Motorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling
|
|
- Jörgen Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Motorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling För att kunna prestera bra i idrott är det viktigt med en effektiv motorisk kontroll, dvs att balans/koordination/teknik fungerar optimalt. En idrottsskada medför alltid en störning av den motoriska kontrollen, man får sämre balans/koordination/teknik. En försämrad motorisk kontroll innebär också sämre förmåga till kraftutveckling och styrkan försämras. Det finns ett stort behov av ökad förståelse för hur motorisk kontroll påverkar prestationsförmågan, hur motorisk kontroll bäst skall tränas och vad som händer med motorisk kontroll vid skada. Med utgångspunkt från motorisk kontroll i nedre extremiteten, speciellt knäleden, följer en allmän beskrivning om hur motorisk kontroll fungerar, hur musklers kraftutveckling koordineras och vilka olika system som finns i kroppen för reglering av motorisk kontroll. Som ytterligare fördjupning i detta ämne rekommenderas artikeln av Solomonov och Krogsgaard (9) samt även Edin (4), Hogervorst & Brand (6) och Johansson, Sjolander & Sojka (7). Därefter diskuteras vad som händer med den motoriska kontrollen vid idrottsskada, med exempel från knäleden. Roland Thomeé Lundberglab för ortopedisk forskning, Avd för Ortopedi, Göteborgs Universitet 1. Motorisk kontroll Hur koordineras musklers kraftutveckling? I stort sett alla rörelser utförs över flera leder samtidigt, genom ett aktivt samarbete mellan en mängd olika muskler som drar i olika riktningar med varierande kraft. Det är alltid flera muskler som åstadkommer rörelse i varje enskild led. Agonist kallas den muskel som är ansvarig för en rörelse. En muskel som stödjer agonistens rörelse kallas synergist. En muskel som motverkar agonistens rörelse kring en led kallas antagonist. Agonister, synergister och antagonister bidrar till styrning eller kontroll genom att aktiveras lagom genom en rörelse. Mellan muskler finns således ett finstämt samspel för att kunna utföra väl avvägda idrottsrörelser och för att kunna prestera största möjliga kraft när så behövs. Ett exempel på detta är hamstringsmuskulaturen på lårets baksida som samarbetar med främre lårmuskeln för att utveckla kraft kring knäleden under ett hopp. Samtidigt samarbetar lårmusklerna med muskler kring höft- och fotled. (Bild 1) När vi rör oss i dagliga livet såväl som vid motion och idrott är det många olika system i kroppen som samverkar med musklerna. Det centrala nervsystemet har en avgörande betydelse, dels för att meddela varje enskild muskel att aktiveras, dels för att koordinera musklernas aktivitet med varandra till väl avvägda rörelser, t ex att erövra bollen från en motspelare. Propioception Centrala nervsystemet får sin information från en mängd olika sensorer (känselorgan, mekanoreceptorer) som finns i kroppens alla vävnader (muskler, senor, skelett, ledband och andra ledstrukturer). Förmågan att ta emot signalerna från dessa sensorer benämns ibland för proprioception. Viktig information kommer även från ögonen (synen) och balansorganet i innerörat. All information från alla sensorer (syn, balansorgan och mekanorecepto- 76
2 Bild 1. Mellan muskler finns ett finstämt samspel för att kunna utföra väl avvägda idrottsrörelser. Bild 2. För att vi skall kunna röra oss effektivt får centrala nervsystemet information från en mängd olika sensorer sensorer (känselorgan, mekanoreceptorer) som finns i kroppens alla vävnader (proprioception). Viktig information kommer även från synen och balansorganet i innerörat. rer) bearbetas i det centrala nervsystemet och signaler skickas kontinuerligt till rätt muskler. Den slutliga rörelsen utförs med ett mycket noggrant samspel mellan det centrala nervsystemet, kroppens muskler och de yttre krafter som påverkar kroppen. (Bild 2) Mekanoreceptorer Det finns ett flertal mekanoreceptorer (sensorer eller känselorgan) som registrerar och förmedlar information till oss. Fria nervändar är små tunna nerver som reagerar för böjning, hoptryckning och töjning. Fria nervändar signalerar smärta, tryck och beröring och förekommer i de flesta av kroppens vävnader. För fingrarnas finmotoriska rörelser är berörings- eller tryckreceptorer i huden mycket viktiga. När vi går finns tryckreceptorer i fotsulorna som ger oss viktig information. I kroppens alla leder finns små (0,001-1 mm) receptorer som ger information om kroppsdelarnas olika läge. Dessa ledreceptorer är mycket känsliga och vissa studier har t ex visat att knät kan normalt känna av om ledvinkeln ändras en halv grad. Pacinian corpuscler har ett lökformat utseende och är extremt känsliga för dynamiska rörelser, men reagerar inte för en konstant belastning. Dessa receptorer förekommer tex i knäleden i främre korsbandet och i menisken. Ruffini nervändar består av ett knippe fria nervändar och är känsliga för statiska och dynamiska kraftspel men reagerar mycket långsammare än pacinian corpuscler. Ruffini receptorer reagerar för konstanta belastningar tex tryck- eller dragkrafter i en led. I knäleden förekommer ruffini nervändar i ledkapseln, ledband, korsband och menisker. Golgis ledreceptorer känner av stora krafter i ledstrukturer (ledband, korsband och menisk). Golgis ledreceptorer signalerar även information om ledvinkel. (Bild 3) I muskler och senor finns flera olika typer av mekanoreceptorer, t ex muskelspolar och senorgan. Golgis senorgan fungerar som kraftmätare i senan och känner av hur mycket kraft muskeln utvecklar. Höga krafter leder till en minskning (hämning) av muskelns aktivitet via en reflex och därmed dämpas kraftutvecklingen. Funktionen hos denna reflex är att jämna ut kraftutvecklingen och skydda kroppen från alltför stora belastningar, som kan leda till skada. Muskelspolar känner av muskelns längd samt hastighet och acceleration av längdförändringarna i muskeln. Muskelspolar är rikligt förekommande 77
3 Bild 3. I kroppens alla leder finns små receptorer som ger information om kroppsdelarnas olika läge. i muskler som har betydelse för att hålla kroppen i upprätt läge (posturala muskler) samt i muskler som ska utföra finmotoriska precisa rörelser. Muskelspolar förekommer dock i de allra flesta skelettmuskler och är mycket känsliga för en längdförändring av muskeln. Muskelspolen kan känna av längdförändringar ner till 0,1 mm. Dessutom kan muskelspolen känna av hastigheten i längdförändringen ner till cirka 3 mm/s. När muskeln aktiveras och förkortas (koncentrisk rörelse) eller förlängs (excentrisk rörelse) ställer muskelspolarna om sig för att kunna hjälpa till med längd- och hastighetsförändringar i det nya läget. Samordningen av all information från kroppens alla sensorer är mycket komplex och sker med motoriska program och med olika reflexer. 78 Bild 4. Ledband-muskel-reflexen aktiveras när ett ledband töjs ut. Motorisk kontroll via långsamma systemet Vissa av kroppens receptorer sänder information till centrala nervsystemet så att vi blir medvetna om vad som händer avseende bla: Ledposition, Ledrörelsehastighet, Acceleration av en kroppsdel, Smärta och Tryck. Efter att vi blivit medvetna om vad som hänt kan vi vidtaga åtgärder som är lämpliga, tex flytta oss på lämpligt sätt. Detta system att reglera rörelser är alldeles för långsamt för att vi skall kunna idrotta och därför behöver vi också ett snabbare system. Motorisk kontroll via snabba systemet Framförallt muskelspolar och Golgis senorgan sänder information till lillhjärnan (cerebellum) och medför en omedveten reglering av muskellängd, muskelkraft och hastighet i förändringar av muskellängd. Detta system är mycket snabbt och har färdiga program att använda för olika typer av snabba rörelser. Vi hinner inte tänka på hur vi skall utföra rörelser, det sker automatiskt, som tex att cykla, returnera en serve i tennis eller fånga en boll. Dessutom har kroppen utvecklat flera mycket snabba reflexer för rörelser. Motorisk kontroll via reflexaktivitet Det finns ett flertal beskrivna reflexer varav några är: Ledband-muskel-reflexen. När ett ledband utsätts för töjkraft reagerar sensorerna i ledbandet direkt på töjningen och skickar information till den eller de muskler som kan motverka töjningen av ledbandet. (Bild 4) Flexionsreflexen. Är en avvärjningsreflex. Mest typiskt är när man trampar på ett vasst föremål. Detta medför en omedelbar hopdragning (flexion) av höft-, knä- och fotled. Man kan anta att när ledband eller andra strukturer utsätts för potentiellt skadliga krafter så kan flexions-reflexen aktiveras. Denna reflex är mycket snabb och medför en kraftig flexion i knä och höft. (Bild 5) Ledband-muskelspole-reflexen. När ett ledband utsätts för töjkraft skickar sensorerna även information till muskelspolarna i motverkande muskulatur (jämför med ledband-muskel-reflexen) vilket även detta resulterar i att den motverkande muskulaturen aktiveras med så mycket kraft som är nödvändigt för att skydda ledbandet från alltför kraftiga töjkrafter.
4 Bild 5. Flexionsreflexen kan utlösas vid risk för skada. Förvärvad sensorimotor-reflex. Det diskuteras mycket om och hur olika reflexer går att träna upp (förvärva), vilket är möjligt med mycket träning. Däremot är man helt överens om att det inte går att träna upp reflexer som är så snabba att dom klarar att ge ett muskelförsvar till en led om musklerna är avslappnade (i samband med tex en tackling). Föraktiverade muskler är därför nyckelbegreppet. Det gäller alltså att muskler har en viss förspänning för att klara snabba riktnings- och kraftförändringar inom idrotten. (Bild 6) Betydelse av co-aktivering Syftet med co-aktivering (samtidig aktivering av agonist och antagonist muskler) är att styra rörelser i en led till att vara väl avvägda. Träning av motorisk kontroll medför en mer effektiv co-aktivering och ökar förmågan till kraftutveckling. (Bild 7) 2. Vad händer med motorisk kontroll vid skada? Motorisk kontroll vid knäskada Vid tex en korsbandsskada i knäleden uteblir den information som normalt sänds från främre korsbandet (3, 5, 9,10). Går denna förlust att kompensera för? Den frågan är inte besvarad, men i knäleden finns 1000-tals receptorer som med tiden och med rätt träning kanske kan ta över det arbete som utfördes av sensorerna i det skadade korsbandet (1). Vid skada störs även färdiga motoriska program, dvs inlärda rörelsemönster störs. Det är inte klarlagt om och i så fall hur det går till att bygga upp rörelsemönsterna igen (1,10,11) Det är helt klart att med mycket envis och långvarig träning så kan kroppen åstadkomma fantastiska resultat. (Bild 8) Är det dags att tänka om? Efter korsbandsskada återgår idrottare till sin idrott 6-12 månader efter operation trots att full muskelstyrka och full muskelvolym inte är återställd (2, 5) (se även kapitlet om Styrketräning vid rehabilitering). Idrottsfunktionen bedöms som återställd och återgång till idrott tillåts. Men hur görs bedömningen att motorisk kontroll (balans/ koordination/ teknik)? Bedömningen baseras på fingertoppskänslan hos ansvariga för rehabiliteringen, idrottaren och tränaren (8). Det finns risk för att bedömningen görs på för lösa grunder? Samtidigt påstås att sambandet mellan styrketester och idrottsfunktion är dålig, varför vi kritiskt ifrågasätter styrketesterna och litar på den funktionella bedömningen. Men lurar vi oss inte då? Styrka och idrottsfunktion kan inte vara samma sak. Styrka är en faktor som är viktig för idrottsfunktion. En annan viktig faktor är spänst och elasticitet i muskler och senor, och en tredje är motorisk kontroll. Nedsatt styrka innebär ökad risk för skada och sämre prestationsförmåga. Likaså ökar risk för skada med nedsatt spänst och elasticitet (tex nedsatt hoppförmåga) liksom med nedsatt motorisk kontroll (8). Missbedömer vi vad en bra idrottsfunktion är? Finns det risk att vår subjektiva fingertoppskänsla inte kan bedöma motorisk kontroll eller idrottsfunktion på ett tillräckligt bra sätt? Det finns en risk att vi låter idrottare återgå med både nedsatt styrka och nedsatt hoppförmåga (2,5) och dessutom nedsatt motorisk kontroll (8), efter tex opererad främre korsbandsskada, för att vi inte kan testa motorisk kontroll på ett bra sätt Sammanfattningsvis kan vi säga att det behövs mer kunskap om hur motorisk kontroll fungerar och påverkar prestationsförmåga samt vad som händer med motorisk kontroll vid skada. Klart är dock att en väl utvecklad motorisk kontroll (balans/ koordination/teknik) är viktig för en bra kraftutveckling, dvs en bra styrka, vid idrottsutövning. Det tycks också finnas ett stort behov av mer objektiva tester för motorisk kontroll (8). Funktionella test (tex enbens längdhopp) där det friska benet jämförs med det skadade är inte tillräckligt som analys av motorisk kontroll. Än mindre är 79
