Pedagogiskt/psykologiskt bokslut 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogiskt/psykologiskt bokslut 2006"

Transkript

1 Pedagogiskt/psykologiskt bokslut 2006 Innehåll Inledning 3 Professionernas svar på bokslutsfrågorna 3 Rektor-ledning-administration 3 Rektor Ursula Frylestam 3 Psykologverksamheten 4 Psykolog med verksamhetsledningsuppdrag 4 Keld Nielsen Psykolog Viljo Mentu 5 PTP psykolog Teresia Varga Fridh 5 Pedagogverksamheten 6 Hörselpedagog Eva Bergh 6 Stödpedagog med särskilt uppdrag Sandra Norell 7 Bildpedagog Patrick Blanc 7 77 bidrag av stödpersonal, stödpedagoger, specialpedagoger 8 Gymnasiesärskola Segerstad park och trädgård 9 1

2 Stödorganisationens egna prioriterade områden 10 Social färdighetsträning en ART inspirerad modell 10 Intervjuer med unga vuxna 11 Ett nytt försök med ett rörligt team 12 Rekrytering till psykologtjänsten 13 Åtgärder för utveckling Bilaga: Stödorganisationen i siffror 16 2

3 Inledning Specialpedagogiskt Resurscentrum skall med sina samlade personella resurser vara ett stöd till förskolan och grundskolan i en verksamhet med alla elever. Stödorganisationen handlar i högsta grad om personella resurser. Förmågan att föra en dialog med verksamheterna vi ska vara ett stöd till är av stor vikt. En tydlig struktur i arbetet utifrån styrdokument, lagar och förordningar ger möjlighet till öppenhet, flexibilitet och i vissa fall även okonventionella lösningar. Återigen har vi granskat och diskuterat vårt tidigare bokslutsarbete. Vi försöker förbättra innehåll, frågeställningar och tydlighet. Att läsa tidigare bokslut ger en bild av utvecklingen över flera år. Under fem år har personalen i stödorganisationen, specialpedagoger, stödpedagoger och stödpersonal fått ett antal frågor att besvara inför bokslutet. Svaren har betytt mycket för verksamhetsutvecklingen och vi har förfinat formuleringarna år efter år. Vi var så pass nöjda med den slutliga formuleringen i år att vi beslöt att även de särskilda professionerna skulle använda sig av den. Frågorna vi har ställt oss har varit: Vilket var ditt uppdrag? Vilka var dina mål? Vad har du gjort för att uppnå dina mål? Vilka förutsättningar tycker du är viktiga för att du ska uppnå dina mål? Frågorna leder in oss i vidare i åtgärder för utveckling och arbetet med revideringen av verksamhetsplanen. Vi håller kvar portfoliotanken i hemsidans upplägg. Där lägger vi ut lite utförligare personliga bokslut av var och en. Länk till hemsidan Stödorganisationens egna prioriterade områden är: Social färdighetsträning - en ART-inspirerad arbetsmodell Intervjuer av unga vuxna Ett nytt försök med ett rörligt team Rekrytering av psykolog Professionernas svar på bokslutsfrågorna Rektor-ledning-administration Rektor Mitt uppdrag är att leda och utveckla stödorganisationen till förskolan och grundskolan. I min delegation ingår också att fatta beslut om en elev har rätt till särskolans skolform och föra en dialog med föräldrarna som har rätt att välja skolform. Mina mål i år har varit att bidra med verktyg till arbetslagens möjligheter att lyckas med 3

