Nationellt Register över Smärtrehabilitering - NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation - SQRP

Transkript

1 Nationellt Register över Smärtrehabilitering - NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation - SQRP

2 MPI Teorier baserade på beteendeforskning (Fordyce, 1976) och kognitiv psykologi, har fokuserat på betydelsen av smärt- och hälsorelaterade beteende (som medicinanvändning, frekvens läkarbesök, aktivitetsnivå, relation till närståendes reaktioner, etc). Dessa teorier, särskilt kognitiv-beteendemedicinska teorier, har gett underlag för behov av mätinstrument som fokuserar på kronicitet och smärta. Multiaxial Assessement of Pain (MAP) (Turk and Rudy, 1987) integrerar medicinska-, psykosociala- och beteende-relaterade data. The West Haven-Yale Multidimension Pain Inventory (WHY) MPI (Kerns et al., 1985) är utvecklad ur denna tradition.

3 MPI MPI består av 61 frågor som delas i tre delar (del 1-3) och 9 (13) delskalor. Fem delskalor i del 1 Tre delskalor i del 2 Ett index eller fyra delskalor i del 3 Poäng på skala med svarsalternativ 0-6 Bortfall max 2 frågor/delskala (om mer än 3 frågor, annars max 1 fråga), missing item ersätts med medelvärdet på besvarade frågor De fem delskalorna som analyseras i NRS är: Smärtintensitet (lägre värde mindre svårighet, positivt) Inverkan på aktiviteter (lägre värde mindre svårighet, positivt) Egen kontroll (högre värde mindre svårighet, positivt) Känslomässig obalans (lägre värde mindre svårighet, positivt) Aktivitetsindex (högre värde mindre svårighet, positivt) En förändring på 0,6 eller mer indikerar kliniskt värdefull förändring (Dworkin et al., 2008)

4 MPI - Självskattning av psykosociala och beteenderelaterade konsekvenser vid långvarig smärta Del 1 i MPI är den del som mäter psykosociala dimensioner (Kerns et al., 1985). Den består av 28 frågor som kan beskrivas i fem delskalor: 1.Smärtintensitet 2.Inverkan på aktiviteter 3.Egen kontroll 4.Känslomässig obalans 5.Socialt stöd Pain interference Interferens Life control Affective distress Social support

5 MPI - Självskattning av psykosociala och beteenderelaterade konsekvenser vid långvarig smärta Del 2 i MPI är den del som mäter beteenderelaterade upplevelse av anhörigas reaktioner. Den består av 14 frågor som kan delas i tre delskalor: 6. Bestraffande reaktioner Negative response 7. Beskyddande reaktioner Solicitous response 8. Avledande reaktioner Distracting response

6 MPI - Självskattning av psykosociala och beteenderelaterade konsekvenser vid långvarig smärta Del 3 består av beteenderelaterad del och baseras på upplevelse av vardagliga aktiviteter. Den består av 19 frågor som ger ett index för Aktivitetsnivå General activity. Det finns 4 delskalor till aktivitetsindexet, oftast används endast indexet. Delskalorna är: 9. Hushållsaktiviteter Household chores 10. Utomhus aktiviteter Outdoor work 11. Aktiviteter hemifrån Activities away from home 12. Sociala aktiviteter Social activities 13. Aktivitetsindex General activity (index) (index av skalorna 9-12)

7 MPI Del 1 Delskala1 - Smärtintensitet Baseras på frågorna; 1, 8 och 16 1 Hur ont har du just nu? 8 Hur ont har du haft i genomsnitt under den senaste veckan? 16 Hur mycket lider du på grund av din värk?

