LOKAL ÖVERENSKOMMELSE- UNGDOMSSAMVERKAN HJO KOMMUN-ARBETSFÖRMEDLINGEN

Transkript

1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE- UNGDOMSSAMVERKAN HJO KOMMUN-ARBETSFÖRMEDLINGEN

2 2 ÖVERENSKOMMELSE Parter Hjo kommun, organisationsnummer Arbetsförmedlingen, organisationsnummer Syfte Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Mål Samverkanspartnernas huvudmål är att minska arbetslösheten för unga arbetssökande år. Idag finns det 75 unga som saknar arbete, studier eller är undersysselsatta i Hjo. Antalet unga mellan år bosatta i Hjo är cirka 1000 individer. Ungdomsarbetslösheten i målgruppen är därför 7 %. Målet är att minska ungdomsarbetslösheten i målgruppen med en procentenhet till 6 %, vilket innebär 68 individer på två års tid. Samverkansmöten fyra gånger per år är planerat för uppföljning av metodarbete och relationsbyggande. Det som särskilt kommer att följas upp är nedanstående: Tydligare arbetsstruktur. Genom att tydliggöra förväntningar, önskemål och förutsättningar vid inskrivningar på Arbetsmarknadsenheten skapas förutsättningar till en individuell anpassad placering på AME. Då skapas även möjlighet till en hållbar handlingsplan som tar vara på individens möjligheter och begränsningar. Ökad professionalism i arbetet med ungdomarna. Genom att öka kvalitén i de arbetsverktyg som används i samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen så ökas professionalismen i det konkreta arbetet med ungdomar. Tydliga rutiner för utbildningskontrakt och traineetjänster. Kommunen ska ha en tydlig arbetsgång vid förfrågningar om utbildningskontrakt och traineetjänster, för att ta vara på ungdomens intresse och engagemang för att öka sina chanser till arbete. Förståelse, respekt, engagemang. Den kontakt som skapats mellan handläggare inom kommunen och Arbetsförmedlingen ska bibehållas för att på ett lätt och positivt sätt kunna arbeta nära våra kunder/deltagare. Det är lika viktigt att ha en nära kontakt på ledningsnivå för att ge handläggarna möjligheter och förutsättningar för en gott samarbete. Målgrupp (bilaga 1) Alla unga i åldern år som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Antal i åldern år: 75 individer Varav antal i åldern år: 9 individer

3 3 Dialog med unga I samtal med unga har det framkommit en önskan att etablera en personlig relation med handläggare man vill inte bara vara ett papper, en vilja att få synliggöra sina styrkor och få visa sina kompetenser, behov av att få hjälp med myndighetskontakter och röja andra hinder, lokala kontor och hjälp med att skapa nätverk (exempelvis genom arbetsmarknadsmässa eller studiebesök). Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Inom högstadieskolan arbetar man aktivt med elever som har hög frånvaro. Man skapar individuella lösningar utifrån elevernas behov. Exempel på önskemål från skolpersonal är större öppenhet mellan IFO och skolan, mer aktivt uppsökande arbete och större nätverk som kan fånga upp ungdomars behov. Rektorerna för Folkhögskolan och Komvux är öppna för att ha samverkansmöten med kommun, Arbetsmarknadsenhet och Arbetsförmedling med syftet att minska hinder för ungdomar att läsa upp sina betyg eller komplettera sina studier. Arbetsmarknadsenheten (AME) är ingången till Hjo kommuns arbetsmarknadsinsatser. Personalen har nyligen startat upp en 7-tjugo utbildning för deltagarna. Fokus ligger därmed under den närmsta tiden på att deltagarna ska nå en högre självmedvetenhet, öka tryggheten i samarbetet med andra och att stärka individen att utvecklas positivt i ett lösningsorienterat förhållningssätt. AME är även ansvarig för praktik, sommarlovsentreprenörer och feriepraktik i kommunen. I Hjo kommun har det initierats två projekt på kort tid, en ESF ansökan (Ung Arena 9.0) som Samordningsförbundet Östra Skaraborg är ägare av och PRIO (regeringsuppdrag plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) angående att skapa en handlingsplan kring kommunmedborgare med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Målgruppen i Ung Arena 9.0 är år och i PRIO från och med 18 år, därför tas det upp i kartläggningen för att visa hur kommunen arbetar med unga personer som riskerar eller saknar en anställning. När en ungdom skriver in sig på Arbetsförmedlingen startar en process med utredning och information och insatser. Exempel på tjänster som kan vara aktuella är utbildningskontrakt, traineejobb, Jobbgaranti för ungdomar och praktik. Ett förslag från Näringslivschefen i Hjo kommun är att starta upp en kurs i att starta eget företag för ungdomar för att väcka ett intresse hos bland annat arbetslösa personer. Fritidskontoret arbetar med stort ungdomsfokus och har ett genusperspektiv på verksamheten. På fritidsgården är alla ungdomar välkomna från årskurs fem till att de är 18 år. Kyrkorna i Hjo gör ett stort arbete i att främja mötesplatser för människor med olika bagage. Missionskyrkan har ett ungdomsarbete och Pingstkyrkan har tidigare riktat sig specifikt mot ungdomar, men har nu verksamheter som riktar sig bland annat mot nya Hjo-bor där alla är välkomna.

4 4 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Nedan följer en sammanfattning på områden som kommer att bedrivas i samverkan; 1. En tydlig Hjo-modell för hur kommunen ska arbeta med utbildningskontrakt och traineeanställningar är önskvärd. Strukturer och rutiner för utbildningskontrakt och traineeanställningar tas fram under En mall för uppföljningen av överenskommelsen där parterna har tydliga ansvarsområden tas fram under första kvartalet Arbetsmarknadsenheten har utsett en handläggare att arbeta operativt med överenskommelsearbetet på deltid. Samordnare på Arbetsmarknadsenheten samt Chef för Individ och familjeomsorg kommer vara ansvariga från Hjo Kommuns sida. Arbetsförmedlingen har utsett en medarbetare i ungdomsgruppen att vara samordnande för överenskommelsearbetet. Sektionschef med ungdomsansvar är ansvarig chef från Arbetsförmedlingens sida. 4. Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen ska tillsammans driva ett arbete i metodutveckling när det gäller inskrivningsmallar och dokumentation från arbetsprövning. 5. Näringslivskontoret och personalkontoret är två viktiga delar av kommunen där fortsatt kontakt kommer att tas för att få dem mer involverade i arbetet mot ungdomsarbetslöshet. Initiala möten har ägt rum under hösten Utveckla kontakterna med Hjo Folkhögskola, ha några dialogträffar för att diskutera hur Folkhögskolan kan vara en partner för att möta ungdomsarbetslösheten. Det första mötet är planerat i januari Hur insatserna svarar mot målgruppens behov Genom att ta fram tydliga mallar kan vi säkerställa att den unges behov inte glöms bort i insatsen och att det fortsatta arbetet individanpassas. Fördjupade kontakter med Näringslivschef och personalenheten ger unga möjligheter till ett starkare kontaktnät. Genom dialog med Folkhögskolan undanröjer vi hinder och underlättar vi för unga att läsa i sin egen takt. Resurser Överenskommen samverkan finansieras initialt inom ramen för befintlig verksamheter. En ansökan till Europeiska Socialfonden är inskickad. Dokumentation och uppföljning Kommunen ansvarar för att löpande registrera deltagarens aktiviteter under placeringstiden och överföra denna information till Arbetsförmedlingen. Personuppgiftslagen (1998:204) med tillhörande förordning, ska iakttas vid alla hantering av personuppgifter.