4 elevgruppernas sociala kontakter och på så sätt arbeta förebyggande. Jag har länge varit nyfiken på hur det går för eleverna med de stora stödinsatserna längre fram i livet. Kan vi lära oss någonting av det? Min strävan har också varit att få en bättre dialog med SOC, BUP, Habiliteringen och andra externa organisationer. Sju arbetslag från lika många skolområden har nappat på erbjudandet att utbildas i en ART-inspirerad modell genom att regelbundet arbeta med social färdighetsträning i klasserna. Den påbörjade utvärderingen av första året redovisas på sida 10. Jag har också i år i viss mån kunnat arbeta förebyggande i akutsituationer genom en rörlig stödpedagog och viss tid av en blivande specialpedagog. Viktiga förutsättningar för att kunna uppnå mina mål är kompetens, erfarenhet, uthållighet och nyfikenhet hos de vuxna som arbetar i olika uppdrag i stödorganisationen. Det gäller såväl barnskötaren med förmågan att vänta in eleven med funktionshinder som pedagogen som behärskar både gränssättning och ett positivt bemötande av eleven som ofta misslyckas socialt. Det är viktigt för mig att veta att jag kan ha en bra dialog med rektorerna kring deras elever med stora stödbehov. Tydliga styrdokument, politiska beslut och stöd av den egna och andra förvaltningar är andra viktiga förutsättningar i svåra ställningstagande. Psykologverksamheten Psykolog med verksamhetsledningsuppdrag Mitt uppdrag är att jag ska stödja utvecklingen av en god lärandemiljö inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Gislaveds kommun genom ett långsiktigt och systematiskt arbete. Mina mål är att verka inom de tre verksamhetsfälten, som omfattar utveckling av skolans och förskolans verksamhet, både på organisationsnivå samt riktat direkt mot personal för dennes professionella utveckling och lärande. För att uppnå dessa mål försöker jag i samråd med områdesledning att utveckla rutiner för min verksamhet i form av återkommande samtal på olika nivåer, där vi försöker att tydliggöra de nödvändiga faserna i processen. Jag försöker att hålla en balans mellan de tre verksamhetsfälten och se även insatser riktade mot enskilda personer i ljuset av huvuduppdraget. En del av insatserna har haft form av riktade behandlingsinsatser och andra i form av kurser, men en ganska omfattande del består av konsultativt stöd till personalgrupper. Jag försöker också att upprätthålla en viss produktivitet i förhållande till områdens behov av psykologinsatser. Viktiga förutsättningar kan uppdelas i sådana som jag kan styra direkt och sådana som jag inte har ett direkt inflytande på. Det är viktigt att områdena har en tydlig organisation med en klar beslutsgång, stabilitet och kontinuitet. En annan förutsättning är fortlöpande uppföljning och värdering av verksamheten i samråd med områden, en viss självskattning i portfolio och inte minst handledning för Birger Hallgren. 4

5 Psykolog Uppdraget har varit att stödja utvecklingen av en god lärandemiljö genom ett långsiktigt och systematiskt arbete inom tre huvudområden: Elevorienterad verksamhet, personalorienterad verksamhet och verksamhetsutveckling. Förutom att göra sedvanliga utredningar, har mina huvudsakliga mål varit att kunna bidra till ökad psykologisk medvetenhet kring pedagogiska frågor i allmänhet och elever med särskilda insatser i synnerhet, att öka kontakterna med vårdnadshavare, att utveckla utredningsförfarandet samt att arbeta fram ett datoriserat journalföringssystem. För att bidra till en ökad psykologisk medvetenhet har jag i ökad omfattning deltagit i planerings- och utvecklingsmöten samt vid diskussioner kring åtgärder för elever. Dessutom har jag planerat och förberett regelbundna samtal med specialpedagoger och arbetslag kring dessa frågor. Detta arbete kommer först nästa läsår. Jag har haft ett ökat antal föräldrakontakter i samband med utredningar. Dessa har även varit en del av de smärre förändringar jag gjort beträffande utredningsförfarandet. Därutöver har jag börjat med stödjande utvecklingssamtal över tid med föräldrar. I samband med införandet av ett nytt journalföringssystem har jag studerat hur ett sådant fungerar i två kommuner som använder sig av samma typ av system och då även fått med mig material som underlättar upprättandet av ett eget. En ny server har införskaffats och installerats. Under våren har de första stegen tagits för att anpassa systemet till vår verksamhet. Dessa mål har kunnat nås dels därför att jag, trots en betungande utredningssituation, kunnat avsätta tid till att arbeta med dem, dels för att det finns ett behov och en efterfrågan hos rektorer, pedagoger och föräldrar av större förståelse för barn med svårigheter samt intresse för utveckling av den egna professionen och föräldrarollen. Arbetet med dessa saker har dock gått långsammare fram än beräknat på grund av att belastningen blev högre än normalt vad det gäller utredningar, eftersom det av olika anledningar skett en anhopning av ärenden. PTP psykolog Enligt den beskrivning som finns för psykologverksamheten så är mitt uppdrag att bistå med psykologisk kunskap såväl till den enskilda eleven som till hela organisationen, d.v.s på alla nivåer. Mina mål i detta uppdrag är att varje individ som har ett behov och en önskan om psykologiskt stöd skall få det. Att mina kunskaper och erfarenheter inom det psykologiska området kommer alla som önskar ta del av dem till godo. Slutligen är mitt mål att de strukturer som byggs upp i arbetet med olika klasser eller elever finns kvar och kan användas nästa gång man hamnar i samma situation så att man inte behöver uppfinna hjulet på nytt varje gång det dyker upp en ny elev. Då hösten innebar att jag både var ny på jobbet och ny i jobbet ägnade jag tid åt att sätta mig in i mina arbetsuppgifter genom att gå bredvid min kollega och handledare Viljo Mentu, men 5

