Dokumentation av konferens. Kompetenslyftet strategisk kompetensförsörjning för tillväxt

Transkript

1 Dokumentation av konferens Kompetenslyftet strategisk kompetensförsörjning för tillväxt Hotell Höga Kusten, Hornöberget 30 maj 2012

2 Fotot på omslaget: Workshop under konferensen Kompetenslyftet strategisk kompetensförsörjning för tillväxt. Från vänster: Margareta Lindgren, Cecilia Lideskog, Gun-Britt Hägglund, samtliga Örnsköldsviks kommun, och Monica Sjöblom, Arbetsförmedlingen Örnsköldsvik. Stående Anna Jakobsson Lund, Annorlunda Konsult. Foto 2012: Fotograf Ralf Bergman 2

3 Innehåll Bakgrund och syfte... 4 Inledande anföranden Sten-Olov Altin, länsråd... 5 Solveig Hellquist, projektledare... 6 Kommunerna har ordet Härnösand...7 Kramfors...8 Sollefteå...9 Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Länsövergripande aktörer har ordet Företagarna Västernorrland Arbetsförmedlingen Kommunförbundet Västernorrland Annorlunda Konsult återkopplar från intervjuer Avslutande ord

4 Bakgrund Projektet Kompetenslyftet Strategisk kompetensförsörjning för tillväxt är en satsning mellan Västernorrlands läns kommuner, Företagarna, Länsstyrelsen Västernorrland och Arbetsförmedlingen för ökad samverkan och en väl fungerande struktur för kompetensförsörjning. Länsstyrelsen är huvudman och regional samordnare. Kommunerna är samverkanspart med ansvar för genomförande av olika aktiviteter i nära samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen. Målsättningen med aktiviteterna är att stärka det lokala arbetslivets konkurrenskraft genom åtgärder för sysselsättning, näringslivsutveckling och kompetensförsörjning. Projektet pågår perioden Syfte med konferensen Konferens handlar om att beskriva vad som gjorts i länets sju kommuner under projektperioden Konferensen erbjuder deltagarna ett tillfälle att förmedla sina erfarenheter hinder och möjligheter och att lyfta fram särskilt angelägna frågeställningar och prioriteringar inför det fortsatta arbetet. 4

5 Sten-Olov Altin, länsråd, inledde dagen med att konstatera att arbetet med arbetskrafts- och kompetensförsörjning är viktigt och att ansvaret för arbetet vilar på många. Länsstyrelsen Västernorrlands ansvar handlar om samordning och att tillse att länets behov hanteras så bra som möjligt. Sedan 2010 har de två projekten Konkurrenslyftet och Kompetenslyftet pågått med hjälp av särskilda medel. Det först nämnda projektet har avslutats och det andra är under avslutning. Massiva insatser är gjorda i länets sju kommuner under de två åren som projekten pågått. Men projektpengar finns fortfarande kvar, vilket är både bra och dåligt, menade Sten-Olov Altin. Bra eftersom det finns möjligheter att göra mer och ännu bättre saker framöver. Dåligt i den bemärkelsen att aktiviteter av olika orsaker inte genomförts, sade han Några kommuner har redan flaggat för att det finns fler aktiviteter som de vill genomföra, berättade Sten Olov Altin vidare. Han uppmanade alla kommuner att komma in med intresseanmälan om de vill genomföra fler aktiviteter. För att kunna få finansiering till aktiviteter måste det ske i projektform. Sten-Olov Altin lyfte även fram att i den regionala utvecklingsstrategin för länet, RUS, är arbetskrafts- och kompetensförsörjning framlyft som en av de viktigaste tillväxtfrågorna. Det är prioriterat som ett av fyra fokusområden i RUS. Den breda samverkan mellan länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och näringslivet kommer att fortsätta, försäkrade han. Vi ska gemensamt ta ett stort ansvar även framöver och jag hoppas på fortsatt samverkan och fortsatta satsningar på olika aktiviteter i kommunerna. 5

