Handboken om resan till en Skola i rörelse

Transkript

1 Handboken om resan till en Skola i rörelse

2 REDAKTION FÖRFATTARE BILDER LAYOUT TRYCK Jukka Karvinen Tiina Ahtonen Kaisa Blomberg Jouni Kallio Jaana Kari Jukka Karvinen Olli Kelhä Pasi Majoinen Jan Norra Kimmo Nykänen Mikko Perttinä Merja Tiusanen Karita Toivonen Salla Turpeinen Milla Viikari Programmet Skolan i rörelse/jouni Kallio Kristian Hohkavaara Kirjapaino Kari 2 3

3 INNEHÅLL Hur blir man en Skola i rörelse? VÄLKOMMEN PÅ RESAN TILL EN SKOLA I RÖRELSE AVRESA SÄTT FART PÅ ELEVERNA! FÅ MED PERSONALEN ELEVERNAS ROLL OCH DELAKTIGHET SKOLANS LOKALER, GÅRD OCH NÄRMILJÖ AKTIVARE LEKTIONER Registrera skolan som en Skola i rörelse pa-svenska/registreringen. Registreringen är kostnadsfri. 2 3 Ni får stödmaterial, t.ex. Handboken om resan till en Skola i rörelse, affischer, färdiga materialpaket, verktyg för att planera verksamheten och för att bedöma nuläget i skolan. SKOLRESOR KLUBBVERKSAMHET SAMARBETE GER STYRKA Ni får ett lösenord till stödsidorna för Skolan i rörelse per e-post. På stödsidorna har vi färdigt samlat tjänster som stödnätverket kring Skolan i rörelse erbjuder er på en och samma plats. 4 Bedöm nuläget i er skola och utgå från det när ni börjar utveckla de metoder som är bäst lämpade för att genomföra verksamheten med Skolan i rörelse i vardagen i er skola.

4 VÄLKOMMEN PÅ RESAN TILL EN SKOLA I RÖRELSE Jukka Karvinen och Kimmo Nykänen Skolans egna utgångspunkter Ni har fattat beslutet att stödja elevernas välbefinnande och inlärning genom att börja utveckla er skolgemenskap till en Skola i rörelse. Det går inte att fastställa exakt hur den rätta vägen mot en aktivare och trivsammare skoldag ser ut. Utifrån erfarenhet har man hittat faktorer som det är bra att börja med. Det är alltid skolgemenskapen själv som bestämmer hur man ska gå till väga. Syftet med handboken är att göra vägen lättare och att erbjuda många olika möjligheter för hur man kan utveckla skolorna. Genom att utgå från skolans egna utgångspunkter och tillämpa deltagande verksamhetsprocesser man lyckas med förändringsarbetet. Det är alltid ert val! Handboken är avsedd för skolgemenskaper. Det finns många olika knep för att få in mer rörelse. Det avgörande är inte antalet metoder som tagits i bruk inom ramen för förändringen, utan hur man har lyckats få in de nya verksamhetssätten och vanorna som en naturlig del av skolans vardag. Mer fysisk aktivitet mindre sittande Skoleleverna sitter stilla största delen av skoldagen: i lågstadiet 38 minuter och i högstadiet 45 minuter per timme under varje skoldag, alltså sammanlagt cirka fyra till fem timmars sittande per skoldag. Under en skoldag på sex timmar samlar lågstadieeleverna 32 minuter och högstadieeleverna 17 minuter rask fysisk motion. I fråga om elevernas välbefinnande ställs skolorna och hemmen inför en tydlig utmaning: mer fysisk aktivitet mindre sittande. Fysisk aktivitet under lektioner lågstadiet högstadiet på platsen lätt motion rask motion 6 VÄLKOMMEN PÅ RESAN TILL EN SKOLA I RÖRELSE VÄLKOMMEN PÅ RESAN TILL EN SKOLA I RÖRELSE 7

