Samarbete på Nordkalotten: Dialog och netverksperspektiv. Jaakko Seikkula Tromsso Landskonferanse 2009

Transkript

1 Samarbete på Nordkalotten: Dialog och netverksperspektiv Jaakko Seikkula Tromsso Landskonferanse 2009

2 Nätverksorientationens historia Reflekterande prosesser i familjesamtal 1980 talet Gemensamma internationella seminarier från 1980 talet pågår fortvarande Utbildning Nordkalott utbildning 1987 ( Utvecklingsprojekt i familjeterapi i Nord- Norge ), Vektalstudier Relasjon og netverksarbeide 2 studieår Familjeterapiutbildning (3 år) från 1986 i Torneå

3 Tre spesiella traditioner Tromsso akut team akut enhet for Tromsø og Kvalsoy från Psykiatrisk senter for Tromsø og omegn Gällivare BUP - samarbete i socialt nätverk med socialvården från talet Tornio, Lapland i Finland - Keropudas sjukhus, öppna möten (1984), öppen dialog från framöver

4 Internationella projekter Möten med varandra regelbundet Psykosnätverk från 1996 framöver: inte bara nordkalott, men psykiatriska enheter från Norge, Sverige, Finland, Danmark, Baltikum, Tyskland Arkhangelsk utbildning : Svensk Östeuropa komiten

5 Socialt nätverk Privat: De närmaste social relationer där livet sker Professionell: Samarbete mellan de Professionell: Samarbete mellan de professionella, som är involverade i akuta problem

6 Gemensamma aspekter Öppenhet klienterna med i samtal Team arbete - kontinuitet Socialt nätverk från första början och hela vägen Flexibiliteten gå hem, ute... Öka tillgänglighet

7 Inga väntelistor till Barn- och Ungdomspsykiatrin i Gällivare Eva Kjellberg m.fl Effektiviteten beror på Hur vi är organiserade Innehållet, de värderingar och grundförutsättningar som styr vårt arbete. Samverkan. Idén om samverkan är grunden för vårt arbete. Inarbetade samverkansformer med socialtjänst, skola, vuxenpsykiatri, m m.

8 BUP Gällivare: Processinriktad Anpassa verksamheten efter familjens behov. Olika behov av hur lång tid som behövs för ett samtal. Viktigt att alla får göra sin röst hörd och får prata till punkt. Utgå från familjens tempo och hur familjen formulerar sin förståelse av sin situation. Processen startar på en gång vid första telefon-kontakten.

9 Öppen dialog Systematisk forskning från 1988 framöver action research Systematisk 3 års utbildning för hela personalen sedan 1989 Fokus på svåraste psykiska lidandet, psykoser och schizofrenin

10 Öppen dialog två aspekter Att organisera behandlingssystemet nätverksorienterad Att fokusera på dialogen i möten med Att fokusera på dialogen i möten med det sociala nätverket patientens privat nätverk tillsammans med behandlingsnätverk

11 Vårdmöte Öppet möte från första början: patienten med och familjen inkallas i varje fall Inte tillåtet att tala om patienten eller fatta beslut om familjen, om inte närvarande Fokus på team arbete i möten inte längre individuella inkomstintervjuer

12 HUVUDPRINSIPER I ÖPPNA SAMTAL (1996; J. Aaltonen, B. Alakare & J. Seikkula) OMEDELBAR HJÄLP SOCIALT NÄTVERKSPERSPEKTIVET FLEXIBILITET OCH MOBILITET ANSVAR PSYKOLOGISK KONTINUITET OSÄKERHETSTOLERANS DIALOGISMEN

13 OMEDELBAR HJÄLP första mötet inom första dygn krisstöd dygnet runt alla medverkar från början i samtal de psykotiska berättelserna diskuteras i en öppen dialog med alla närvarande patienten når någonting av det ännuicke-sagda

14 SOCIALT NÄTVERKSPERSPEKTIV de som definierar problemet skall inkluderas i behandlingsprosessen i varje fall en gemensam diskussion och ett gemensamt beslut om vilka som vet om problemet, vilka som kan vara till hjälp och vilka som skall bli inbjudna till vårdmötet familj, släktingar, vänner, arbetskamrater och myndighetspersoner