5 5 Överenskommelsen varaktighet och revidering Överenskommelsen gäller Fr.o.m t.o.m. tills vidare Överenskommelsen revideras två gånger per år, i samband vid de uppföljningsträffar som parterna kommer att ha kvartalsvis. Planerade tidpunkter för revidering blir under andra och fjärde kvartalet årsvis. Ort datum Hjo Signatur Stein-Erik Norderhaug Pernilla Eriksson/Magnus Oscarsson Chef Individ och familjeomsorg Sektionschef/Enhetschef Östra Skaraborg Hjo kommun Arbetsförmedlingen Bilagor 1 Målgrupp Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. 2 Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan En beskrivning av hur samverkan inom överenskommelsen organiseras utifrån de behov som identifierats. Inklusive de resurser som respektive aktör bidrar med.

6 6 DUA Underlag till Lokal Överenskommelse Arbetsförmedlingen- Hjo Kommun Bilaga 1 Målgruppens storlek och sammansättning

7 7 Innehållsförteckning Innehåll ÖVERENSKOMMELSE... 2 Parter... 2 Syfte... 2 Mål... 2 Målgrupp (bilaga 1)... 2 Dialog med unga... 3 Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)... 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)... 4 Hur insatserna svarar mot målgruppens behov... 4 Resurser... 4 Dokumentation och uppföljning... 4 Överenskommelsen varaktighet och revidering... 5 Bilagor Målgrupp Redovisning av befintlig verksamhet Verksamhet som ska bedrivas i samverkan... 5 Innehållsförteckning... 7 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning (bilaga 1) Disposition Frågeställning Metod Tidsperiod Sammanfattat resultat Sammanfattande statistik avseende målgruppen Antalet unga som inte fullföljer gymnasiet i kommunen Behörighet till gymnasiet Genomströmning efter tre år på gymnasiet Antal män och kvinnor inskrivna på Arbetsförmedlingen Maj Augusti Försörjningsstödskontoret Antalet ungdomsärenden i försörjningsstöd Tim- och deltidsanställda i Hjo Kommun... 16

8 Unga år som saknar känd aktivitet Dialog med unga Intervju med deltagare på AME Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga Disposition Metod Tidsperiod Under perioden för kartläggningen Sammanfattning och analys Jämställdhets och mångfaldspolicy för Hjo kommun KAPITEL SKOLA OCH FRITID Samtal med Mårten Fredriksson, rektor 7-9 Guldkroksskolan Samtal med Josefine Wester, studie- och yrkesvägledare, Samtal med Christer Svensson, Fritidsansvarig, Kommunens pågående arbete med unga som saknar sysselsättning KAPITEL ARBETE OCH SOCIALTJÄNST Arbetsmarknadsenheten tjugo utbildning Praktik Sommarlovsentreprenörer Feriepraktik Ekonomismart Arken, öppna förskolan Samverkan inom Arbete och Socialtjänst KAPITEL SAMVERKAN I KOMMUNEN Samordningsförbundet Östra Skaraborg Samtal med Ewa Larsson som arbetar med personer inom daglig verksamhet och varit engagerad i Vägen till arbete PRIO: Psykisk ohälsa Inventering och målgrupp Ung Arena 9.0 uppsökande verksamhet KAPITEL ARBETSFÖRMEDLINGEN Arbetsförmedlingens ordinarie verktygslåda Tjänster som kan vara aktuella för en ungdom inskriven på Arbetsförmedlingen dagars-garantin Utbildningskontrakt

9 9 Trainee- jobb Jobbgaranti för ungdomar Praktik Kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen inom insatsen Stöd & Matchning Arbetsmarknadsutbildning Starta eget stöd KAPITEL NÄRINGSLIV Samtal med Kristina Mustajärvi, Näringslivschef och EU-strateg Nyföretagarcentrum KAPITEL FÖRSAMLINGAR Pingstkyrkan Missionskyrkan Scouting Tonår Alfredo Innebandy Konfirmandgrupp Gudstjänster Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Utbildningskontrakt Trainee Överenskommelsearbetet Arbetsmarknadsenheten Arbetsförmedlingen- Personella Resurser Förvaltningsövergripande samverkan Extern samverkan Resurser... 41

10 10 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning (bilaga 1) Disposition Till överenskommelsen ska det kartläggas hur målgruppens storlek, sammansättning och behov ser ut. Denna kartläggning visar hur situationen såg ut i maj och augusti 2015 hos Arbetsförmedlingen och Försörjningsstödskontoret. När det gäller uppgifterna från Temagruppen Unga i arbetslivet är 2012 det år som den senaste statistiken kommer ifrån. Först kommer en sammanfattande text med statistik från de olika myndigheterna. Därefter är texten uppdelad i en ordning där man kan följa processen från gymnasium - arbetssökande - försörjningsstöd. Som ett avslutande avsnitt för den processen kommer en text om de unga som inte har någon känd aktivitet. Kartläggningen i Bilaga1 avslutas med att synliggöra åsikter från två ungdomar på kommunens Arbetsmarknadsenhet. Det kan också ses som en språngbräda till den fortsatta kartläggningen i Bilaga 2. Frågeställning Kartläggningen ska besvara frågeställningarna nedan, samt diskutera sammansättningen av grupperna med avseende på kön, födelseland och funktionsnedsättning. 1. Antalet unga som inte fullföljer gymnasiet i kommunen 2. Antalet unga inom kommunens aktivitetsansvar 3. Antalet unga som uppbär försörjningsstöd till följd av arbetslöshet 4. Antalet unga hos Arbetsförmedlingen 5. En uppskattning av antalet unga år som vare sig arbetar eller studerar och som inte Metod Arbetsförmedlingen eller kommunen har kontakt med. För sammanställningen i bilaga 1 har det skett samtal med deltagare på Arbetsmarknadsenheten samt utdrag som har inhämtats ur statistik från Arbetsförmedlingen, Tema Unga, Försörjningsstödskontoret, Skolverket och antagningskansliet för Gymnasium Skaraborg. Tidsperiod Kartläggningen har utförts under perioden september-december 2015 av Sara Almqvist på Arbetsförmedlingen och Malin Bergström Johansson, handläggare på Arbetsmarknadsenheten i Hjo kommun. Sara arbetar som processtödjare i ungdomssamverkan. Som jämförelsetal när vi har tittat på antalet arbetssökande och försörjningsstödtagare har vi valt siffror för maj och augusti Sammanfattat resultat Syftet med Bilaga 1 och 2 är att ge ett underlag för mål och verksamhet för fortsatt samverkan