5 FÖRDELAR MED AKTIVARE SKOLDAGAR För barn i skolåldern är daglig fysisk aktivitet en förutsättning för sund uppväxt, utveckling och välbefinnande. Rekommendationen för barn i skolåldern om fysisk aktivitet med minst 1 2 timmar rask motion om dagen är en minimum rekommendation för att förebygga eller minska att barnens hälsa försämras av stillasittande. Motion främjar även inlärningen. Ökad motion under skoldagen ger bättre arbetsro och skoltrivsel. Läroplanen under reform för 2016 stöder aktivare skoldagar Den nya läroplanen uppmuntrar till förnyelse av skolkulturen på så sätt att samarbetet mellan lärarna ökar och eleverna bättre än i nuläget får sin röst hörd i skolans utvecklingsarbete. Ökningen av elevernas välbefinnande och fysiska aktivitet har en nära anknytning till utvecklingen av skolans verksamhetskultur. För att kunnandet ska utvecklas i omfattande utsträckning krävs att varje läroämne och all övrig verksamhet inom skolan medvetet styrs mot de gemensamma målen. LP 2016 ger tydliga anvisningar om att man ska öka dialogen och samarbetet inom skolan och om att uppmuntra skolor till mer omfattande nätverkande. En ökning av den fysiska aktiviteten under skoldagen kan fungera som ett konkret verktyg för att uppnå många av målen i LP Se: LÄRARE I EN SKOLA I RÖRELSE Verksamheten beror i hög grad på till exempel skolans verksamhetskultur och storlek. Därför är det VIKTIGT att varje skola skapar sin egen modell för hur skolan ska agera och inte med våld försöker följa en modell som kanske inte som sådan fungerar i den egna skolan. Ledarskapet stödjer elevernas och personalens fysiska aktivitet Atmosfären är positivt inställd till rörelse En trygg vardag Regler hindrar inte aktiviteter i onödan utan uppmuntrar till att röra på sig Verksamhetskulturen kring en Skola i rörelse Undervisningsmetoderna ökar aktiviteten och skapar avbrott i sittandet Växelverkan mellan personal och elever Skolans lokaler och gård uppmuntrar till rörelse Eleverna deltar i planeringen, genomförandet och beslutsfattandet 8 VÄLKOMMEN PÅ RESAN TILL EN SKOLA I RÖRELSE VÄLKOMMEN PÅ RESAN TILL EN SKOLA I RÖRELSE 9

6 Kännetecken för en Skola i rörelse Mer fysisk aktivitet I en Skola i rörelse ökar man den fysiska aktiviteten under skoldagen genom att utnyttja raster och skolresor, öka aktiviteten på lektionerna, minska tiden då eleverna inte alls rör på sig och ge eleverna mångsidiga möjligheter att röra på sig. Motion främjar inlärning I en Skola i rörelse är aktiv inlärning, lek och fysisk aktivitet centrala arbetsformer. Fysisk aktivitet är ett verktyg för att utveckla inlärningen och förmågan att lära sig: den påverkar särskilt skolelevernas kognitiva funktioner, till exempel minnet och förmågan att kontrollera sitt beteende. Motion ökar blodcirkulationen och syretillförseln i hjärnan och förbättrar de motoriska färdigheterna, som har ett samband med utvecklingen av de kognitiva färdigheterna. MÅL Skolan erbjuder alla elever möjligheten att röra på sig i en timme under skoldagen. Eleverna agerar I en Skola i rörelse har eleverna en aktiv roll. Elevernas delaktighet är hörnstenen för en Skola i rörelse. Eleverna deltar i planeringen, genomförandet och beslutsfattandet kring hur skoldagen kan göras aktivare. Trivsammare skoldagar I en Skola i rörelse agerar man tillsammans och funderar på saker på ett nytt sätt. De spelregler man tillsammans kommit överens om och samverkan ökar gemenskapen och trivseln. Ökad fysisk aktivitet främjar också arbetsron. Rum för rörelse I en Skola i rörelse finns utrymme för fysisk aktivitet. Skolans atmosfär och verksamhetskultur ger möjlighet att öka den fysiska aktiviteten. Skolans utrymmen och redskap aktiverar eleverna att röra på sig. På rasterna finns tillräckligt med redskap, gården har tillräckliga möjligheter till aktiviteter och lokalerna inomhus utnyttjas på ett kreativt sätt för att utöka den fysiska aktiviteten. Personalens kunskaper utvecklas. En Skola i rörelse utvecklas genom samarbete, öppnar sina dörrar och skapar nätverk Den framtida Skolan i rörelse utvecklar och bedömer sin verksamhet på lång sikt (jfr LP 2016). Utvecklingen görs tillsammans med lärare, övrig personal och elever. Med små steg ökar man antalet rutiner som främjar fysisk aktivitet och minskar sådana som utgör ett hinder för aktiviteter. Den förnyade skolan bygger nätverk tillsammans med andra skolor. Genom att aktivt sträva efter samarbete med föräldrar och andra lokala aktörer får skolan konkret hjälp och mervärde. Mot en aktiv verksamhetskultur Skolans verksamhetskultur bygger på officiella och inofficiella regler samt på modeller för verksamhet och beteende. Skolans arbetssätt och verksamhetskultur påverkar fostran och undervisningen och därigenom även inlärningen. Dessutom borde skolans verksamhetskultur och arbetssätt stödja eleven i att utvecklas till en medborgare som är aktiv, tar initiativ och är engagerad eleven i att bilda en realistisk bild av sina egna möjligheter att påverka. Förändringen av verksamhetskulturen förutsätter att man öppet ser över de modeller för verksamhet och beteende som råder i skolan. Varför gör vi så här? Skulle vi kunna göra på annat sätt? Man måste få med hela skolpersonalen för att kunna ändra på verksamhetskulturen. Ju bättre medvetna de anställda är om vilka effekter fysisk aktivitet under skoldagen har på bland annat inlärningen, atmosfären och trivseln, desto lättare är det att få med dem. En aktiv verksamhetskultur förutsätter att man gör saker tillsammans med elever, vårdnadshavare och andra aktörer. Då man startar står förändringarna som görs inom skolan i centrum. Senare utvidgas nätverket av aktörer. LÄRARE I EN SKOLA I RÖRELSE Det bästa är om man utan större konster lyckas få in fysisk aktivitet i skolvardagen på ett sådant sätt att eleverna inte nödvändigtvis själva är medvetna om det. Farten bara ökar, men man får ingen svindel! :) Barn som vanligtvis inte rör mycket på sig är med i svängen, åtminstone på sitt eget sätt. 10 VÄLKOMMEN PÅ RESAN TILL EN SKOLA I RÖRELSE VÄLKOMMEN PÅ RESAN TILL EN SKOLA I RÖRELSE 11

7 Med små steg Att göra skoldagen aktivare är en resa som tar en god stund. Det lönar sig att starta med små steg och endast välja några utvecklingsobjekt. Saker måste få tid att rota sig i skolans vardag och vanor. När resan fortsätter ser man över åtgärderna på nytt, omarbetar verksamheten och tar med nya utvecklingsteman. Faser i skolans utvecklingsarbete Kom i gång Utveckla verksamheten Etablera - Beslut om att gå med samt organisering på skolnivå - Bedömning av den nuvarande verksamheten - Planering och startande av de första utvecklingsåtgärderna I handboken delas utvecklingsarbetet in i tre faser: Kom i gång, utveckla verksamheten och etablera. Varje åtgärd har en egen utvecklingskurva under vilken man bedömer och utvecklar den. Hur länge de olika faserna varar varierar mellan olika åtgärder. Arbetsgemenskapens första steg är att få igång en diskussion om att öka den fysiska aktiviteten under skoldagen. Om man på skolan gemensamt kommer överens om att inleda utvecklingsarbetet blir det också lättare att resa tillsammans. Innan man fattar ett beslut om utvecklingsåtgärder är det bäst att se över dagens läge i skolan. Vilka styrkor har skolans nuvarande verksamhet? Vad skulle man kunna göra bättre? Utifrån denna granskning funderar man på målen för - Öka antalet åtgärder och deras planenlighet - Utveckla kvaliteten på verksamheten - Ändra rutiner som hindrar rörelse - Bestående förändringar i skolans verksamhetskultur - Inrotande av arbetsgrepp som främjar utveckling - Samarbete med andra aktörer i området - Belöning den kommande verksamheten och de första utvecklingsåtgärderna. Utvecklingsarbetet får en bra start om den inledande fasen är inspirerande, medryckande och sporrande. När man har kommit i gång med Skolan i rörelse är det dags att fundera på följande steg i utvecklingen. I tabellen i början av varje kapitel kan skolan välja nästa meningsfulla utvecklingsobjekt. En etablering av verksamheten är huvudmålet som man genom utvecklingsverksamheten strävar mot. En skoldag i rörelse är en del av skolans verksamhetskultur, som personalen, eleverna och andra aktörer tillsammans skapar och upplever. Metoderna och miljön för verksamheten ses över och förnyas vid behov. På resan till att bli en Skola i rörelse framhävs ansvarsfullhet och långsiktighet framskridande med små steg samverkan praktisk förankring skolans självvärdering delaktighet 12 VÄLKOMMEN PÅ RESAN TILL EN SKOLA I RÖRELSE VÄLKOMMEN PÅ RESAN TILL EN SKOLA I RÖRELSE 13