6 också tid att lära känna de områden i kommunen där jag har mina huvudsakliga arbetsuppgifter. Vidare har jag genom deltagande i elevhälsaarbetet samt genom ett nära samarbete med lärare och specialpedagoger använt mig av mina kunskaper på ett konkret och inkluderande sätt. I de uppdrag jag har som handlar om enskilt stöd förhåller jag mig också inkluderande även om de endast inbegriper två personer, mig och den enskilde. Förutsättningar som är viktiga för att jag skall kunna nå mina mål är att vi som arbetar tillsammans kring en elev, klass mm. lyckas dra åt samma håll. När vi förstår varandra och enas om en strategi, ett tillvägagångssätt och alla bär sin del då är förutsättningarna de optimala. Under året som gått upplever jag en stor förståelse för min profession och jag har förmånen av att ha mycket kompetent personal i elevhälsateamen vilket underlättar mitt arbete och hjälper mig att nå mina mål. Pedagogverksamheten Hörselpedagog Hörselpedagogens uppdrag är bl a att medverka till att de yttre förutsättningarna finns för att elever med hörselnedsättning ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Uppdraget innebär även att ge kurser i TSS, tecken som stöd, som är ett komplement till det talade ordet. Ett mål för hörselpedagogens verksamhet var att medverka till fortsatta kurser i TSS samt att bevaka kommande fortbildningsbehov inom samma område. Intresset visade sig vara stort. För att kunna uppnå målet krävdes flera lärare. Förutom hörselpedagogen har två teckenspråkskunniga stödpedagoger verkat som kursledare. Under läsåret har sju kurser genomförts på olika skolområden i kommunen. Vid ett par tillfällen har vi samlats kring en speciell elev och träffarna har då även fått karaktären av pedagogiska diskussioner. Vid utvärdering har följande framkommit, vilket inspirerar oss alla att fortsätta: - kursen har gett en positiv inspiration - bra att de flesta/alla runt eleven deltar - omväxlande, roligt, positiv anda För att stimulera och inspirera till ökat användande av TSS inbjöds stödpersonal till en teaterföreställning av Tyst teater. Denna gavs under hösten i RC s regi. På en förskola i kommunen används TSS i samlingen, vid matstunderna men även i sånger, ramsor och sagor. Hela barngruppen har veckans tecken vilket inspirerat många föräldrar. På deras önskemål trycks de kommande tecknen på månadsbladet. På så vis tränas tecken i många hem. Ett mål för följande läsår är att fortsätta ge TSS-kurser men även uppmuntra personalen att våga använda tecken mera i vardagen 6

7 Stödpedagog- beteendevetare med ett särskilt uppdrag Mitt uppdrag läsåret delar jag upp i tre delar (förutom Segerstad som kommer separat). 1. Mentalträning (MT)* 2. Fortbildningslogistik. 3. Byta hemsida och uppdatera. Mina mål: 1. Fortsätta erbjuda MT individuellt som del i arbetsträning. Starta en kurs med personal i förebyggande syfte. Prova MT för elever. 2. Organisera befintlig fortbildning (Karlstadsmodellen och ART) boka in föreläsningar. 3. Städa upplägget och organisera så att det bli lättare för alla att arbeta med sin del. Vad jag har gjort för att nå målen: 1. För att MT-gruppen skulle bli i lämplig storlek har erbjudande även gått ut till omsorgspersonal. Samarbetat med psykolog för att få elever till MT. 2. Delat in fortbildningen i olika inriktningar för att öka intresset. 3. Utbildning hos AV-media. Lagt ner mycket tid, trial and error. Förutsättningar för att nå målen: 1. Följa planeringen i stora drag men ändrat efter personliga behov. Det har inte fungerat att arbeta utanför skolan med elever, det behöver vara med kontakt i skolan. 2. Personalkontakten som skapades under år 1 och 2 har underlättat det fortsatta arbetet. Vinsten med fortbildningen, förutom den ökade kunskapen hos deltagarna har varit att de fått träffa andra med liknande arbetssituationer. 3. Tid *)Mental träning handlar om att ropa hej innan man kommit över ån, att se sig själv i mål. Tankens kraft är så stark att kroppen inte skiljer på riktiga händelser och tänkta händelser. Det räcker att tänka på en obehaglig händelse för att hjärnan ska skicka ut stress signaler till kroppen som t ex spända muskler, knut i magen och ökad puls. Med lite övning så kan tankens kraft medvetet vändas till vår fördel. Man kan inte alltid ändra på situationen men man kan ändra på hur man tar det. Bildpedagog Mitt uppdrag på deltid (65%)har varit att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig bildmässigt med betoning på bildterapi.. Det har huvudsakligen skett på Nordinskolan men också på Röda huset. Syftet med mitt arbete har principiellt varit vad C.Freinet kallade barnens mentala hälsa med inriktning på framförallt bildterapi individuellt och i små grupper. En möjlighet, för eleverna med särskilda inlärnings svårigheter, att utveckla sitt bildspråk men även det sociala samspelet. 7

