Evidensbaserad praktik i socialt arbete

Transkript

1 C-uppsats Evidensbaserad praktik i socialt arbete Författare: Matilda Johansson Handledare: Erika Lundby Termin: VT11 Kurskod: 2SA300

2 Abstract The purpose with this review is to investigate evidence-based practice (EBP), and which arguments are used to justify EBP. The year of 2006 Bergmark and Lundström published an article regarding the problems concerning EBP. They are discussing that several different definitions of EBP are existing, which they mean can lead to difficulties using the EBPmethods in real life. In this study six articles, from the years , have been analyzed using Mertons structure-functional theory and Lipskys theory of street-level bureaucracy. Different definitions of EBP are discussed in the articles and there seem to be a need to clarify the concept. EBP also seems to lead to deprofessionalization and it could be difficult adapting the EBP-methods in the social work because it is perceived as a very complex practice. Overall, the articles mostly inhents a positive attitude towards EBP, where some articles mentions a potential with EBP. Regarding Bergmark and Lundströms article you can see some development regarding EBPs different definitions where it seems to be leading towards a more coherent definition. Keywords: Social work, evidence-based practice, Sweden, definition Detta är en forskningsöversikt som försöker klargöra begreppet evidensbaserad praktik (EBP) i socialt arbete, samt att undersöka vilka argument som framförs när det gäller EBPs vara eller icke vara. År 2006 publicerade Bergmark och Lundström en artikel som tar upp EBP och de problem som kan uppstå i dess närhet. De diskuterar att det finns flera olika definitioner av EBP, vilket de menar kan leda till svårigheter med att använda EBP i verkligheten. I denna studie har sex artiklar analyserats mellan åren , detta med hjälp av Mertons strukturfunktionalistiska teori och Lipskys teori om street-level bureaucracy. Olika definitioner på EBP har diskuterats i artiklarna och problem som setts med EBP är att det kan leda till avprofessionalisering och att EBP anses vara svårt att anpassa till det komplexa arbete som socialt arbete är. Överlag kan det ändå i artiklarna ses en positiv inställning till EBP, där flera forskare menar att EBP har potential. I jämförelse med Bergmark och Lundströms artikel kan en utveckling ses avseende EBPs olika definitioner där det verkar vara som om EBP leder mot en mer enhetlig definition. Nyckelord: Socialt arbete, evidensbaserad praktik, Sverige, definition

3 Förord Tanken med denna uppsats var från början att göra en kvalitativ studie med intervjuer med myndighetshandläggare. Intervjuerna skulle främst handla om hur de använde sig av evidensbaserade metoder i sitt arbete och hur de själva definierade begreppet evidensbaserad praktik. Kontakt togs med myndighetshandläggare inom både SoL (äldreomsorgen) och LSS (handikappomsorgen). Däremot var intresset från handläggarna att deltaga i studien knappt. Det dåvarande syftet var att ta reda på hur myndighetshandläggare upplever och definierar evidensbaserad praktik. Alla de tillfrågade ställde sig frågande till syftet med uppsatsen då de inte kände att de kunde ta till sig detta och sätta det i relation till sitt arbete. De verkade även vara osäkra på vad begreppet EBP innebar. Som student fås det en hel del teoretiska infallsvinklar på det sociala arbetet och EBP har varit en av de saker vi diskuterat på utbildningen. Det förvånade mig att praktikerna i det sociala arbetet var osäkra på vad EBP innebär eftersom jag från universitet har fått uppfattningen att detta arbetssätt är vanligt inom socialt arbete. Mot bakgrund av detta tycktes det finnas ett behov av att klargöra begreppet EBP. Därav väcktes intresset att istället göra en forskningsöversikt för att söka svar på hur man i svensk forskning definierar evidensbaserat arbete och vilka möjligheter och problem man kan se med detta begrepp och sätt att arbeta. Studien som följer är alltså en forskningsöversikt över svensk forskning och kommer att beröra ämnet evidensbaserad praktik i socialt arbete. Kalmar, november 2011 Matilda Johansson

4 Innehåll 1. INLEDNING OCH BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR TIDIGARE FORSKNING TEORI STRUKTURFUNKTIONALISTISK TEORI STREET-LEVEL BUREAUCRACY METOD URVAL ARTIKELSÖKNING BEARBETNING OCH ANALYS KÄLLKRITIK VALIDITET OCH RELIABILITET GENERALISERBARHET RESULTAT REDOVISNING AV ARTIKLAR RESULTATREDOVISNING Definition Sammanfattning definition Problem Sammanfattning problem Möjligheter Sammanfattning möjligheter ANALYS DEFINITION PROBLEM MÖJLIGHETER DISKUSSION REFERENSER BILAGA FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Arbetsgång vid sammanställning av artiklar

5 1. Inledning och bakgrund en praktik som är baserad på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. För att en enskild metod eller arbetssätt ska kunna kallas evidensbaserad krävs att den prövats enligt vetenskapliga kriterier. (SOU 2008:18 sid. 22) Som synes i citatet ovan består evidensbaserat arbete av tre ben, brukarens erfarenheter, den professionelles expertis och vetenskaplig kunskap. Det kan tyckas enkelt men faktum är att det inom socialt arbete, de senaste åren, flitigt diskuterats kring begreppet evidensbaserad praktik (EBP). I hög utsträckning grundar sig diskussionen i att kraven på vetenskaplighet har ökat inom socialt arbete. Med detta menas att praktiker inom det sociala arbetet ska grunda sina beslut och insatser på en vetenskaplig grund, där t.ex. metoder, och effekter av metodanvändning, har kontrollerats för att praktiker ska veta om de fungerar eller ej (Bergmark & Lundström 2006:99). I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet infördes EBP inom socialt arbete i Sverige, trots denna korta tid har EBP fått stort genomslag (Bergmark & Lundström 2006:106, 107). EBP beskrivs som ett begrepp i tiden och många diskussioner förs kring innebörden och dess vara eller icke vara (Bergmark & Lundström 2006:110). Diskussionerna kring innebörden av EBP kan leda till att praktiker får svårt att veta vad det innebär att arbeta evidensbaserat. Det kan upplevas som invecklat, svårbegripligt, och är även ett begrepp som kan vara svårt att applicera på verkligheten (Bergmark & Lundström 2011: ). Osäkerheten om EBPs innebörd och användning kan leda till negativa konsekvenser för brukaren som då inte får den bästa möjliga behandlingen (Jergeby & Sundell 2008:11). På grund av osäkerheten kring EBP genomfördes år 2006 en forskningsöversikt där författarna granskade EBP, dess tolkningar och innebörd och där syftet var att ge läsaren en karta över EBP inom det sociala arbetet. Detta eftersom EBP, enligt författarna, är ett otydligt begrepp (Bergmark & Lundström 2006:99). Bergmark och Lundström diskuterar i sin artikel olika skäl till varför EBP till en början infördes. De nämner bl.a. att den första grundläggande tanken bakom EBP var att det skulle bidra till ett mer effektivt socialt arbete, men det fanns även ekonomiska skäl då EBP skulle kunna vara ett sätt att undvika att använda metoder som inte fungerar. Idag, menar Bergmark och Lundström, har EBP istället mer och mer övergått 1

