgrupp. Alla institutioner har uppdragsutbildning i någon omfattning. Institution 20 Intäkter tkr 202 Intäkter tkr UTV/RUN SOA IHV HUM SHV ITM NVD THU Tabell 5 Intäkter uppdragsutbildning fördelat på institutioner UTV är enligt tradition den mest aktiva institutionen vad gäller uppdragsutbildning, tack vare sitt väl upparbetade samarbete med regionens kommuner. UTV svarar ibland på offentliga anbudsförfrågningar och har en vilande centrumbildning som vid behov kan aktiveras. RUN samordnar uppdrag från skolverket och kanaliserar också uppdrag från kommunernas skolorganisationer. HUM 6

18 är den institution som omsätter mest uppdragsutbildning i förhållande till sin storlek, vilket härrörs från Lärarlyftets språkutbildningar. Alla institutioner upplever sig ha säljbara ämnesområden. Det som skiljer är att vissa institutioner har ämnen som främst riktar sig till näringslivet, vilket är en mer svårarbetad marknad. Ambitionen med sin uppdragsutbildning är också en avgörande faktor. De ämnesområden som är aktuella för Skolverkets uppdrag, har tillgång till en storköpskund som kan ha lång framförhållning. På många institutioner finns inget utrymmer för att planera med luft i tjänsterna, för att kunna svara upp mot uppdragsförfrågningar som inte har ett halvårs framförhållning. Några institutioner säger sig dock inte har några problem att leverera inkomna förfrågningar med ganska kort framförhållning. Vid några få institutioner finns samverkans-/uppdragskoordinator med en liten nedsättning i tjänsten för tjänsten. Institutioner med en hög andel professorer upplever att utbildningarna blir dyra i förhållande till marknadsmässig nivå, med anledning av den höga timkostnaden. Några institutioner anser att uppdragsutbildningen inte får ta över och man vill inte snedvrida konkurrensen med företag på marknaden med utbildningar på för låg nivå. Uppdrag som genomförs med koppling till forskning, där är man mer angelägen att öka omsättningen. Institutioner med god tillströmning av forskningsmedel ser små ekonomiska incitament att aktivera sig för uppdragsutbildning, men vill ändå bidra när så är möjligt för att de tycker att det ger goda erfarenheter tillbaka. Ibland köps extern kompetens in. I undantagsfall förekommer det att all kompetens förutom examinatorn köps in. Kopplingar med YH-utbildningar finns på några håll och även fast dessa inte klassificeras som uppdragsutbildning ger de goda branschkontakter som i sin tur kan generera uppdragsutbildning. Någon institution nämner att uppdragsutbildningen bör finnas i en större regional kontext, i en regional utbildningsstrategi. RUN:s modell för nära samarbete för branschen, skulle kunna användas för andra affärsområden. Vid yrkesutbildningarna finns upparbetade samarbeten med arbetslivet, framförallt med kommuner, landsting och myndigheter, bland annat genom, omfattande praktik vid utbildningen men också genom forsknings- och utvecklingssamarbeten. Några institutioner undrar över oh-modellen, vilka stödtjänster som ingår i overheaden, vad full kostnadstäckning innebär, hur retroaktiv utvecklingstid hanteras och möjligheten att hantera överskott. Det anses som ett problem att pengarna måste vara slut när uppdraget är slut och att varje uppdrag behöver ett eget projektkonto. Att sälja ströplatser vid befintliga grundutbildningar är en möjlighet få känner till och flera vill nyttja mer. Sammanfattningsvis är de största hindren för ämnena att genomföra mer uppdragsutbildning: - Svårt att planera in luft i tjänsterna för att ha en beredskap för att ta på sig uppdragsutbildning - Marknadens krav på snabba leveranser - Det finns inga resurser för att svara på offentliga anbudsförfrågningar och utveckla utbildningar man inte säkert vet blir av (önskar sig därför möjligheten till ett villkorslån för utvecklingsresurser, som betalas tillbaka om utbildningen blir av.) - Kan inte marknadsföra och sälja uppdragsutbildning. 7