8 Bildspråk är människans förmåga att tolka och förstå sin omvärld och ställa frågor. Nordinskolan Under de två dagar jag är på Nordinskolan har sju till tio elever erbjudits möjlighet att delta med varierande tid mellan en till två timmar i veckan. En tillbakablick över läsåret leder till reflektion om vad som skulle kunna förbättras. Tydligare rutiner för de elever som erbjuds det stödet är ett exempel. Det har varit ett stimulerande läsår. Verksamheten blev väl mottagen av övriga lärare och stödet från skolledningen har bidragit till det positiva resultatet. Samarbetet med stödpedagoger kring enskilda elever har även det varit mycket positivt. Eleverna har uppskattat möjligheten att få en stund till samtal och lugn. Röda Huset Projektet personlig utveckling i samarbete med psykolog för en elev har i år inriktats på elevens självständighet och delaktighet. En tydlig utveckling kan skådas i bilderna som har gjorts under läsåret i form av bildmässig problemlösning. Stöd till en elev (lågstadiet) har fortsatt för tredje året. Som avslutning i det projektet kom hela klassen vid två tillfällen i mindre grupper, med fokus på samarbete och gruppsamhörighet. Eleven fick möjlighet att visa och berätta för sina klasskamrater vad han hade gjort under den tiden han var på Röda Huset. Även det ledde till reflektionen, att om man hade inriktat stödet till klassen i första hand hade inte eleven behövt vara utanför klassen i så stor utsträckning. Ett utvärderingsmöte med föräldrar, psykolog och skolpersonal har hållits. Utvecklingstankar för nästa läsår blir formulerade i arbetsplanen för ett bättre pedagogiskt samarbete med övriga stödlärare bl a på Nordin skolan. Några timmar i veckan har ägnats åt friskvård i form av massage och Gigong för personal på RC med tidsbegränsat sjukersättning. Båda behandlingsformer påverkar både mentalt och fysiskt. Målet för friskvården har varit att återställa balans och personer med sjukersättning ska inte behöva uppfatta den nuvarande situationen som icke förändringsbar. 77 bidrag från stödpersonal,stödpedagoger,specialpedagoger i stödorganisationen 132 elever i förskola och grundskola inkl särskola har under året fått så stora insatser som personalförstärkning av arbetslaget. Av dessa har sju elever haft personlig assistent utifrån ett komplicerat funktionshinder som ger rätt till personlig assistans enligt LSS-lagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 8

9 80 årsarbetare har förstärkt arbetslagen. Uppdragen har sett olika ut och spänt över alla åldrar upp till det nionde skolåret. Att sätta utvärderingsbara och konkreta mål är svårt. Det är huvudsakligen strävansmålen som beskrivs. Att arbeta för elevens delaktighet formuleras endast i vissa få fall. Metoder för att uppnå uppsatta mål handlar mycket om dokumentation. Elevportfolio skrivs det däremot inget om. Att hitta anpassat material nämns ofta. Ämnesläraren/klasslärarens ansvar i en skola med alla elever är någonting att fundera vidare över. Viktiga förutsättningar för att uppnå sina mål är kanske den viktigaste frågeställningen. Inre egenskaper som positiv inställning, se möjligheter, samarbetsförmåga, flexibilitet, initiativförmåga, eget ansvar, vara lyhörd, vara tydlig och ha humor nämns här. Förmåga att skapa jämvikt mellan elevarbete, dokumentation och utvecklingsarbete är också en god förutsättning. Bland yttre förutsättningar som visar sig av största vikt eller nämns oftast är bra relation till kollegor, elev och föräldrar. I vissa fall framgår det att samarbetet är positivt och stödet fungerar. För det mesta är det otydligt., vilket kan vara anledning till att återigen granska frågeställningen. Andra viktiga förutsättningar är handledning och fortbildning, stöd från ledningen, tid för planering och reflektion.. Ekonomiska förutsättningar i form av lokaler och gruppstorlekar finns med. God medicinsk information och stöd i dessa frågor lyfts fram. Åtgärdsplan/utvecklingsplan nämns endast i ett fåtal kommentarer. En självklar förutsättning idag eller fortfarande inte tillräckligt viktig som arbetsredskap i vardagen? Patrick Blanc har även i år haft i uppdrag att göra en sammanställning. En del kommentarer har han bifogat, en del är mina egna funderingar när jag har tittat på helheten. I samband med vårens lönesamtal kommer jag att återkoppla bidragen till resp individ och diskutera vilka åtgärder för utveckling som vidtagits efter bokslutet. Personalens reflektioner är också ett bra underlag för utvecklingssamtalen/medarbetarsamtalen som rektor på området ansvarar för även för personal med grundanställning i stödorganisationen. Varje rektor får därför i år kopior på tankarna hos sina stödpersonal, stödpedagoger. Gymnasiesärskola Segerstad, park och trädgård I samverkan med Naturbruksgymnasium Segerstad ansvarar Gislaveds kommun för två gymnasiesärskolegrupper. Redan inför innevarande läsåret planerades en överflyttning av verksamhetsansvaret från Resurscentrum till Gislaveds gymnasium.. Tidsplanering för en överföring visade sig knapp och den nya gymnasiechefen Mats Spånberg fick tid att även sätta sig in i den här verksamheten och samverkan med Segerstad. Överföringen är nu klar och från höstterminsstarten ansvarar Gislaveds gymnasium för den här verksamheten på Segerstad. 9

10 Grupp 1 För grupp 1 har uppdragit varit att undervisa fem elever. Målet har varit att få en välfungerande grupp med en bra tillvaro på Segerstad. Två elever var nya och kom från Värnamo kommun. Hitta motiverande praktiska uppgifter och att ha en god samverkan med naturbruksprogrammets elever och personal har varit ett medel för att nå målen. Förutsättningar för samverkan har varit goda och eleverna har fått vänner bland övriga elever på skolan. Att utveckla under 2006/2007: Elevernas motivation för arbetet Fortsatt samverkan med Naturbruksprogrammet Samarbete inom Gislaveds gymnasium och gymnasiesamverkan med Värnamo och Gnosjö Grupp2 För grupp 2 har uppdraget varit att undervisa tre elever med olika grader av autism.samtliga behöver mycket struktur och stöd. Målet har varit att en ny elev med mycket stora behov skulle acklimatisera sig och dessutom fortsätta den väl inarbetade linjen med de andra två eleverna. För att nå målen följdes verksamhetsplanen och Teacch-metoden. För den nya eleven har man övertagit arbetssättet som påbörjades på Gyllenforsskolan i Bokens verksamhet. Resultat för alla tre elever dokumenteras i deras utvecklingsplaner. En av eleverna har också sin fritidstillsyn enl LSS på Segerstad under skolåret. Att fortsätta utveckla under 2006/2007: Kommunikationen med hjälp av bilder Självständiga promenader Prioritera stabilitet före utveckling eftersom det också sker ett personalbyte Stödorganisationens egna prioriterade områden Social färdighetsträning en ART-inspirerad modell Under höstterminen 2005 och vårterminen 2006 har det i sju av Gislaveds skolor bedrivits ett utvecklingsprojekt. Med utgångspunkt i arbetsmetoden ART, Aggression Replacement Training, (en behandlingsmetod för aggressiva barn och ungdomar) har metoden anpassats för att kunna användas i klassrummet av Socionom och ART-utbildare Gisela Forsberg Wallin. På dessa sju skolor har sju klasser deltagit och dessa omfattar alla stadier från lågstadiet till högstadiet. Det som är gemensamt för klasserna är att det finns en eller flera elever som har särskilda behov/särskilt stöd. Förhoppningarna är att modellen skall ge hela elevgruppen sociala färdigheter som gör att de blir respekterade och utvecklas. Rapporten är inte helt färdig, men resultatet visar på att de deltagande lärarna har varit mycket nöjda med utbildningen som sådan samt hur klimatet i klasserna har utvecklats. På resurscentrum har man märkt att det har varit lugnare tongångar vid uppföljningen av de barn som har stöd härifrån. Då projektet har fått stöd av Specialpedagogiska Institutet kommer det att pågå i åtminstone ett år till. 10

11 Intervjuer med unga vuxna Jag har länge varit nyfiken på hur det gestaltar sig för unga vuxna senare i vuxenlivet. Det handlar om unga vuxna som har haft så stora stödinsatser som personalförstärkning hela eller del av skoltiden..hur ser deras bild av den egna skoltiden ut? Att göra återkopplingen till rutin varje år före slutarkiveringen av handlingar borde ge oss viktig information. I år är det i så fall elever födda Wiwi-Anne Martinsson har åtagit sig att genomföra intervjuerna och sammanställa resultatet. Sandra Norell har varit med i utformningen av frågorna. Projektet har fått arbetsnamnet Gamla elever - hur gick det sedan? Sammanfattning Wiwi-Anne Martinsson, skolassistent Årets intervjuer gällde totalt sexton före detta elever, alla födda 1980, som någon gång under skoltiden fått ett särskilt stöd i form av personalförstärkning. Åtta av dem hade varit inskrivna i särskolan. Av det totala urvalet svarade elva personer på intervjufrågorna, nio intervjuades personligen och två svarade skriftligen. Av dem som svarade var det sju pojkar och fyra flickor. Det visade sig att det var lättast att komma i kontakt med dem som varit inskrivna i särskolan ( sju av åtta ) eftersom de fanns i närområdet. De andra hade flyttat, någon utomlands, andra hade okänd adress. Livet idag De flesta arbetar, några heltid, andra med bidrag eller deltid. En studerar på heltid och några uppbär pension eller aktivitetsbidrag. Sju av de intervjuade bor i eget boende, två i gruppbostad och två hos föräldrar. Hälften klarar alla sysslor själv, en får hjälp med allt och de andra har viss hjälp med ex. ekonomi, tvätt, inköp m.m. När det gäller fritidssysselsättning är det ganska lika fördelat mellan idrott/träning, olika hobbys eller umgänge med vänner. På frågan om hur man trivs med livet på en skala 1-10 där 10 är bäst blir medelvärdet ca. 8. Umgänget består av familj och vänner, en umgicks inte med familjen och en hade inget umgänge alls. Fem av dem har egen familj/partner, sex stycken saknar egen familj. På frågorna om framtidsplaner och vad de tror att de gör om fem år svarar sex-sju av dem att de har planer och visioner, resten saknar planer eller vet ej. Skoltiden Hälften av personerna gick i en skola i närområdet, den andra halvan skjutsades till annan skola. Alla bodde hemma hos föräldrarna under grundskoletiden. På frågan om trivseln i skolan svarade fyra att de trivdes helt, fem trivdes delvis och två trivdes inte alls. Frågorna om särskild hjälp: Sju fick viss hjälp, tre fick mycket hjälp och en fick hjälp med allt. Tre tyckte att det kändes mycket bra med hjälpen, fyra att det var okej och en tyckte inte det var bra. Åtta av de tillfrågade tyckte att de fick den hjälp de behövde, två i viss mån och en fick inte rätt hjälp. På frågan om vad stödet betyder idag svarade tre att det betyder mycket, en lite, en inget alls och två visste inte. 11

