Två projekt, en teori

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Två projekt, en teori"

Transkript

1 Två projekt, en teori Linda Sjöblom & Victor Stenström Högskolan på Åland serienummer 38/2014 Hospitality Management Mariehamn 2014 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Hospitality Management Linda Sjöblom, Victor Stenström Två projekt, en teori Karin Limnell, Ulla Vuolteenaho-Janzon Krutbyn Ab, Smakbyn - Åland Abstrakt: Vårt huvudsyfte med arbetet är att undersöka om det är möjligt att utföra två helt olika projekt utgående från samma teorier. Bisyftet är att utföra varsitt projekt. I arbetet presenteras teorier om projekt, olika faser i ett projekt och projektledning. I den praktiska delen har vi utfört var sitt projekt. Ena projektet gick ut på att fräscha upp ett nerlagt internat så att det kunde hyras ut till övernattande gäster och det andra projektet var att under två helger arrangera brunch på en restaurang där det i normala fall inte ingår i konceptet. Vår slutsats är att det är möjligt att genomföra två helt olika projekt utgående från samma teorier, förutsatt att grundplaneringen görs bra. Nyckelord (sökord): Projekt, Projektplanering, Projektplan, Projektledning, Praktiskt arbete, Brunch, Internat Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 38/ Svenska 59 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Hospitality Management Linda Sjöblom, Victor Stenström Two Projects, One Theory Karin Limnell, Ulla Vuolteenaho-Janzon Krutbyn Ab, Smakbyn - Åland Abstract: The purpose of this work is to evaluate if it is possible to carry out two totally different projects implementing the same theories. In the beginning of the thesis we present theories about projects and different phases in projects followed by project leading. In the practical part of the work we carry out one project each. One project was to refresh an old boarding-school so that it could be rented out to guests. The other project was to arrange a brunch for two weekends at a restaurant that usually does not have that in its concept. Our conclusion is that it is possible to carry out two totally different projects implementing the same theories, provided that the planning is done properly. Key words: Project, Project planning, Project plan, Project leading, Brunch, Boarding-school Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 38/ Swedish 59 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund Syfte och frågeställning Arbetets struktur Avgränsningar PROJEKT Vad är ett projekt? Definition av projekt Olika former av projekt Projektorganisationen En personsprojekt En modell för att hantera projekt Polyas metod En generell modell för projekthantering Anpassa projektplanerna Projektdokument Tidsplanering PROJEKTLEDAREN Vad innebär att vara projektledare? Projektledarens uppgifter Projektledarens egenskaper Projektledarens kompetens Förmågan att leda sig själv Olika ledarstilar Den auktoritära ledarstilen Den deltagande ledarstilen

5 Den delegerande ledarstilen Situationsanpassat ledarskap PROJEKT 1. GÄSTHEM PÅ JOMALA GÅRD Jomala Gård Internatet på Jomala Gård Dagbok Vad blev ogjort? Lägga ner projekt PROJEKT 2. BRUNCH PÅ SMAKBYN Uppdraget Vad är Smakbyn Dagbok Första helgen Andra helgen ANALYS SLUTSATSER KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Uppdragsbeskrivning Kostnader för internatet Artikel Osäkert om familjepark Planläggning Uvärdering av Linda Pressmeddelande brunch Bunch menyn 5

6 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Ända sedan vi började fundera kring våra examensarbeten, så har vi haft i tankarna att göra ett praktiskt slutarbete för att det var vi mest intresserade av. Frågan har bara varit: om vad skall vi göra den praktiska biten? Bakgrunden för vårt arbete är att vi båda är väldigt praktiskt lagda och intresserade av att jobba med projekt och projektledning. Vi beslutade oss för att göra varsitt projekt och skriva en gemensam teoridel. Vi har olika inriktningar på utbildningen och därav kom tanken att vi skulle göra två helt olika projekt individuellt och sedan jämföra dem. Vi har valt våra projekt enligt inriktning på utbildningen och personliga intressen. I det ena fallet dök tanken upp i samband med en kurs i tjänsteutveckling då vi besökte en nerlagd lantbruksskola där det skall byggas en familjepark. På området finns också ett internat som stod oanvänt och kunde användas som vandrarhem. Vid närmare förfrågan om projektuppdrag i början av 2014 så visade det sig att det mest brådskande på området, och som Krutbyn Ab gärna tog emot hjälp med, var att få igång en logiverksamhet i det gamla internatet, eftersom de till sommaren 2014 ville hyra ut rum till grupper. Därmed var det ena praktiska arbetet bestämt. I det andra fallet var Smakbyn på Åland, intresserade av att testa ett nytt koncept för restaurangen. Det föll sig naturligt att ge projektuppdraget till den ena av oss, eftersom Smakbyn i detta fall också varit personens arbetsgivare innan. De ville veta om brunchservering kunde fungera på Smakbyn, och ifall konceptet visade sig vara lyckat, var tanken att det skulle bli ett återkommande inslag i verksamheten. Projektet i detta fall var att arrangera brunch under två helger i rad i oktober