15 FLEXIBILITET OCH RÖRLIGHET svaret är anpassat till de speciella och varierande behov varje patient och dennes socialt nätverk har ( Need-Adapted treatment ) platsen för mötet bestäms tillsammans från institutioner till hem, arbetsplatser, skolor, polikliniker

16 ANSVAR - Den som först blir kontaktad är ansvarig för att arrangera det första mötet - Teamet tar ansvar för hela processen oberoende av platsen för behandlingen - Alla frågor diskuteras öppet mellan den ansvariga läkaren och teamet i patientens och familjens närvaro

17 PSYKOLOGISK KONTINUITET Integrera öppen- och slutenvård antingen i ett gemensamt team eller i gemensamma möten Möten sker så ofta som behövs Möten sker för så lång tid som behövs Samma team både i sluten- och öppenvård Vid nästa kris bildas ett nytt team med kärnan från det gamla Ej remittera till en annan plats

18 OSÄKERHETSTOLERANS Att bygga upp en tillräckligt trygg scen för processen Att stärka patientens och de närståendes psykologiska resurser Att undvika förtida beslut och behandlingsplaner Att klargöra det obestämda

19 DIALOGISM Betoning på att skapa dialog inte i strävan mot förändring av patienten eller familjen Nya ord och gemensamt språk för erfarenheter som inte ännu har ord och språk lyssna på vad människor säger, inte på vad de menar

20 Nätverksarbete är effektiv: Exempel 1: Open Dialogues i Västra Lapland med psykotiska patienter Första gångs psykotiska (Non- affective DSM- III-R) i finska Västerbotten, invånare API perioden ODAP perioden 2 års uppföljning 5 års uppföljning Två speciella mål: öka hembehandling och ha information om neuroleptikas plats Seikkula, J., Alakare, B., Aaltonen, J., Haarakangas, K. & Keranen, J years Experiences of First-Episode Non-Affective Psychosis in Open Dialogue Approach: Treatment Principles, Follow-up Outcomes and Two Case Analyses Psychoptherapy Research.

21 TABLE 2 Characteristics and premorbid adjustment at the baseline of the patients reached in the follow-up in the two groups API group ODAP group Chi-square df P (N=34) (N=46) Age mean ,8 F(2,57=.019) NS Sex NS Male 16 (47%) 16 (35%) Female 18 (53%) 30 (65%) NS Marital status NS Single 20 (59%) 34 (74%) Married, living 14 (41%) 12 (26%) NS together or divorced Employment status NS Studying 11 (32%) 13 (28%) Working 14 (41%) 24 (52%) Unemployed 3 (9%) 6 (13%) Passive 6 (18%) 3 (7%) Diagnosis/DSM-III-R NS Brief reactive psychosis 5 (15%) 11 (24%) Unspecified psychosis 8 (21%) 10 (22%) Schizophreniform 9 (26%) 6 (13%) psychosis Schizophrenia 13 (38%) 19 (41%) Note. Unemployed means to have been working during the last 2 years, but at the moment unemployed and registered as job-seeking at the employment services. Passive means being without searching for a job.

22 Table 3. Duration of untreated psychosis (DUP), months API group ODAP group (N=33) (N=42) mean mean t-value P Mean Range

23 Figure 1. Means of hospital days at 2 and 5 years follow-ups API ODAP years 2-5 years

24 Table 4. Psychotic symptoms compared to neuroleptic medication during the first 2 years/ % Rating of symptoms Neuroleptics Total Not used Used or cont Total Chi-square 5.93; df=3; p=.145 (NS)

25 COMPARISON OF 5-YEARS FOLLOW-UPS IN WESTERN LAPLAND AND STOCKHOLM ODAP Western Lapland Stockholm* N = N=71 Diagnosis: Schizophrenia 59 % 54 % Other non-affective psychosis 41 % 46 % Mean age years female male Hospitalization days/mean Neuroleptic used 33 % 93 % - ongoing medication 17 % 75 % GAF at f-u Disability allowance or sick leave 19 % 62 % *Svedberg, B., Mesterton, A. & Cullberg, J. (2001). First-episode non-affective psychosis in a total urban population: a 5-year follow-up. Social Psychiatry, 36:

26 Nätverksarbet effektiv: Exempel 2: Antal barn 0-18 år / 1000 som fått beslut om insats med placering SoL och/eller LVU Antal barn 0-18 år / 1000 som fått beslut om insats med placering SoL och/eller LVU