12 Vad som var roligast/tråkigast i skolan är väldigt olika, ganska fifty-fifty i de teoretiska ämnena, några tyckte att de praktiska ämnena var roligast och några föredrog idrott/utedagar. Hur det var att börja skolan minns de flesta inget om. Kompisrelationer: Tre-fyra av dem hade många kompisar både i skolan och på fritiden, fem hade några kompisar i skolan och lite färre på fritiden. Två av de tillfrågade hade bara en kompis i skolan. På frågan om de har kontakt med någon skolkamrat numera svarade tre att man träffas ofta, fem träffas ibland och två har ingen kontakt med skolkamrater nu. Alla elva har inte alltid svarat på alla frågorna. Några exempel på svar på frågan om du haft ett magiskt trollspö, vad skulle du trollat fram? Normal skolgång i vanlig klass Ej haft mitt handikapp Gått i normal skola Trollat så hon/han varit bättre på det hon/han hade svårt för Trollat bort särskolan Några exempel på nyckelhändelse/viktig händelse under skoltiden: Lägerskola med besök på glasbruk Flytt till annan skola p.g.a. en lärare, därefter blev skolan positiv. Studentexamen med slutbetyg MVG i svenska C. Fick en bra vän. Den första kärleken under gymnasietiden. Studentexamen samt elevrådsrepresentant. Klassresa till Visingsö. Liten reflektion: Av dem som varit inskrivna i särskolan uttryckte sig de flesta ( sex av åtta ) att de velat gå i vanlig klass eller normal skola. Ska bli spännande att fortsätta kommande år och se om detta håller i sig. Ett nytt försök med ett rörligt team SPRC skall med sina samlade personella resurser vara ett stöd till förskolan och grundskolan i en verksamhet med alla elever. Ett rörligt team skulle kunna vara ett sätt att ge stöd i vardagsarbetet. Tidigare försök har gjorts. Problemen som har uppstått har varit att tidsbegränsa insatsen. Det rörlig teamet har fastnat. Vad vill vi göra? På skolan fanns en orolig elevgrupp, gränssättningsproblem eller några elever som har svårt med sina sociala kontakter. Läraren vände sig till sin rektor och vill ha hjälp under en begränsat tid för att vända en begynnande negativ utveckling 12

13 Vem? Teamet bestod av Martin Dahlén, vik stödpedagog, heltid och Birgitta Fjordhult, speciallärare, blivande specialpedagog ca en halv dag /vecka. Förutsättningar som skulle finnas är att det finns ett starkt önskemål att tillsammans använda tiden för att skapa bättre relationer i elevgruppen och mellan lärare och elever. att som klasslärare känna att man behöver mer tid att reda ut konflikter, ha samtal med elever och föräldrar och följa upp hur det går. Att det ordnas handledning med specialpedagog och psykolog en gång per vecka. täta möten med rektor, arbetslaget och det rörliga teamet med uppföljning kring organisationsfrågor. elevvårdskonferenser med elev och föräldrar tät och regelbundet under rektors ledning resp klasskonferenser att i god tid före insatsen slutdatum värdera insatsen. En förlängning av insatsen är inte möjligt eftersom ny insats på annan skola redan planeras under insatstiden - teamet ska vara rörligt. Hur? Genom att utnyttja det ökade tidsutrymme med fler vuxna i organisationen. Att jobba för ett konsekvent förhållningssätt. Martin ger klassläraren mer tid för att ha enskilda kontakter med vissa elever genom att viss tid och vid behov ta hand om klassen. Tid för diskussioner i samband med handledningen Elever och föräldrar görs delaktiga. Grunden läggs för ett fortsatt positivare klimat. Det nya försöket har varit framgångsrikt när det gäller stämningen i klassen och klasslärarens relation till sin klass. Kontakten mellan teamet och skolan var god. Däremot fick vi förlänga insatsen, den gick inte att avsluta på det planerade tidsutrymmet. Behovet av stödinsatser på lite längre sikt är däremot så stort inför läsåret att jag känner att jag inte har möjlighet att ha ett rörligt team just nu. Önskvärt vore att ha ett team som skulle kunna fungera rörligt under ett par år.. Det borde också vara två personer som går in i uppdraget samtidigt. Det är väl värt att göra fler försök. Rekrytering till psykologtjänsten Under året har Teresia Varga-Fridh gjort sin praktiktjänstgöring som psykolog hos oss och får nu i september sin psykologlegitimation. Teresia har snabbt kommit in i arbetet. Vi har trivts tillsammans. Teresia har sin familj i Helsingborg och vi förstår att hon söker en tjänst närmare familjen. Det har varit svårt att rekrytera psykolog och är det även nu. När vi nu har försökt att hitta en ersättare för Teresia så har det varit omöjligt att hitta någon trots alla ansträngningar. 13