6 6 Solveig Hellquist, projektledare för Kompetenslyftet, reflekterade kring projekt i allmänhet och Kompetenslyftet i synnerhet. Hon har sedan februari 2012 haft uppdraget att som projektledare avsluta Kompetenslyftet. Under våren har hon träffat representanter för kommuner, Arbetsförmedlingen och företag. Jag har mött ett stort engagemang kring arbetet med kompetensförsörjningsfrågor, konstaterade Solveig Hellquist, som själv arbetade i projekt på olika områden redan på 1990-talet. Hennes erfarenhet är att det krävs uthållighet när man driver projekt. Det är viktigt att alla inblandade förstår vilket uppdrag och vilket mandat man har. Det är också viktigt att projekt inte är avhängigt enskilda individer. Ett projekt får alltså inte stå och falla med att en person byts ut. Ett projekt måste vara förankrat hos så väl ledning som kollegor för att det ska hålla långsiktigt. I Kompetenslyftet har jag sett att man jobbar på olika sätt i kommunerna. Gemensamt är dock det stora engagemanget som finns i alla kommuner, vilket bådar gott för framtiden, menade Solveig Hellquist och påminde om att arbetet med kompetensförsörjningsfrågor inte är någon dagslända.

7 Johan Borggren, projektledare, Härnösands kommun, lyfte några olika problem som man erfarit i arbetet med Kompetenslyftet. Inga strukturella förändringar har åstadkommits under projektperioden. Det har visat sig varje gång det varit chefsbyten inom så väl kommunen som Arbetsförmedlingen, vilket det har varit tre gånger under projektet. Varje gång har vi kastats tillbaka till noll. Det visar tydligt att ett sådant här projekt måste vara förankrat i högsta ledningen, så att chefer och andra kan bytas ut, utan att det påverkar arbetet i projektet, sade Johan Borggren. I Härnösand har kommunen, Arbetsförmedlingen och Företagarna samarbetat i Kompetenslyftet. Det finns 1200 företag i kommunen. Vi har gjort 120 företagsbesök, berättade Johan Borggren som inte tyckte att några stora frågor dök upp under besöken. Men det var trevliga besök där det bland annat framkom att boendefrågan har hög prioritet bland Härnösandsföretagen, att Mittuniversitetet har låg status bland dem och att det är svårt att få fram tillräckligt många lärlingsplatser. Det kan bero på att 65 procent av företagen i Härnösand är en- eller tvåmansföretag. Viktiga frågor att arbeta vidare med i Härnösands kommun: Föra upp frågorna om kompetensförsörjning på kommunstyrelsenivå. Fortsätta besöka företag. Samarbeta kring konkreta saker, till exempel praktikplats.se. I konkreta frågor uppstår naturliga samarbeten. Utveckla samverkan med skolan. Största möjliga egennytta för alla bör eftersträvas. 7

8 Representanter för Kramfors kommun och Arbetsförmedlingen i Kramfors redovisar efter genomförd workshop. I mitten Bill Ring, Kramfors kommuns projektkoordinator. Bill Ring, projektkordinator, Kramfors kommun, konstaterade att Kompetenslyftet har fungerat som ett smörjmedel i samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen och det har givit resultat. Man har genomfört gemensamma företagsbesök och skapat en gemensam strategigrupp bland annat för att nå ökad kunskap om arbetsgivares arbetskrafts- och kompetensbehov. Man har behovsinventerat ett antal olika områden för att få en gemensam bild av verkligheten. Det har bland annat handlat om områdena utbildning, pensionsavgångar, mentorer, examensarbeten och företagsklimatidéer. I Kramfors har också olika aktiviteter genomförts i syfte att stärka det lokala arbetslivets konkurrenskraft. Vi har för avsikt att fortsätta som tidigare, i nära samarbete med Arbetsförmedlingen, sade Bill Ring som också önskade utveckla samarbetet med grannkommunen Sollefteå ytterligare. Vi har kommit en bit på rätt väg med det finns ännu mer att utveckla, till exempel att leverera effektivare, billigare och bättre utbildningar, men vi kan också bli proffsigare behovsinventerare. Det kan vi uppnå genom att utveckla samarbeten ytterligare, menade Bill Ring. Viktiga frågor att arbeta vidare med i Kramfors kommun: Företagsklimat. Generationsväxling i företag. Skolvärlden, bland annat entreprenörskap. Kommunövergripande, bland annat kring företagarförening och tandemrekrytering. Det fortsatta arbetet bör ska ske i en tydlig organisation, där roller och mandat är tydliga. 8