8 AVRESA Jukka Karvinen Beslut och organisering Kom i gång Utveckla verksamheten Etablera Skolans beslut om att starta verksamheten med Skolan i rörelse - Registrering som en Skola i rörelse - Utnämnande av en ansvarsperson och ett team för Skolan i rörelse - Arbetsbeskrivningen, uppgifterna och ansvaren för medlemmarna i teamet för Skolan i rörelse antecknas och meddelas skolgemenskapen - Ansvaret fördelas utbrett över hela skolgemenskapen - Övriga aktörer inkluderas i skolans verksamhet Planering och genomförande av verksamheten - Val av första utvecklingsteman - Verksamheten med Skolan i rörelse tas med som en del av verksamhetsplanen för läsåret - Verksamheten planeras och utvecklas i samarbete mellan personal och elever - Främjande av välbefinnande och fysisk aktivitet inkluderas i skolans egen LP - Utvecklingsplan för flera läsår Uppföljning och bedömning av verksamheten - Bedömning av nuläget tillsammans med personal och elever - Uppföljning och bedömning av utvecklingsarbetet - Uppföljning av elevernas fysiska aktivitet - Uppföljning och bedömning av etableringen Registrering och organisering Det första steget på vägen är att registrera sig som en Skola i rörelse på webbplatsen ( Efter registreringen får ni stödmaterial som ni kan utnyttja i planeringen och bedömningen av verksamheten. Skolans beslut om att börja utveckla välbefinnandet, inlärningen och trivseln i skolan genom att öka den fysiska aktiviteten kan fattas på många olika sätt. Det är bra att tillsammans med personalen, eleverna, vårdnadshavarna och skolans samarbetspartner diskutera om man ska gå med i verksamheten för Skolan i rörelse. Den första åtgärden efter beslutet är att välja en ansvarsperson, ett arbetspar eller, beroende på skolans storlek, ett team för Skolan i rörelse som ansvarar för verksamheten. Ansvarspersonen eller teamet börjar ge idéer till och planera de första åtgärderna. 14 AVRESA AVRESA 15

