NYHETSBREV 2016:1. - På gång inom FoU-Nordväst -

Transkript

1 NYHETSBREV 2016:1 - På gång inom FoU-Nordväst - Våren 2016

2 Inledning Det sociala arbetet är i ständig rörelse liksom årstidsskiftningarna. Vi har lämnat mörkret och kylan bakom oss och kisar yrvaket mot solljuset och förnimmer värmen som sakta tinar upp våra frusna kroppar. Med dessa inledande ord välkomnas Ni till Nyhetsbrevet. Till skillnad mot tidigare Nyhetsbrev innehåller detta nummer endast ett fåtal artiklar. Huvudtemat är en redogörelse för ett projekt som undersökt sambandet mellan behov, utredningar och insatser inom den sociala barnavården i Stockholm. Öppna jämförelser (ÖJ) Som Ni informerats om i tidigare Nyhetsbrev har FoU-Nordväst under 2015 haft uppdraget att utveckla en modell syftande till att på ett samordnat sätt arbeta med ÖJ i nordvästkommunerna. FoU-Nordväst har reviderat och praktiskt tillämpat ÖJ-hjulet som utvecklats och används i Jönköpings län. I skrivande stund har nordvästkommunernas försörjningsstödsenheter nästan (3/4) passerat ÖJ-hjulet i sin helhet. Allt från ett gemensamt enkätifyllnadsmöte, genomgång av resultatet av ÖJ-enkäten till analys av några gemensamt framtagna utvecklingsområden. Det som återstår är att ta fram en handlingsplan. I mars återrapporterades till styrgruppen det arbete som hitintills gjorts inom ramen för ÖJ. Socialstyrelsen informerade hösten 2015 om att ÖJ under 2016 kommer att ändra karaktär. Istället för skilda enkätutskick under året för IFO:s programområden kommer man att distribuera en gemensam enkät för all myndighetsutövning som fylls i under ett och samma tidsintervall. Ett möte för gemensam enkätifyllnad arrangerades av FoU-Nordväst under februari (2016). Mer information om ÖJ och arbetsmodellen finns här! anders.arnsvik@sollentuna.se henrik.karlsson@sollentuna.se anna.svennblad@sollentuna.se martin.aberg@sollentuna.se Den sociala barnavården i Stockholm Ny rapport Under tre år har FoU-Nordväst varit involverad i en studie som undersökt sambandet mellan behov, utredningar och insatser inom den sociala barnavården i Stockholm. Underlaget till rapporten har baserats på intervjuer och fokusgrupper med ett urval socialsekreterare, metodutvecklare och chefer från den sociala barnavården i Stockholms Stad. Sammantaget 61 medarbetare. Dessutom ingår tio brukarintervjuer. Därtill har rapporten underbyggts med en aktstudie (utförd tillsammans med Henrik Karlsson) där 280 barnavårdsakter, 20 från varje stadsdelsförvaltning inom Stockholms Stad har granskats: 140 från första halvåret 2011 och 140 från första halvåret 2014, detta i första hand för att kunna jämföra kvalitet och noggrannhet i utredningarna. Studiens syfte och frågeställningar var följande: Hur beskrivs brukares delaktighet och brukarinflytande av de professionella inom den sociala barnavården och hur synliggörs detta i BBIC-systemets utrednings-system? Hur beskrivs kopplingen mellan brukares behov och beslutade insatser av de professionella och hur synliggörs kopplingen i BBICsystemets dokumentation av barnavårdsärenden i Stockholms Stad? I vilken utsträckning anser de professionella att det görs systematiska uppföljningar av beviljade insatser och i vilken omfattning 1