6 till att handla om EBPs värde för klienter och brukare (Bergmark & Lundström 2006:109). De menar även att EBP blivit ett begrepp i tiden detta eftersom fler och fler forskare har beslutat att använda sig av begreppet i sin forskning, trots att det för de aktuella forskarna inte ansågs troligt några år tidigare (Bergmark & Lundström 2006:110). I artikeln diskuteras olika argument för och emot EBP och det går att se att EBP inte alltid är bra, eller ett enkelt och tydligt begrepp. Något de nämner är att det idag inte finns tillräckligt med evidensbaserad forskning vilket gör att för få evidensbaserade metoder existerar. De menar också att vetenskap, som är grunden för EBP, bygger på att hela tiden förnyas och revideras och att det därför kan vara svårt att i forskningen hitta metoder som kommer att kunna användas under en längre tid. (Bergmark & Lundström 2006:110). Nästan fem år har gått sedan Bergmark och Lundström publicerade sin artikel och fortfarande, precis som då, diskuteras svårigheter med att definiera och applicera EBP i verkligheten. Diskussionen som idag fortfarande pågår tyder på ett behov av att återigen klargöra begreppet. Frågan kan ställas om diskussionen har förändrats och vad som har hänt under dessa fem år. Det är också ytterst sällan som en enhetlig bild av EBP, och dess diskussion, ges vilket som sagt kan leda till svårigheter för praktiker att använda sig av EBP i sitt arbete. Detta kan i sig leda till att de metoder som framarbetats inte används och att de då inte leder till att det sociala arbetet blir till mer värde för klienten. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att EBP infördes för att göra det sociala arbetet mer effektivt, ekonomiskt och till mer värde för klienterna. Däremot förs det fortfarande hela tiden diskussioner om dess vara eller icke vara inom den svenska forskningen samt om dess innebörd. Med tanke på Bergmark och Lundströms artikel där EBP framställs som ett otydligt begrepp och något som är i tiden kommer jag därför i denna studie fokusera på EBP och göra ett försök att klargöra begreppet i dess nuvarande form. När nästan fem år har gått sedan de publicerade sin artikel kan det anses vara rimligt att återigen göra ett försök att klargöra begreppet. Detta inte enbart eftersom EBP fått stort genomslag på kort tid, blivit kraftigt uppmärksammat inom det svenska sociala arbetet och fortfarande diskuteras flitigt, utan också för att en tydlig bild av EBP krävs för att socialarbetarna ska kunna använda sig av det i praktiken. 2

7 2. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att klargöra begreppet evidensbaserad praktik (EBP) i socialt arbete, samt att undersöka vilka argument som framförs när det gäller EBPs vara eller icke vara i Sverige. Frågeställningar: Hur definieras begreppet i forskningen? Vilka argument används till EBPs fördel? Vilka argument används till EBPs nackdel? Avgränsningar: Enbart inom akademiska publikationer i form av artiklar som behandlar Sverige, mellan åren april

8 3. Tidigare forskning Som tidigare nämnts syftar den här studien till att klargöra EBP, vilket är ett svårdefinierat begrepp. Det finns därför finns det skäl att lyfta fram tidigare forskning och teoretiska diskussioner inom området. Även om den här undersökningen enbart studerar den svenska diskussionen kan det vara viktigt att se ett samband och även dra kopplingar gentemot den internationella forskningen. Detta för att se var Sverige befinner sig i dagens diskussion kring EBP. I internationell forskning ses precis som i Sverige både problem och möjligheter med EBP. Det har under de senaste åren diskuterats en hel del om EBP, både i, och utanför Europas gränser (Petr & Walter 2009:222). I Storbritannien har EBP brett ut sig och fått stor uppmärksamhet (Trinder 2000:1). Där diskuteras bl.a. om EBP verkligen är bra, och om det egentligen finns bevis för att det fungerar i praktiken. De som är positiva till EBP menar att det är det bästa sättet att använda resurserna på, eftersom EBP faktiskt kan leda till att information om vad som fungerar och inte fungerar (Trinder 2000:2). De negativa kritikerna lyfter istället fram problem som handlar om sättet EBP framställs på. RCT-studierna ifrågasätts ofta och en del är frågande till om detta är det bästa sättet att få fram användbar information på (Trinder 2000:4). Diskussionerna som förs i Australien handlar om att det inte finns tillräckligt med forskning som kan användas som underlag, när de studier som kontrollerar om en metod kan användas som EBP eller inte görs (Ryan & Sheehan 2009:525). Det ifrågasätts där om kvaliteten på studierna som används verkligen duger för sitt syfte och de vill att socialarbetaren ska blir mer involverad i framställandet och användandet av forskning. Det är också så att av de områden som använder sig av EBP är det just inom socialt arbete som det finns minst kunskap om det (Ryan & Sheehan 2009: , 540). I Australien diskuteras också att definitioner av EBP, som kan ses i skriftligt material såsom litteratur och forskning, inte alltid passar och stämmer in med användandet av EBP i praktiken (Plath 2006:58). Övergår vi till USA rör diskussionen bl.a. olika definitioner och innebörder av EBP. Just detta att det finns flera olika definitioner menas försvåra arbetet med EBP. Vet t.ex. en socialarbetare inte vad EBP innebär blir det också svårt att använda sig av det i praktiken (Rubin & Parrish 2007:112). 4