14 Det finns flera skäl för svårigheterna med rekryteringsarbetet. Det geografiska läget i förhållande till högskoleorterna. De unga sökande uttrycker en oro inför utmaningen att hitta sociala nätverk i den lilla kommunen. Skolpsykologens arbete prioriteras lågt från högskolans sida men också hos psykologen själv. Många pensionsavgångar bland psykologerna ger många arbetstillfälle att välja mellan. Att parallellt med rekryteringsarbete diskutera kompletterande insatser är inte bara nödvändigt men också utvecklande. Vi kommer att arbeta med det under hösten. Åtgärder för utveckling Våra åtgärder för utveckling bygger även i år på följande Viktiga förutsättningar idag Tydlighet kring uppdrag och det överförda personalansvaret för stödorganisationens personal på områden Kompetens och erfarenhet i stödpersonalgruppen Insatser för kompetenshöjning och arbetsredskap i en skola med alla elever Dialogen mellan stödorganisationens chef och områdescheferna Kritiska moment i organisationen idag Planerade personalförstärkningsinsatser blir inte alltid det som var tänkt när skolan har startat. Pensionsavgånger och rekrytering av psykolog Behovet av psykiatrisk behandling. Ansvarsfördelningen mellan Barnpsykiatrin och Barnhabiliteringen Tidiga insatser och utredningsarbete i synnerhet när det gäller läs-och skrivsvårigheter och i förlängningen dyslexi. Redskap för klassläraren resp klassföreståndaren i uppdraget tillgodose alla elevers olikheter i en skola med alla elever. Utvecklingstankar En snabbare uppföljning av nya insatser efter höstterminsstarten. Blev det som vi har tänkt oss? Att jobba vidare med en anpassning av psykologverksamheten i ett svårare rekryteringsläge. En dialog om arbetsgången vid utredningar kring grava läs- och skrivsvårigheter, dyslexiutredningar mellan psykologer, specialpedagoger och logopeder. Ett samarbete med en fristående psykologgrupp kring elever med en omfattande koncentrationsproblematik. Samarbetet omfattar utredningar, arbetsminnesträning och basal kroppskännedom. 14

15 Ta reda på om det finns behov att arbeta för en insats till klasslärare och klassföreståndare i deras uppdrag att bemöta alla elever och i så fall planera för en insats Fortsätta diskussionerna om behovet av psykiatriskt stöd med Barn- och ungdomspsykiatrin Gislaved Ursula Frylestam 15

16 Stödorganisationen i siffror Barn/elever i förskola och skola med stora stödinsatser Specialpedagogiskt Resurscentrum /10 05 Barn/elever med stora stödinsatser. - personalförstärkning i förskola och grundskola - elever med rätt att följa särskolans kursplaner - barn/elever i annan kommun elever elever elever elever antal pers pers varav pers pers särskola pers Område försk ped ej ped fökl ped ej ped grsk nej/sär ped ej ped fhem ped ej ped i grsk i egen fhem ped ej ped grp Reftele 1 0,50 0,00 0 0,00 0, ,60 0,50 2 0,00 0, ,50 0,50 Atorp 0 0,00 0,00 0 0,00 0, ,65 2,75 1 0,40 0, ,50 2,75 Gyl/Gisl 2 1,00 0,37 0 0,00 0, ,55 0,00 0 0,00 0, ,84 5,63 Småland 3 0,00 1,96 0 0,00 0, ,35 0,00 0 0,00 0, ,90 1,60 Lundåk 0 0,00 0,00 0 0,00 0, ,42 0,00 0 0,00 0, ,25 0,85 H/Ö 0 0,00 0,00 3 1,00 0, ,80 0,50 0 0,00 0, ,00 0,80 Gullv 4 0,25 2,00 2 0,75 0, ,60 0,50 6 0,40 0, ,00 1,00 Sörg 2 1,00 0,00 1 0,00 1, ,00 0,00 1 0,00 0, ,60 1,00 Sydväst 2 1,20 0,00 0 0,00 0, ,82 0,00 0 0,00 0, ,00 0, ,95 4,33 6 1,75 1, ,79 4, ,80 0, ,59 14,88 Elever i gymnasiesärskola i den egna kommunen Totalt: 79,34 årsarbetare årsarbetare Segerstadskolan kommer att ingå under Gislaveds gymnasium (räknas ej i totalen) 54,88 pedagoger personal område elever ped ej ped park+t 8 4,3 0 24,46 icke pedagoger Gislaveds gymnasium Gymnasiet ansvarar för såväl externa inkomster som interna utgifter. Elever i gymnasiesärskola utanför den egna kommunen 1 Resurscentrum svarar för kostnad Elever i grundskolan med stora stödinsatser utanför den egna kommunen 3 Resurscentrum svarar för stödkostnaden Kommentar: Här redovisar jag varje år antalet elever i förskola och skola med så stora insatser som personalförstärkning. När jag gör en jämförelse så tittar jag på tabellen från och den redovisade tabellen ovan från Det sker förändringar under året när nya behov behöver tillgodoses eller tidigare stöd kan avslutas. 16