7 1.2. Syfte och frågeställning Huvudsyftet med vårt arbete är att undersöka om vi utgående från samma projektteorier kan genomföra två helt olika projekt. Bisyftet är att utföra varsitt projekt. Den huvudsakliga frågeställningen lyder: Går det att genomföra två olika projekt utgående från samma projektteorier? Vidare vill vi för att kunna utreda bisyftet besvara frågan om vi har den projektledar kompetens som krävs Arbetets struktur Arbetet grundar sig på en teoretisk del där vi beskriver teorier angående projekt och projektarbete. Dessa skall vi sedan följa då vi går in i projektdelen och gör våra skilda projekt. Det ena projektet är att fräscha upp ett gammalt internat på Jomala Gård där det en gång varit en lantbruksskola. I internatprojektet ingår också att se till att de handlingar som behövs är uppdaterade och att arrangera en plats där de boende kan äta frukost. Det andra projektet består av att arrangera en brunch under två helger på hösten Denna skall genomföras på restaurang Smakbyn i Saltvik. Efter att de praktiska bitarna är genomförda går vi igenom hur projekten gick och om det var möjligt att utföra båda projekten med samma teorier som grund. Vi gör också kvalitativa intervjuer med våra uppdragsgivare om hur de tycker att vi klarade våra uppdrag Avgränsningar Vi har valt att utesluta litteratur utanför norden, eftersom projekt här är en vanlig arbetsform och det finns gott om litteratur i ämnet. 7

8 Vi har avgränsat oss ifrån andra projekt än de som vi själva genomfört. 2. PROJEKT 2.1. Vad är ett projekt? Projekt i olika former har funnits i alla tider. Människor har arbetat tillsammans i grupper och samhällen för att klara överlevnaden genom att jaga och röja ny åkermark. Idag skulle vi också säga att byggandet av den kinesiska muren, eller månlandnigen var ett projekt. (Jansson & Ljung, 2001, s. 27) Idag används projektbenämningen för många vardagliga händelser. Ett projekt kan t.ex. vara att komma i form inför sommaren, resa på semester med familjen eller att renovera det gamla huset. I samhällslivet får vi människor att ta ställning till olika saker som att bygga ett nytt övergångsställe vid skolan eller att locka företag att starta verksamhet i regionen. I arbetslivet är exempel på projekt då det utvecklas nya produkter, då en kund vill ha en stor leverans som skall klaras av på en bestämd tid eller en ny arbetsmetod skall införas på arbetsplatsen. (Jansson & Ljung, 2001, s. 27) Att använda ordet projekt som vi gör idag blev allmänt på 60- och 70-talet. Med projekt menar vi avgränsade engångsuppgifter. Projektledaren, en direkt översättning av den engelska benämningen project manager, är den person som leder utförandet av denna avgränsade engångsuppgift som har ett på förhand bestämt slutresultat och också bestämda tids- och kostnadsramar. (Jansson & Ljung, 2001, ss ) Projekt som arbetsform är effektivt då det behövs förnyelse och förändring. Karakteristiskt är att de har på förhand bestämt slut och fastslagna mål. Projekt startas, genomförs och avvecklas. Det innebär att för varje projekt finns en ny uppgift att lösa som i början inte har färdigt bestämda arbetsrutiner och arbetsformer, de utformas speciellt beroende på projekt. (Börjeson & Lisiderius-Gustavii, 2002, s. 9) För projektarbete krävs en tillfällig organisation som efter att uppgiften är slutförd avvecklas. Arbetet har oftast ett bestämt syfte. Det är en resultatorienterad arbetsform 8

9 som på ett strukturerat sätt går från en idé via handling till ett slutresultat. (Carlson & Nilsson, 2002, s. 11) I många frågor och arbetssituationer är projekt ett passande val av arbetssätt. Till exempel utredning, gruppdiskussion eller brainstorming kan också vara lämpliga sätt att ta itu med speciella uppgifter. Projekt som arbetsform kan till och med vara olämpligt. Problemen som skall lösas måste passa för projektarbete och de som är inblandade måste förstå och se sin roll i arbetet. (Börjeson & Lisiderius-Gustavii, 2002, s. 10) Definition av projekt Det går att definiera projekt på flera olika sätt, från det vardagliga till mer officiella. (Börjeson & Lisiderius-Gustavii, 2002, s. 11) Vardagsdefinition För de flesta av oss betyder projekt ett arbete som har ett tydligt mål och som skall bli klart på en viss tid. Det handlar också om kreativa sätt att lösa olika problem. Det finns någonting som en organisation vill ändra på, eller utveckla för att klara sig i konkurrensen och för att möta kundernas och omvärldens behov. Alla brukar vara överens om att projekt är något som startas, arbetas fram till, som t.ex. produktutveckling eller andra behövliga förändringar i verksamheten, för att sedan, då de är genomförda, avslutas. Projektet har ett eller flera klart definierade mål. Projektet ska lösa vissa problem/frågor på avsedd tid. Har egen budget och egen administration. Har egen organisation och kompetens. Berör ofta flera intressenter/olika intressen. Är något tillfälligt, dvs. startar, genomförs och avslutas. Har egna arbetsformer och egen metodik. Kräver minst 30 persondagar. (Börjeson & Lisiderius-Gustavii, 2002, s. 11) 9