11 11 mellan kommun och Arbetsförmedlingen, genom att presentera en uppskattning av målgruppens storlek samt att ge en bild av vad som kännetecknar gruppen. Gruppen unga personer boende i Hjo, ålder år, som varken arbetar eller studerar består av 75 personer. Det är få personer med utländsk bakgrund i den gruppen och fler män än kvinnor. Gruppen unga personer som varken arbetar eller studerar och är i åldern år består av 59 personer. Vid samtal med ungdomar på Arbetsmarknadsenheten har det kommit fram att trots att det är många handläggarbyten på Arbetsförmedlingen är relationen god med handläggarna. Det behövs mer coachande verksamhet både på Arbetsförmedlingen och på Arbetsmarknadsenheten. Dessutom har det framkommit att unga i kommunen önskar etablera en personlig relation med handläggare man vill inte bara vara ett papper, en vilja att få synliggöra sina styrkor och få visa sina kompetenser, behov av att få hjälp med myndighetskontakter och röja andra hinder och få hjälp med att skapa nätverk (exempelvis genom arbetsmarknadsmässa eller studiebesök).

12 12 Sammanfattande statistik avseende målgruppen Totalt 75 individer mellan år som varken går i skola eller arbetar. Unga som ej fullföljer gymnasiet Nio elever utan gymnasiebehörighet hösten Kommunalt aktivitetsansvar 2015: 1 person (plus 11 personer inskrivna på IM) Försörjningsstöd Maj ungdomar (27 av 100 hushåll) Augusti ungdomar (19 av 76 hushåll) Tim- och deltidsanställda unga i Hjo Kommun 15 deltidsanställda timanställda Unga registrerade på Arbetsförmedlingen Maj unga personer inskrivna Arbetsförmedlingen Augusti unga män och kvinnor inskrivna aug 2015 Varken studerar, arbetar eller har myndighetskontakt år 59 individer (20-24 år) varken arbetar eller studerar 19 individer hade ingen känd aktivitet

13 13 Antalet unga som inte fullföljer gymnasiet i kommunen Behörighet till gymnasiet Under läsåret 2014/2015 gick 94 elever i årskurs 9 i Hjo. Av dessa blev 10 % inte behöriga till något nationellt program. Detta innebär att 9 personer inte kunde påbörja ett nationellt gymnasieprogram vid den senast antagningsomgången. Det var 11 personer som började på IM i Hjo i höstas. Den siffran är baserad på dem som slutade grundskolan i våras samt övriga elever som gjorde en ansökan till gymnasiet inför detta läsår. Genomströmning efter tre år på gymnasiet I Hjo kommun var det så få elever som inte hade genomgått gymnasiet på 3 år att antalet elever inte redovisas i Skolverkets statistikdatabas. Alla nationella gymnasieprogram är treåriga och omfattar 2500 poäng. Det innebär att en elev normalt sett ska ha fått avgångsbetyg efter tre år. För att få examen krävs att eleven uppnått godkända betyg i minst 2250 poäng och inom ramen för dessa 2250 poäng ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt gymnasiearbetet. Uppfyller inte eleven kraven för examen efter tre års studier utfärdas ett studiebevis. Antal män och kvinnor inskrivna på Arbetsförmedlingen Maj 2015 Totalt var det 40 unga arbetssökande bosatta i Hjo aktuella på Arbetsförmedlingen under maj varav 17 kvinnor och 23 män. 5 personer var utrikesfödda. Augusti 2015 Under augusti var det fortfarande 40 unga män och kvinnor som var inskrivna. 37 ungdomar (18-24 år) var öppet arbetssökande eller i program med aktivitetsstöd under augusti månad (ams.se, månadsstatistik). 18 av dessa var kvinnor, 2 av dessa unga kvinnor är utrikesfödda. 19 var män, 2 av dem är utrikesfödda. Ingen ungdom är inskriven som tim- eller deltidsanställd under vecka 36. Ytterligare 3 personer är inskrivna med förhinder (sjukdom, föräldraledighet).

14 14 Försörjningsstödskontoret Under maj månad fanns det 27 hushåll med ungdomar mellan år som var pågående ärenden. I augusti var det 19 hushåll med samma målgrupp. Barn mellan år är inga ärenden som redovisas separat. Socialtjänsten för inte register över klienternas eventuella funktionshinder. Antal hushåll ekonomiskt bistånd Ungdomar under 25år Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec därför ger olika siffror. Antalet ungdomsärenden i försörjningsstöd Här visas antal ungdomsärenden som fick beslut om ekonomiskt bistånd i maj 2015 och augusti Tabellen visar antalet hushåll och uppgifterna nedan visar antalet ärenden vilket Som en del av kartläggningen har Försörjningsstödskontoret svarat på följande frågor: 1. Hur spred sig åldrarna mellan 16-24år? 2. Hur var könsuppdelningen? 3. Hur såg studiebakgrunden ut? 4. Hur många hade utländsk bakgrund? 5. Anledning till försörjningsstöd? 1. Hur spred sig åldrarna mellan 16-24år? Maj: 23 ungdomar var aktuella. Ålder Antal

15 Augusti: 15 ungdomar var aktuella. Ålder Antal Hur var könsuppdelningen? Maj: 14 män och 9 kvinnor Augusti: 9 män och 6 kvinnor 3. Hur såg studiebakgrunden ut? Maj: Vet ej Augusti: Vet ej 4. Hur många hade utländsk bakgrund? Maj: 3 med utländsk bakgrund Augusti: 1 person med utländsk bakgrund 5. Anledning till försörjningsstöd Maj 12 arbetslösa, ingen ersättning 3 arbetslösa, otillräcklig ersättning 1 arbetslösa, väntar på ersättning 2 ingen sjukpenning 1 otillräcklig föräldrapenning 2 sociala skäl 1 otillräcklig inkomst 1 annat försörjningshinder

16 16 Augusti 9 arbetslösa, ingen ersättning 1 arbetslösa, otillräcklig ersättning 1 arbetslösa, väntar på ersättning 1 sociala skäl 1 otillräcklig föräldrapenning 2 ingen sjukpenning Tim- och deltidsanställda i Hjo Kommun Lönekamrer informerar om att i december månad 2015 finns totalt 335 individer som har en deltidsanställning. Av dessa är 23 män. 15 i gruppen är födda Totalt är 234 individer timanställda. Dessa är intermittentanställda och har ställt sig till förfogande vid behov. Av dessa är 85 personer födda mellan Unga år som saknar känd aktivitet Tema gruppen Unga i Arbetslivet, ( har utvecklat en metod för att kartlägga gruppen som varken arbetar eller studerar. Den är baserad på registerdata, i dessa data ingår personer som inte hade inkomster över ett basbelopp, inte hade studiemedel, var utbildningsregistrerade eller studerade på SFI och inte arbetspendlade till Danmark eller Norge. De senaste siffror som redovisas från temagruppen ung är från I Hjo bestod då gruppen som varken arbetade eller studerade av 59 unga kvinnor och män mellan 20-24år. 19 individer hade ingen känd aktivitet, vilket betyder att de inte hade en kontakt med någon myndighet varken Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Tema-gruppen unga i arbetslivet diskuterar några olika hinder som kan vara orsaken till att en ung person har svårt att etablera sig i arbetslivet eller läsa vidare; diagnoser såsom ADHD, depression, kriminalitet, och föräldraskap nämns. UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR UTAN KÄND AKTIVITET HJO Kvinnor Män 33 9

17 17 Dialog med unga I våra yrkesroller har vi kontinuerliga samtal med unga arbetssökande och här följer några behov vi identifierat: önskan att etablera en personlig relation med handläggare man vill inte bara vara ett papper, vilja att få synliggöra sina styrkor och få visa sina kompetenser, behov av att få hjälp med myndighetskontakter och röja andra hinder, lokala kontor och hjälp med att skapa nätverk (exempelvis genom arbetsmarknadsmässa eller studiebesök). Intervju med deltagare på AME Reflektioner från en kvinnlig deltagare på Arbetsmarknadsenheten i Hjo är att det har varit många handläggarbyten på Arbetsförmedlingen. Trots det har hon känt sig informerad av AF och haft en bra relation med handläggarna. Ibland har det dock gått för fort i planeringen och kraven har inte stämt överens med hennes förmåga. Detta har resulterat i både för snabba vändningar och för långsamma insatser. Hon har ändå känt sig respekterad och lyssnad på. Den kvinnliga deltagare tror på idén med att ha en coach som ska motivera ungdomar på ett lite djupare plan än vad personalen idag har resurser till. Hon säger att unga tappar hoppet om att få ett arbete. Det behövs någon som pushar på. Hon är förvånad över att ingen handläggare på AF har velat se hennes CV. Hon efterfrågar mer stöd i att skriva CV. Det hon tycker är bäst på AME är att det ges förutsättningar till att kunna söka arbeten dagtid. När hon har haft praktik har hon inte haft energin att göra det när hon har kommit hem på dagarna. Hon tycker att det är bra att personalen finns att tillgå om hon behöver prata om sitt mående. Det som är tråkigt är att det inte ges någon möjlighet för anställning. Utredarna har även haft en dialog med en 19årig manlig deltagare på Arbetsmarknadsenheten. Han hade praktik vid två tillfällen under gymnasiet och en gång under högstadiet. Under gymnasiet åkte hela klassen till Stockholm och besökte Stockholmsmässan när det var utställningar från olika hantverksföretag. Det var intressant och meningsfullt att få ta del av olika hantverk och branscher. Han skulle gärna se att Arbetsmarknadsenheten gjorde liknande utflykter. Han ser flera fördelar med att vara på Arbetsmarknadsenheten, bland annat är att han kommer upp ur sängen på morgonen och att han får något meningsfullt att göra under dagarna. Förut har han haft svårt för att gå upp på morgonen och har kunnat ligga kvar till sent på eftermiddagen, men nu känner han att han vill gå upp! Han kan inte se något negativt med Arbetsmarknadsenheten utan trivs bra, allt är som det ska. Deltagaren är inskriven på Arbetsförmedlingen. Han har varit där två-tre gånger och har därefter skött kontakten elektroniskt. Han trodde att inskrivningen skulle innebära mer pappersexercis än vad det har varit. Det var enkelt att skriva in sig och kontakten har blivit bättre än vad han trodde. Det som har varit negativt är att handläggarna har varit stränga och att det har varit tidspress på att skicka in papper och dylikt. Han hade velat göra det i sin takt och då brukar det ta tid. Det finns inget han saknar när det gäller kontakten med AF och AME. Han ringer och skickar brev till företag och bemanningsföretag. Han ser inte att det finns något han skulle kunna göra mer

18 18 av, jag gör redan det mesta. DUA Underlag till Lokal Överenskommelse Arbetsförmedlingen- Hjo Kommun Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet

19 19 Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2 Disposition Bilaga 2 är en inventering av befintliga verksamheter, vad som görs av kommunen, av Arbetsförmedlingen och andra aktörer som har verksamhet för målgruppen. Inventeringen avser även av preventiva insatser inom skolan för att förebygga skolavhopp, sommarjobbsatsningar, näringslivets och kompletterande aktörers verksamhet inom ramen för målgruppen. Texten är uppdelad i fem kapitel: SKOLA, ARBETE OCH SOCIALTJÄNST, SAMVERKANS PROJEKT I KOMMUNEN, ARBETSFÖRMEDLING, NÄRINGSLIV och FÖRSAMLING. Anledningen till att avsnittet om PRIO finns med under samverkansprojekt i kommunen är att det berör målgruppen år. Det ger en bild över vart individerna befinner sig när det gäller sysselsättning och ekonomi. Det visar också hur kommunen arbetar med den nämnda målgruppen. Församlingar har beskrivits som ett exempel på ideella krafter i kommuner, en anledning till detta är att det finns en del verksamhet riktat mot nyanlända och ungdomar. Församlingar kan därför bli en ännu viktigare samverkanspartner på sikt. Jämställdhets- och mångfaldspolicyn beskrivs även i bilaga 2 då Delegationen för Unga till Arbete efterfrågar dessa perspektiv. Metod Informationshämtning har skett genom samtal med kommunala tjänstemän och representanter i näringslivet. Samtal har skett med rektorn för högstadiet på Guldkroksskolan Mårten Fredriksson, studie- och yrkesvägledare Josefin Vester, Näringslivschef Kristina Mustajärvi, Christer Svensson som är chef för fritidsgården, Krister Stenestam som ansvarar för kommunens Nyföretagarcentrum och en träff har även skett med Nyföretagarcentrums styrgrupp. Information har även tagits från församlingar i kommunen och från kommunens Försörjningsstödskontor. Information har självklart även tagits från Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen. Tidsperiod De verksamheter som beskrivs nedan är befintliga verksamheter fram till dags datum. Det görs även en beskrivning av planerade projekt där finansieringen ej är klarlagd än och där den fortsatta planeringen därför ej kunnat slutföras. Under perioden för kartläggningen Utredarna har initierat kontakt med personalchefen för att diskutera hur personalkontoret kan få en ökad betydelse i arbetet att öppna upp arbetsmarknaden för unga personer. Ett möte är planerat under december där denna fråga kommer att lyftas samt hur kommunens pågående arbete med att ersätta pensionsavgångar och kompetensbehov ser ut. Fokus kommer även att hamna på kommunens Jämställdhets- och mångfaldspolicy, hur den har implementerats i de olika verksamheterna. Ett möte är även bokat med kommunchefen för att diskutera vilka möjligheter det finns att

20 20 utveckla Folkhälsoplanerarens roll så att fokus hamnar på barn och ungdomar ur ett bredare perspektiv. Utredarna har träffat Kommunal för att presentera information om utbildningskontrakt och trainee och höra hur Kommunal ser på dessa insatser och hur det går att samverka kring dessa. Sammanfattning och analys Det som har kommit fram i intervjuer med tjänstemän är önskemålet om ett öppnare samarbete mellan verksamheterna som arbetar med barn och ungdomar. Då det bedrivs myndighetsutövning inom skola och socialtjänst har sekretessen både setts som ett skydd för individen men även som ett hinder för samarbetet och att det kan försvåra helhetsarbetet kring individen. Som en röd tråd i samtal med tjänstemän har det funnits en vilja till att tänja normer och synsätt så att samhället anpassas till individens behov och inte tvärtom. Det bör tillexempel vara lättare att läsa tio år i skolan och att ha andra målsättningar än att komma ut i arbete. Att arbeta mer förebyggande och fånga upp elever i ett tidigt skede, både i grundskola och gymnasium har även lyfts fram. Genom att tydliggöra att individer har olika behov och olika vägar att nå sitt mål minskas risken till att individer stigmatiseras för att de tar en annan väg än den breda vägen. Arbetsmarknadsenheten kan bli en knutpunkt och en mötesplats för personer som varken går i skola eller gymnasium och som behöver bli stärkta och få ökad motivation. Till detta behövs det en coach som kan finansieras genom ESF medel (se Arena 9.0). Arbetsmarknadsenheten är dock beroende av denna finansiering för att kunna utöka verksamheten med denna insats. När det gäller samarbetet med Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen så kan det förbättras med tydligare inskrivningsmallar, vilket kommer att utvecklas i samverkan. Handläggare från verksamheterna kommer att tillsammans se över vad som bör finnas med i en sådan mall. Det har utsetts en kontaktperson i kommunen för utbildningskontrakt, Malin Bergström Johansson. Som förslag bör kontaktpersonen vara den som Arbetsförmedlingen först kontaktar när de har en ungdom som är intresserad av ett kontrakt. För en god handläggning av sådana ärenden ska vara möjlig bör det finnas en tydlig struktur i hur många platser det finns i kommunen och vilka personer som ska kontaktas. Samma struktur bör finnas runt traineeplatser. Då Arbetsmarknadsenheten är en central punkt i flera pågående samverkansprojekt som kommunen är engagerad i påverkar det vilka resurser som kan läggas vid varje deltagare/individ. Tid, kapacitet och finansiering är viktiga delar inför den fortsatta planeringen av samarbete med Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsenhetens verksamheter och innehåll är beroende av vilken typ av målgrupp som skrivs in i verksamheten av de olika samarbetspartners som finns i kommunen. Församlingarna i kommunen gör redan idag ett stort arbete när det gäller att fånga upp ungdomar och att få människor ur olika bakgrunder att mötas. Här borde myndigheter och verksamheter kunna dra lärdom och få kunskap i hur man når framgång och undviker misstag. Ett samarbete bör kunna bedrivas i viss mån för att exempelvis nå nyanlända ungdomar.

21 21 Under kartläggningens gång har utredarna sett att det skulle gagna målgruppen om det fanns en tjänst eller styrgrupp i kommunen som hade ett barn- och ungdomsperspektiv och vars syfte skulle vara att bevaka barn- och ungdomsfrågor i kommunen. Personen skulle vara en länk mellan skola/fritid/socialtjänst och skulle även kunna bevaka att det tas ett barnperspektiv i andra kommunala beslut. Förhoppningsvis skulle denna funktion underlätta i arbetet att fånga upp barn och ungdomar som behöver extra stöd och sprida kunskap om kommunens resurser både ideella och kommunala satsningar. Vid samtal med Christer Svensson, chef för fritidsgården, lyftes ovanstående idé och han föreslog då att Folkhälsoplanerarens arbetsuppgifter skulle kunna utökas till att vara den sammanhållande länken i barn och ungdomsfrågorna. Jämställdhets och mångfaldspolicy för Hjo kommun Hjo kommun följer diskrimineringslagstiftningen. Kommunens jämställdhets- och mångfaldspolicy upprättades 2012 av Kommunfullmäktige och gäller för Kommunstyrelsens förvaltning. Alla som arbetar i Hjo kommun ska känna sig välkomna och väntade, oavsett vem de är; oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Alla ska ha lika värde och lika möjligheter när det gäller anställningsvillkor, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. I policyn förklaras varför det är viktigt med jämställdhet, mångfald och jämlikhet. Att yrkeslivet inte ska påverkas om hen är kvinna eller man och att människors mångfald av erfarenheter ska vara en tillgång för kommunen. Alla har rätt att få samma möjligheter till ett gott liv. Genom ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete attraheras, rekryteras, utvecklar och behåller kommunen kompetent personal. Arbetet ska genomsyra alla verksamheter och det ska därför finnas människor med olika bakgrund på alla nivåer, inom alla områden i kommunen, då mest kunskap tas tillvara.