8 MPI del 1 Delskala 2 Inverkan på aktivitet/livsområde Baseras på frågorna; 2, 3, 4, 10, 11, 12, 18, 19, 23, 25, 27 2 Hur mycket påverkas vanligtvis dina dagliga aktiviteter av din värk? 3 Hur mycket tycker du att värken har förändrat din arbetsförmåga, om du jämför med tiden innan du fick ont? 4 Hur stor förändring har värken inneburit för dig, när det gäller att ha glädje och utbyte av fritidssysselsättningar och sällskapsliv? 10 Hur mycket har din värk påverkat dina möjligheter att delta i fritidsaktiviteter och sällskapsliv? 11 Hur mycket begränsar du dina aktiviteter för att värken inte ska bli värre? 12 Hur mycket har din värk försämrat det utbyte och den glädje, du har av sådant du gör tillsammans med familj/vänner? 18 Hur mycket har värken förändrat dina relationer till dina närmaste?

9 MPI del 1 Delskala 2 Inverkan på aktivitet Baseras på frågorna; 2, 3, 4, 10, 11, 12, 18, 19, 23, 25, Hur mycket har din värk påverkat den tillfredsställelse eller glädje, du får av ditt arbete? ( Sätt ett kryss här om du inte arbetar.) 23 Hur mycket har värken förändrat dina möjligheter att utföra hushållsarbetet? 25 Hur mycket har värken försämrat dina möjligheter, att i förväg kunna planera vad du ska göra? 27 Hur mycket har din värk påverkat dian relationer till vänner och bekanta?

10 MPI del 1 Delskala 3 Egen kontroll Baseras på fråga 14, 21,22, Tycker du, att du har kunnat styra ditt dagliga liv under den senaste veckan? 21 Hur bra har du kunnat ta itu med dina problem under den senaste veckan? 22 Hur mycket tycker du, att du kan kontrollera din värk? 24 Hur väl har du kunnat hantera stressande situationer under den senaste veckan?

11 MPI del 1 Delskala 4 Känslomässig obalans Baseras på fråga 6, 26, 28 6 Hur har du varit till humöret under den senaste veckan? (Mkt nedstämd mkt harmonisk) 26 Hur irriterad har du känt dig under den senaste veckan? 28 Hur spänd eller orolig har du känt dig under den senaste veckan?

12 MPI Del 1 Delskala 5 Socialt stöd Baseras på fråga 5, 13, 20 5 Hur mycket stöd eller hjälp får du av dina närmaste (familj eller annan närstående), när du har ont? 13 Hur bekymrade är dina närmaste för, att du har ont? 20 Hur mycket hänsyn tar din familj (eller annan närstående) till, att du har ont?

13 MPI del 2 Delskala 6 Straffande reaktioner Baseras på frågorna; 1, 4, 7, 10 1 Låtsas inte om det? 4 Blir irriterad på mig? 7 Verkar sur och grinig? 10 Blir arg på mig?

14 MPI del 2 Delskala 7 Beskyddande reaktioner Baseras på frågorna; 2, 5, 8, 11, 13, 14 2 Frågar vad han/hon kan göra för att hjälpa mig. 5 Hjälper mig med sådant som jag egentligen skulle ha gjort själv. 8 Försöker få mig att vila. 11 Ger mig en värktablett. 13 Ger mig något att äta eller dricka. 14 Sätter på TV:n eller radion för att jag ska få något annat att tänka på.

15 MPI del 2 Delskala 8 Avledande reaktioner Baseras på frågorna; 3, 6, 9, 12 3 Läser högt för mig 6 Pratar med mig för att få mig att tänka på annat 9 Försöker få mig att gör något 12 Uppmuntrar mig att syssla med något som jag tycker är roligt.

16 MPI Del 3 Delskala 1 Hushållsaktiviteter Baseras på frågorna 1,5,9,13,17 Här följer en lista på aktiviteter, som kan påverkas av att man har ont. Hur ofta tycker du att du sysslar med var och en av dessa? Markera genom att ringa in någon av siffrorna. Besvara alla frågor! Svarsalternativ: 1 Diskar Aldrig 5 Handlar mat 9 Städar 13 Lagar mat 17 Tar hand om tvätten Mycket ofta