19 - Processen är för krånglig och snårig, man måste ofta ordna allt själv som lärare. - Vet inte om det är en prioriterad uppgift och om det är värt att anstränga sig..2 Behov av centralt stöd Alla prefekter uttrycker ett behov av centralt samordnande expertstöd. Några prefekter uttrycker att de vill fokusera på innehållet och ha stöd med allt annat. Några prefekter exemplifierar områden som man anser att en uppdragsfunktion bör ansvara för: Försäljning och marknadsföring och grafisk profil Träffar för alla som är uppdragsansvariga vid varje avdelning, för konkreta samarbetsmöjligheter, kunskapsöverföring och inspiration. Bra kanaler. En Miun-gemensam ingång, hemsida och funktion, för uppdragsförfrågningar och kontakt. Hantering av formalia, offerter, avtal, regler Konferensservice som tar hand om praktiska arrangemang, lokaler, fika, mappar, material osv Ta fram ett Miun-gemensamt transparant timberäkningssystem (faktor för exempelvis föreläsning, examination, seminarie/workshop/labb). Ta fram ett Miun-gemensamt förhållningssätt (grepp) och ambition som vägledning. Ta fram en Miun-gemensam handläggningsordning, vem som gör vad Upparbeta kundkontaker och fånga upp efterfrågan Hålla kontakter med slutkunden Implementera ett gemensamt CRM-system (custom relation manager) behövs för att få koll på vilka företag och organisationer vi samarbetar med. 8

20 2. Nationell utblick 2,00 0,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 Uppdragsutbildning i förhållande til grundutbildning (%) UU LU GU SU UmU LiU KI KTH Ch LTU KAU LNU ÖRU Miun BTU HöB HöD HöG HöH HöJ HKr HSk MdH MaH Figur 5 Förhållandet mellan grundutbildning och uppdragsutbildning för år 20 Hur mycket uppdragsutbildning som produceras i förhållande till ramanslaget för grundutbildning är förvånansvärt lika. De lärosäten som har en tydlig strategi och ett genomgripande organisation för sin uppdragsutbildning ser inte ut att få utslag i omsättning i den omfattning man kan förvänta sig. De lärosäten med störst ramanslag ligger också högt vad gäller uppdragsutbildning, utan att på alla ställen vara särskilt organiserade. I Linnéuniversitetets uppdragsomsättning ligger troligtvis polishögskolan, varför de ligger högt. KI ligger även väldigt högt, vilket torde förklaras av att de har omfattande kompetensresurser och ett efterfrågat kompetensområde, där landstingen är en stor beställare. Det ska noteras att år 20 var ett bra år för Mittuniversitetets uppdragsutbildning och att noteringen ändå ligger bland de lägsta i landet. 202 uppgår Mittuniversitetets uppdragsutbildning till,9% av grundutbildningen. En utmanande, men ändå möjlig målsättning på några års sikt, skulle för Mittuniversitets uppdragsutbildning kunna vara 6% av ramanslaget för grundutbildningen, vilket utgör 30 miljoner kronor. Svenska lärosäten verkar ha fått ett nyvaknat intresse för uppdragsutbildning. Man ser på många håll just nu över sin organisation för uppdragsutbildningen för att kunna höja ambitionsnivån och graden av effektivitet. Detta nyvaknande torde vara en följd av neddragna takbelopp och de positiva bieffekter som följer av att bedriva uppdragsutbildning. Efter samtal med och information från en rad lärosäten vid nationella uppdrags- och samverkanskonferenser samt vid avsatta möten 5, utkristaliserar sig tre grader av engagemang vad gäller uppdragsutbildning: 5 Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Chalmers Education Professional AB, Karlstads Universitets Uppdrags AB, Umeå Universitet, Högskolan i Skövde, Spetsa AB/Linköpings universitet, Örebro universitet 9

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Vilka universitet och högskolor har utbildningsbolag för uppdragsutbildning?

Vilka universitet och högskolor har utbildningsbolag för uppdragsutbildning? Vilka universitet och högskolor har utbildningsbolag för uppdragsutbildning? EN K ARTL ÄGGNING Högskoleverkets rapportserie 2005:5 R Högskoleverket 2005 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99

Läs mer

Det interna arbetet med uppdragsutbildning vid Karlstads universitet. UniLink-konferensen 3-4 oktober 2012

Det interna arbetet med uppdragsutbildning vid Karlstads universitet. UniLink-konferensen 3-4 oktober 2012 Det interna arbetet med uppdragsutbildning vid Karlstads universitet UniLink-konferensen 3-4 oktober 2012 Innehåll Förutsättningar och bakgrund Team Uppdrags AB Så arbetar vi internt Resultat Karlstads

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter

Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund

Läs mer

Delrapport Internationell marknadsföring

Delrapport Internationell marknadsföring Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Internationell marknadsföring Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problemformulering 1.2 Projektets

Läs mer

Regler för uppdragsutbildning

Regler för uppdragsutbildning Dnr: ST2013/237-1.1. Regler för uppdragsutbildning Beslutat av Universitetsdirektören Gäller från 2013-11-01 Beslutat av: Universitetsdirektören Beslutsdatum: 2013-10-29 Dnr: ST2013/237-1.1. Innehåll 1.