9 Maria Modin, verksamhetschef för Reveljen Centrum för vuxnas lärande och utveckling, Sollefteå kommun, poängterade att de goda resultat som Sollefteå har uppnått i arbetet med Kompetenslyftet beror på bra och nära samarbete mellan olika instanser och med grannkommunen Kramfors. Samarbete och samverkan är viktigt i en liten kommun som Sollefteå, förklarade hon och gav exempel på några lyckade samarbeten: Tillsammans med Kramfors kommun har Sollefteå kunnat erbjuda företagsledare skräddarsydd utbildning. I samarbete med Arbetsförmedlingen och lokala företag har man kunnat erbjuda billackerare lärlingsplats. I Sollefteå finns också konceptet Växa-kurser, kompetensutveckling riktad till både det privata och det offentliga arbetslivet. Certifieringsutbildningar och starta-eget-utbildning är andra exempel på aktiviteter som syftar till att stärka och utveckla det lokala näringslivet i Sollefteå kommun. Viktiga frågor att arbeta vidare med i Sollefteå kommun: Utveckla studie- och yrkesvägledning. Involvera skolan och utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan Bredda arbetet med kompetensförsörjningsfrågor, skapa engagemang inte enbart på personnivå. Viktigt med information och återkoppling till den politiska nivå. Utveckla samverkansformer för att få med företagarorganisationer. Skapa ett fungerande arbetsmarknadsråd. Kraften som finns i ett projekt gör att man sätter fokus på frågorna. 9

10 Anders Sjölander, projektsamordnare, Sundsvalls kommun, redovisade insatserna som gjorts i Sundsvall inom ramen för Kompetenslyftet. Bland annat har man satsat på att förstärka studie- och yrkesvägledningen, vilket har inneburit att fler grupper har fått tillgång till SYV (studie- och yrkesvägledning) bland annat via Arbetsförmedlingen. I Sundsvall har man också arbetat med identifikation av arbetskraftsoch kompetensbehov. Behovet av yrkesutbildningar har analyserats och man arbetar aktivt, i dialog med utbildningsanordnare, med samordning av pågående och tänka yrkesutbildningar. I arbetet med Kompetenslyftet har vi sett att det finns ett stort behov av studie- och yrkesvägledning och den ska finnas där målgrupperna finns, till exempel på Arbetsförmedlingen, vid arbetsmarknadsmässor etc. Vi har också sett betydelsen av olika motivationsskapande åtgärder samt betydelsen av ett strukturerat arbete kring yrkesutbildningsutbudet, konstaterade Anders Sjölander. I Sundsvall har man konstaterat att man behöver utveckla arbetet med att koppla lokala analyser till prognoser. Även samarbetet kring utbildningsutbud kan utvecklas ytterligare. För att ha överblick över vad som händer inom kompetensförsörjningsområdet i kommunen och för att få samordningsfördelar, är det nödvändigt med en instans centralt placerad i kommunen, menade Anders Sjölander. Viktiga frågor att arbeta vidare med i Sundsvalls kommun: I Sundsvall vill man arbeta vidare med uppföljning av prognosfrågor, utveckla kommunikationen kring vilka utbildningar som finns samt arbeta med branschråd och SYV-träffar. Lärdomar som man har dragit i arbetet med Kompetenslyftet : Internkommunikation är viktigt. Det viktigt att inse att man inte ska förändra varandras uppdrag. Det är svårt att hitta mandat i organisationen. Länsstyrelsen bör även fortsättningsvis ha det övergripande ansvaret för arbetet med och samordningen kring kompetensförsörjningsfrågor. Kommunförbundets strategiska roll är viktig. När alla ser vinsten i samarbetet är det hållbart och arbetet kan gå vidare. 10