5 att enbart lita på om den skadade anser sig ha återfått full balans/koordination/teknik. En utmaning för framtiden är att utveckla kliniska test, känsliga och specifika nog att mäta motorisk kontroll. Referenser: Bild 6. Musklerna måste vara föraktiverade för att klara av att skydda lederna vid tex en kollision. Bild 7. Vältränade har en mer effektiv co-aktivering (hög muskelaktivitet, EMG, i upphoppet) jämfört med otränade (hög EMG i inbromsningen och låg EMG i upphoppet). 1. Ashton-Miller JA, Wojtys EM, Huston LJ, Fry-Welch D. Can proprioception really be improved by exercise? Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 2001;9: Brandsson S, Faxen E, Kartus J, Eriksson BI, Karlsson J. Is a knee brace advantageous after anterior cruciate ligament surgery? A prospective, randomised study with a two-year follow-up. Scand J Med Sci Sports 2001;11: Dyhre-Poulsen P, Krogsgaard MR. Muscular reflexes elicited by electrical stimulation of the anterior cruciate ligament in humans. J Appl Physiol 2000;89: Edin BB. Cutaneous afferents provide information about knee joint movements in humans. J Physiol 2001;531: Hiemstra LA, Webber S, MacDonald PB, Kriellaars DJ. Knee strength deficits after hamstring tendon and patellar tendon anterior cruciate ligament reconstruction. Med Sci Sports Exerc 2000;32: Hogervorst T, Brand RA. Current concepts review Mechanoreceptors in joint function. J Bone Joint Surg 1998;80: Johansson H, Sjolander P, Sojka P. Receptors in the knee joint ligaments and their role in the biomechanics of the joint. Crit Rev Biomed Eng 1991;18: Pfizer K, Banzer W. Motor performance in different dynamic tests in knee rehabilitation. Scand J Med Sci Sports 1999;9: Solomonov m; Krogsgaard. Sensorimotor control of knee stability. A review. Scand J Med Sci Sports 2001;11: Valerani M, Restuccia D Di Lazzaro V, Franceschi F, Fabbriciani C, Tomali P. Clinical and neurophysiological abnormalities before and after reconstruction of the anterior cruciate ligament of the knee. Acta Neurol Scand 1999;99: Wojtys EM, Huston LJ. Longitudinal effects of anterior cruciate ligament injury and patellar tendon autograft reconstruction on neuromuscular performance. Am J Sports Med 2000; 28: Bild 8. Med mycket envis och långvarig träning så kan kroppen åstadkomma fantastiska resultat. 80
6 Träning av styrka och spänst efter idrottsskada Sammanfattande synpunkter av Jesper Augustsson, Karin Grävare Silbernagel, Ulla Svantesson och Roland Thomeé vid Muskel Lab, Avd för Rehabiliteringsmedicin, Göteborgs Universitet Lundberglab för ortopedisk forskning, Avd för Ortopedi, Göteborgs Universitet Träning av styrka och spänst efter idrottsskada Vi anser att: Vid skada skall vävnaden läka och samtidigt tränas! Läkningen går snabbare och den skadade vävnaden blir starkare om rätt bedriven fysisk träning sätts in tidigt! När vävnaden är läkt är rätt bedriven fysisk träning bästa sättet att förebygga skador! Vi vill göra följande rekommendation för träning av styrka och spänst efter idrottsskada: 1. Träna tung styrketräning under lång tid för ökad muskelstyrka och ökad muskelvolym. 2. För successivt in ökad plyometrisk träning för att förbättra Stretch-Shortening- Cykelns egenskaper. 3. Träna systematiskt och med hög kvalitet balans/koordination/teknik för motorisk kontroll. 4. Anpassa rehabiliteringsträningen individuellt, stegra successivt och använd en smärthanteringsmodell 81
Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.
Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler
Läs merHälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING
Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker
Läs merMan behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.
HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala
Läs merRörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder
Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se
Läs merStyrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa
Styrketräning Hälsa och Livsstil Mål Öka förståelsen för begreppet: styrketräning Känna till olika former av styrketräning Öka förståelsen för hur kroppen fungerar och reagerar när man tränar styrka Öka
Läs merStyrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
Läs merInformation till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet
Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största
Läs merIdrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen
Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi
Läs merTräningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?
Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska
Läs merLigamentskador i fotleden
Ligamentskador i fotleden En av de vanligaste skadorna i samband med idrott är ligamentskada i fotleden. Speciellt utsatt är de laterala ligamenten. P.g.a. hur frekventa dessa skador är, finns ökat intresse
Läs mersensorik, motorik och hjärna
Knäts funktion sensorik, motorik och hjärna Påverkas sensomotoriska systemet vid skada i led och i så fall hur? Förbättras sensomotorisk funktion med träning och i så fall hur och i vilken utsträckning?
Läs merFörtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning
MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för
Läs merSammanfattning skelettet och muskler
Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.
Läs merExplosiv styrka och snabbstyrka
Explosiv styrka och snabbstyrka Enligt träningsläran är det följande: Explosivstyrka Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft
Läs merEffekter av träning på vibrationsplatta
Idrottshögskolan i Stockholm, VT 2001 Kurs: Specialidrott med inriktning mot träning och prestation 41-60p Uppgift: Populärvetenskaplig artikel Av: Linda Liljedahl Effekter av träning på vibrationsplatta
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merKRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.
REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska och öka
Läs merOsäker väg tillbaka efter korsbandsskada
Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada De flesta vill återgå till idrotten efter en främre korsbandsskada. Långt ifrån alla gör det. Medicinska och personliga spelar in och även vilken typ av idrott
Läs merOrtopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg
Ortopedidagen 120919 Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling September 2012 Axelns/skuldrans funktion är till stor del beroende av mjukdelar muskler och collagen vävnad (ledband och ledkapsel)
Läs merTräningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Läs merInstuderingsfrågor Skelettet, med svar
Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra
Läs merStyrketräning - Grundprinciper
Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst
Läs merPubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck
Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck Träna för att träna 13-16år (Idrottsspecifika färdigheter, fysträning i fokus) UPPVÄRMNING 30 min Syfte: Höja musklernas temperatur, överladda fosfokreatin förrådet
Läs merBehandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada.
Faktabakgrund Meniskens funktion är primärt att fungera som stötdämpare, men den bidrar också till att ge en viss stabilitet i knäet. Det diskuteras även om meniskerna har en proprioceptiv funktion. Menisken
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merPRESSMEDDELANDE 11 juni 2001 ARTIMPLANTS KORSBANDSIMPLANTAT GODKÄNT I EUROPA
PRESSMEDDELANDE 11 juni 2001 ARTIMPLANTS KORSBANDSIMPLANTAT GODKÄNT I EUROPA Medicinteknikföretaget Artimplant i Göteborg har fått sin första produkt ett främre korsbandsimplantat godkänd för försäljning
Läs merKapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!
Kapitel 1 SKELETT OCH LEDER Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merHur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?
Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? För att få ut maximalt av sin snabbstyrketräning bör man veta hur många serier och repetitioner man klarar av på olika % av
Läs merMusklernas uppbyggnad
Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
Läs merTEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9. Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR
TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9 Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR 1 Innehåll INLEDNING... 3 VAD HÄNDER I KROPPEN NÄR DU TRÄNAR...3 HJÄRTAT... 3 BLODET... 4 LUNGORNA...
Läs merTräningsprogram (T) - Secrets to Soccer
Sida 1 av 6 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 100 minuter Målvakter 75 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Press och Täckning F15, P15 :
Läs merDu är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Läs merStyrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet
LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING
Läs merStyrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.
Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA. Det finns tre muskeltyper Hjärtmuskulaturhjärtat slår utan att du tänker på det.
Läs merHäloperation på grund av besvär från hälsenefästet
1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från
Läs merOmtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)
Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av
Läs merPatella Pro. Ortosen som positionerar patella optimalt
Patella Pro Ortosen som positionerar patella optimalt P r o d u k t i n f o r m a t i o n Dynamisk återcentrering Patella Pro Beprövat överlägsen och en unik behandlingsmetod 2 Otto Bock HealthCare Patella
Läs meratt koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade
att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade situationen, ledde till en reflexion över hur vuxna som
Läs merElasticitet i muskler och senor - var står vi idag
Elasticitet i muskler och senor - var står vi idag God spänst och elasticitet i muskler och senor är viktigt inom alla idrotter. Med god spänst menas att kombinationen av excentriskt och koncentriskt muskelarbete
Läs merEfter att ha arbetat med det här kapitlet bör du
6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse
Läs merforskning pågår Främre korsbandsskada 2. Utvärdering av muskelfunktion i klinik och forskning Sammanfattning
forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Främre korsbandsskada 2. Utvärdering av muskelfunktion i klinik och forskning ROLAND THOMEÉ Sammanfattning Ett av idrottsrörelsens största problem är att
Läs merHur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?
Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? En mycket viktig muskelgrupp när det gäller hopp och löpförmåga är vadmuskeln(m Triceps surae). Muskeln består av tre delar a) Tvillningvadmuslen ( M Gastrocnemius)
Läs merHandkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation
Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Känselträning Sensory re-education efter nervreparation Vad händer när en skadad nerv är reparerad? Efter en nervskada får man problem med handens
Läs merUtvärdering inför återgång till idrott. Suzanne Werner. Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet
Suzanne Werner De flesta idrottsutövare vill kunna återgå till samma idrott och idrottsliga nivå så fort som möjligt efter en skada. Kan vi utvärdera idrottare för att kunna utlova säker återgång till
Läs merIDROTTSSKADOR AKUTA IDROTTSSKADOR STUKNING MUSKELBRISTNING BENHINNEINFLAMMATION KNÄSKADOR KRAMP HÄLSPORRE LÖPARKNÄ TENNISARMBÅGE BEHANDLING
IDROTTSSKADOR SPECIALIDROTT A-KURS ÅR 2 AKUTA IDROTTSSKADOR STUKNING MUSKELBRISTNING BENHINNEINFLAMMATION KNÄSKADOR KRAMP HÄLSPORRE LÖPARKNÄ TENNISARMBÅGE BEHANDLING SMÄRTLINDRING Akuta idrottsskador kräver
Läs merTräningsguide för dig som är gravid
Träningsguide för dig som är gravid I dag har vi ett brett träningsutbud som erbjuder dig så många möjligheter att anpassa din träning efter lust, dagsform och andra behov, att du som väntar barn kan välja
Läs merningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar
Träningsl ningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar Peter Adolfsson Barn- och förbundsläkare peter.adolfsson@vgregion.se Qviding 2010 Dagens föreläsning Träningslära barn
Läs merAxelträning program i tre steg
Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad
Läs mer5 genvägar till mer muskler
5 genvägar till mer muskler Idag verkar det som att allt som är större, snabbare och starkare är bättre. Normen är att gå allt mer mot det extrema. Det gäller allt från extra starka huvudvärkstabletter,
Läs merVår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.
Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=
Läs merKissing Spines FAQ. Vad är kissing spines?
Kissing Spines FAQ Vad är kissing spines? De dorsala tornutskotten längs med ryggen från manken till höften är vanligtvis regelbundet placerade med utrymme mellan ( grön cirkel ). Vid kissing spines ligger
Läs merTräningsprogram (T) - Secrets to Soccer
Sida 1 av 6 Träningsprogram Gjord av Total tid GFF Spelarlyftet Spelare: 95 minuter Målvakter 95 minuter Datum 2010-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgruper Anfallsspel - Avslut: Friläge F13, P13 Öppna
Läs merBiomekanik. Biomekanik är mekanik, tillämpat på biologiska system.
Gånganalys Håkan Lanshammar Avdelningen för systemteknik Inst f informationsteknologi Uppsala Universitet vt 03 Föreläsning inom kurs i medicinsk informatik 1 Introduktion Några viktiga tillämpningsområden:
Läs merETT ÅR MED DIN TRÄNING
ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att
Läs merNär man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:
Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne
Läs merFotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor
Fotbollsskador Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Akut omhändertagande Skadeförebyggande träning/åtgärder Vanliga skador inom fotboll Återgång till spel efter skada Akut omhändertagande PRICE
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merÖverdriven oro för kombinationsträning
Överdriven oro för kombinationsträning Många som vill öka sin muskelmassa och styrka undviker uthållighetsträning. En vanlig åsikt är nämligen att man inte bör kombinera styrkeoch uthållighetsträning.
Läs merTRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!
TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak
Läs merEXAMENSARBETE. Fysisk aktivitet, sång och lärande. En studie om hur sångpedagoger och elever upplever att fysisk aktivitet
EXAMENSARBETE Fysisk aktivitet, sång och lärande En studie om hur sångpedagoger och elever upplever att fysisk aktivitet påverkar sångundervisningen Annelie Eriksson Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen
Läs merFysiska skillnader hos barn och ungdomar
Fysiska skillnader hos barn och ungdomar För att kunna vara en bra lärare i idrott och hälsa så är det viktigt att vara väl medveten om elevernas fysiska utveckling så att man utefter det kan dra kopplingar
Läs merFördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.
Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,
Läs merGUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING
GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING Det är dags att ta fysisk aktivitet på allvar och Fundera över hur/var/på vilket sätt vi vill att barn och vuxna ska utöva den Fysisk inaktivitet är numera en av vårt
Läs merGratis tejptips & VIP-rabatt
OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som
Läs merRegular Production Surveillance Safety. www.tuv.com ID 0000045404. Genny L2.0. Medicintekniska produkter
Regular Production Surveillance Safety www.tuv.com ID 0000045404 Genny L2.0 Medicintekniska produkter 2 GENNY L2.0 3 APW (Aktiva elrullstolar) Medicintekniska produkter för funktionsnedsättning har tidigare
Läs merIdrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se
Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker
Läs merTentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29)
Tränarprogrammet Träningslära 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29) Tentamen består av 17 frågor, varav några med tillhörande följdfrågor.
Läs merAXELPROBLEM HOS HANDBOLLSPELARE. Foto: Berndt Wennebrink
AXELPROBLEM HOS HANDBOLLSPELARE Foto: Berndt Wennebrink AXELPROBLEM HOS HANDBOLLSPELARE Axelleden har störst rörelseomfång av kroppens samtliga leder. Stabiliteten i axeln bygger på en god styrka och koordination
Läs merKondition och styrka för Skå IK Handboll
Kondition och styrka för Skå IK Handboll Innehåll Målsättning...3 Träningsmål...3 Genomförande...3 Planering...3 Lite teori...4 Något om barn och konditionsträning...4 Något om barn och styrketräning...5
Läs merMANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment
Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta
Läs merVaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år
Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn Nivå 1 & 2 6-12år Daterad: 2015-02-27 Reviderad: En bild med blandade Vaksala SK spelare i bakgrunden? Glädje! Sida 2 av 7 Fysträning för prepubertala barn
Läs merKompendium Styrka & Kondition
Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur
Läs merExplosiv Fotbollsträning
Snabbhet och explosivitet Snabbhet är en mycket viktig fysisk egenskap för alla fotbollsspelare och fotbollsspecifik snabbhet är beroende av ett bra samspel mellan ett antal faktorer, t ex koordination,
Läs merNästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.
Vad är styrketräning och vad är inte styrketräning? Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Belastning
Läs mer2. Under spinningpasset rörde vi oss mellan olika pulser, I vilken pulszoon kan man tänka sig att mjölksyra bildas? Upplevde ni ngn mjölksyra i benen?
Vad är mjölksyra? Mjölksyra uppstår när kroppens muskler, vid hård ansträngning, inte får tillräckligt med syre. I normala fall hämtar musklerna energi från kolhydrater och fett med hjälp av syre. Vad
Läs merOvningsbankens Handbollspaket Styrketräning
Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet
Läs merMEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES
MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES mediroyal.se MOW MEDIAL ORTHOTIC WEDGE Fötterna är basen som resten av kroppen vilar på. De måste klara upp till fyra gånger kroppsvikten vid normal belastning. Vi är alla
Läs merGoda vanor fysisk aktivitet
Goda vanor fysisk aktivitet Varför ska jag röra på mig? För att må bra. Kroppens organ samt muskler och skelett påverkas positivt. Jag får ett bättre skydd mot sjukdom och smitta. Jag orkar mer i vardagen.