Läs mer

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Minnesanteckningar 2012- års UniLink-konferens Det interna arbetet med uppdragsutbildning

Minnesanteckningar 2012- års UniLink-konferens Det interna arbetet med uppdragsutbildning Minnesanteckningar 2012- års UniLink-konferens Det interna arbetet med uppdragsutbildning Detta är minnesanteckningar och vi friskriver oss ifrån eventuella missuppfattningar rörande frågor och svar. I

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Uppdragsutbildning en analys av Unionen

Uppdragsutbildning en analys av Unionen Uppdragsutbildning en analys av Unionen 1 2 Innehåll Inledning... 4 Vad är en uppdragsutbildning?...5 Såhär fungerar en uppdragsutbildning... 6 Möjliga utvecklingsområden inom utförandet av uppdragsutbildningar...

Läs mer

Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Umeå universitet 2008 2011. Fastställd av rektor den 11 december 2007

Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Umeå universitet 2008 2011. Fastställd av rektor den 11 december 2007 Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Umeå universitet 2008 2011 Fastställd av rektor den 11 december 2007 Innehåll Inledning... 2 Dokumentets status... 2 Definitioner av uppdragsutbildning... 2 Tillämpligt

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015

HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 Gemensamma förvaltningen DATUM: November 2014 BESLUTAD AV: Jörgen Tholin KONTAKTPERSON: Johan Johansson GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN Gemensamma förvaltningen

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen UFV 2011/1902 Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid Fastställd av universitetsdirektören 2012-01-12 Reviderad 2012-09-04 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 Organisation och ansvarsfördelning

Läs mer

Revisionsplan för 2015

Revisionsplan för 2015 Dnr SLU ua 2014.1.1.2-4530 2014-Exp: 2014-12- Styrelsen BESLUT Internrevisionen 2014-12-16 Rektor Revisionsplan för 2015 Beslut Styrelsen för SLU beslutar: att fastställa internrevisionens revisionsplan

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Socialrätt för arbetsledare - rättssäkerhet och kvalitet inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorger om personer med funktionsnedsättning

Läs mer

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet.

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. 1 Rutin för SK-kurser SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. Uppdraget att anordna SK-kurser söks i konkurrens med andra

Läs mer

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning Revisionsrapport Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Datum Dnr 2012-02-13 32-2011-0676 Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Regeringsbeslut II 2-06-11 N/4796/SUBT Näringsdepartementet Statens väg- och transportforskningsinstitut Olaus Magnus väg 35 58195 Linköping Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Interna rutiner för uppdragsutbildning vid Högskolan i Borås

Interna rutiner för uppdragsutbildning vid Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS INTERNA RUTINER Sida 1(8) GF/Avd. för utbildnings- och forskningsstöd Carina Théen 2009-02-16 Interna rutiner för uppdragsutbildning vid Högskolan i Borås Dessa Interna rutiner tillsammans

Läs mer

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader 1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282 Revisionsrapport Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Datum Dnr 2004-04-02 32-2003-0282 Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003 Riksrevisionen har granskat Högskolans i Halmstad (högskolan) årsredovisning,

Läs mer

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB R5 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1 (5) Göteborgs universitet Box 100 405 30 GÖTEBORG Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB Riksrevisionsverket (RRV)

Läs mer

Anmälan mot Karolinska institutet för en viss uppdragsutbildning

Anmälan mot Karolinska institutet för en viss uppdragsutbildning Karolinska institutet Rektor 171 77 STOCKHOLM Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-563 087

Läs mer

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan 2015-05-29 Johan Blaus Varför initierade KTH ett projekt om samverkan? Svenska lärosäten kan förstärka sin förmåga att arbeta strategiskt med samverkan

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser

89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-02-18 Nr 1:2013 89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser Beslut Högskolestyrelsen beslutar att fastställa redovisningen enligt lag om insyn

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634

Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Rambeslut Styrelse uppdrar åt rektor att implementera ett lokalkostnadsfördelningsprogram (LKFP) från den 1:e januari 2006

Läs mer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer Offertförfrågan Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270 Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer (Förskolelyftet II) Skolverket avser med denna förfrågan

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Syftet med den nya redovisningsmodellen

Syftet med den nya redovisningsmodellen AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med

Läs mer

Förfrågan om att anordna den treåriga befattningsutbildningen. förskolechefer och annan person med motsvarande ledningsfunktion.