11 Marie Fältstam, projektsamordnare, och Maria Nygren, studie- och yrkesvägledare, Timrå kommun, berättade om Framsteget en satsning på att hjälpa unga ut i arbetslivet eller till studier. Det senaste året har vi haft 15 deltagare i åldrarna år. Gemensamt för deltagarna i Framsteget är att de saknar gymnasiekompetens och är bland dem som står allra längst bort från arbetsmarknaden, berättade Maria Nygren. Deltagarna kommer till Framsteget via Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller socialtjänsten. I Framsteget varvar de distansstudier med praktik samtidigt som varje individ får nödvändig hjälp och stöttning att komma tillrätta i tillvaron. Under de första sex månaderna i Framsteget får deltagarna aktivitetsstöd. Därefter blir de anställda av arbetsmarknadsenheten i Timrå kommun och får kronor i månaden. Under Framstegets första verksamhetsår,2011, deltog 20 personer. Nio av dem fick jobb efter sin tid i projektet och fyra började studera. Vi har identifierat ett antal framgångsfaktorer i projektet. Det sociala stödet som deltagarna får är oerhört viktigt, liksom tiden i projektet man hinner skapa relationer under året man deltar i Framsteget, konstaterar Marie Fältstam. Personaltätheten i projektet bidrar också till framgången. Vi är tre personer som arbetar i projektet, en studie- och yrkesvägledare, en specialpedagog och en beteendevetare. Deltagarnas individuella planeringar och vårt nära samarbete med andra verksamheter och myndigheter utgör också framgångsfaktorer. Sist, men inte minst, betyder det väldigt mycket att deltagarna får lön. Det är en viktig morot, konstaterade Marie Fältstam. Viktiga frågor att arbeta vidare med i Timrå kommun: Framsteget är väl förankrat i socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen och man har för avsikt att fortsätta arbeta på det inslagna spåret. I framtidsplanen finns ett resurscentrum i Timrå, där olika resurser ingår i ett team, i gemensamma lokaler. Redan idag finns flera funktioner/resurser samlade på ett ställe, bland annat socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Nu arbetar man för att samverkansformerna ska etableras och utvecklas ytterligare. 11

12 Lena Gustafsson, projektledare, Ånge kommun, berättade att Kunskapslyftet har inneburit ett nära samarbete mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. I organisationen bakom projektet finns chefen för kommunens utvecklingsenhet, chefen för Arbetsförmedlingen, rektor vid Lärcentrum, representanter för Arbetsförmedlingen, kommunen och projektet Företagskraft. I Ånge kommun finns det 650 aktiva företag. Cirka 140 av dessa har fått besök av antingen kommunen, via Företagarcentrum, eller Arbetsförmedlingen. Våra företagsbesök har varit väldigt uppskattade, berättade Lena Gustafsson. Företagsbesöken har bidragit till att skapa en bättre bild av Ångeföretagens behov och utifrån dessa har olika insatser och aktiviteter genomförts. Till exempel har företagens behov av att ersätta kompetens vid pensionsavgångar lyfts fram och Arbetsförmedlingen har påbörjat arbetet att matcha dessa behov. Inom ramen för Kompetenslyftat arrangerades mässan Upptäck dina möjligheter, där allmänhet, företag och utbildningsanordnare möttes. En lyckad utbildningssatsning på skogsmaskinförare har genomförts i samarbete med SCA, där samtliga deltagare fått arbete eller sommarjobb efter utbildningen. Vi har ansökt om en förlängning av Kompetenslyftet, berättade Lena Gustafsson. Planen är nu att utöka arbetsgruppen med representanter för skolan. De uppskattade företagsbesöken kommer också att få en fortsättning. Viktiga frågor att arbeta vidare med i Ånge kommun: I Ånge ser man gärna att en strategisk diskussion, på politisk- och ledningsnivå, föregår det fortsatta arbetet. Man ser också gärna att arbetet sker i en organisation bestående av en styrgrupp och en operativ arbetsgrupp. I den operativa arbetsgruppen föreslår man att representanter för vuxenutbildningen, grundskolan, Arbetsförmedlingen, Företagarcentrum, studie- och yrkesvägledare med flera ingår. Den operativa arbetsgruppen ska vara verksam ute hos företagen, fånga behov m m. Det ska inte bara vara en fixarorganisation, utan arbetet ska följa den strategi som upprättats. Åsikten är att länsstyrelsen och Kommunförbundet även fortsättningsvis ska ha samordningsansvaret. 12