9 I takt med att arbetet framskrider är det bra att på ett tydligt sätt komma överens om vilka uppgifter och ansvar medlemmarna i teamet har och att även synliggöra dessa för hela skolgemenskapen. När verksamheten utvidgas finns det skäl att dela uppgifterna och ansvarsrollerna mellan så många som möjligt utan att glömma eleverna. Planering, genomförande och bedömning av utvecklingsstegen Målet om en aktivare och trivsammare skoldag berör nästan alla delområden av skoldagen. Det är bäst att börja med små steg och välja endast en eller några åtgärder som främjar den fysiska aktiviteten under den första terminen eller det första läsåret. Ta den nuvarande situationen i den egna skolan som utgångpunkt. Vad är bra hos oss? Finns det något i vår skolvardag som redan nu främjar en aktivare och trivsammare skoldag? Vad är mindre bra? Diskutera frågorna genom att lyssna på alla parter och skriv ner det ni kommit fram till det kan vara bra att gå tillbaka till det i ett senare skede. 1 2 Var är vi nu? 3 Vart vill vi nå? 4 Varför vill vi nå dit? Hur vill vi nå dit? 6 5 Kärnfrågor Det finns en färdig blankett för bedömning av nuläget. Blanketten kan också vara ett verktyg för uppföljning, om den används regelbundet (till exempel för att se över läget i början och slutet av skolåret). Det bästa resultatet fås om så många som möjligt i skolgemenskapen deltar i bedömningen. Om ni fyller i den elektroniska versionen av verktyget får ni en sammanfattning av informationen som ni skickat in. Om ni vill kan ni också utreda elevernas fysiska aktivitet och funktionsförmåga genom att använda till exempel: Vad allt behöver vi för att nå dit? Vem hjälper oss på vägen? Var får vi stöd? aktivitetsmätare stegmätare motionsdagböcker eller uppföljningskort Move! mätningar i systemet för kontroll av fysisk prestationsförmåga På basis av erfarenheterna från det första läsåret kan man fortsätta och utvidga åtgärderna under 7 8 Hur vet vi att vi har nått fram? När utvärderar vi våra framsteg? följande läsår. Genom att tillsammans fundera och planera väljer man åtgärder som ska vidtas under kommande år. Etableringen av verksamheten har kommit långt när motionsfrämjande har blivit en del av verksamhetsplanen för läsåret i skolan och av skolans egen LP. Respons från personal, elever och vårdnadshavare Det är bra att man tillsammans med lärarna regelbundet diskuterar och bedömer om skoldagen har blivit aktivare. Genom att ta med eleverna i bedömningen av verksamheten kan man öka såväl deras motivation som gemenskapen i skolan. Likaså lönar det sig också att varje läsår samla in även personalens och vårdnadshavarnas bedömning av verksamheten. Hur har hela personalen deltagit i verksamheten? Hur har eleverna deltagit i planeringen och genomförandet av verksamheten? Har elevernas fysiska aktivitet ökat? Har den ökade motionsmängden eller aktivare skoldagen indirekt främjat arbetsron och trivseln? LÄRARE I EN SKOLA I RÖRELSE Skolan i rörelse är ett effektivt sätt att påverka elevernas totala välbefinnande i skolan. Ta med eleverna i planeringen och bedömningen av verksamheten Eleverna motiveras bäst om de upplever att de kan påverka alla skeden av verksamheten från planering till genomförande liksom även utvärderingen av de olika skedena. Erfarenheterna från gemensamma verksamheter gör att man lättare hittar styrkor, utvecklingsobjekt och metoder för att nå de nya målen. Vad har vi åstadkommit? Hur har verksamheten upplevts? Hur arbetade vi? Hurdan respons gav klasskamraterna? Hur skulle vi kunna förbättra verksamheten nästa gång? Efter diskussionen och lägesbedömningen med de vuxna som leder verksamheten följer skedet som leder till tydliga åtgärder där man beslutar vilka saker som ska utvecklas och i vilken ordning utvecklingen ska fortsätta. Elevkåren kan ha en betydande roll i att kartlägga åsikter, ge respons och göra skoldagen aktivare. EN HÖGSTADIEELEVS ÖNSKAN Man gör på riktigt någonting och inte bara planerar! 16 AVRESA AVRESA 17

10 Kom i gång Utveckla verksamheten Etablera SÄTT FART PÅ ELEVERNA! Kaisa Blomberg och Tiina Ahtonen Åtgärder för aktivare raster Elever som kamratledare på rasterna - Raster utomhus - Man utbildar kamratledare - Elever fungerar som kamratledare på rasterna - Man gör upp ett veckoschema för kamratledarnas verksamhet - En lång rast (minst 30 min) varje dag - Lokaler inomhus utnyttjas på rasterna - Närmiljön utnyttjas på rasterna - Kamratledarna har en handledande lärare - Man gör upp ett schema för kamratledarverksamheten under läsåret - Aktiveringen på rasterna är systematisk och etablerad - De aktiva rasterna är en del av skoldagens struktur - Kamratledarna sporras och belönas - Kurser varje höst för alla kamratledare - Kamratledarverksamheten är fortlöpande Åtgärder på rasterna - Skolan har tillräckligt med redskap för rasterna - Redskapen för rasterna är tillgängliga för eleverna - Kartläggning tillsammans med eleverna av behovet av redskap under rasterna - Man kommer överens om reglerna för användning och förvaring av redskapen - I början av varje termin säkerställer man att det finns tillräckligt av tillgängliga redskap Motionsevenemang och kampanjer - Sporrande, gemensamma evenemang för hela skolan - Deltagande i nationella kampanjer och evenemang - Deltagande i evenemang och tävlingar i kommunen - Skolan har en egen, etablerad evenemangskultur Sporra elever som nästan inte alls rör på sig - Identifiera elever som rör för lite på sig och som behöver särskilt stöd - Aktivera elever som rör lite på sig (stödundervisning, klubbar med låg tröskel och så vidare) - Eleverna uppmuntras att gå med i hobbyverksamhet (skolans klubbar, idrottsföreningar, andra organisationer) 18 SÄTT FART PÅ ELEVERNA! SÄTT FART PÅ ELEVERNA! 19