Förfrågan om att anordna den treåriga befattningsutbildningen. förskolechefer och annan person med motsvarande ledningsfunktion. Intresseförfrågan Utvecklingsavdelningen 1 (5) Dnr 2014:00448 Förfrågan om att anordna den treåriga befattningsutbildningen Rektorsprogrammet för rektorer, förskolechefer och annan person med motsvarande

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun 11 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 7 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport. Anställdas bisysslor/sidouppdrag Östersunds kommun. 2010-03-30 Anneth Nyqvist

Revisionsrapport. Anställdas bisysslor/sidouppdrag Östersunds kommun. 2010-03-30 Anneth Nyqvist Revisionsrapport Anställdas bisysslor/sidouppdrag Östersunds kommun 2010-03-30 Anneth Nyqvist 2010-03-30 Anneth Nyqvist, uppdragsledare/projektledare 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast

Läs mer

UPPFÖLJNING FÖR PERIODEN JUNI - AUGUSTI AV. Uppdrag. Mål

UPPFÖLJNING FÖR PERIODEN JUNI - AUGUSTI AV. Uppdrag. Mål HÖGSKOLAN I BORÅS Gemensamma förvaltningen Högskolekansliet Åsa Dryselius, avdelningschef 2012-09-20 UPPFÖLJNING FÖR PERIODEN JUNI - AUGUSTI AV HÖGSKOLEKANSLIETS MÅL ENLIGT VERKSAMHETSPLAN 2012 Uppföljningen

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Revisionsrapport. Konsumentverkets årsredovisning 2006. Sammanfattning. Avyttring av tidningen Råd & Rön. Konsumentverket Box 48 651 02 KARLSTAD

Revisionsrapport. Konsumentverkets årsredovisning 2006. Sammanfattning. Avyttring av tidningen Råd & Rön. Konsumentverket Box 48 651 02 KARLSTAD Revisionsrapport Konsumentverket Box 48 651 02 KARLSTAD Datum Dnr 2007-03-22 32-2006-0714 Konsumentverkets årsredovisning 2006 Riksrevisionen har granskat Konsumentverkets årsredovisning, beslutad 2007-02-21.

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Anställdas bisysslor

Anställdas bisysslor Revisionsrapport Anställdas bisysslor Krokoms Kommun Anneth Nyqvist December 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning

Läs mer

STRATEGI FÖR VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2013 2017

STRATEGI FÖR VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2013 2017 T E T E T I S R E V I N U T MIT STRATEGI FÖR VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2013 2017 Strategi för verksamhetens förutsättningar 2013-2017 Dnr: MIUN 2012/612 Foto: Sandra Pettersson. Strategi för verksamhetens

Läs mer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer samhällsskydd och beredskap 1 (6) Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer Anslag 2:4 Krisberedskap, budgetåret 2014 samhällsskydd och beredskap 2 (6) Villkor för

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll Fastställd av rektor 2014-02-04 Innehållsförteckning Inledning 3 1 Processen för intern styrning och kontroll 3 1.1 Riskanalyser 4 1.1.1 Riskidentifikation 4 1.1.2 Riskvärdering

Läs mer

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557 Sid 1 (7) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2006-10-16 Rektors stab Lars Rydberg Sammanfattning av budgetpropositionen för 2007 1. Grundutbildningen 1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Örebro en av de snabbast växande kommunerna 142 000 invånare 2014 Vi växer ca 2 000 invånare

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten

SUHF-modellen i verkligheten SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Internfakturering 14 MARS 2014

Internfakturering 14 MARS 2014 Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket

Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket 2010-02-16 1 Att ta tillvara kompetens Allt viktigare (internationellt och i Sverige), t.ex. EQF Genom

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer

Projektplan. Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter. Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter

Projektplan. Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter. Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter Upprättad av: Version: Maria Evans, HUV Cathrine Gladh, NMT Olof Nilsson, processledare 1.0 Dokumentansvarig: Datum Maria Evans, HUV

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr Revisionsrapport Lantmäteriet 801 82 Gävle Datum Dnr 2011-01-20 32-2010-0663 Löpande granskning 2010 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet bland annat granskat I-divisionens

Läs mer

INSTRUKTIONER INFÖR ANSÖKAN TILL VAL VIDAREUTBILDNING AV LÄRARE SOM SAKNAR LÄRAREXAMEN

INSTRUKTIONER INFÖR ANSÖKAN TILL VAL VIDAREUTBILDNING AV LÄRARE SOM SAKNAR LÄRAREXAMEN INSTRUKTIONER INFÖR ANSÖKAN TILL VAL VIDAREUTBILDNING AV LÄRARE SOM SAKNAR LÄRAREXAMEN Följande dokument måste bifogas din ansökan Tjänstgöringsintyg - Se mer information i blanketten UNDER PUNKT 4. Intyg

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning

Läs mer

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED 1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer