2. Under spinningpasset rörde vi oss mellan olika pulser, I vilken pulszoon kan man tänka sig att mjölksyra bildas? Upplevde ni ngn mjölksyra i benen?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. Under spinningpasset rörde vi oss mellan olika pulser, I vilken pulszoon kan man tänka sig att mjölksyra bildas? Upplevde ni ngn mjölksyra i benen?"

Transkript

1 Vad är mjölksyra? Mjölksyra uppstår när kroppens muskler, vid hård ansträngning, inte får tillräckligt med syre. I normala fall hämtar musklerna energi från kolhydrater och fett med hjälp av syre. Vad gör då kroppen om syret inte räcker? Jo, den börjar bilda energi utan att använda syre. Då frigörs energi från kolhydrater och via denna process, som är kemisk, bildas mjölksyra. Detta fungerar också, men bara en kort stund. Mjölksyra verkar nämligen försurande på muskulaturen, och försämrar snabbt effektiviteten hos dem. Den hämmar även syreupptagningsförmågan. Musklerna försöker då göra sig av med mjölksyran vilket kräver högre slagfrekvens av hjärtat. Det är i detta läget som idrottare brukar "gå in i väggen". Kroppen tar helt enkelt slut, musklerna värker och hjärtat slår för fullt. Kroppen behöver uppemot tre dygn för att återhämta sig om mycket mjölksyra uppstår. Mjölksyran hamnar så småningom i levern där den omvandlas till energi, men det är en långsam process. Mjölksyra är genomskinligt och påminner i sin konsistens om sirap. Vår hud utsöndrar faktiskt mjölksyra, som i normala fall ingår i den svett vi avger. Kombinationen mjölksyra och koldioxid är väldigt lockande för myggor, som då dras till oss. Om du joggat i skogen en svensk sommarkväll känner du säkert igen dig. Du må tycka att du är väldigt illaluktande, men för myggor är du alltså rena doftsensationen. Frågor: 1. Beskriv hur mjölksyra bildas. 2. Under spinningpasset rörde vi oss mellan olika pulser, I vilken pulszoon kan man tänka sig att mjölksyra bildas? Upplevde ni ngn mjölksyra i benen? 3. Vilken är din maxpuls?

2 4. Vilken är din vilopuls? 5. Vad är rörlighetsträning? 6. Varför är det bra med rörlighetsträning. 7. Ge lite olika exempel på rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet leder i sin tur till minskad funktionalitet i din idrott och i vardagen och är ofta anledningen till att skador uppstår. Hur gör du för att motverka stelhet och bibehålla eller utveckla din rörlighet? Här får du reda på vilka metoder man kan använda för att träna sin rörlighet. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Definitionen för rörlighet kan beskrivas som förmågan till rörelseutslag i en eller flera leder. En individs rörlighet kan begränsas av olika komponenter, som t.ex. skelettstrukturer, muskler, senor, ledkapslar, ligament, fett och hud. Den största begränsningen av rörlighet utgörs dock av musklerna. Stretching (eng. strech = töja ut) är det begrepp som i folkmun ofta används som ett samlingsnamn för all typ av töjningsaktivitet. Ibland står begreppet för en specifik metod av rörlighetsträning, nämligen statisk töjning. För att undvika förvirring av begreppet stretching använder vi i elitgruppen begreppet rörlighetsträning som ett samlingsnamn för alla metoder av töjningsaktiviteter samt det svenska ordet töjning istället för stretch. Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning delas in i aktiv och passiv träning samt statisk och dynamisk träning och de olika rörlighetsträningsmetoderna är alltså kombinationer av dessa. Aktiv rörlighet innebär att man töjer med egen muskelkraft genom att aktivera en muskel (agonist) för att töja ut antagonisten exempelvis då man aktiverar framsida lårmuskeln (agonisten) för att töja ut baksida lårmuskeln (antagonisten). Vid passiv rörlighetsträning utnyttjar man istället för egen muskelkraft någon form av yttre belastning för att töja en viss muskel. Denna yttre belastning kan vara den egna kroppsvikten, redskap eller en partner. Statisk rörlighet innebär att man håller kvar töjningen i samma läge under en vis tid antingen med aktivt eller passivt arbete. Dynamisk rörlighet är motsatsen och innebär att man uppnår ytterläget under en kort stund.