10 Projektdefinition enligt ISO Det finns också en internationell standard som används för att definiera projekt. ISO 10006:1997. Denna gäller också som svensk standard inom projektområdet. Fokuseringen i standarden är hur det skapas kvalitet i projektledningsprocessen. Standarden är framtagen för att vara vägledande, men för en verksamhet som är ISO certifierad kan den vara bra att ta i beaktande. (Börjeson & Lisiderius-Gustavii, 2002, s. 12) Projekt Unik process bestående av ett antal samordnade och styrda aktiviteter med start- och slutdatum, initierad för att uppnå ett mål som uppfyller specifika krav, inklusive begränsningar i tid, kostnader och resurser. (Börjeson & Lisiderius-Gustavii, 2002, s. 12) ISO definitionen poängterar det som är unikt i ett projekt och hur viktigt det är att samordna och styra alla aktiviteter mot mål och men med vissa begränsningar. Begränsningarna kan vara tid, kostnader och resurser. Projektet kan vara mer eller mindre möjligt att strukturera och planlägga i början beroende på vilken typ av fråga eller problem det är tänkt att projektet skall lösa. (Börjeson & Lisiderius-Gustavii, 2002, s. 12) 2.2. Olika former av projekt Projekt har olika egenskaper som ställer olika krav på hur de styrs. Det går att separera olika projekttyper som visar skillnaden mellan olika projekt. Denna skillnad är central för hur projektet skall ledas. Skillnaderna gäller bland annat inblandade parter och deras inflytande, kravformuleringar, strategival, och hur organiseringen sker. (Jansson & Ljung, 2001, s. 45) Forskningsprojekt Har ett sökande mål och en grov planering som anpassas efterhand. Resurser till projektet fås ofta genom ansökningsförfarande och sköts av projektgruppen. Tidsramen är ofta bara grovt angiven och organisationen är lös i sin struktur och kan bestå av en arbetsgrupp. 10

11 Genomförandeprojekt Konstruktionsprojekt Uppföljningsprojekt Utvecklingsprojekt Processprojekt Målet är att införa något nytt i verksamheten. Projektet kräver total planering och behovet av resurser är oftast större än uppskattat. Tidsram och ansvarsfördelning är ofta detaljerade. Målet är konkret. Projektet kräver detaljerad planering. Resurserna är tydliga och på förhand fastslagna. Tidsram och ansvarsfördelning är detaljerade. Målet är effektinriktat och planeringen är enkel. Ofta är resursbehovet åtsidosatt. Projektet har en sluttidpunkt och det kan finnas krav på neutralitet i organisationen. Målet är visionärt. Planeringen sker stegvis och resurserna till projektet är i ständig konkurrens med den ordinarie verksamheten. Tidsramen är uppdelad i etapper. Organisationen samverkar. Projektet är oftast en led i en process och innefattar oftast en hel tillverkningsprocess. (Börjeson & Lisiderius-Gustavii, 2002, s. 14) Det finns också projekt som faller mellan eller överlappar de projektformer som nämns ovan. Det kan hända även att projekt går från en projekttyp till en annan, t.ex. från ett utvecklingsprojekt till ett konstruktionsprojekt. (Eklund, Arbeta i projekt, 2002, s. 15) 2.3. Projektorganisationen Viktigt i ett projekt är hurdan grupp av människor som skall utföra projektet. Beroende på hur uppgiften ser ut och vad som skall göras finns det stora skillnader mellan hur projektorganisationerna ser ut. Gemensamt för alla är ändå att det finns vissa projektroller som är väsentliga i alla projekt. (Jansson & Ljung, 2001, s. 50) Projektorganisationen är en tillfällig organisation och genom att deltagarna har olika roller är det ett sätt att tydliggöra hur de skall sköta sina uppgifter. Vilken roll en deltagare har gör det möjligt att komma överens sinsemellan så att det passar för projektet ifråga. (Jansson & Ljung, 2001, s. 52) Uppdragsgivare Beställare Sätter upp tydliga önskningar och krav för vad som skall utföras. Beslutar om mål, tidsplan, budget etc. 11

12 Styrgrupp Projektledare Projektgrupp Beslutar om mål, tidsplan, budget osv. Finns oftast vid stora och riskartade projekt. Är spindeln i nätet som coachar, leder och samordnar projektgruppen. Aktiva deltagare i projektet. (Börjeson & Lisiderius-Gustavii, 2002, s. 14) Uppdragsgivaren/beställaren har huvudansvar för att ange mål och sätta upp ramar för projektets ekonomi. Projektledarens huvudansvar är att inom dessa ramar se till så att projektet genomförs. Beroende på hur förutsättningarna för projektet ser ut kan samarbetet mellan uppdragsgivaren och projektledaren skilja sig från fall till fall. En erfaren projektledare i ett stort kundorderprojekt kan ha ganska stor handlingsfrihet då det gäller ekonomi och omfattning, medan den oerfarne projektledaren som leder ett begränsat förändringsprojekt kanske är beroende av uppdragsgivarens godkännande av varje uppgift och vid varje ändring av planen. (Jansson & Ljung, 2001, s. 52) 2.4. En personsprojekt Till en projektorganisation hör oftast flera medlemmar. Men det finns också projekt där hela projektgruppen består av en enda person, d.v.s. projektledaren. I denna typ av projekt har ofta projektledaren någon form av nätverksorganisation runtomkring. Projektarbetet drivs av projektledaren men ofta i samarbete med andra, som kan vara leverantörer, hantverkare osv. Här uppstår i så fall en organisation där projektledaren styr ett antal underleverantörer. (Larsson, 2012, s. 51) 2.5. En modell för att hantera projekt Hur arbetsflödet ser ut kan variera mycket mellan olika projekt, t.ex. mellan projekt i olika branscher. Skillnaderna kan bero på att projekt ser olika ut och har som mål att lösa skilda uppgifter, men oavsett går det ändå att hitta en logisk kedja av arbetssteg eller faser som är motsvarande i alla projekt. (Jansson & Ljung, 2001, s. 83) 12

13 Ett projekt kan beskrivas som en process, med en start och ett slut. Om processen beskrivs in i minsta detalj har projektet en hög grad av styrning och också höga krav på hur uppdraget skall genomföras. Arbetet kan delas in i flera processer som alla har ett eget syfte och mål. I kärnprocessen finns det arbete som leder fram till resultatet, men runtom kan finnas stödprocesser som behövs för att utföra arbetet i kärnprocessen. (Tonnquist, 2010, s. 15) Ofta beskrivs projekt även som ett förlopp med ett antal faser, vilket också är basen i de flesta projektmodeller. (Tonnquist, 2010, s. 15) Polyas metod Polyas metod är en mycket enkel och generell modell som kan vara en bra utgångspunkt för de flesta projekt. Metoden består av fyra enkla steg: (Eklund, 2002, s. 46) Steg 1 Förstå problemet Erfarenhet visar att det är här som det slarvas mest. Projektledaren tror sig förstå vad problemet handlar om men ofta har ledaren missförstått uppdragsgivaren eller bara förstått en liten del av hela problematiken. I denna fas är det lönt att lägga ner lite tid, det fås igen senare. Nyckelordet för fasen är Vad? (Eklund, 2002, ss ) Steg 2 Skapa en plan Då projektledaren har förstått problematiken och är på samma nivå som uppdragsgivaren, då är det dags att planera hur problemet ska lösas och komma med ett förslag. Ett vanligt fel är att på en gång sätta sig ner och försöka åtgärda problemet utan någon som helst planering. Då är det svårt att få en överblick över vad som skall göras, när, hur och av vem. Det går därför inte heller att kontrollera om eventuella framsteg görs eller sätta in extra resurser ifall projektet börjar släpa efter. Nyckelordet för fasen är Hur? (Eklund, 2002, s. 47) 13

14 Steg 3 Utför planen Efter att det finns en ordentlig plan att följa, är steg tre ganska enkelt. Följ planen och kontrollera regelbundet att det som planerades i steg två faktiskt efterlevs. Den här kontrollen, eller uppföljningen, är utgångspunkten för att projektet går att styra åt rätt håll. Nyckelordet för fasen är Gör! (Eklund, 2002, s. 47) Steg 4 Utvärdera resultatet Det sista steget, nummer fyra, är ofta det steg som glöms bort eller hoppas över, liksom det första steget. Ofta blir det tidsbrist mot slutet av projektet, det är inte heller lätt att självkritiskt utvärdera ett projekt som kanske tagit lång tid att utföra. För att kunna förbättra sitt arbete, gäller det också att lära sig av sina misstag. Denna avslutande fas kallas för utvärderingsfasen. Nyckelordet är Ok? (Eklund, 2002, s. 48) En generell modell för projekthantering Genom att använda Polyas metod för problemlösning som grund går det att göra en mer konkret modell för projekthantering som är fasindelad. (Eklund, 2002, s. 48) Definitionsfasen I definitionsfasen analyseras kundens problem, dennas krav på produkten anges i detalj och det görs upp ett kontrakt. I denna fas fastställs också projektgruppen och det tas beslut om budget, tidsramar, rutiner mm. Det beslutas även om det aktuella projektets fasindelning och milstolpar. Till definitionsfasen hör alltså två huvudaktiviteter: behovsanalys och projektplanering. I behovsanalysen beskrivs vad projektet skall uppnå, medan det i projektplaneringen anges och planeras vilka resurser behövs, tider, förutsättningar, arbetsformer mm. Efter avslutad definitionsfas finns en stabil grund att jobba vidare på. (Eklund, 2002, ss ) 14