11 Rasten är viktig! Det första steget mot att öka den fysiska aktiviteten på rasterna är att få eleverna ut på rasterna. I lågstadiet går man ut varje rast och i högstadiet minst en gång per dag. Kvartslånga raster är ofta för korta med tanke på aktivering. Genom att dela in lektionerna i lämpliga perioder kan man skapa längre, aktiva raster. På webbplatsen för Skolan i rörelse finns olika exempel på hur man kan förnya skoldagens struktur: exempel för lågstadier och högstadier (på finska). Skulle rasterna kunna tillbringas även i skolans närmiljö eller inomhus? Skolans korridorer, entréer och gymnastiksal erbjuder utrymme för fysisk aktivitet särskilt under de årstider då vädret inte lockar till aktiviteter utomhus. Man kan komma överens om turer för inomhusraster för olika årskurser eller klasser. Om endast några klasser vistas inomhus samtidigt går det att kontrollera aktiviteterna. En del av aktiviteterna kan vara fria och en del ledda. När man har kommit överens om gemensamma spelregler lär sig eleverna med ett slag att bli aktiva och sakerna hittar sina platser. Målet är att göra mångsidig verksamhet under rasterna till en del av skolans vardag. Då är verksamheten systematisk och etablerad. Eleverna är tillsammans med ansvarslärare delaktiga i planeringen och organiseringen av verksamheten. Eleverna handleder varandra Att utbilda kamratledare är ett sätt att öka aktiviteterna och delaktigheten. Det är bra att kamratledarna får en handledande lärare. Under lärarens ledning utarbetar eleverna först ett veckoschema i fortsättningen gör man upp ett schema för hela terminen eller läsåret. Det är bäst att rollen som handledande lärare cirkulerar. Det behöver inte finnas ledda aktiviteter på alla raster eller alla dagar. På lång sikt bli en alltför intensiv verksamhet tung för både kamratledarna och dem som deltar i aktiviteterna, och den stödjer heller inte aktiviteter på egen hand. Kamratledarna gör ett oersättligt arbete i skolan. Under läsåret eller senast i slutet av läsåret finns det skäl att tacka dem för det arbete de gjort. En gemensam vårdag, t-skjorta, scarf eller annat erkännande ökar kamratledarnas samhörighetskänsla och vilja att vara med. Målet är att få in bestående praxis i skolvardagen. I början av höstterminen är det naturligt att utbilda nya kamratledare och planera verksamheten under läsåret. Kamratledare som tidigare fått utbildning kan sporra och stödja de nya ledarna. Kamratledarverksamheten kan innebära delaktighet bland skolans elever när den är som bäst: barnen och ungdomarna i skolan både tar initiativ och agerar, med de vuxna som alltid hjälper och finns tillgängliga vid behov. De elever som står i tur att ordna rastaktiviteter kan sköta sin uppgift helt på egen hand i enlighet med de anvisningar man gemensamt kommit överens om och läraren ansvarar för att övervaka aktiviteterna. Redskap ger fart på rasterna! Det är enkelt att öka de aktiviteter som sker på eget initiativ om eleverna fritt får använda skolans gymnastikredskap på rasterna. Det är viktigt att det finns tillräckligt med redskap och att redskapen är lättillgängliga för alla elever. Det är bäst att placera redskapen i ett utrymme som så många som möjligt passerar på vägen ut på rast. Om redskapsförrådet finns utomhus måste man komma överens om hur det hålls låst och upprätthålls. För att sporra eleverna att använda redskapen kan man sätta upp tavlor med tips på hur de kan användas. MINNESLISTA FÖR ANSKAFFNING AV REDSKAP Redskapen används ivrigt av eleverna om man tar dem med i planeringen av anskaffningarna. Elevkåren eller kamratledarna kan sörja för att samla in information. I många skolor finns det också klasspecifika redskap som klassen själv kan besluta om. Man måste acceptera att redskap slits, går sönder och försvinner. Spelregler för hur redskapen används som man tillsammans med eleverna kommit överens om underlättar allas arbete och ökar säkerheten. Det är bra att regelbundet se över i hurdant skick gymnastikredskapen är och att det finns tillräckligt med redskap, särskilt i början av läsåret. Utöver skolans egen budget lönar det sig att utnyttja föräldraföreningen och olika insamlingar. Vilka redskap för inomhusbruk? Vilka redskap för utomhusbruk? (fråga eleverna) Förvaring var och hur? Underhåll och upprätthållande av redskapen vem tar ansvaret? Gemensamma spelregler för användningen av redskapen hur gör man upp dem? 20 SÄTT FART PÅ ELEVERNA! SÄTT FART PÅ ELEVERNA! 21