3 Dynamisk rörlighet kan vara både aktiv och passiv, men vanligast är den aktiva varianten. Rörlighetsträning kan alltså delas in i följande metoder: Passiv statisk rörlighetsträning Vid passiv statisk rörlighetsträning används yttre krafter för att nå en muskelns ytterläge. Yttre krafter kan vara den egna kroppsvikten, en kompis, ett redskap eller en vikt. Att stå på ett ben och töja lårets framsida genom att dra hälen upp mot rumpan, är ett exempel på passiv statisk rörlighetsträning. Den yttre kraften skapas genom att armarna drar hälen upp mot rumpan. Vid denna metod töjer man muskeln i dess ytterläge och håller sedan där i sekunder, varpå man upprepar proceduren två gånger till (sammanlagt 3 set). Denna metod är väldigt bra för att på sikt öka plasticiteten i musklerna, dvs. en muskels förmåga att uppnå en ny permanent rörlighet. Passiv dynamisk rörlighetsträning En parövningsmetod där man kompisen töjer muskeln dynamiskt till ytterläget och därefter tillbaka. Kompisen upprepar denna rörelse ett antal gånger. Detta är en ganska vanlig metod inom sjukgymnastiken då patienten ska återfå en normal rörlighet efter en operation. Aktiv statisk rörlighetsträning Vid aktiv statisk rörlighetsträning använder man sig inte av yttre krafter för att nå en muskels ytterläge, utan istället av rörelsens agonist eller synergister. Att stå på ett ben och stretcha lårets framsida genom att dra upp hälen mot rumpan, är ett exempel på aktiv statisk rörlighetsträning. I detta läge håller du sedan i sekunder och upprepar två gånger till. Här tar alltså hjälp av rörelsens agonist som i detta fall är baksida lår, till skillnad från passiv statisk rörlighetsträning, där man tar hjälp av armarna. En nackdel med aktiv stretching är att du inte får största möjliga rörelseutslag i muskulaturen och att denna stretchingform inte leder till någon nämnvärt ökad plasticitet. En fördel är att man får en bättre muskelstyrka i rörelsernas ytterlägen genom att aktivera rörelsens agonist/synergister. Aktiv dynamisk rörlighetsträning Snabb Aktiv dynamisk snabb rörlighetsträning innebär att man aktiverar agonisten alternativt synergisterna snabbt vid en rörelse för att töja ut rörelsens antagonist-/er. Denna rörlighetsträningsmetod brukar också kallas för tänjningar. Vill man t.ex. töja bröstmuskulaturen, svingar man armarna bakåt och åt sidan genom att kontrahera skulderbladsmuskulaturen (rörelsens synergister).

4 Vid denna rörlighetsmetod aktiveras muskelns försvarsmekanism, sträckreflexen, vilken innebär att muskeln drar ihop sig när den blir utsatt för snabba rörelser i sitt ytterläge. Detta för att bl.a. förhindra att muskelskador uppstår. Pga. denna sträckreflex kan inte någon ökad plasticitet uppnås genom tänjningar. Om man utför tänjningsrörelserna för hastigt eller okontrollerat, kan det ge upphov till muskelbristningar eller senskador. Tänjningar bör genomföras i samband med uppvärmning, eftersom de ökar musklernas elasticitet, minskar viskositeten, förhindrar skador och ökar musklernas blodgenomströmning. Långsam Aktiv dynamisk långsam rörlighetsträning innebär att man aktiverar agonisten alternativt synergisterna långsamt vid en rörelse för att töja ut rörelsens antagonist-/er. Vill man t.ex. töja bröstmuskulaturen, för man armarna bakåt och åt sidan genom att kontrahera skulderbladsmuskulaturen (rörelsens synergister) och håller kvar där i ca 2 sekunder. Komplex rörlighet med pinne är ett bra exempel på en aktiv dynamisk långsam rörlighetsövning. Denna rörlighetsträningsmetod tvingar de aktiva musklerna (synergisterna) att bli starka i rörelsens ytterläge. Detta gör att man får bättre kroppskontroll i de rörliga lägena och att rörligheten blir en del av synergisternas muskelminne. Till skillnad från aktiv dynamisk snabb rörlighetsträning, leder dessutom denna långsamma variant även till en permanent ökad plasticitet. I övrigt har denna rörlighetsmetod samma syfte som den snabba och passar därför bra att lägga in under uppvärmning. KAT-metoden KAT-metoden går ut på att man utnyttjar senspolens funktion för att lura muskeln att slappna av i ett ytterläge. KAT står för Kontraktion-Avslappning- Töjning och sker i ordningen T, K, A. Man börjar alltså först med att töja statiskt i muskelns ytterläge i 5 sekunder (T), därefter kontrahera (spänna) muskeln i samma ytterläge som man har töjt i med statiskt motstånd i 5 sekunder (K) och till sist avslappning av muskeln i 5 sekunder (A). Detta upprepas minst tre gånger om utan vila. Efter vilan är det lämpligt att upprepa proceduren en till två gånger. När man kontraherar i ytterläget, känner senspolen av att det innebär en stor risk att kontrahera en så stor kraft (pga. av motståndet) och skyddar då muskeln genom självhämning, dvs. genom att låta muskeln slappna av. På så vis kan man nå ett större rörelseutslag än vid vanlig stretching. KAT-metoden är enklast att genomföra två och två, men vid många övningar kan man utföra KAT-metoden genom att utgöra det statiska motståndet själv. KAT-metoden har visat sig vara den mest effektiva