17 MPI Del 3 Delskala 2 Utomhusaktiviteter Baseras på frågorna 2, 6, 10, 14, 18 Här följer en lista på aktiviteter, som kan påverkas av att man har ont. Hur ofta tycker du att du sysslar med var och en av dessa? Markera genom att ringa in någon av siffrorna. Besvara alla frågor! Svarsalternativ: Aldrig Mycket ofta 2 Klipper gräsmattan (Sätt ett kryss om du inte har någon gräsmatta) 6 Arbetar i trädgården (Sätt ett kryss om du inte har någon trädgård) 10 Arbetar med bilen (Sätt ett kryss om du inte har någon bil) 14 Tvättar bilen (Sätt ett kryss om du inte har någon bil) 18 Lagar sådant som gått sönder hemma

18 MPI Del 3 Delskala 3 Aktiviteter hemifrån Baseras på frågorna 3, 7, 11, 15 Här följer en lista på aktiviteter, som kan påverkas av att man har ont. Hur ofta tycker du att du sysslar med var och en av dessa? Markera genom att ringa in någon av siffrorna. Besvara alla frågor! Svarsalternativ: Aldrig 3 Går ut och äter 7 Går på bio 11 Tar en sväng med bilen 15 Gör en utflykt Mycket ofta

19 MPI Del 3 Delskala 4 Sociala aktiviteter Baseras på frågorna 4, 8. 12, 16 Här följer en lista på aktiviteter, som kan påverkas av att man har ont. Hur ofta tycker du att du sysslar med var och en av dessa? Markera genom att ringa in någon av siffrorna. Besvara alla frågor! Svarsalternativ: Aldrig Spelar kort eller andra sällskapsspel 8 Hälsar på vänner och bekanta Mycket ofta 12 Besöker släktingar (Sätt ett kryss om du inte har någon släkt inom 15 mil) 16 Tar en promenad

20 MPI del 3 Aktivitetsindex Baseras på de fyra delskalorna i MPI del 3

21 MPI Profiler Utifrån MAP taxonomin har behov av att definiera grupper utifrån fysiska, psykologiska, sociala och beteenderelaterad funktion som tillägg till diagnoser, MPI profiler utvecklades. MPI profilerna baseras på individens skattning i förhållande till medelvärdet för en större grupp (sannolikhet >70%) Dysfunktionell Profil (DYS): höga värde smärtintensitet, inverkan på aktiviteter i vardagen, känslomässig obalans, låga värde kontroll och aktivitetsindex Interpersonally Distressed Profile (ID); höga värde på straffande reaktioner, lågt upplevelse av stöd och avledande reaktioner Adaptive Coper Profile (AC); lägre värde på smärtintensitet, inverkan på aktiviteter i vardagen och känslomässig obalans, höga värde på kontroll och aktivitetsindex Turk et al., J Consult Clin Psychol 1988; 56: ; Turk et al., Pain 1990;43:27-35

22 Eftersom MPI profilerna baseras på ett medelvärde och en sannolikhet på >70% så får inte alla personer en MPI profil. Nedanstående gäller: Man kan inte passa in i 2 olika profiler Del 2 måste vara i fylld, ibland finns bortfall Om det är motsägelsefulla uppgifter som lämnats, får man inte en MPI profil Sannolikhets beräkning måste vara >0.70 i för att hamna i en profil. Profilerna är robusta i svensk översättning (MPI-S) utom för del 3 (Bergström et al; 2001)

23 Vad innebär en förändring före efter behandling Man har konstaterat att om förändringen i delskala 2 Inverkan på aktivitet är på 0,6 så tolkas detta som en klinisk relevant förändring (MIC) Man har föreslagit att 0,6 (baserat på skalans Standard Deviation) också kan användas på övriga delskalor som MIC gräns (cut-off) MPI har utvecklats över tid Den svenska översättning som används i NRS bygger på en översättning gjord i Göteborg Ref: Dworking et al, IMMPACT J of Pain 2008

24 Exempel på studie med MPI profiler 7 års uppföljning (Nack- Ryggpatienter) Frågeställning: Kan MPI profiler predicera arbetsåtergång 7 år efter rehab? DYS högre antal sjukdagar än AC under 7års perioden men fr a för dem som hade > 60 sjukdagar före rehabilitering Cost effectiveness DYS högre sjukskrivning mot AC MPI profiler har prognostiskt värde för outcome avseende arbetsåtergång Bergström et al, Eur J Pain 2010;14:426 ff