15 Planeringsfasen Efter avslutad definitionsfas där det fastställts vad är följande steg att besluta hur alla problem ska lösas. Vad finns det för delproblem, hur hänger de ihop och i vilken ordning skall de utföras? Vem tar ansvar för vad i projektet? Planeringen som görs nu går in på detaljer och efter att den är gjord går det att exakt se vad som skall göras under olika veckor i projektet och också hur de olika delarna hänger ihop. (Eklund, 2002, ss ) Utförandefasen I utförandefasen genomförs själva projektet efter den detaljerade plan som gjorts upp i planeringsfasen. Hur lång tid utförandefasen tar beror förstås på hur omfattande projektet är. (Eklund, 2002, s. 50) Utvärderingsfasen Då utförandefasen är genomförd är det tid att utvärdera projektet och jämföra resultatet med de planer som gjorts, men också att utvärdera och sammanställa de erfarenheter som projektet gett. Denna fas är viktig eftersom goda erfarenheter, idéer och rutiner som kom fram under projektet är mycket värda i nästa projekt som skall genomföras, medan de misstag som eventuellt gjorts inte görs om igen. (Eklund, 2002, s. 50) 2.6. Anpassa projektplanerna De krav och förväntningar som finns i början av ett projekt hålls sällan oförändrade genom hela projektet. Att leda och följa upp ett projekt betyder insamlande av information hur projektet förlöper. Med denna information som grund görs sedan bedömningar om risker och möjligheter för det fortsatta projektet. Detta kan i sin tur leda till beslut om åtgärder, alltså om anpassningar av projektplanerna. (Jansson & Ljung, 2001, s. 161) 15

16 Anledningen till att planerna behöver anpassas kan vara att något gick inte som planerat, eller att förutsättningarna har förändrats. Vid omplanering måste förändringens storlek och konsekvenser tas i beaktande eftersom större förändringar betyder stora anpassningar och kräver därför större planeringarbete. Endast små justeringar ger inte så stora effekter och kräver inte så mycket planeringsarbete. (Jansson & Ljung, 2001, ss ) Även i ett litet projekt kan det vara svårt att hålla ordning på alla ändringar och vilka konsekvenser de får. Det är viktigt för en projektledare att hålla ordning på vilka planer och andra beskrivningar som gäller, och se till att dessa är tillgängliga för alla de som behöver dem. Nödvändigt efter att en ändring gjorts är att sprida information om ändringarna till projektgruppen och andra inblandade. (Jansson & Ljung, 2001, s. 165) 2.7. Projektdokument För att kommunikationen i och kring projektet skall vara så tydlig och bra som möjligt är det viktigt att se över vad som skall dokumenteras och hur det skall dokumenteras. Dokument, fastän de kanske står för en liten del av kommunikationen i samband med ett projekt, har en stor betydelse då det gäller att skapa överblick över viktig information. (Jansson & Ljung, 2001, s. 101) Dokument används för att bevara information över vad som överenskommits, vad projektledaren ansvarar för och vilken handlingsfrihet projektledaren eller gruppen har. Det är också bra att dokumentera den basplan som ligger till grund för projektutförandet. Den är också bra att återgå till då olika problem som uppstår under projektet skall lösas. (Jansson & Ljung, 2001, s. 101) Beroende av vad projektet handlar om och vilka som är inblandade, kan behovet att dokumentera variera mellan olika projekt. Vissa punkter är allmängiltiga för alla projekt, och där det finns en nytta av skriftlig dokumentation är överenskommelser eller bedömningar som har stor inverkan på hur projektet genomförs. Dokumenten kan förekomma med olika namn, och i många varianter. Det viktigaste är att förstå 16

17 dokumentens syfte och vad de i huvudsak innehåller. Dokument som är bra att göra upp i ett projekt är: uppdragsbeskrivning, projektbeskrivning, läges- och åtgärdsrapport och slutrapport. Oberoende vad ett projekt handlar om har dessa projektdokument betydelse för avgörande punkter som kan hittas i alla projekt. (Jansson & Ljung, 2001, ss ) 2.8. Tidsplanering Projektets tidsplan är ett viktigt styrinstrument. Det är det mest synliga beviset på hur projektet kommer att drivas. En bra metod för tidsplaneringen är att rita ett Ganttschema, där aktiviteterna markeras med ett streck under den period de pågår. Syftet med schemat är att få överblick över aktiviteterna och var i tiden de utförs. Det blir synligt vilka aktiviteter som finns med i projektet och när de görs. Det går även att ta med vem som gör dem om det behövs. Men fastän projektledaren är ensam i projektet är det till stor nytta att göra ett Gantt-schema. (Tonnquist, 2010, s. 123) I Figur 1 hittas ett exempel på hur ett Gantt-schema kan se ut: Figur 1. Ett exempel på en projektplan (smartbiz) 17