9 Den tidigare forskning som här redovisas stärker den föreställning som finns om EBP att det diskuteras flitigt inom, inte enbart den svenska forskningen, utan också den internationella. Det kan också ses likheter i diskussionerna kring både problem och möjligheter. Bergmark och Lundströms visade i sin artikel från 2006 på ett behov av att kartlägga begreppet EBP. I förhållande till den tidigare forskning som ovan redovisas kan också här ses ett behov av att klargöra begreppet. Fortfarande kvarstår frågan kring hur diskussionen i Sverige har utvecklats. Denna studie kommer därför göra ett försök att klargöra detta otydliga begrepp. 4. Teori För att tolka resultaten i denna studie kommer strukturfunktionalistisk teori och street-level bureaucracy att användas. Dessa teorier har valts för att fördjupa analysen av EBP och för att ge läsaren en tydligare bild av EBP och klargöra begreppet. Nedan förklaras de två perspektiven mer ingående Strukturfunktionalistisk teori Som avsnittet om tidigare forskning visar finns det både problem och möjligheter med EBP. Ett sätt för att förstå detta kan vara att använda sig av strukturfunktionalistisk teori. Inom strukturfunktionalismen betraktas samhället, i likhet med kroppen, som att det består av delar som tillsammans ger stabilitet. Giddens fokuserar på hur dessa olika delar förhåller sig till varandra och till samhället och anser att delarna utvecklas i samband med varandra. Giddens menar också att stora förändringar inom en organisation leder till att stabiliteten inom organisationen förändras. Organisationen hamnar i obalans eftersom en del av organisationen inte längre samarbetar med de andra delarna som den tidigare gjort (Giddens 2003:31-32). När analyser av en funktion hos en samhällelig praxis, eller social institution görs, tittas det på hur denna företeelse bidrar till samhällets fortsatta existens vilket EBP kan anses bidra till (Giddens 2003:31-32). Enligt Merton kan samhällets olika funktioner (organ) tolkas på två sätt. Dessa två olika sätt kallas manifesta funktioner och latenta funktioner. En manifest funktion innebär att en konsekvens på en funktion i samhället är avsiktlig. En latent funktion innebär det motsatta, alltså att en konsekvens är oavsiktlig (Merton 1967:105, ). EBP kan tolkas som om att det har vissa manifesta funktioner som t.ex. tanken om varför EBP infördes. Där avsikten 5

10 är att vara till nytta för brukaren. Detta kan föra med sig latenta funktioner som t.ex. avprofessionalisering där praktikerna och klienterna inte har lika nära kontakt med varandra som innan EBP infördes. Denna teori kan vara ett sätt att klargöra EBP och klassificera de funktioner som kommer till följd av införandet av EBP. Denna teori har använts för att appliceras på de argument som anförs för och emot. Det kan då ses att de för- och nackdelar som nämns är funktioner, oavsiktliga eller avsiktliga. EBP kan även ses som ett sätt att utveckla det sociala arbetet eftersom det leder till en ny era och ändrar strukturen på arbetet. Detta behov av utveckling av det sociala arbetet är en av orsakerna till att EBP införts. Strukturfunktionalistisk teori kan här alltså vara till hjälp med att klargöra EBP och förklara de för- och nackdelar som anförs Street-level bureaucracy Lipsky (1980) diskuterar street-level bureaucracy vilket han menar är de offentliga organisationer som t.ex. skolor, polisen och socialtjänsten där anställda har kontakt med och har ansvar över offentliga sanktioner. I organisationerna arbetar människor som Lipsky kallar street-level bureaucrats. En typisk street-level bureaucrat är t.ex. en polis eller en socialarbetare. Det är de som interagerar med medborgare och de har handlingsfrihet när de utför sitt jobb. Lipsky menar att Street-level bureaucrats är de som bestämmer om någon har rätt till t.ex. behandling från socialtjänsten. De slits ständigt mellan krav från både klienter och medborgargrupper. De har ofta mycket att göra och är överbelastade med fall och klienter (Lipsky 1980:xi, xiii, 3-4, 29). Många problem, som kan uppstå i t.ex. det sociala arbetets praktik, skulle enligt Lipsky (1980), teoretiskt sett kunna försvinna om arbetares handlingsfrihet upphörde. Vissa aspekter inom det sociala arbetet gör det däremot nästintill omöjligt att minska handlingsfriheten. Arbetet innefattar så pass komplexa uppgifter som regler, riktlinjer eller anvisningar inte kan begränsa. Street-level bureaucrats arbetar ofta i situationer för komplicerade att anpassas efter mallar (Lipsky 1980:15). Klienter kommer till street-level bureaucracies som unika individer med olika livserfarenheter och personligheter. I mötet med street-level bureaucrats förvandlas de till klienter som ska passas in i fack (Lipsky 1980:59). Lipsky menar att en street-level bureaucrat anser att bra behandling är behandling som hjälper många och inte enbart har individuella lösningar. Det är 6

11 också de som har kontroll över processen att tillhandahålla hjälpen som klienter söker (Lipsky 1980:60). Denna teori lämpar sig väl till studien eftersom EBP är en metod som används i en street-level bureaucracy. De problem som upptäckts med EBP i studien kan med hjälp av denna teori få en förklaring till varför de uppstår. Exempelvis kan avprofessionalisering förklaras genom street-level bureaucracy vilket kan uppstå när en socialarbetare inte har tillräckligt med tid till sina klienter, vilket är en produkt av EBP och att de arbetar i en sådan typ av organisation. 5. Metod Eftersom uppsatsens syfte är att klargöra begreppet EBP i socialt arbete valde jag att göra en forskningsöversikt. Valet föll på att göra en forskningsöversikt eftersom ett bredare underlag och större område kan beröras än vid intervjuer (Forsberg & Wengström 2010:80). En forskningsöversikt är av kvalitativ karaktär, vilket innebär att ett fenomen försöks förstås (Forsberg & Wengström 2010:75). Enkäter och en kvantitativ ingång var inte aktuellt då detta angreppssätt inte ger lika nyanserade svar som en kvalitativ studie (Denscombe 2009: ) Urval De inkluderade studierna valdes utifrån följande kriterier: Forskning som behandlar Sverige Publicerade mellan (april) 2011 Beröra ämnet evidensbaserad praktik i socialt arbete För att inkluderas i denna studie krävdes att artiklarna behandlade Sverige och var skrivna mellan åren 2007 och De skulle även handla om evidens eller evidensbaserad praktik i det sociala arbetet. Årtalen är utvalda på grund av att studien är menad att se vad som skett efter Bergmark och Lundströms studie år Därför kunde ett annat urval inte göras då det behöver vara liknande som i den studien. Mitt underlag är inte samma som i Bergmark och Lundströms studie men det kan antas att det är liknande, vilket varit viktigt för att kunna se vad som förändrats sedan

12 Det senare nämnda kriteriet (ovan) ledde till att artiklarna kunde ha olika ingångspunkter som t.ex. missbruk eller mer allmänt om socialt arbete. Detta har lett till ett stort spektra över olika områden inom det sociala arbetet vilket i sin tur lett till att det blivit ett stort område att ta in för mig som författare till denna studie. Kanske skulle jag ha riktat in mig på ett område istället för att ta in alla. Det hade däremot inte lett fram till den övergripande diskussion som detta angreppsätt lett till. Det hade heller inte passat denna studie, då det varit meningen att få en så övergipande diskussion om EBP som möjligt. Några av artiklarna som kom fram i sökningen är inriktade på en viss metod inom socialt arbete, andra är mer breda och rör evidens i största allmänhet. Valet föll på att göra en studie över svensk forskning. Eftersom Bergmark och Lundströms artikel är svensk och EBP flitigt har diskuterats i Sverige. Vid inläsningen på ämnet inför skrivandet framkom även att det kunde vara svårt att applicera internationell EBP i det svenska samhället. Eftersom t.ex. olika länder har olika kulturer, vilket kan bidra till att det inte går att applicera metoder som visat sig fungera i USA i Sverige (Sundell et. al. 2010:720). De ovan nämnda kriterierna har valts ut för att få en så bred bild av ämnet EBP som möjligt. Som kan ses längre fram i denna studie har dessa kriterier medföljt att flera olika infallsvinklar har framkommit. Alla inkluderade artiklar har haft olika ingångar mot EBP vilket gjort att en bredare bild av EBP har framkommit än om enbart ett område inom socialt arbete hade avhandlats. Studien är en totalstudie över de artiklar som uppfyllt kriterierna för inkludering Artikelsökning Sammanlagt är det sex artiklar som behandlas i resultatet. Databaser användes för att göra sökningarna, dessa var; SwePub, Social Services Abstracts och Sociological Abstracts. SwePub är en svensk artikeldatabas, de övriga innefattar både svensk och internationell forskning. Eftersom databaserna innefattar många artiklar användes sökord och thesaurusar för att få fram artiklar som kunde bli aktuella att använda i uppsatsen. Dessa sökord och thesaurusar var bland annat i den svenska databasen; evidensbasera*, social*, arbete*. I de övriga användes thesaurusar som; evidence-based, social work och sweden dessa kombinerades för att ge en sökning som skulle generera användbara artiklar. Referenslistorna lästes även igenom för att se om någon av dessa kunde uppfylla kriterierna för urvalet. 8

13 När sökningen gjordes i databaserna kom det fram artiklar som inte uppfyllde kraven för inkludering, dessa handlade t.ex. inte om Sverige utan om ett annat land, dessa artiklar exkluderades Bearbetning och analys Inläsning på ämnet gjordes för att få en förståelse för EBP. Därefter gjordes en artikelsökning i databaser och av de utvalda artiklarna gjordes sammanställningar för att få en överblick över vad artiklarna innehöll. Men också för att senare kunna göra en analys på ett mer strukturerat sätt. De olika artiklarna lästes flera gånger och om det fanns svar på frågeställningarna i artiklarna skrevs dessa ner för att kunna göra en jämförelse med vad som stod i de övriga artiklarna (se bilaga 1). Om det inte fanns svar noterades detta. Eftersom det fanns flera olika, men liknande, förklaringar på vad t.ex. evidensbaserad praktik innebar valde jag att sätta dessa under en och samma rubrik (tema), för att på ett enkelt sätt kunna se om det fanns liknelser och/eller skillnader i materialet. Dessa sammanställdes sedan för att få en överskådlig syn på innehållet i artiklarna (Denscombe 2009: ). Nedan följer en figur som visar arbetsgången. Arbetsgången var som följer: Inläsning Sammanställning Indelning i teman Figur 1. Arbetsgång vid sammanställning av artiklar Analys Som ovan beskrivs började uppsatsarbetet med inläsning av artiklarna, för att se om dessa uppfyllde kriterierna för inkludering i studien. Dessa sammanställdes sedan för att se skillnader och liknelser sinsemellan. Artiklarna analyserades som en helhet och inte var för sig. Detta för att få en sammantagen bild av diskussionen om EBP. 9

14 5.4. Källkritik Artiklarna som lästs har publicerats i vetenskapliga tidskrifter; Socialvetenskaplig tidskrift 1, European Journal of Social Work 2, Journal of Social Work 3, Research on Social Work Practice 4, Child and Adolescent Substance Abuse 5 och Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 6. Innan artikeln publiceras i tidskriften måste den genomgå en referensgranskning som görs av respektive tidskift. Detta för att garantera att artiklarna uppnår vetenskaplig kvalitet. Jag har även läst artiklarna med kritiska ögon och tittat på t.ex. vilka referenser som angivits och vem som skrivit artikeln. Detta för att avgöra artiklarnas trovärdighet (Denscombe 2009: ). Hade någon artikel inte visat sig vara tillräckligt trovärdig hade dessa uteslutits, men så var inte fallet Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet har varit omdiskuterade begrepp, framförallt inom den kvalitativa forskningen. Detta eftersom många av de forskare som använder sig av kvalitativa metoder, har upplevt det svårt att applicera begreppen på sin forskning. Att en studie har hög validitet innebär att den mäter det den har för avsikt att mäta. Om vi vill få reda på hur väl det som ska mätas mäts pratar vi istället om reliabilitet. För att en studie ska ha hög tillförlitlighet, med andra ord reliabilitet, ska resultatet bli detsamma vid upprepade mätningar, oberoende av vem som utför mätningen (Jacobsson 2008:165). Validitet kan diskuteras i denna studie i förhållande till om studien verkligen mäter det den har för avsikt att mäta. Artiklarna som omfattas i denna studie har t.ex. haft ett annat syfte än denna studies. Detta kan leda till att citat plockas ur dess sammanhang och tolkas på annat sätt än vad som varit tanken av författaren. Därmed kan det ifrågasättas om studien verkligen mäter det den har för avsikt att mäta (Jacobsson 2008:166). Detta har däremot inte skett i denna studie, just för att resultatet ska bli så tillförlitlig som möjligt sregion=eur#tabview=manuscriptsubmission

15 När det gäller reliabilitet kan det i förhållande till denna studie diskuteras om en annan individ kan få ett annorlunda resultat än vad jag har fått. Jag har däremot gjort mitt yttersta för att så inte ska vara fallet. Studierna som sökts fram i databaserna har valts ut efter vissa kriterier (se ovan). Detta gör att urvalet för att återupprepa studien skulle blivit likt (inte samma eftersom innehållet i databaserna förändras) denna studies urval. Jag är däremot medveten om att resultatet kan påverkas beroende på vem som tolkar texterna. Eftersom individer har olika erfarenheter och referenspunkter i livet lägger vi märke till olika saker. Detta kan leda till att olika individer tolkar samma artiklar på olika sätt och därmed få ett något annorlunda resultat. Jag har däremot försökt, i så hög grad som möjligt, stänga av mina personliga åsikter för att påverka resultatet och analysen så lite som möjligt (Denscombe 2009:384) Generaliserbarhet När det diskuteras generaliserbarhet inom forskning menas i vilken utsträckning de resultat som framkommit kan användas utanför den aktuella studien (Robson 2002:93). Vad det gäller denna studie så visar den tendenser på hur EBP definieras och diskuteras. Studiens resultat kan inte generaliseras till hela den svenska forskningsdebatten. Däremot har jag t.ex. i avsnittet tidigare forskning sett liknande fenomen som stödjer resultatet i denna studie. 6. Resultat Syftet med denna studie är att klargöra begreppet evidensbaserad praktik (EBP) i socialt arbete, samt att undersöka vilka argument som framförs när det gäller EBPs vara eller icke vara i Sverige. Under denna rubrik presenteras därför en redogörelse för hur artiklarna definierar begreppet evidensbaserad praktik inom socialt arbete, samt hur, och om, de pratar om problem och möjligheter med EBP. I resultatet är det sex artiklar som analyserats. En av dessa har allmänt socialt arbete som utgångspunkt. De övriga är inriktade på olika specifika områden inom socialt arbete. En har en metod i socialt arbete, barn och familj som utgångspunkt. En handlar om missbruksvård och tre om EBP som begrepp och/eller metod. Nedan följer till att börja med en sammanfattning av de sex inkluderade artiklarna i studien, där respektive artikels syfte, metod och resultat framkommer. Detta för att ge författaren en bild av vilka artiklar som ingått i studien och för att tydligare visa vilka utgångspunkter respektive artikel har. 11

16 6.1. Redovisning av artiklar 1. Evidence in action: a Thompsonian perspective on evidencebased decisionmaking in social work Av: Denvall (2008) Syfte: Författaren vill demonstrera möjligheten att applicera ett organisatoriskt ramverk på den komplexa processen innehållande evidensbaserat beslutsfattande i människoorganisationer. Detta genom att använda en klassisk organisationsstudie; Organizations in action av James D Thompsons. Konceptet evidensbaserat beslutsfattande presenteras och det som i nuläget vets om utspridningen av EBP. Thompsons Organizations in action och hans arbete appliceras också på evidensbaserat beslutsfattande i socialt arbete. Metod: Forskningsöversikt. Resultat: Författaren menar att det växande fokuset på evidens kommer att öka osäkerheten och komplexiteten inom organisationer och nya professionella specialister kommer att träda fram. Dessutom menar han att nya maktkonstellationer utvecklas, något som kommer att förändra balansen mellan aktörer inom det sociala arbetet. Författaren menar också att evidensbaserad praktik förutsätter evidensbaserat beslutsfattande och för att kunna utveckla evidens inom det sociala arbetet står professionen inför två avgörande utmaningar; göra evidens tillräckligt rationellt och; implementera evidens i den organisatoriska kontexten. 2. Riktlinjer och den evidensbaserade praktiken en kritisk granskaning av de nationella riktlinjerna för missbrukarvård i Sverige Av: Bergmark (2007) Syfte: Kritiskt granska socialstyrelsens riktlinjer för missbruk- och beroendevård i Sverige Metod: Forskningsöversikt. Resultat: Riktlinjerna som i artikeln granskas är svåra att få tag i och författaren menar att det inte finns något vetenskapligt stöd för riktlinjerna eller referenser som kan kontrolleras. 12

17 Riktlinjerna är för övergripande och samma riktlinjer används för alkohol- som för drogmissbruk. Varken målgruppen som dessa riktlinjer ska användas för, eller var rekommendationerna ska gälla nämns. Det sägs i rapporten om riktlinjerna, som granskas av författaren, att ingen specifik intervention är mer effektiv än någon annan. Författaren ifrågasätter därför hur rekommendationer om att dessa riktlinjer ska användas, kan göras. Författaren har allvarliga invändningar mot riktlinjernas vetenskapliga kvaliteter och analytiska skärpa, och han förutspår att mycket få praktiker kommer att kunna använda dem. 3. From Opinion-Based to Evidence-Based Social Work: the Swedish Case Av: Sundell, Soydan, Tengvald, Anttila (2010) Syfte: En redogörelse för utvecklingen av IMS (institutet för utveckling av metoder i socialt arbete) och dess uppdrag att dra socialt arbete ut ur den åsiktsfulla världen med kunskap som inte kontrolleras, och istället introducera det sociala arbetet in i evidensvärlden. Detta med vetskapen om vad som fungerar, och vad som kan vara skadligt i det sociala arbetets interventioner. Metod: Forskningsöversikt Resultat: Det finns ett bristande intresse från den akademiska världen att göra undersökningar som kan användas inom EBP. Det finns en oenighet om vad som räknas som duglig evidens vilket leder till olika riktlinjer världen över. Det har skett misslyckanden med att effektivt överföra evidensbaserade interventioner länder emellan. Professionen behöver akademiker som implementerar lämpliga utbildnings- och träningsprogram för att göra EBP förståeligt och implementerad som en speciell och annorlunda ingång mot praktiken. 4. Knowing or Un-knowing? That is the Question. In the Era of Evidence-Based Social Work Practice Av: Blom (2009) Syfte: Artikeln presenterar resultaten av en studie i vilken socionomstudenters användning av olika former av kunskap under deras praktik undersöktes. Det diskuteras EBP inom det svenska sociala arbetet och en diskussion förs kring hur aspekter av kunskap och okunskap relaterar till varandra i det sociala arbetets praktik. 13

18 Metod: Forskningsöversikt och single-case study Resultat: Socialarbetare ogillar inte EBP men de tillägnar sig ofta kunskap genom kollegor, interna kurser, litteratur så som romaner, hellre än genom vetenskapliga tidningar om socialt arbete. En studie i artikeln indikerar på att det sociala arbetets praktik kräver olika former av kunskap, inte enbart kunskap som är evidensbaserad. Okunskap kan vara möjligt att använda som en ingång till socialt arbete och som ett komplement till den vanliga kunskapen. Socionomstudenter använder olika sorters kunskap i praktiken, okunskap är en av de mest använda formerna och kvinnor använder det mer än män. 5. Implementation of Evidence-Based Models in Social Work Practice: Practitioners Perspectives on a MST Trial in Sweden Av: Gustle, Hansson, Sundell, Andree-Löfholm (2008) Syfte: Undersöka socialarbetares attityder gentemot det svenska MST-projektet. Metod: Kvantitativ enkätstudie Resultat: Socialarbetaren är positiv till implementering av MST men Cheferna är mer positiva än socialarbetaren, detta för att de känt sig mer delaktiga i implementeringen. Cheferna är också mer erfarna och ser mer till kostnader än socialarbetaren. Socialarbetarna känner sig däremot inte delaktiga i implementeringen av MST. 6. Evidence-based social work på svenska att sammanställa systematiska kunskapsöversikter Av: Hydén (2008) Syfte: Närmare studera de metoder som används för att sammanställa kunskapsöversikterna som används för EBP och den kvalitet de håller. Artikeln är också ett bidrag till diskussionen om EBP. Det undersöks vad evidensbasering betyder, så som det kommit till uttryck genom de metoder som hittills utvecklats för att genomföra systematiska kunskapsöversikter över sociala metoder. Metod: Forskningsöversikt 14

19 Resultat: Författaren ifrågasätter om RCT-modellen tjänar sitt syfte och menar att den leder till att en stor mängd potentiellt relevant material exkluderas. Detta leder till validitets- och relativitetsproblem som gör att det finns anledning att ifrågasätta om kunskapsöversikterna verkligen uppfyller grundläggande vetenskapliga krav. Författaren menar att kunskapsöversikter med låg grad av giltighet och tillförlitlighet kan leda till att socialarbetare, mot bättre vetande, utför ett dåligt socialt arbete, eller så kommer det leda till att projektet ESA (evidensbaserat socialt arbete) marginaliseras. Författaren förespråkar därför en annan metod än RCT-studier för att säkerställa om en metod är evidensbaserad; EPPI som syftar till att vidga kriterierna för vilka studier som ska ingå i kunskapsöversikterna Resultatredovisning I enlighet med syftet på denna studie har resultatredovisningen fokus på att klargöra begreppet EBP i förhållande till de nackdelar, fördelar och olika definitioner som argumenteras för i artiklarna. Artiklarna redovisas tillsammans och inte var för sig och i slutet av respektive avsnitt följer en sammanfattning av bl.a. de vanligast förekommande aspekterna i de olika artiklarna, detta för att lättare kunna se vad som diskuterats i artiklarna. I artiklarna har det framkommit olika definitioner, men också problem och möjligheter. De problem som nämnts har varit fler än de möjligheter som diskuterats. En av de inkluderade artiklarna har allmänt socialt arbete som utgångspunkt. De övriga är inriktade på olika specifika områden inom socialt arbete. En har en metod i socialt arbete barn och familj, som utgångspunkt. En handlar om missbruksvård och tre om EBP som begrepp och/eller metod Definition Det finns artiklar som haft flera olika definitioner av EBP. Det har också funnits de artiklar som enbart haft en definition och det finns de som inte haft någon alls. Det är tre av de inkluderade artiklarna i studien som inte har någon definition på vad EBP innebär, d.v.s. hälften av artiklarna (Sundell et. al. 2010, Blom 2009, Gustle et. al. 2008). Dessa inkluderas därför inte i resultatredovisningen vad gäller definition. I de analyserade artiklarna i studien framkommer olika definitioner på EBP. Det framkommer t.ex. att EBP är något som ska vara vetenskapligt underbyggt och att verksamheten som 15

20 använder sig av EBP ska vetenskapliggöras, baseras och styras på vetenskapliga studier. Att EBP är något som byggs på vetenskap, är något som framkommer i en av artiklarna (Bergmark 2007:524). Det handlar däremot också om att metoderna som sägs vara evidensbaserade ska ha visat sig verkningsfulla i vetenskaplig prövning (Hydén 2008:3). Fler aspekter som kan nämnas under temat definition är att den nuvarande bästa tillgängliga kunskapen (evidence i eng. artikel) ska användas (Denvall 2008:31). Det nämns också att det sociala arbetet ska baseras på kunskap (Bergmark 2007:524) och att EBP är utveckling av kunskap som ska maximera användningen av korrekt information i beslutsfattandet i socialt arbete (Denvall 2008:31). Om flera forskare i oberoende undersökningar kommer fram till samma slutsatser vad det gäller riktlinjer menas att en metod är evidensbaserad (Hydén 2008:9). Något som också tas upp är det faktum att EBP ska ha en vetenskaplig kunskapsbas, med andra ord kan EBP inte byggas på erfarenhetsbaserad kunskap (Bergmark 2007:524). De olika aspekterna som har tagits upp i artiklarna i samband med definition stämmer i stora drag väl överens med socialstyrelsens definition av EBP. Däremot nämner ingen exakt samma som de har Sammanfattning definition Artiklarna är lika varandra och flera av dem har diskuterat liknande aspekter, men på olika sätt, med olika vinklar. Det som förekommit i alla artiklar som definierat EBP är att EBP ska vara byggt på kunskap. I alla artiklar, som nämner definition, har det specificerats att det ska vara vetenskaplig kunskap och inte t.ex. erfarenhetsbaserad kunskap (Denvall 2008, Bergmark 2007, Hydén 2008). Det kan sägas att artiklarna i helhet varit lika varandra när det gäller definition av EBP, där vetenskaplig kunskap varit det mest framträdande. Vad det gäller de artiklar som inte definierat EBP kan endast egna funderingar och spekulationer göras om varför de valt att inte definiera EBP. Det nämns i artiklarna inga orsaker till varför de inte definierar EBP. 16