5 rörlighetsträningsmetoden. Negativt med metoden är att den frambringar smärta. Aktivt assisterad rörlighetsträning Är en parövningsmetod som innebär att utövaren, med hjälp av egen muskelkraft, utför töjningen så långt som möjligt. Därefter får utövaren hjälp av en kompis som fortsätter töjningen. Passiv aktiv rörlighetsträning Denna metod genomförs med parövningar och innebär att en kompis töjer muskeln till det passiva ytterläget alltså dit man själv inte kan komma med egen muskelkraft, varpå utövaren försöker hålla kvar denna position med hjälp av egen muskelkraft. Detta är en metod som är effektiv för att öka den aktiva rörligheten genom den isometriska kontraktion som följer då kompisen släpper utövaren. Man kan även utföra upprepade isometriska kontraktioner i detta läge medan kompisen håller fast rörelseutslaget i ytterläget. Denna styrka är viktig i idrotter där man måste hålla olika kroppsdelar i rörliga lägen, t.ex. gymnastik och konståkning. Varför rörlighetsträning? När man har ägnat sig åt träning som belastar muskeln, framförallt excentriskt belastande arbete, drar musklerna ihop sig. Den muskel som har varit aktiv blir alltså kortare efter aktiviteten. Fortsätter man att träna blir musklerna kortare och kortare och på så sätt också stelare och stelare. Skulle man utelämna rörlighetsträningen, skulle kroppen bara bli såpass rörlig som de övningar man tränar kräver. Dessutom skulle då kroppen bli mer utsatt för skador. Alltså behövs rörlighetsträning för att bibehålla eller öka en rörlighet i samband med fysisk aktivitet eller för att öka rörligheten. Rörlighetsträningens effekter är minskad skaderisk, ökat välbefinnade, förbättrade idrottsprestationer eller en mer hälsosam hållning. Inom vissa idrotter ställs det dessutom väldigt höga krav på rörlighet, som inom t.ex. gymnastik och konståkning. För att öka sin rörlighet krävs att man tränar rörlighet före och efter varje träningspass. Referenser Alter, JM. (1998). Idrottarens stretchbok - om prestation, kroppskännedom och minskad risk för skador. Farsta: SISU Idrottsböcker.

6 Annerstedt, C. m.fl. (1997). Idrottens träningslära. Multicare Förlag AB & SISU Idrottsböcker. Martin, S. (2006). Stretching. Västerås: ICA bokförlag. Sölveborn, S-A. (1982). Boken om stretching. Nordiska bokhandelns förlag. Wirhed, R. (1984). Anatomi och rörelselära inom idrotten. Harpoon Publications AB. Öfverberg, B. (1983). Mjukträna med stretching. Västerås: ICA-förlaget AB.

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna STRETCHING Fakta om stretching. Rörlighet är förmågan att röra leder. Begreppen stretching eller töjning är synonymer. Att töja eller stretcha innebär en töjning av bindväv, muskler och andra vävnader

Läs mer

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag

Läs mer

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.