17 Tabellen redogör för antalet elever i förskolan, förskoleklass, grundskola, fritidshem och omfattningen av personalstödet i årsarbetare(ej personer) och huruvida det är pedagogisk eller icke pedagogisk personal (omsorgsutbildad personal). Efter grundskolans kolumn finns också uppgifter kring antalet elever med rätt till särskolan där föräldrarna har tackat nej. För särskolans del redovisar jag också antalet elever i egen grupp dvs utan anknytning till klass i grundskolan. I år kan jag se en ökning i förskolan från 9 (041204) till 14 elever. Det handlar övervägande om komplicerade medicinska problem. Till viss del specialpedagogens möjligheter att se hur man skulle kunna ge ett riktat stöd kring svåra språkproblem i ett tidigt skede. Även insatserna i grundskolan har ökat från 60(041204) till 71 och vi har ytterligare ett par elever där föräldrarna vill avvakta eller säger nej till särskolans kursplaner. Antalet elever som följer särskolans kursplaner är ganska konstant. Det totala antalet årsarbetare är i stort sett detsamma i jämförelse mellan dessa två tabeller. Det innebär att vi har kunna ge stöd till fler elever med samma personalstyrka. Vi ökar andelen pedagoger rätt över mest i grundskolan. Flera i stödpersonalgruppen har läst vidare och har idag en pedagogbefattning. Vi har också god tillgång till utbildade lärare i systemet. Den lokala stödpedagogbefattningen har varit attraktivt för några sökande med en beteendevetenskaplig utbildning med en stor del pedagogik uf 17

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen 2014 Råd- och Stödteamet Information från Utbildningsförvaltningen Råd- och Stödteamet (RoS) Allmänt Råd- och Stödteamet (RoS) är en gemensam stödfunktion inom Utbildningsförvaltningen i Ronneby kommun.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Lathund exempel. ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn: Personnummer: Datum: Klass: Skola: Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Bakgrund: (kan förvaras

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ickorrbackens förskola Agneta Lindbergh Förskolechef Norra förskoleenheten Sid 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning 3-4 2 System för kvalitetsarbete.4 3 Områden som ska

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Lokal handlingsplan Matematik Att ge stöd till en positiv matematikutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att förebygga matematiksvårigheter

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation..

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

FORNÄNGSSKOLAN. SÄRSKOLAN årskurs 6-9 KVALITETSREDOVISNING 2004-2005 PEDAGOGISKT BOKSLUT

FORNÄNGSSKOLAN. SÄRSKOLAN årskurs 6-9 KVALITETSREDOVISNING 2004-2005 PEDAGOGISKT BOKSLUT FORNÄNGSSKOLAN SÄRSKOLAN årskurs 6-9 KVALITETSREDOVISNING 2004-2005 PEDAGOGISKT BOKSLUT Fornängsskolan 2005-06-09 Sandra Brolin Per Dahlberg Lars Karlsson Marianne Karnell Tuula Löfborg Gunnar Carlsson

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Nya Elementars skola 2015-2016

Nya Elementars skola 2015-2016 Elevhälsoplan: Nya Elementars skola 2015-2016 Inledning Detta är Nya Elementars plan för elevhälsoarbete. Här anges rutiner, ansvar och beslutsgång. Elevhälsoplanen är ett lokalt styrdokument som alla

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014

Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-08-27 Barn och utbildningsförvaltningen Gunnar Verngren 0581-811 81 Gunnar.Verngren@lindesberg.se Kvalitetsrapport 2013-2014 Gymnasiesärskola Individuella Program Lindeskolan 1 1. GRUNDFAKTA Från

Läs mer