21 Med utgångspunkt i den artikel Bergmark och Lundström skrivit kan en viss förändring ses då det idag är en mer enhetlig definition av EBP än 2006, det är däremot fortfarande ingen helt enhetlig definition som kan ses i artiklarna, skillnader existerar fortfarande Problem Alla artiklar har nämnt problem med EBP av olika slag. Det som kunnat avläsas i artiklarna är att de sett problem med hur EBP framställs (Denvall 2008:34). En artikel har t.ex. nämnt att det inte finns tillräckligt med studier som klarar kraven för att ligga till grund för att framställa EBP. Detta leder till brist på studier att användas för att kontrollera om en metod är evidensbaserad (Hydén 2008:8). Bristen menar Sundell beror på saknat intresse från den akademiska världen att utföra studier som kan användas inom EBP (Sundell et. al. 2010:720). Ytterligare problem som nämns är de svårigheter som kan dyka upp vid applicering av internationell forskning i Sverige och i den svenska organisationen. Eftersom socialtjänsten t.ex. kan vara uppbyggd på olika sätt och länder inte ser ut på samma sätt organisatoriskt kan internationell forskning vara svårt att anpassa och applicera i ett annat land än var forskningen var menad att användas (Sundell et. al. 2010:720, Hydén 2008:13). Det finns också de som menar att olika undersökningar av samma metoder kan ge olika resultat vilket gör att de ifrågasätter om det går att lita på de metoder som anses vara evidensbaserade (Bergmark 2007: ). Diskussioner förs i artiklarna om rädslan för att de riktlinjer som EBP medför kommer leda till avprofessionalisering, vilket innebär att socialarbetaren enbart blir ett verktyg att utföra det som ska göras. En författare har t.ex. nämnt detta som oro för att socialarbetaren riskerar att sluta tänka själva och enbart bli en bricka i spelet och helt enkelt enbart gör som han/hon ska enligt riktlinjerna (Bergmark 2007:525). Det har också nämnts att det finns så pass få områden inom socialt arbete som EBP kan appliceras på. Men även att det inte finns tillräckligt med forskning på metoder som kan användas i det sociala arbetet. Det är alltså både brist på områden att använda EBP i och det är brist på metoder att använda (Denvall 2008:38). I en av artiklarna framkommer att EBP kan göra så att komplexiteten i det sociala arbetet ökar (Denvall 2008:38). Än så länge är det svårt att veta vad eller hur något ska göras på bästa sätt 17

22 för klienterna och detta kan leda till att det sociala arbetet försvåras (Denvall 2008:29). Att implementera EBP innebär också stora förändringar både för organisationen och för de som arbetar i den, vilket anses vara ett problem (Denvall 2008:39). Det finns de som menar att EBP har mött extra stort motstånd inom det sociala arbetet i förhållande mot andra organisationer där EBP införts (Denvall 2008:32). Socialarbetaren känner sig också utanför implementeringen av EBP och för stor tilltro anses ha satts till EBP. Därmed ifrågasätts om EBP är så bra och positivt som det sägs att det är (Gustle et. al. 2008:116, Hydén 2008:4). Denvall menar också att det inte finns tillräckligt med bevis för att EBP verkligen fungerar och ifrågasätter om EBP är något som ska användas eller ej (Denvall 2008:29-35). Att införa EBP innebär en stor utmaning för de som ska arbeta med det (Sundell et. al. 2010:719). För att EBP ska fungera så krävs det att socialarbetaren hela tiden lär sig nya saker, samt att brukarinflytande är viktigt (Denvall 2008:32). Det framkommer däremot inte om detta ses som positivt eller negativt, därför nämns detta inom både problem och möjligheter i studien Sammanfattning problem När det gäller problem med EBP diskuteras att riklinjer kan leda till avprofessionalisering (Bergmark 2007:525). Det förekommer också diskussioner kring underlaget för EBP och att det i nuläget är stor brist på forskning som kan användas till studierna som kontrollerar om en metod kan anses vara EBP eller inte (Hydén 2008:8). Tre artiklar är kritiska till kraven på dessa studier och menar att de medför olika slags problem som t.ex. att all relevant kunskap måste bedömas, vilket leder till ett oerhört omfattande arbete. Det ifrågasätts även om de studier som resulterar i riktlinjer för det sociala arbetet är korrekt genomförda (Denvall 2008:34, Sundell et. al. 2010:720, Hydén 2008:8). Ytterligare något som nämns i flera av artiklarna är att EBP är krävande och att det kommer bli (eller existerar redan) problem i samband med implementeringen (Denvall 2008:39, Bergmark 2007:524 Sundell et. al. 2010:719, Blom 2009:160). Två av artiklarna nämner komplexiteten inom det sociala arbetet som ett problem med att införa och använda EBP. Vilket också leder till att de anser att det inte går att standardisera metoder för att använda i det sociala arbetet (Blom 2009:159, Hydén 2008:4). 18