18 4. PROJEKTLEDAREN 4.1. Vad innebär att vara projektledare? Projektledaren ansvarar för den dagliga ledningen av ett projekt samt för projektgruppens arbete. Projektledaren är också ansvarig för att planera, kontrollera och styra projektet så att det skall hålla så god kvalitet som möjligt. I detta ansvar ingår att definiera projektuppgiften i överläggningar med motparten, men även att se till att projektgruppen är redo och har alla resurser som behövs för att kunna utföra den överenskomna uppgiften. I stort sätt är projektledarens huvudsakliga uppgift att skapa goda förutsättningar för projektgruppens arbete. (Eklund, 2011, s. 101) 4.2. Projektledarens uppgifter Som huvuduppgift har projektledaren att se till att projektgruppen har alla förutsättningar för att kunna arbeta effektivt och kunna lyckas, kunna fokusera på detaljer och vara expertis i områden och inte behöva jobba med helheten för projektet, det är projektledarens uppgift. (Eklund, 2011, s. 104) Nedan tar vi upp typiska arbetsuppgifter för en projektledare enligt Eklund. Fördela arbetet Att anställa rätt personal är en av de mest viktiga sakerna en projektledare kommer att göra, eftersom en projektledare inte lägger sig i precis alla detaljer i projektet utan har en helhetsbild om allting måste denne se till att få rätta människor på rätt plats. Projektledaren måste veta vilka specialister han skall anlita för att få projektet genomfört. Detta är en process som görs parallellt med förhandlingarna med kunden. (Eklund, 2011, s. 105) 18

19 Kommunicera Att kommunicera är en viktig egenskap för att kunna leda ett projekt. Det är viktigt att projektledaren har förmågan att leda gruppen så att alla går åt samma håll och där kommer en tydlig kommunikation in. Förutom detta så måste ledaren kunna lyssna aktivt, alltså engagera sig i det individen försöker säga. Här gäller det även att fråga mycket av gruppen, speciellt följd frågor som till exempel Hur tänker du nu?. Att sammanfatta diskussionen med egna ord och bekräfta hur du uppfattat budskapet är även det ett litet knep att bli bättre. (Eklund, 2011, s. 106) Rapportera Dölj aldrig viktig information, rapportera regelbundet till kunden eller överordnade både skriftligt och muntligt. Att dölja små förseningar i projektet eller hinder för kunden kan ställa till med ännu större problem framöver när hela projektet skall stå klart. Därför är det viktigt att vara ärlig och precis som ledaren vill att gruppen skall vara mot denna så skall ledaren vara mot kunden eller överordnade. (Eklund, 2011, s. 107) Planera, kontrollera och styra Först planeras projektet skriftligt av projektledaren, sedan skall denna kontrollera och uppfölja hur arbetet går i projektgruppen. Syftet är att granska så att arbetsfördelningen är jämn och icke omöjlig. Styra gör ledaren med bestämdhet, var noga med tidsplaneringen. (Eklund, 2011, s. 107) Ta de stora besluten Beslut tas och görs endast av projektledaren och hjälp kan ledaren få av själva gruppen eller överordnade. Ofta hamnar projektledaren ta stora beslut. (Eklund, 2011, s. 109) 19

20 Bära vatten Att ordna de praktiska förutsättningarna så att gruppen kan jobba är någon en ledare gör vid sidan om allt annat jobb. Vanligt är också att ledaren jobbar med vanligt arbete som till exempel design, analys och utvärdering men detta bör inte projektledaren jobba alltför aktivt med eftersom det tar bort fokus från den riktiga arbetsuppgiften. (Eklund, 2011, s. 109) 4.3. Projektledarens egenskaper Alla individer i gruppen är olika och bör ledas på olika sätt eftersom de är i olika mognadsnivåer både arbetsmognaden och den psykologiska mognaden, en del kräver mera styrning och andra kräver mera stöd. Detta är projektledarens utmaning, ibland måste de vara stödjande och ibland styrande, det krävs alltså situationsflexibilitet av projektledaren. Det finns flera olika sätt att leda en projektgrupp på och det kommer vi att ta upp längre fram i arbetet. (Hagberg, 2000, s. 164) Enligt Eklund (Eklund, 2011, s. 104) agerar projektledaren som ett filter mellan projektet och dess omgivning. Intressenter skall inte kunna nå projektgruppens experter direkt, utan måste gå via en projektledare. På detta vis skall inte heller enskilda individer inom gruppen kunna gå ut med information till media eller andra kanaler. Allt skall gå via projektledaren och denna beslutar vad som ges ut. För att kunna leda sin projektgrupp på ett effektivt och hållbart sätt krävs det av projektledaren att ha god ledarförmåga. Som projektledare är social kompetens viktigt, den skall kopplas till yrkeskunskapen och utan varandra så fungerar det inte. Strategisk kompetens är också viktigt och det står för målmedvetenhet, organisatoriska kunskaper och även strategiska kunskaper. (Hagberg, 2000, s. 167) 20