3 dokumenteras upp-följningarna i BBIC:s utrednings-system? Här kommer bara de viktigaste resultaten och slutsatserna att redovisas. Och tyvärr är resultaten inte så upplyftande: Utredningskvaliteten har sjunkit mellan de två undersökningsåren Antalet ärenden har nästan fördubblats men ökningen av antalet insatser är försumbar Personalens arbetsmängd har ökat kraftigt; under 2011 hade varje utredare i snitt ca 11 ärenden på gång samtidigt, 2014 hade varje utredare nästan 21 ärenden i snitt Barnen var synliga i utredning-arna, men när det kom till insatserna blev barnen mer eller mindre osynliga, vårdnads-havarna tog stor plats Brukarna vill inte ha förändringsinsatser de vill ha hjälp eller stöd i vardagen Ingen röd tråd mellan behov och insatser; oberoende av problem så var insatserna i princip bara två: familjebehandling eller placering Olika bedömningar trots BBIC Rättsosäkerhet Långa utredningstider (snitt för båda undersökningsåren låg på ca 122 dagar) Utredarna träffar fysiskt sina familjer relativt sällan oftast två till fyra tillfällen under en utredning Ofta fattas besluten redan under förhandbedömningen och ändras sedan mycket sällan Utredningar tillbakadateras för att det ska se ut som om beslut om insats gjorts utifrån utredningen utredningar kan skrivas även om insatsen avslutats Det görs inga systematiska uppföljningar. Brukarna har vaga begrepp om hur utredningarna genomförs Personalomsättningen är stor, cheferna är upptagna med anställningar och rapporteringar uppåt i organisationen och har liten tid att handleda, leda arbetet Skriande brist på samarbete /samverkan med andra huvudmän Alternativa insatser saknas Som framgår av det ovanstående så är det en lång lista med problem med utredningarna som framkommer och det är här inte möjligt att på ett rättvist sätt gå in på varje punkt i ett nyhetsbrev. Jag ska därför nöja mig med några citat från studien som möjligen kan locka nyfikna till att ta del av studien. Här är några slutsatser och frågeställningar kring förhandsbedömningar: Förhandsbedömningarna har bedömts ha stor betydelse för utfallet av en utredning och det skulle kunna betyda att utredningarna inte på ett förutsättningslöst sätt söker analysera och bedöma ett utredningsmaterial. Snarare kan det verka som om utredningarna i stället är en form för confirmation bias. Utredarna utgår från facit (dvs. de redan beslutade insatserna) och arbetar sig bakåt i utredningen och kan omformulera utredningens frågeställningar till att passa med facit. Det är en allvarlig anklagelse men det är sannolikt inte något som görs fullt medvetet. Det kan istället möjligen betraktas som ett sätt att handskas med en mycket svår arbetssituation. Tyvärr inte så upplyftande. En annan fråga som dök upp under studien var den uppenbara bristen på samarbete med andra huvudmän och där socialtjänsten med sitt lagstadgade ytterste ansvar för en kommuns medborgare blir sittande kvar med ansvaret: Bristen på samarbete med andra huvudmän är en annan påtaglig 2

4 svårighet i arbetet. De barnavårdsutredningar som passerat barnavårdstratten handlar i stor utsträckning om familjer och barn med en komplicerad och brett sammansatt problematik. Det handlar om ungdomar med missbruksproblem och samtidiga psykiatriska problem, kriminalitet och skolsvårigheter. Oberoende av problematik verkar det som om det slutligen alltid handlar om socialtjänstens yttersta ansvar och att exempelvis BUP och skola sällan blir involverade. Det anges sällan behov av insatser från andra huvudmän i utredningarna vare sig under 2011 eller 2014, alternativa insatser övervägs mycket sällsynt. Att socialtjänsten ska kunna ta hela ansvaret är sannolikt ingen genomförbar verklighet. Varför samarbetar inte olika huvudmän i större utsträckning än vad som görs i dag? Dessa ovanstående punkter kanske många inom nordvästkommunerna inte känner igen sig i eller? Det är kanske enklare att arbeta samverkande inom mindre kommuner? Vad kan det här betyda för den sociala barnavårdens medarbetare? Jag vill påpeka att den sociala barnavårdens medarbetare arbetar inom kanske det viktigaste av alla det sociala arbetets många verksamhetsfält och att det är ett arbetsområde som har jämförts med ett minerat fält därför att det bl.a. innehåller komplicerade etiska frågeställningar och intrikata juridiska bedömningar. På ett personligt plan måste ni som arbetar inom den sociala barnavården leva med svåra ställningstaganden där inget facit finns på om ert handlande var rätt eller fel och där konsekvenserna av felaktigt fattade beslut kan innebära stora negativa konsekvenser för de barn och unga och deras familjer som utreds. I studien finns också många citat från medarbetare som många kanske kan känna igen sig i. Här är ett exempel, tyvärr inte så muntert:... jag är så känslomässigt och emotionellt utmattad när jag kommer hem på dagarna, det är inte det här jobbet värt. Man utvecklar stressyndrom, man andas dåligt, sover dåligt, får finnar på ryggen, blir en skittråkig sambo, dålig kompis. Och på arbetsplatsen så får man inte en särskilt hög lön eller direkt någon feedback eller bekräftelse från ledningen att man gör ett bra jobb. Både aktstudien och intervjustudien ger en relativt negativ bild av den sociala barnavården och det är lätt att glömma bort att det också finns ljuspunkter. I personalintervjuerna och fokusgrupperna beskrivs bl.a. de positiva effekter ett utredningsarbete kan ha för de familjer som utreds. Att en utomstående person börjar utreda en familjs problem kan ge positiva effekter. Vårdnadshavarna kan få insikt om vad deras barn behöver eller de kan få syn hur det egna beteendet kan påverka barnen i negativ eller positiv riktning. Denna möjliga positiva effekt av barnavårdsutredningar är sannolikt underskattat och samtidigt svårt att dokumentera. Sedan går det att Nej stort längre kommer jag inte. Men - ni som har tagit Er hit i denna lilla artikel och fortfarande är intresserade bör ta del av studien i sin helhet! Rapporten i sig är omfattande, men det finns läsanvisningar, en fyllig innehållslista så läs det ni finner vara intressant och inte minst det kanske kan ge input till diskussioner och vidareutveckling av arbetet! Studien och studiens resultat finns tillgänglig på FoU-Nordvästs hemsida. tore.svendsen@sollentuna.se tore.svendsen@socarb.su.se 3