25 Fig. 1. Amount of sick leave by patient group. Ref: Bergström et al, Eur J Pain 2010;14:426 NRS hemsida ff MPI,

26 Referenser MPI Angst, F., Verra, ML., Lehmannm S. & Aeschlimann A. (2008). Responsiveness of five conditionspecific and generic outcome assessment instruments for chronic pain. BMC Med Res Methodol, 25, Bergström, G., Jensen, IB., Bodin, L., Linton, S., Nygren, Å. & Carlsson, SG. (1998). Reliability and factor structure of the Multidimensional Pain Inventory Swedish Language Version (MPI-S). Pain, 75, Bergström, G., Bodin, L., Jensen, IB., Linton, S. & Nygren, Å. (2001). Long-term, non-specific spinal pain: reliable and valid sungroups of patients. Behav Res and Ther 39, Bergström, G., Bergström, C., Hagberg, J., Bodin, L & Jensen, I. (2010). A 7-year follow-up of multididisciplinary rehabilitation among chronic neck and back pain patients. Is sick-leave outcome dependent on psychologically derived patients groups? Eur J Pain, 14, Bergström, C., Jensen, I., Hagberg, J., Busch, H., & Bergström, G. (2012). Effectiveness of different interventions using a psychosocial subgroup assignement in chronic neck and back pain: a 10-years follow-up. Disabil Rehabil; 34(2), Dworkin, RH., Turk, DC.& Wyrwich, KW. et al. (2008). Interpreting the clinical importance of treatment outcomes in chronic pain clinical trials: IMMPACT recommendations. J Pain, 9, Harlacher, U., Persson, A., Rivano-Fischer, M. & Sjölund, BH. (2011). Using data from Multidimensional Pain Inventory subscales to assess functioning in pain rehabilitation. Int J Rehabil Res, 34, Kerns, RD., Turk, DC. & Rudy, TE. (1985). The West Haven-Yale Multidimensional pain Inventory (WHYMPI). Pain, 23, McKillop,J. & Nielson, W. (2011). Improving the usefulness of the Multidimensional Pain Inventory. Pain, 16(4),

27 Referenser MPI Nyberg, V., Novo, M & Sjölund, B. (2011). Do Multidimensional pain inventoiry scale score changes indicate risk of receiving sick leave benefits 1 year after a pain rehabilitation programme? Disabil Rehabil 33, Persson, E., Lexell, J., Eklund, M. & Rivano-Fischer, M. (2012). Positive effects of a musculoskeletal pain rehabilitation program regardless of pain duration and diagnosis. PM&R, 4, Pompili, M., Innamoratim M, & Serafini, G, et al. (2012). How does subjective experience of pain relate topsychopathology among psychiatric patients? Gen Hops Psychiatry; May ahead of print. Rudy, T. (1989). Multiaxial Assessment of Pain Multidimensional Pain Inventory. User s Manual. USA: Department of Anesthesiology and Psychiatry and Pain Evaluation and Treatment. Institute University of Pittsburgh School of Medicine. Silvermark, A., Källmén, H., Portala, K. & Molander, C. (2008). Life satisfaction in patients with longterm non-malignant pain relating LiSat-11 to the Multidimensional Pain Inventory (MPI). Health and Quality of Life Outcomes 6, 70. Turk, DC. & Rudy, TE. (1990). The robustness of an empirically derived taxonomy of chronic pain patients. Pain, 43, Turk, DC., Dworkin, RH. & Revicki, D., et al. (2008). Identifying important outcome domains for chronic pain clinical trials: an IMMPACT survey of people with pain. Pain, 137, Wittink, H., Turk, DC., Carr, DB., Sukiennik, A. & Rogers, W. (2004). Comparison of the redundancy, reliability, and responsiveness to change among SF-36, Owestry Disability Index, and Multidimensional Pain Inventory. Clin J Pain, 20,