22 22 KAPITEL SKOLA OCH FRITID Samtal med Mårten Fredriksson, rektor 7-9 Guldkroksskolan Som en del av kartläggningen av hur kommunen arbetar mot ungdomsarbetslöshet ska det presenteras hur skolan arbetar mot skolavhopp. Mårten Fredriksson är högstadierektor och betonar skolans uppdrag; att eleverna ska gå ut högstadiet med fullständiga betyg. Han ser inte den direkta kopplingen till ungdomsarbetslösheten utan säger att skolans fokus ska vara att eleverna får godkända betyg. Utan betyg får ungdomarna det svårt i framtiden. Han tillägger att eleverna ska få så fullständiga betyg som möjligt, så att de sedan kan välja mellan att gå ut i jobb eller ta en paus för att sedan koppla på när de är redo för det. Vid elevkonferenser planerar läraren, rektorn och studenthälsan för hur elevernas specifika behov kan tillgodoses. Utifrån en individuell lösning för eleven kan man anpassa studiegången på olika sätt. En personalgrupp som kallas Hikigruppen arbetar med att minska frånvaron hos eleverna och arbetar genom kontakt med hemmet, kartläggning och elevkonferenser fram en individuell modell för den elev det gäller. Man kan till exempel komma fram till att studierna ska flyttas till en neutral plats som biblioteket. Vid vissa fall kan man istället för att ta hjälp av Hikigruppen göra en planering där eleven får hjälp av Kraftcentrum. Det är då ett arbetslag som består av bland annat läspedagog, assistenter och NPF pedagog (NPF står för neuropsykiatriskt funktionshinder) som tillsammans underlättar studierna för den enskilde eleven. Här kan det handla om att en elev behöver brytas ut från en klassrumssituation. Men det är oerhört viktigt att eleven har kvar sin klasstillhörighet. Mårten betonar tydligt att det är viktigt att elever inte institutionaliseras bort. När det gäller könsuppdelningen så finns det ingen tydlig uppdelning utan det är både tjejer och killar i båda alternativen. Andra metoder som eleverna kan välja för att underlätta deras skolgång är mattestöd, lässtöd och läxhjälp. På frågan om skälen till att eleverna behöver extra individuellt stöd lyfter Mårten upp skolans måluppfyllelse och säger att deras bakgrund egentligen inte spelar någon roll då målet är viktigaste. Skolan arbetar utifrån elevernas specifika behov. På frågan hur ett önskescenario skulle se ut när det gäller hur kommunen ska arbeta förebyggande och mot ungdomsarbetslöshet så tar Mårten upp större nätverk som kan fånga upp ungdomarnas behov. Mer samhällsinformation är även en punkt som tas upp. Mårten är öppen för samarbete och samverkan med kommunens Arbetsmarknadsenhet och Arbetsförmedling men efterfrågar även en tydlig styrning centralt från Skolverket. Han är mån om att alla barn ska ges samma möjligheter, oavsett var de bor. Samtal med Josefine Wester, studie- och yrkesvägledare, Josefins uppmaning och önskan när det gäller kommunens framtida arbete mot ungdomsarbetslöshet är öppnare dörrar mellan verksamheterna. Hon är mycket väl medveten om att det råder sekretess inom Individ och familjeomsorgen, men det krävs att alla berörda

23 jobbar öppnare med ungdomarna som har hög frånvaro i skolan. Hennes uppmaning är även att vi måste våga arbeta med okonventionella arbetsmetoder och arbeta i högre grad med hemsituationen. Det måste finnas ett starkare helhetsgrepp kring ungdomarna och föräldrarna måste stöttas upp mer. På frågan om exempelvis familjepedagoger skulle kunna ha en sådan roll är hon positiv. Hon efterfrågar ett mer aktivt uppsökande arbete. Det hon har sett när hon träffat och arbetat med ungdomarna är att de behöver struktur, allt från när det rör de basala behoven som mattider och sovtimmar till hur dagen formas. Idag finns det ett samarbete med IFO och Barn och ungdomspsykiatrin (BuP), men det räcker inte. Det är alldeles för svårt att komma i kontakt med BuP och få den hjälp som eleverna behöver. Josefin tar även upp skolplikten som pågår till det år eleven fyller 16 år. För vissa elever tar det något år till innan den har klarat av studierna. Hon önskar därför att synen på eleverna och skolgången kunde vara lite mer tänjbar då alla ungdomar inte följer samma mall. Livet är inget stuprör med bestämd dagordning. Det är inget misslyckande att börja på IM, vilket en del elever kan känna. Det är bara en väg bland flera, men där målet är detsamma som för elever som väljer högskoleförberedande program att bli en självförsörjande självständig individ. 23 Samtal med Christer Svensson, Fritidsansvarig, Christer är fritidsansvarig och bland annat chef för fritidsgården i Hjo. Han har ett barn- och ungdomsperspektiv i allt han gör, det är som ett paraply över alla frågor han arbetar med. Fritidsgården är öppen för barn och unga från årskurs fem till den dag de fyller 18 år. Hjo har särpräglat sig då det finns en politisk satsning med att ha fyra fasta tjänster på fritidsgården, vilket är ganska ovanligt. Alla tjänster har en tjänstgöringsgrad på 75 %. Det har varit viktigt för Christer att satsa på en fast personalstyrka eftersom det är det bästa för barnen. Syftet med fritidsgården är förutom att ge barnen en meningsfull fritid även en möjlighet att ge barnen vuxna förebilder. Därför är det viktigt att personalgruppen är stabil. Fritidsgården har en egen budget för löpande kostnader. Fritidsgården har öppna och spontana aktiviteter som exempelvis möjlighet att lyssna/spela musik och fika. Fritidsgården marknadsför även specifika aktiviteter som är gratis. Sedan finns det även aktiviteter som har en avgift. Christer har ett medvetet genusperspektiv i sitt arbete. Han berättar att det generellt är fler killar som besöker fritidsgårdar i Sverige och även här i Hjo. Ett mål för honom och personalen är att väcka intresset hos tjejer att besöka gården. Han vill dock inte ha en riktad verksamhet mot exempelvis tjejer då det genast sker en exkludering av vissa. Han lyfter fram personer som inte vill/kan identifiera sig som tjejer eller killar och även hur man definierar vissa intressen som typiska tjej- och killaktiviteter. Vad händer med de unga som inte finner någon plats eller tillhörighet i de aktiviteter som ges till specifikt tjejer eller killar? Christer tror mer på att ha aktiviteter som är öppna för alla och att det blir intresset hos barnen som styr vad de vill delta i. På det sättet kan man locka ungdomar som annars inte brukar vara på fritidsgården. Han har märkt att tjejer i årskurs fem och sex har fått ett intresse av att besöka gården. Det är viktigt att bekräfta dem och få dem att känna sig välkomna. Christer betonar att bemötandefrågor är mycket viktiga och något som personalen arbetar aktivt med.