Läs merTESTER VID ÅTERGÅNG TILL FOTBOLL EFTER SKADA FOKUS FRÄMRE KORSBANDSSKADA
TESTER VID ÅTERGÅNG TILL FOTBOLL EFTER SKADA FOKUS FRÄMRE KORSBANDSSKADA VAD VET VI OM TESTER? VAD SÄGER VETENSKAPEN? THE GOTHENBURG PERSPECTIVE? ERIC HAMRIN SENORSKI, P.T., PH.D. STUDENT DEPARTMENT OF
Läs merStyrketräning för fotbollspelare
Styrketräning för fotbollspelare Varför styrketräning? Styrketräning är egentligen flera olika typer av träning. Det säger sig självt att låt säga en bodybuilder och en höjdhoppare tränar styrketräning
Läs merIDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression
IDROTTSSKADOR Det är egentligen ingen större skillnad på idrottsskador, arbetsskador och andra former av skador. Det är så att sammanhanget som de uppstår i har gett dem namnet. Samtidigt bör man ha i
Läs merBehandlingsriktlinjer för patienter efter rekonstruktion av främre korsband
Akademiska sjukhuset Fysioterapimottagningen 2000-09-21 M Grundin/M Weslien/E Belin Reviderad 2015-09-15 Linda Kumlin Behandlingsriktlinjer för patienter efter rekonstruktion av främre korsband Dessa behandlingsriktlinjer
Läs merFRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE
Kenneth Riggberger FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Samarbetet med Hampus Henriksson började 2010 då Hampus var 16 år. Jag kommer här att ta upp lite om fysisk träning för boxare. Nu kan jag ingen
Läs merSummer Camp 2012. Passbeskrivningar:
Summer Camp 2012 Afrodans (22): Passbeskrivningar: Följ med på en resa genom den afrikanska kontinenten! Skönt barfotapass med enkel koreografi & grundade rörelser till afrikanska rytmer. Mycket träning
Läs merMUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska
MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:
Läs merBRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:
lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen
Läs merAnfallsspel - Korta uppspel. Spelare: 100 minuter Målvakter 100 minuter
Sida 1 av 7 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Anfallsspel: Speluppbyggnad - Korta uppspel; Mv: Markbollar, Inlägg längs marken F14, P14 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:40 Plats Total
Läs mer2014 12 08 Se på träningsprogram Secrets to Soccer
Detta träningsprogram tillhör nivå 6 i utbildningsplan: Spelarlyftets Spelarutbildningsplan (6 19 år) 140701 Rubrik på nivån Åldersgrupp Gjord av Träna för att lära, 9 manna 4 1 3, 18 Träningsprogram Nivå
Läs merHannah Svensson Arena Älvhögsborg
Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag
Läs merFunktionell anatomi Axel
Funktionell anatomi Axel Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal 1 Mars 2016 Ingrid Hultenheim Klintberg Funktionsnedsättning i axeln Till följd av trauma? Till följd av smärta i axeln? Vad ska fysioterapin
Läs merGymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär
Föräldrar- Barn gymnastik Lek och Lär Barr och Bom Sport och Spark Karate Gymnastik och kul på loven Födelsedagskalas Ta tillvara varje steg i utvecklingen. En av livets största gåvor är självförtroende
Läs merMOTION. Muskler. Träning
MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll
Läs merVad är träningsvärk?
Vad är träningsvärk? Träninsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning. Excentrisk träning är belastning av en muskel under
Läs merBålstabilitet, balans och det allmänna välbefinnandet efter graviditet
Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Bålstabilitet, balans och det allmänna välbefinnandet efter graviditet Kan kvinnors funktionella bålstabilitet, balans & det allmänna välbefinnandet
Läs merBouleträning. (Ovanstående text är inspirerad av Anders Gerestrands hemsida: www.) geocities.com/boulesidan.)
Bouleträning Bouleteknik Målet i boule är kasta sina klot på ett sådant sätt att de gör störst nytta. Detta är svårt att göra om man inte har full kontroll över kloten. Visst kan dåliga klot studsa rätt
Läs merMålsättningar & Kriterier
& HTKs kursverksamhet och kriterier FAMILJETENNIS 1 träningstillfälle/vecka Ca 3-5 år Lördagar 09:00-10:00 Familjetennis är en bra inskolning för både barn och föräldrar som vill testa på tennis. Här träffas
Läs merhttps://se-fotboll.s2s.net/sessionview.php?id=2336053&_format_for_print=1
Sida 1 av 10 Vem, vad, var och när Titel Lag/grupp Försvarsspel - Individuell Press Rättvänd; Mv: Skott och Friläge F12, P12 Datum Torsdag, 31 December 2015 Tid 00:00-02:05 Plats Total tid Gjord av Försvarsspel
Läs merIdrottsskador - riskfaktorer och prevention
Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Suzanne Werner IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrottsskador Traumatiska skador Överbelastningsskador IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrott
Läs mer