13 Gun-Britt Hägglund, projektledare, Örnsköldsviks kommun, beskrev utgångspunkten för Örnsköldsviks kommuns deltagande i Kompetenslyftet : Det eländiga varselläget 2009 var det som satte igång arbetet med kompetensförsörjningsfrågorna på kort och på lång sikt i Örnsköldsvik. Arbetet började med förprojektet Omställning och förnyelse. Sedan fortsatte arbetet i det länsgemensamma projektet. Vi behövde hitta nya vägar, nya nätverk och nya former att hantera situationen. Vi behövde också skaffa oss gemensam kunskap om vår arbetsmarknad nu och i framtiden, för att ha en gemensam grund att bygga på. I Örnsköldsviks kommun har Kompetenslyftet därför bland annat handlat om analys av kompetensbehoven, vägledningsinsatser för vuxna, kompetensutvecklingsinsatser riktade mot unga, rådgivning till nyföretagare, utveckling av yrkesutbildning och skapande av en infrastruktur för utbildning. Insatserna i projektet har bland annat resulterat i att det nu finns ett gediget kunskapsunderlag i form av en femårsprognos över kompetensbehoven. Nya nätverk har etablerats med bland andra Arbetsförmedlingen, coacher och företagare. Även nya arenor har uppstått med fokus på utåtriktad och uppsökande verksamhet. Via Business Room, nyföretagarrådgivningen, har 28 företag skapats. Med ett bra förarbete kunde Örnsköldsviks kommun verifiera behovet och presentera hårda fakta för Umeå universitet vilket resulterade i att ett antal utbildningar har startat, till exempel systemvetenskap. Hundra ungdomar har fått praktik inom så väl privat som offentlig verksamhet och flera andra insatser och aktiviteter har genomförts. Viktiga frågor att arbeta vidare med i Örnsköldsviks kommun: Arbetsmarknadskunskap. Att involvera alla parter skolor, företag, kommunen i ett strukturerat arbete. Unga jobb. Utveckling i samverkan med både offentliga och privata arbetsgivare. Utvecklingen av en infrastruktur för utbildning, Campus Övik. I Örnsköldsvik lyfte man fram behovet av att jobba mer med förankring på rätt nivå och tillse att parallelljobb undviks. Skolan bör bjudas in i det fortsatta arbetet och man eftersträvar ett fortsatt strukturerat arbete, som breddas åt sidorna. Även fortsättningsvis bör länsstyrelsen ha det övergripande ansvaret för samordning. 13