24 För Christer är det viktigt att reflektera över syftet med arbetet på fritidsgården. Frågor som varför gör vi det här?, vad syftar det till? och vad vill våra ungdomar nämns som viktiga spörsmål. Det finns inget ungdomsråd eller fritidsråd där ungdomar är representerade i Hjo. Efter tio års erfarenhet som lärare har Christer lärt sig att det är bättre att ha ett öppet klimat där ungdomar ständigt upplever att deras åsikter är välkomna, än att bjuda in dem en gång i månaden för att lyssna in. Därför är det extra viktigt med bemötandefrågor och relationsbyggande. Utredaren frågar Christer om hans uppfattning kring vikten av att ha en person/styrgrupp som aktivt arbetar med ungdomsfrågor i kommunen och bevakar ungas rätt i kommunens verksamheter. Christer har funderat i dessa tankegångar och föreslår att utveckla Folkhälsoplanerarens roll så att den blir den röda tråden när det gäller barn och ungdomar. Denna person skulle då kunna få uppdraget att vara en bevaka barn och ungdomsfrågor i kommunens verksamheter. Folkhälsoplaneraren blir då bryggan mellan alla verksamheter. Christer berättar om Lilla Brå som är en grupp representanter från kommunen som träffas en gång i månaden. Det är personer som arbetar inom fritidsförvaltning, socialtjänst, skola, polis samt skolsköterska och folkhälsoplaneraren. Detta forum skulle kunna utvecklas till att ta upp frågor som rör socioekonomiska aspekter och förebyggande (arbetsmiljö etc.). Folkhälsoplaneraren skulle i detta forum vara den person som lyfter sådana frågor. Christer betonar att han anser att alla verksamheter borde ha ett barn och ungdomsperspektiv, det borde vara ett paraply över alla beslut. Han berättar om bibliotekets ungdomsarbete och nämner att man satsat på en ungdomshörna med litteratur, multimedia och digital design. Det finns även en pedagogisk verksamhet med sagostund och skapande verkstad. Kultur och fritidsförvaltningen har en tjänst ute just nu, Kulturansvarig som ska förstärka verksamheten. Christer tar upp hur förvaltningen har ett ungdomsperspektiv i planering och beslutsskeenden och nämner utegymmet som har byggts i Stadsparken. Den placerades i närheten av en lekplats så att föräldrar och barn lätt ska kunna umgås, leka och träna tillsammans. När det gäller Christers önskemål inför framtiden när det gäller satsningar på barn och unga så lyfter han fram hur man skapar förutsättningar för att låta ungas krafter växa sig starka självmant. Han efterfrågar verktyg till att skapa förutsättningar för unga att tro på sig själva och även att de ska våga be om hjälp. Christer nämner att gamla Skaraborg har lägst andel unga som går vidare till högre studier. Hur vänder man den trenden? Fritidsgården erbjuder barn och ungdomar en fritid fri från droger, tobak och alkohol. Ett verktyg är exempelvis antirök och snuskort. Som en del av det förebyggande och relationsbyggande arbetet besöker personal från fritidsgården skolan och pratar med barnen där. Alla besökare kvällar och helger testas med alkoblås och måste blåsa grönt för att få komma in på fritidsgården. Christer är med och hjälper skolan med att ordna lokaler för personal och elever som är med i Hikigruppen. Pedagogien kan användas i sådana syften. På frågan om det är möjligt att ta emot ungdomar med ett utbildningskontrakt säger Christer att det är viktigt för barnen på fritidsgården att han en stabil personalgrupp. Han är egentligen öppen för att hjälpa ungdomar att få en yrkeserfarenhet och hjälp att läsa upp betyg men han 24

25 25 måste även tänka på barnens situation i verksamheten. Kommunens pågående arbete med unga som saknar sysselsättning Folkhögskolan har satsat på två verksamheter under de senaste åren för unga personer som saknar sysselsättning. För ett par år sedan drevs verksamheten Fjädern, där initiativet kom som ett uppdrag från Arbetsförmedlingen. Tanken var att AF och kommunen skulle skriva in personer i verksamheten och syftet var att det hos ungdomarna skulle väckas ett intresse för att studera. Verksamheten kunde även skriva in deltagare på egen hand. Studierna varvades med praktiska sysslor och klassen planerade exempelvis en studieresa till Polen där de bland annat besökte ett barnhem. På grund av ekonomiska orsaker lades verksamheten ned efter några år och istället startades SMF (Studiemotiverande Folkhögskola). Här fokuseras det mer på studier än praktik. Även denna verksamhet bygger på en överenskommelse med Arbetsförmedlingen då de har efterfrågat en kurs för personer som behöver en extra motivation för att klara av sina studier. Folkhögskolan behöver åtta-tio personer för att kunna driva en sådan verksamhet och i våras skrevs det endast in två personer från Arbetsförmedlingen. Tyvärr dök ingen upp vid inskrivningen så det var omöjligt att starta verksamheten. Vid dagens datum har det inte skrivits in någon elev. SMF har pågått i fyra, fem år och har drivits i varierande grad beroende på hur många deltagare som har skrivits in. När det gäller kommunens aktivitetsansvar så är Anders Almgren, rektor på Komvux närmast ansvarig. Han berättar att det i år rapporterades in till SCB att en elev var utan sysselsättning. Anders berättar att han i efterhand förstått att de gjorde fel vid inrapporteringen, de tog aldrig med personer som är inskrivna på IM programmet (f.d. Individuella programmet) vilket man ska göra. Anders betonar att dessa elever trots allt har en form av sysselsättning, men de ska också ingå i rapporteringen till SCB. Rektorerna för Folkhögskolan och Komvux är mycket positiva till ett ökat samarbete med Arbetsmarknadsenheten för att fånga upp de personer som är intresserade av att läsa upp sina betyg eller komplettera sina studier. Om det största hindret är att ta sig till skolan ser de en tänkbar lösning i att lärarna kan bedriva sina kurser på Arbetsmarknadsenheten. En fortsatt diskussion kommer att ske mellan personalen på AME och Folkhögskolan och Arbetsförmedlingen. KAPITEL ARBETE OCH SOCIALTJÄNST Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten (AME) är ingången till Hjo kommuns arbetsmarknadsinsatser. AME sätter deltagarna i främsta rummet och har som mål att bemöta varje individ med respekt och i varje möte arbeta på ett lösningsfokuserat arbetssätt, det vill säga se möjligheter och inte hinder. I förlängningen bidrar det till en social och ekonomisk vinning för personen och dennes familj och i sin förlängning kommunen. Alla kommunens invånare ska ses som en resurs och en gemensam angelägenhet att värna om. Arbetsmarknadsenhetens mål är att särskilt verka för att