21 Vara mål- och resultatinriktad, ha intresse för människor, ha förmåga att lyssna, ha social förmåga, ha förmåga att utveckla en grupp, kunna organisera både sig själv och gruppen, kunna ge och ta återkoppling, vara problemlösare, ha tålamod, ha förmåga att arbeta under tidspress. (Hagberg, 2000, s. 167) Projektledarens kompetens En projektledare kan vara omedvetet inkompetent, detta är den farliga ledaren, förmågan att kommunicera finns inte och information kommer inte fram till ledaren så att denna skulle veta vad som är på gång. Detta kan skada likväl ledaren som själva projektgruppen. Sedan finns det den rädda och försiktiga projektledaren som går att lägga under rubriken medvetet inkompetent, ledaren i detta fall har kanske varit på en kurs om ledarskap och kommunikation och har lärt sig hur det fungerar men kan inte tillämpa detta i verkligheten och är därmed medveten om sin svaghet. Det tredje exemplet är den utvecklingsbara projektledaren vilket betyder att denna är medvetet kompetent, som har lärt sig kommunicera men fortsätter att lära sig om ämnet. Det denna ledare behöver är att få träna detta praktiskt och kunna kolla i regelboken vartefter. Den sista sortens ledare är den ideala projektledaren, denna är omedvetet kompetent och i detta fall så fungerar kommunikationen av sig självt, och ledaren har en naturlig kommunikations kompetens. (Hagberg, 2000, s. 168) 4.4. Förmågan att leda sig själv Vid ledning av projektgrupp så är det viktigt att fokusera och ständigt utveckla sitt inre ledarskap. Det handlar om att genom en ökad självinsikt få ett bättre inre ledarskap. Det som krävs av en själv för att kunna hantera sina egna reaktioner är inre styrka, självkännedom samt ödmjukhet. (Tonnquist, 2010) Två viktiga förutsättningar för att kunna arbeta så effektivt som möjligt är att ha tydliga mål och att känna till sina prioriteringar. För att undvika negativ stress krävs tydliga mål och prioriteringar. Det största felet som görs under stressiga förhållanden är att höja tempot, men det handlar inte om att arbeta fortare utan allt handlar om att arbeta smartare. (Tonnquist, 2010) 21

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist Agenda 2015-08-27 Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt 1 Normer och regler Normer och regler Marie Ahlqvist Projekt som arbetsform Olika typer av projekt Ställer olika

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Vad är Projekt? Internationella nätverk. Dagens program: Välkomna till Projektledning enligt Lööw. PMI: baserat i USA: Project Management Institute

Vad är Projekt? Internationella nätverk. Dagens program: Välkomna till Projektledning enligt Lööw. PMI: baserat i USA: Project Management Institute Dagens program: Välkomna till Projektledning enligt Lööw Vad är Projekt? Varför Projekt? Projektorganisationen Olika typer av Projekt Olika projektprocesser Framgångsrika Projekt Monica Lööw kap 1-3 Med

Läs mer

Projektkunskap & ledning Lektion 1

Projektkunskap & ledning Lektion 1 Projektkunskap & ledning Lektion 1 Tobias Landén tobias.landen@chas.se Om kursen Lärare: Tobias Landén, Charlie Hansson, Max Dyga Klass: LUKaug07 Kursperiod: v48 v51 Kursmål Kursen ska ge kunskaper i hur

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna om uppdragsavtal.

Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna om uppdragsavtal. Svensk standard för redovisningstjänster, Reko FAQ Vanliga frågor om uppdragsavtal Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra

Läs mer

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning - kortversionen 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning är en hjälp att nå dit du vill Om det inte spelar någon roll vart du kommer, ja då kan du klara dig utan projektstyrning eller

Läs mer

Rapport Gymnasiearbete Bodbygge

Rapport Gymnasiearbete Bodbygge Rapport Gymnasiearbete Bodbygge Johan Ridder Jacob Eriksson Wiklund Håkan Elderstig TIS Stockholm Te13D Gymnasiearbete 100p Abstract Working together in a group is often hard. It is a process that require

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal.

Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal. Svensk standard för redovisningstjänster, Reko FAQ Vanliga frågor om uppdragsavtal Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal.

Läs mer

Guide till projektmodell - ProjectBase

Guide till projektmodell - ProjectBase Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Projectbase en generell projektmodell

Projectbase en generell projektmodell Projectbase en generell projektmodell ProjectBase 2.0 anpassad för Projectplace Projectbase är en generell projektmodell som effektiviserar planering och styrning av projekt oavsett typ och storlek. Denna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

Dokumentation och presentation av ert arbete

Dokumentation och presentation av ert arbete Dokumentation och presentation av ert arbete Reglerteknik Linköpings universitet Dagens föreläsning Första timmen Kursens mål Projektmodellen LIPS och dess användning i kursen Olika former av redovisning

Läs mer

Konkreta tips inför anställningsintervjun

Konkreta tips inför anställningsintervjun Konkreta tips inför anställningsintervjun Ofta är det intervjun som till slut avgör om du får jobbet och därför är det viktigt att du förbereder dig. Gör du ett gott intryck och lyckas presentera dig på

Läs mer

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Denna uppgift hjälper dig att ta fram dina styrkor. Uppgiften är främst avsedd för dig som redan har arbetslivserfarenhet. Målet är att du ska få hjälp med yrkesmässig planering

Läs mer

din mångsidiga byggare

din mångsidiga byggare din mångsidiga byggare ANSVARSTAGANDE, LYHÖRDA, NY- TÄNKANDE OCH PROFESSIONELLA Oavsett om du behöver hjälp med att bygga nytt, bygga till eller bygga om kan du alltid vara säker på att du får rätt hjälp

Läs mer

Hur Du får en effektiv och trivsam miljö

Hur Du får en effektiv och trivsam miljö Hur Du får en effektiv och trivsam miljö Golven vill du ha strålande, dina fönster ska vara glasklara och att toaletten alltid är ren och fräsch är ett krav. Men det fungerar inte alltid som du vill, och

Läs mer

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema.