23 I övrigt diskuteras det så pass olika, och vitt spridda, problem i artiklarna att det i princip är omöjligt att ge en enhetlig bild och i varje respektive artikel finns det problem som enbart de nämner (se bilaga 1 för att se alla problem som nämns). Bergmark och Lundström menar att det inte finns tillräckligt med evidensbaserad forskning vilket de anser vara ett problem. De menar också att EBP kan få svårt att leva upp till sitt rykte, d.v.s. att hela tiden uppdateras och enbart innefatta den nyaste och bästa kunskapen. Här ses en likhet med resultatet i artiklarna då detta även diskuteras idag Möjligheter Något som nämns i artiklarna vad det gäller möjligheter med EBP är att det finns ett behov av brukarinflytande för att EBP ska fungera, vilket anses vara positivt. Detta hänger samman med en ökad respekt för klienter vilket leder till ett mer jämlikt socialt arbete (Denvall 2008:32). EBP ger också en ökad kvalitet på det sociala arbetet och det leder till att arbetet inte längre kan drivas på känn (Sundell et. al. 2010:719). Att rutiner finns ses som positivt då det ger stabilitet (Denvall 2008:36). Som möjligheter med EBP nämns också att det ska kunna fånga in det komplexa med det sociala arbetet, att detta arbetssätt har potential och att en förbättring av det sociala arbetet antas uppkomma genom EBP men att det inte riktigt är där ännu (Blom 2009:159, Hydén 2008:15). Socialarbetare och chefer anses vara positiva till implementeringen av EBP i det sociala arbetet men cheferna anses i en artikel vara mer positiva än socialarbetarna (Gustle et. al. 2008:116, Blom 2009:160, Sundell et. al. 2010:717). Som kan ses är det tre av artiklarna som diskuterar praktiker och chefers inställning gentemot EBP. Gustle et. al. nämner inga fler möjligheter med EBP än just detta. De som arbetar evidensbaserat måste specialisera sig för att kunna utföra sitt jobb och en socialarbetare måste hela tiden lära sig saker för att EBP ska fungera i praktiken (Denvall 2008:32, 39). En av artiklarna nämner detta men tydliggör inte om det ses som ett problem eller en möjlighet med EBP. 19

24 Sammanfattning möjligheter När det gäller möjligheter med EBP har det varit spridda skurar för vad som ansetts vara positivt eller ej och det kan inte direkt sägas att något förekommit fler gånger än andra. Som ses i stycke ovan är att det inte heller i antal många möjligheter som ses med EBP. Något som däremot två artiklar nämner som en möjlighet är att EBP kan leda till ett socialt arbete som inte längre drivs på känn och att EBP är ett sätt att kostnadseffektivisera det sociala arbetet. Detta arbetssätt leder också till ett mer stabilt socialt arbete genom rutinerna som EBP medför (Denvall 2008:36, 32-33, Sundell et. al. 2010:719). Tre artiklar nämner också att socialarbetare är positiva till implementeringen av EBP och att det inte är något som, ogillas, för att använda exakt term i aktuell artikel (Sundell et. al. 2010:717, Blom 2009:160, Gustle et. al. 2008:116). Det diskuteras även om att EBP har en potential som inte riktigt har kunnat blomma ut ännu, två artiklar nämner detta (Blom 2009:159, Hydén 2008:15). Att EBP ska vara till värde för klienten var något som Bergmark och Lundström diskuterade och även idag kan sådana diskussioner ses. På detta område har alltså diskussionen inte förändrats nämnvärt sedan Analys Syftet med studien är som nämnts att klargöra begreppet evidensbaserad praktik (EBP) i socialt arbete, samt att undersöka vilka argument som framförs när det gäller EBPs vara eller icke vara. Resultatet i denna studie visar att diskussionen kring EBPs innebörd har förändrats sedan 2006 då Bergmark och Lundström publicerade sin artikel, men däremot inte drastiskt. Det visar också på att liknande problem och möjligheter som diskuterades på den tiden fortfarande gör det idag. I detta avsnitt följer analys av diskussionen kring EBP. Med utgångspunkt i Bergmark och Lundströms (2006) artikel kommer kopplingar göras till mitt resultat för att se skillnader och likheter med EBP de år efter att artikeln skrevs. Detta är ett sätt att se hur utvecklingen går när det gäller EBP. Koppling till strukturfunktionalistisk teori och street-level bureaucracy kommer även att göras för att analysera resultatet. 20

25 Detta avsnitt är uppdelat efter samma rubriker som resultatet; definition, problem och möjligheter. Detta för att göra analysen så överskådligt som möjligt för läsaren Definition I denna studie har flera olika definitioner på EBP framkommit vilket kan anses stämma överens med Bergmark och Lundströms artikel (2006). Även de diskuterar olika definitioner av EBP, och det är en av deras anledningar till att de gör sin studie. Den skillnad som vi idag kan se jämfört med 2006, är att definitionerna i dagens artiklar överlag är mer lika varandra. Detta är den stora förändring som skett sedan 2006 när det gäller EBPs definition. Fortfarande är begreppet otydligt och olika definitioner görs men det går i dag att se att forskningen verkar leda mot en mer enhetlig definition av begreppet. De olika definitionerna som hittats i den undersökta forskningen liknar som sagt varandra i stora drag. Däremot har ingen av artiklarna exakt samma definition som en annan artikel. Flera gånger har det i denna studie nämnts att det finns en debatt om EBP och dess innebörd, vilket har setts både i tidigare forskning och i studiens resultat. Osäkerheten och otydligheten kring EBPs innebörd, kan ses leda till flera olika definitioner av EBP. Dessa olika definitioner, och det faktum att det finns olika definitioner, kan tolkas som en latent funktion där konsekvensen är oavsiktlig (Merton 1967:105, ). Dessa olika definitioner av EBPs betydelse kan leda till svårigheter med att använda EBP i praktiken. Detta problem har även kunnat ses i Bergmark och Lundströms artikel (2006), vilket alltså tyder på att problemet fortfarande existerar och det skulle kunna sägas att inget, eller mycket lite, har hänt på de knappa fem år sedan artikeln publicerades Problem I artiklarna nämns flera olika problem med EBP. Det nämns också fler problem med EBP än möjligheter med det. Problemen som diskuteras kan ses som antingen latenta (oavsiktliga) eller manifesta (avsiktliga) funktioner beroende på dess konsekvens. De flesta funktioner som nämns i artiklarna kan tolkas som latenta funktioner eftersom avsikten med EBP inte är att försämra för klienter eller socialarbetare. Det verkar däremot vara så att införandet av EBP leder till icke önskvärda konsekvenser. 21