Läs mer

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Stretching. Nedvarvning. Stretching Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 0 minuter Målvakter 105 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel Mv - Skott, Utkast F12, P12 Mv -

Läs mer

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel? Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:45

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka: Styrketräning Styrketräning Oftast tänker man på hantlar och skivstänger eller speciella maskiner när man talar om styrketräning, men styrketräning innebär egentligen bara att kroppen belastas mer än den

Läs mer

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen: Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning 1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Barn och ungdomsträning

Barn och ungdomsträning Barn och ungdomsträning Barn upp till puberteten bör vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag Intensiteten bör vara måttlig och aktiviteten bör delas upp på flera korta perioder - tre eller fler tillfällen

Läs mer

Uppvärmning. Stretching

Uppvärmning. Stretching Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren. Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Styrketräning Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Viktiga ord/termer att känna till Set Hur många gånger

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 6 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 100 minuter Målvakter 100 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Mottagning bröst och lår F13,

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 120 minuter Målvakter 0 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Farliga ytor F15, P15 - Farliga

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika, tobak

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 95 minuter Målvakter 95 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel Teknik - Medtagning PF11 Teknik

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 6 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 90 minuter Målvakter 90 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Spelavstånd PF10 : Grundförutsättning

Läs mer

Kungsholmens Grundskola. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 2: STYRKA

Kungsholmens Grundskola. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 2: STYRKA Kungsholmens Grundskola Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 2: STYRKA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA 3. Rörlighet 4. Koordination Alla fysiska

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 90 minuter Målvakter 90 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Spelbar PF9 : Grundförutsättning

Läs mer

Mr Spelarlyftet. Spelare: 110 minuter Målvakter 110 minuter. Spelsystem Allmänt F14, F15, P14, P15. Spelsystem 11-manna Allmänt;

Mr Spelarlyftet. Spelare: 110 minuter Målvakter 110 minuter. Spelsystem Allmänt F14, F15, P14, P15. Spelsystem 11-manna Allmänt; Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Spelare: 110 minuter Målvakter 110 minuter Datum Måndag, 01 Juli 2013 Tid 00:00-01:50 Plats Lag/träningsgrupper Titel Spelsystem 4-3-3 - Allmänt F14,

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

8 sätt att variera dina set

8 sätt att variera dina set 8 sätt att variera dina set Har du svårt att komma igång med styrketräningen? Har du fastnat på en platå? Ser alla dina pass likadana ut? Här får du åtta metoder som gör att du kommer på banan igen. 8

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 100 minuter Målvakter 0 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Trianglar F14, P14 : Passningsspel

Läs mer

Fysträning 2011. Individuella träningspass under Juli månad. 3 träningspass per vecka Växla mellan passen. Kondition / benstyrka

Fysträning 2011. Individuella träningspass under Juli månad. 3 träningspass per vecka Växla mellan passen. Kondition / benstyrka Individuella träningspass under Juli månad 1 Mängd: Längd: Pass 1: 3 träningspass per vecka Växla mellan passen 90 minuter Kondition / benstyrka Uppvärmning - 15 minuter löpning 70% fart Tänjningar framför

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning! TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak

Läs mer

Anatomi, hälsa och livsstil

Anatomi, hälsa och livsstil Anatomi, hälsa och livsstil Allmänt om hälsa För att må psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt bra behöver man tillgodogöra sig flera delar i sitt liv. Man är själv ansvarig för att leva upp till

Läs mer

Träningsprogram (T) - :: Secrets to Soccer ::

Träningsprogram (T) - :: Secrets to Soccer :: Sida 1 av 6 Träningsprogram Gjord av Total tid GFF Spelarlyftet Spelare: 100 minuter Målvakter 100 minuter Datum 2009-03-01 Tid 09:00 Plats Lag/träningsgruper Heden/Kviberg F14, P14 Öppna kommentarer Talangträning

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera

Läs mer

Bålstabilitet Träning med balansboll

Bålstabilitet Träning med balansboll Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre

Läs mer

Kompendium Styrka & Kondition

Kompendium Styrka & Kondition Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 95 minuter Målvakter 95 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Mottagning Insida/utsida PF9 :

Läs mer

Det bästa träningspasset är det som du genomför! Kvalitet i varje minut!

Det bästa träningspasset är det som du genomför! Kvalitet i varje minut! Inledning Det bästa träningspasset är det som du genomför! Kvalitet i varje minut! All sommarträning ska loggas i Funbeat. Gå in på www.funbeat.se (eller appen Funbeat ) och skapa ett eget konto. Lägg

Läs mer

Teknik: Passning - Insida/utsida. Teknik - Passning: Insida/utsida. Spelare: 90 minuter Målvakter 90 minuter

Teknik: Passning - Insida/utsida. Teknik - Passning: Insida/utsida. Spelare: 90 minuter Målvakter 90 minuter Sida 1 av 6 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper : Passning - Insida/utsida PF8 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:30 Plats Total tid Gjord av - Passning: Insida/utsida Spelare: 90 minuter

Läs mer

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador Styrketräning Styrketräning är en bra motionsform som passar de flesta, stora som små, män som kvinnor. Genom att styrketräna stärker du din kropp och minskar risken för skador i det vardagliga livet.