26 26 möjliggöra för ungdomar i Hjo kommun att närma sig arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsenhetens ledord är mångfald, kvalité och effektivitet. Genom ett effektivt arbete med daglig sysselsättning, motiverande samtal och kontakter ut mot arbetsmarknaden arbetar vi för att deltagarna ska bli självförsörjande och komma ut i arbete. Vår vision är att Hjobornas resurser och kunskaper ska tas tillvara och att även andra enheter inom kommunen och i det privata näringslivet ska se vinningen av att välkomna Hjo kommuns befolkning som arbetstagare. Arbetsmarknadsenheten vill sprida synsättet att en arbetsplats som välkomnar människor med olika bagage och förutsättningar och ser mångfald som berikande, bidrar inte bara till individens välbefinnande utan även dennes familj och inte minst av allt kommunen. Genom Arbetsmarknadsenheten får deltagaren en meningsfull sysselsättning som bidrar till en struktur i vardagen och en arena där hen kan utbyta erfarenheter med människor med olika erfarenheter. Arbetsuppgifterna kan variera beroende på kompetens och bakgrund. Syftet med placeringen är att deltagaren ska känna styrka och motivation till att fortsätta processen att komma ut till den reguljära arbetsmarknaden eller mot ett annat individuellt mål. I Arbetsmarknadsenhetens verksamheter och projekt finns tillgång till arbetsträning, kartläggning av arbetsförmåga och rehabilitering mot arbetsmarknaden. AME kan även hjälpa till att ordna en praktikplats inom kommunen eller på en extern arbetsplats. Under 2015 har hittills (151029) 73 deltagare varit inskrivna på AME varav 27 nya deltagare. 15 personer har varit 24 år och yngre. 7-tjugo utbildning Kommunerna Karlsborg, Hjo och Tibro kommer tillsammans arbeta med konceptet "7-tjugo" som en del i arbetet för unga och som ett gemensamt verktyg. Respektive kommun kommer att erbjuda och genomföra "7-tjugo"- utbildningar regelbundet i sina verksamheter inom respektive Arbetsmarknadsenhet. Syftet med konceptet 7-tjugo är att skapa en gemensam grund i respektive verksamhet och för varje individ. Genom att utbilda i 7-tjugo är målet att nå högre självmedvetenhet hos respektive individ, öka tryggheten i att samarbeta med andra människor och stärka individen att utvecklas positivt med ett lösningsorienterat förhållningssätt. Under varje utbildningsomgång, som i olika omfattning pågår ungefär 6-8 veckor per gång, kommer de grupper som ingår från respektive kommun träffas för att gemensamt stämma av några delar av utbildningen. Syftet med dessa träffar, förutom kollegialt stöd för den personal som utbildar unga enligt "7-tjugo, är att deltagare får utöka sina erfarenheter med andra människor från dels annat geografiskt läge, annan gruppdynamik och att arbeta tillsammans på en annan plats än den man är i andra dagar. Tanken är att dessa träffar ska ske minst ett tillfälle på varje arbetsmarknadsenhet. Förhoppningsvis ökar det tryggheten hos individerna att bli bekant med nya miljöer, de kan erbjudas andra kontaktytor och på köpet genererar detta övning i att samarbeta med andra människor. Förhoppningen är att denna utbildning genererar mer lösningar och motivation till varje person och att korta ner resan mot den öppna

27 27 arbetsmarknaden. Kommunerna kommer också som del i denna "7-tjugo"- utbildning arrangera några föreläsningstillfällen, som man genomför tillsammans för att reducera avgifter. Detaljer är i nuläget inte satta men tanken är att exempelvis bjuda in föreläsare om friskvård och hälsa, ekonomi och annan relevant kunskap för målgruppen. Arbetsmarknadsenheten Hjo Kommun genomför sin första utbildning med 7-tjugo under 2015 med start den 6/11 som sen löper under 8 veckor och beräknas vara klar före årsskiftet. Efter årsskiftet och därmed i början av 2016 kör Hjo, Tibro och Karlsborg sin första gemensamma omgång av utbildningen. Ansvarig för 7-tjugo i dessa kommuner är Nanny Lundin i Hjo, Lenita Carlsson i Tibro och Michael Meriläinen i Karlsborg. Praktik Arbetsmarknadsenheten ansvarar för att följa upp praktikplatser i kommunen. Detta görs i samarbete med den handläggare på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller Försörjningsstödskontoret som har skrivit in personen på AME. Sommarlovsentreprenörer Arbetsmarknadsenheten ansvarar även för sommarlovsentreprenörerna i kommunen, tillsammans med skolpersonal. I Hjo har alla ungdomar mellan år, som har en affärsidé möjlighet att anmäla sitt intresse för att bli sommarlovsentreprenör. Ungdomarna får en veckas kickoff med en handledare och duktiga inspiratörer som hjälper deltagarna med idéutveckling, tips och handfasta råd. I konceptet ingår även ett startkapital på 2000 kronor och försäkring. Feriepraktik Ett annat område som AME ansvarar för är Feriepraktik. Hjo kommun erbjuder feriepraktik inom några av kommunens verksamheter till skolungdomar (16-18 år). För att ge skolungdomar (16-18 år) i Hjo kommun en möjlighet att få inblick i arbetslivet och en egen inkomst under ett par sommarveckor erbjuds de feriepraktik. Ekonomismart Under februari 2015 bjöd Arbetsmarknadsenheten in Ekonomismart, vilket var en satsning av Finansinspektionen, Konsumentverket, Folkuniversitetet och Sparbanksstiftelserna Alfa och Nya. Utbildningen tog avstamp i ungdomarnas vardag och tog upp frågor om konsumenträtt, reklam och marknadsföring, vardagsekonomi, sparande och samboregler.