14 14 Peter Germer, regionchef för Företagarna Västernorrland, lyfte fram småföretagarna, med upp till 50 anställda, som en betydelsefull tillväxtmotor i Västernorrland. En undersökning visar dock att bland en stor andel småföretagare är ett ägarskifte aktuellt inom de närmaste tio åren. 44 procent av dessa har för avsikt att låta medarbetare eller familjemedlem ta över verksamheten, medan 56 procent inte vet vad som ska hända. Många av länets småföretagare ropar på hjälp med frågor som rör ägarskifte, sade Peter Germer. Via Företagarna Västernorrland kan de få kontakt med bland annat jurister och skatteexperter som kan hjälpa till att hitta bästa lösningen för det enskilda företaget. Men när vi arrangerar träffar kring ägarskiftesfrågor är det få som kommer, konstaterade han och tror att det kan bero på en rädsla att exponera för omvärlden att man vill sälja. Företagarna försöker därför att hitta andra lösningar att närma sig småföretagarna, i syfte att sänka trösklarna och hitta framkomliga vägar till ett ägarskifte. En ägarskiftesportal på internet är på gång. Tanken är att portalen ska utgöra en kontaktyta mellan säljare och köpare, vilket är lite omvänt jämfört med det konventionella sättet att arbeta med företagsförmedlare, förklarade Peter Germer. Företagarna Västernorrland uppmanar länets företag att satsa på lärlingar eller praktikanter. Det kan öppna möjligheter och ge fördelar både ur kompetensförsörjnings- och ägarskiftesperspektiv, menade han. Samtidigt slog han ett slag för möjligheten och fördelen med att bli företagare genom att ta över ett befintligt företag i stället för att starta eget från noll.

15 Gunnar Fors, processledare/samordnare, Arbetsförmedlingen, reflekterade kring innehållet i Kompetenslyftet vad är projekt och vad är reguljärt arbete? Arbetsförmedlingens ordinarie uppdrag är att jobba med kompetensförsörjningsfrågor. Mycket av det som gjorts i Kompetenslyftet skulle Arbetsförmedlingen ha gjort i alla fall. Men en stor fördel och vinst med projekt är att resurserna stärks, att man genom samverkan tillför olika resurser, från olika håll, konstaterade Gunnar Fors. Han menade också att ett stort plus med projektet är den samverkan som har utvecklats mellan olika instanser och aktörer och att det har utvecklats bättre strukturer som lever kvar även när projektet är avslutat. Jag tycker att vi har uppnått syftet med projektet. Vi står bättre rustade att jobba med kompetensförsörjningsfrågorna, både i den normala vardagen och i akuta lägen, sade han. Den samverkan som har utvecklats mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen kommer att fortsätta, oavsett om det blir fortsatta projekt eller inte. Det ska bli spännande följa fler lokala aktiviteter i framtiden, tyckte Gunnar Fors. Stefan Paulsson, processledare/ samordnare, Kommunförbundet Västernorrland, berättade om vad Kommunförbundet arbetar med inom skol- och utbildningsområdet. Alla länets kommuner har tecknat ett samverkansavtal inom gymnasieområdet. Genom avtalet kan kommunerna gemensamt satsa offensivt på att öka kvaliteten i gymnasieutbildningarna och effektivare anpassa utbudet av platser till antalet elever, förklarade Stefan Paulsson. Via Kommunförbundet bedrivs också ett projekt kring entreprenörskap skolaarbetsliv som bland annat handlar om att kvalitetssäkra praktikplatser och handledning samt utarbeta aktivitetsplaner för arbetet med entreprenörskap i skolan. Vi arbetar även med ett nätverk för studie- och yrkesvägledare i syfte att stärka den yrkesgruppen, berättade Stefan Paulsson som passade på att påminna om att skolan har fler uppdrag än att enbart försörja samhället med arbetskraft: Skolans uppdrag är att både utbilda och bilda människor. 15

16 Malin Sundberg och Anna Jakobsson Lund, Annorlunda Konsult. Till höger Solveig Hellquist, Kompetenslyftets projektledare. Anna Jakobsson Lund och Malin Sundberg, Annorlunda Konsult, har uppdraget att utvärdera Kompetenslyftet. Här följer en summarisk redovisning av en del som kommit fram i deras intervjuer och träffar med projektledare i kommunerna och chefer i berörda förvaltningar. Insatserna Många goda insatser är genomförda. Engagemanget har varit stort i kommunerna och hos Arbetsförmedlingen. 18 månader ses som kort tid man vill söka förlängning för fortsatt arbete. Samverkan lokalt Genomgående goda relationer. Insatser har genomförts gemensamt. Samverkan har vart värdefull, skapat mervärde och mersmak. 16