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 6 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 95 minuter Målvakter 0 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Individuell Pressteknik F12, P12

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Hälsa för unga rörelse, motion och idrott

Hälsa för unga rörelse, motion och idrott Hälsa för unga rörelse, motion och idrott Vad är hälsa? Meningsfull tillvaro Sömn Mat och dryck Rörelse Kropp Relationer Individuella hälsomål - vad är det? - Långsiktiga förändringar! - Förändringar som

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion STYRKETRÄNING Foto: Apotek Hjartat Styrketräning på Playitas Muskelfunktion Kroppen har tre olika sorters muskler. Dessa är skelettmuskulaturen som är det vi vardagligen kallar muskler, hjärtmuskulaturen

Läs mer

JOHANS PUNKTER. Tränarna arbetar 24/ h. De binder sig för er de förväntar sig växelverkan.

JOHANS PUNKTER. Tränarna arbetar 24/ h. De binder sig för er de förväntar sig växelverkan. JOHANS PUNKTER Var ärliga och öppna mot era tränare fartygsmiljön och rykten sprids lätt i fel former - Underlätta deras arbete genom att öppet berätta: känslor under träningen, hur ni vill träna och var

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Träning motionär (första veckoprogrammet av 4)

Träning motionär (första veckoprogrammet av 4) Träning motionär (första veckoprogrammet av 4) Alla program är anpassade utifrån förutsättningar som REHAB, barn & ungdomsträning, senior, motionär, prestation, samt stavgympa. En bra förutsättning för

Läs mer

Metoder att träna kondition på!

Metoder att träna kondition på! Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 7 Träningsprogram Gjord av Total tid GFF Spelarlyftet Spelare: 95 minuter Målvakter 95 minuter Datum 2010-06-01 Tid 00:00 Plats Försvarsspel - Omställning Lag/träningsgruper F17-19, P17-19 Öppna

Läs mer

Härryda Handbollsklubb

Härryda Handbollsklubb Härryda Handbollsklubb TRÄNINGSPLANERING Uppvärmning Konditionsträning Styrketräning Stretching Vila Kosthållning För ungdom (10 15 år) För att bli en så bra handbollsspelare som möjligt krävs rätt typ

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

Mr Spelarlyftet. Spelare: 100 minuter Målvakter 100 minuter. Anfallsspel - Skapa yta. Anfallsspel - Skapa yta; Mv: Grepp - Sidledsförflyttning

Mr Spelarlyftet. Spelare: 100 minuter Målvakter 100 minuter. Anfallsspel - Skapa yta. Anfallsspel - Skapa yta; Mv: Grepp - Sidledsförflyttning Sida 1 av 6 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 100 minuter Målvakter 100 minuter Datum Måndag, 01 Juli 2013 Tid 00:00-01:40 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Skapa yta F15,

Läs mer

Uthållighet/kondition (Samma sak)

Uthållighet/kondition (Samma sak) Lärande mål och framgångskriterier (läs från power point) Allsidig träning (läs från power point) Uthållighet/kondition (Samma sak) Alla pratar om att man ska ha bra kondition, men vad är egentligen det?

Läs mer

Vad är träningsvärk?

Vad är träningsvärk? Vad är träningsvärk? Träninsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning. Excentrisk träning är belastning av en muskel under

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 90 minuter Målvakter 90 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel : Passning - Insida/utsida PF9 :

Läs mer

Försvarsspel: Försvarssida; Mv: Utgångställning - Fallteknik. Försvarsspel - Försvarssida. Spelare: 105 minuter Målvakter 135 minuter

Försvarsspel: Försvarssida; Mv: Utgångställning - Fallteknik. Försvarsspel - Försvarssida. Spelare: 105 minuter Målvakter 135 minuter Sida 1 av 8 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Försvarsspel: Försvarssida; Mv: Utgångställning - Fallteknik PF11 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-02:15 Plats Total tid Gjord av Försvarsspel

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

SNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching

SNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching SNABBHETSTRÄNING Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching VAD ÄR SNABBHET? Muskulaturens förmåga att på kortast möjliga tid skapa största möjliga hastighetsförändring.

Läs mer

Detta är vad din lärare bedömer under arbetsområdet: E C A

Detta är vad din lärare bedömer under arbetsområdet: E C A Arbetsområde hälsa och livsstil Undervisningen i idrott och hälsa ska ge dig möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar din fysiska förmåga och hur du kan påverka din hälsa genom hela livet.