5 Studiebesök i Japan Hösten 2015 ansökte FoU-enheten om Internationaliseringsbidrag vilket är en möjlighet som står öppen för samtliga förvaltningar inom Sollentuna kommun. Ansökan beviljades av kommunstyrelsen i november 2015 och i skiftet mars/april (2016) var vi en delegation på sju personer (tre från FoU-Nordväst, två chefer från socialkontoret samt två politiker) som reste till Tokyo. Vi var en vecka i Tokyo och dagarna var späckade med studiebesök. Verksamheter som vi besökte och särskilt tog del arbetade med missbruksvård samt psykiatri. Det mest intresseväckande var besöken på Kominkan (settlement/ England, hemgårdar/sverige). I Japan är Kominkan vanligt förekommande. Syftet är att erbjuda mötesplatser för människor oavsett socioekonomisk bakgrund. Det är samhällena där dessa Kominkan finns som utformar innehållet och vilka frågor man ska arbeta med. Invånarna/medborgaren står i fokus. Sammantaget, är det både inspirerande och intressant att ta del av andra länders modeller att organisera välfärden. Lite längre fram i vår kommer en reserapport finnas tillgänglig på vår hemsida. anders.arnsvik@sollentuna.se Rekrytering av ny FoU-chef Det kanske inte är allmänt känt men faktum är att vår chef Lisbeth Eriksson kommer att sluta på FoU-Nordväst 30/4. Rekryteringsarbete har pågått under vintern/våren och när Ni fått detta Nyhetsbrev är chefsfrågan löst. FoU:s nya chef heter Gunilla Avby och hon börjar I väntan på att hon tillträder kommer Anders Arnsvik att vara tillförordnad FoU-chef. FoU-chefen har ordet För fem år sedan (så när som på en månad) började jag min anställning på FoU- Nordväst och nu fem år senare lämnar jag verksamheten för att gå i pension. Det har varit fem intressanta och lärorika år för mig. Jag kom direkt från universitetets forskningsvärld till kommunernas individoch familjeomsorg, två, i många avseenden, helt främmande världar. En ambition jag haft under arbetet har varit att försöka föra dessa världar närmare varandra. Från FoU:s sida har vi strävat efter att arbeta utifrån olika interaktiva perspektiv. Detta innebär att vi tillsammans med anställda i kommunerna planerat och genomfört olika forskningsoch utvecklingsprojekt. Ett interaktivt sätt att arbeta är en av förutsättningarna för att kunna producera lokal verksam kunskap och något som jag tror och hoppas även i fortsättningen kommer att vara ett riktmärke för FoU-Nordväst. Sist men inte minst vill jag tacka alla för gott samarbete under dessa år och önska er lycka till med det fortsatta arbetet. lisbet.eriksson@sollentuna.se Information om FoU-Nordväst Tid: 3 maj 9:30 11:00. Informationsmötet vänder sig till nyanställda och övriga intresserade inom nordvästkommunerna. Plats: FoU-Nordväst i Sollentuna. Adress: Oppegårdsstråket 12. Anmäl dig här! martin.aberg@sollentuna.se 4

6 Planerade konferenser För personal inom nordvästkommunernas försörjningsstödsenheter kan det vara av intresse att veta att det även i år arrangeras en KNUT-konferens. Aktuellt datum för denna begivenhet är 13 oktober (heldag) och liksom förra året är platsen stadshuset i Södertälje. Utförligt program och anmälningslänk kommer i god tid innan konferensen. Nya rapporter Titta gärna in på FoU- Nordvästs hemsida! Hemsidan innehåller information om FoU- Nordvästs syfte, mål och inriktning samt beskrivning av verksamheten. Vidare finns forskningsrapporter, övriga rapporter och utvärderingar under rubriken publikationer fördelat på verksamhetsområden. Annat som finns är Nyhetsbrevet, Nyheter, evenemangskalender med mera. Den sociala barnavården i Stockholm behov, uppföljning och brukardelaktighet. Forskningsrapport. Tore Svendsen Fattiga familjer Siv-Britt Björktomta, Lisbeth Eriksson Publiceras i maj. Lisbeth Eriksson, FoU-chef Anders Arnsvik, biträdande FoU-chef Socialt arbete i rörelse Siv-Britt Björktomta, Anders Arnsvik Publiceras i maj. Avslutningsvis Avsikten med detta Nyhetsbrev var att mer fördjupat orientera Er i en specifik fråga. Nästa nummer kommer mer att inriktas mot att spegla mångfalden av frågor och uppdrag från skilda områden som FoUenheten på olika sätt är inblandad i. 5