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. PIE. IEI. Linköpings universitet. 1 Artikel A1 i serien Att komma igång och bli klar i tid Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. ALLMÄN BESKRIVNING Tänka-fasen

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens AMP- Ability Management Program Investering i kompetens Genom att investera i kompetens för chefer kommer dessa via AMP genomföra förändringsarbeten som resulterar i värden större än investeringskostnaden,

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng 1. Allmänt Inom Holmen Skog fyller examensarbeten tre syften: - ett sätt att knyta kontakter med studenter i slutfasen av deras utbildningar

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag!

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Småföretagstempen Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Resultatet blir ett snapshot som hjälper dig att se om du behöver förändra eller förstärka delar av ditt företagande. Så här gör du: 1. Läs igenom

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga;

Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga; Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide Samarbetsförmåga; Arbetar bra med andra människor. Relaterar till dem på ett lyhört och smidigt sätt. Lyssnar, kommunicerar och löser konflikter på ett konstruktivt

Läs mer

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012 1 Arvika kommun medarbetarundersökning rapport - 2012 Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning o bolag) 2012: 1739 av 2385 (73%) Skala 1-5: (1=instämmer inte alls... 5=instämmer helt) 4-5 grön stapel

Läs mer

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn Med över 300 miljoner användare är LinkedIn världens största professionella nätverk och två miljoner svenskar är medlemmar.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt

Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt Översikt Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt Vad är en grupp? Hur utvecklas en grupp? Vad är ett projekt? Hur funkar projektet i den här kursen? Föreläsning 4 i perspektivkurserna

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Guide till projektarbetet

Guide till projektarbetet Guide till projektarbetet 10 Guide till projektarbete, 100p Projektarbete 2010/2011 2010 Ett projektarbete är en obligatorisk kurs i gymnasieskolan. Kursen är på 100 poäng, vilket skall motsvaras av 100

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Dokumentet är en enkel guide till hur du löser följande händelser:

Dokumentet är en enkel guide till hur du löser följande händelser: LATHUND FONDSÖKNINGAR 2014/2015 Sida 1 av 8 Dokumentet är en enkel guide till hur du löser följande händelser: Reglemente för fondsökningar o o o Sektionsfonden Projektfond Föreläsningsfond Hur bör en

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer

Läs mer

IT-enhetens projektmodell. Orion

IT-enhetens projektmodell. Orion s projektmodell rojektmodell Sidan 1 av (18) INNEHÅLL 1 BAKGRUND...2 2 FÖRSTUDIEN...3 2.1 SYFTE...3 2.2 INNEHÅLL...3 2.3 DOKUMENTATION...4 2.4 DOKUMENTATIONSANSVARIG...4 3 ROJEKTSTART...5 3.1 SYFTE...5

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015 1(5) Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015 Sammanfattning En del länder vill behålla reglerna ungefär som de är, medan andra vill avskaffa hela systemet. De länder som vill behålla reglerna ser

Läs mer

2013-10-04. Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013

2013-10-04. Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013 Projekt Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013 Projekt Ska leda till ett bestämt resultat Kräver olika resurstyper Är tidsbegränsat Genomförs av en temporär sammansatt arbetsgrupp Förnyelse PROJEKT kontra

Läs mer

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 1 Senaste nytt från Ulla Ett särskilt välkommen till Christina Skogberg, som tagit över ansvaret för Samverkan efter Gudrun Boström. Upphandlingen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan Antal svar: 30 Antal medarbetare: 47 Svarsfrekvens: 63,8% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund och syfte 2 Svarsfrekvens

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Översikt PPS - Projektledning

Översikt PPS - Projektledning Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig

Läs mer

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna!

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Kompetensloggboken Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Att använda din kompetensloggbok Under hela din studietid kommer du att samla på dig en mängd värdefull kompetens i form av

Läs mer

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 1 1. Inledning 1.1 Varför finns delegationsordningen och hur används den? Delegationsordningen är några av organisationens

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Den enkla guiden till ert nya kontor

Den enkla guiden till ert nya kontor Den enkla guiden till ert nya kontor Följande punkter har tagits fram för att hjälpa dig när du byter kontor eller gör förändringar på ditt kontor. När det gäller att möblera en arbetsmiljö har de flesta

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (14) Medarbetarundersökning 2016 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän): 1875 av

Läs mer

till drömhus Från dröm hemma hos

till drömhus Från dröm hemma hos Från dröm till drömhus När Linda och Christofer ärvde en tomt vid Tullingesjön söder om Stockholm visste de att de ville bygga sitt drömhus där. Men det var lättare sagt än gjort. Tomten låg visserligen

Läs mer

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet

Läs mer