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 6 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 95 minuter Målvakter 95 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Spelvändning F12, P12 : Passningsspel

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6 Innehåll Introduktion 4 Grundprinciper för gummibandsträning 5 Uppvärmning 6 Allmänna träningsprogram 10 nivå 1.1 11 nivå 1.2 16 nivå 2.1 21 nivå 2.2 24 nivå 3 28 Kontorsprogram 33 nivå 1.1 34 nivå 1.2

Läs mer

Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005)

Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Syfte och ändamål Syftet med denna träningsperiod är att Du efter tre veckor skall ha påbörjat träning av grunduthållighet och grundstyrka. Vi kommer att träna

Läs mer

Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors

Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF 2017 Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Starta med 5 7 min allmän uppvärmning Specifik uppvärmning för bröst- och ländrygg samt baksida lår Sitt på

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 110 minuter Målvakter 110 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel Spelsystem 4-3-3 - Anfallsspel

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 100 minuter Målvakter 0 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Rättvänd/Felvänd F13, P13 : Passningsspel

Läs mer

Teknik - Täcka/Utmana. Spelare: 100 minuter Målvakter 100 minuter

Teknik - Täcka/Utmana. Spelare: 100 minuter Målvakter 100 minuter Sida 1 av 6 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Teknik - Finta/Dribbla: Täcka/Utmana; Mv: Utgångsställning - Sidledsförflyttning PF10 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:40 Plats Total

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Träningsvärk - belöningen för hårt muskelarbete

Träningsvärk - belöningen för hårt muskelarbete Syns inte bilderna? Klicka här... Gott nytt år! Nytt år, nya utmaningar! Förra året bjöd på såväl medgångar som motgångar men vi väljer att blicka framåt och minnas det bästa av året. Helena har slagit

Läs mer

Mr Spelarlyftet. Spelare: 110 minuter Målvakter 110 minuter. Spelsystem Anfallsspel F14, F15, P14, P15

Mr Spelarlyftet. Spelare: 110 minuter Målvakter 110 minuter. Spelsystem Anfallsspel F14, F15, P14, P15 Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Spelare: 110 minuter Målvakter 110 minuter Datum Måndag, 01 Juli 2013 Tid 00:00-01:50 Plats Lag/träningsgrupper Titel Spelsystem 4-3-3 - Anfallsspel

Läs mer

Anfallsspel: Passningsspel - Värdera; Mv: Grepp - Höga bollar. Anfallsspel - Värdera. Spelare: 105 minuter Målvakter 105 minuter

Anfallsspel: Passningsspel - Värdera; Mv: Grepp - Höga bollar. Anfallsspel - Värdera. Spelare: 105 minuter Målvakter 105 minuter Sida 1 av 8 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Anfallsspel: Passningsspel - Värdera; Mv: Grepp - Höga bollar F15, P15 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:45 Plats Total tid Gjord av Anfallsspel

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 7 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 100 minuter Målvakter 100 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Bryta/Tackla F15, P15 - Bryta/Tackla;

Läs mer

Att förebygga motionsskador

Att förebygga motionsskador Idrottsskador Att förebygga motionsskador Värm upp ordentligt. Töj korta och strama muskler före och efter motionspasset. Använd bra skor och rätt motionsutrustning. Börja träningen lugnt och öka intensiteten

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Mr Spelarlyftet. Spelare: 95 minuter Målvakter 95 minuter. Teknik - Mottagning: Insida/utsida. Teknik: Mottagning - Insida/utsida

Mr Spelarlyftet. Spelare: 95 minuter Målvakter 95 minuter. Teknik - Mottagning: Insida/utsida. Teknik: Mottagning - Insida/utsida Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Spelare: 95 minuter Målvakter 95 minuter Datum Måndag, 01 Juli 2013 Tid 00:00-01:35 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Mottagning: Insida/utsida PF9

Läs mer

Anfallsspel: Avslut - Friläge; Mv: Fallteknik friläge. Anfallsspel - Avslut: Friläge. Spelare: 100 minuter Målvakter 100 minuter

Anfallsspel: Avslut - Friläge; Mv: Fallteknik friläge. Anfallsspel - Avslut: Friläge. Spelare: 100 minuter Målvakter 100 minuter Sida 1 av 7 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Anfallsspel: Avslut - Friläge; Mv: Fallteknik friläge F13, P13 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:40 Plats Total tid Gjord av Anfallsspel

Läs mer