17 Hållbara förändringar Samverkan på operativ nivå ger verkstad. Samverkan på mer strategiska nivåer krävs för att skapa hållbar förändring. Sådan samverkan saknas i de flesta kommunerna. Hur få till varaktig förändring? Kräver engagemang från högre chefer. Kräver mandat att skapa något annorunda. Samma vilja krävs hos alla parter att utveckla samverkan. Tar tid att jobba på strategiska förändringar, något som innebär att de konkreta resultaten blir färre. Vem äger kompetensförsörjningsfrågan? Ingen äger den. Det finns en ovilja i de högre positionerna att ta i frågan. Betraktas som ett operativt ansvar. De strategiska försök som har gjorts har inte kommit så långt. Låg sannolikhet för förändring i detta läge. Hur blev det så? Kompetensförsörjningsfrågan saknar hemvist. Operativt resultat = lyckat resultat. Litet fokus i de kommunala projekten på det strategiska. Rekommendationer Engagera högre nivåer i frågan. Lägg tid på att skapa en gemensam bild: - vad innebär bristande kompetensförsörjning för oss? - vad skulle en bättre kompetensförsörjning ge? - vilka förvaltningar berörs? - vem ansvarar? - hur och kring vad ska samverkan ske? Projektkulturen har tyngdpunkt på det operativa ansvaret och aktiviteter snarare än förändring och strategi, konstaterade Anna Jakobsson Lund. Den operativa nivån behöver stöd av en mer utvecklad projektkultur, menade hon och uppmanade till att ta tillvara på lärdomar för att utveckla projektkulturen. Kräv att det ska finnas ett lärande uppåt i organisationen, föreslog hon. 17

18 Sten-Olov Altin, länsråd, summerade konferensen: Det har varit en intressant och givande dag med många goda exempel på både pågående och framtida arbete med sysselsättnings- och kompetensförsörjningsfrågor. Men jag tycker att vi ska bli ännu bättre. Vi ska inte nöja oss med enbart goda exempel. Vi ska anstränga oss för att även redovisa statistik och hårddata. som visar att insatserna som görs resulterar i tillväxt, fler arbetstillfällen, att varsel undvikits etc. Jag tar till mig det många tagit upp under dagen, nämligen att ni upplever brist på engagemang på strategisk nivå, att det finns ett ointresse på ledningsnivå att ta till sig ansvaret för dessa frågor. Jag kommer att ta upp det med kommunledningarna och med landshövdingen. Men jag vill också uppmana er att ta ert ansvar om ni upplever brister på hemmaplan. Jag hör ofta uttalanden som man borde eller någon borde. Tänk och säg i stället Vi tänker göra. På den länsövergripande nivån kommer länsstyrelsen, Kommunförbundet och Arbetsförmedlingen att fortsätta diskutera och arbeta med utvecklingsfrågor i den gemensamma länsgruppen. Jag kan också informera om att länsstyrelsen nu har rekryterat en heltidsresurs för att arbeta med frågor som rör kompetensförsörjning. En väldigt viktig fråga vi alla har att arbeta med är hur vi kan förbättra och underlätta för utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden. Här är samverkan mellan olika instanser och på olika nivåer nödvändigt för att nå framgång. Jag vill också påminna er om att komma in med intresseanmälan till länsstyrelsen om ni planerar fortsatta insatser och aktiviteter i kommunerna. Länsstyrelsen har möjlighet att tilldela regionala utvecklingsmedel. Workshop under konferensen Kompetenslyftet strategisk kompetensförsörjning för tillväxt. Från vänster: Michael Persson, Arbetsförmedlingen, Eva Carron, Länsstyrelsen Västernorrland, Sten-Olov Altin, Länsstyrelsen Västernorrland, Stefan Paulsson, Kommunförbundet Västernorrland. Med ryggen mot kameran: Solveig Hellquist, projektledare för Kompetenslyftet samt Gunnar Fors, Arbetsförmedlingen. 18

19 Text och layout: Karmin kommunikation AB Foto: Ralf Bergman 19

20 Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösand Tel