12 Evenemang och kampanjer ger ett lyft i vardagen Olika kampanjer och tävlingar uppmuntrar till fysiska aktiviteter. Det är lätt att gå med i nationella kampanjer. Skolans egna evenemang är viktiga för att skapa sammanhållning. Idéer till evenemang och kampanjer som skolan själv kan ordna finns samlade på webbplatsen för Skolan i rörelse (på finska). Aktivitetsdagar inom olika läroämnen som genomförs varje månad Promenera till skolan -veckor Turneringar under rasterna eller spel mellan klasserna i olika grenar som kamratledarna leder och är öppna för alla Klassmaraton, där klassen samlar 42 varv längs en överenskommen rutt Utmana läraren (lärarna kan utmanas till dueller i olika grenar) Årliga matcher med lärare mot elever Rekordutmaningar för hela skolan under en rast (till exempel studsa med en fotboll eller tennisboll, springa en viss runda, tävla i hur många lyror man får) På de flesta orter ordnas också evenemang och tävlingar inom kommunen. 22 SÄTT FART PÅ ELEVERNA! Åtgärder som riktas till elever som inte rör på sig tillräckligt Det är bra om skolan inser att det utan effektiviserade åtgärder endast är de aktiva barnen som rör på sig. I varje klass finns barn och unga som av olika orsaker behöver stöd för att röra på sig. Den första uppgiften är att identifiera dessa elever: genom observationer i vardagen, enkäter om fysisk aktivitet, samarbete med elevvårdsgruppen och hälsovårdaren. Efter att eleverna identifierats är det viktigt att planera och genomföra sådana åtgärder som får de elever som rör lite på sig att aktiveras. Sådana metoder kan vara bland annat stödundervisning i gymnastik, hobbyklubbar med låg tröskel, klubbar som fokuserar på att utveckla de motoriska färdigheterna, inbjudningsklubbar och omfattande delaktighet bland eleverna i frågor som berör den egna skolan. I undersökningar har konstaterats att utvecklingen av de motoriska färdigheterna har ett samband med inlärning. Man kan stödja utvecklingen av de motoriska färdigheterna genom differentierad undervisning under gymnastiklektionerna, stödundervisning eller klubbverksamhet. Dessutom kan hemuppgifter som främjar utvecklingen av de motoriska färdigheterna vara en bra och sporrande lösning för barnet och i bästa fall även uppmuntra familjen till en aktivare livsstil. Det finns olika möjligheter att uppmuntra till hobbyverksamhet och aktiviteter på fritiden. I fråga om barn i familjer som rör lite på sig kan man erbjuda gemensamma aktiviteter, till exempel klubbar som erbjuder motion för hela familjen. Idéer för raster i lågstadieskolor I II III Under den långa rasten ordnas en rastklubb. Antingen skolans egen personal eller till exempel representanter för idrottsföreningar fungerar som ledare. En motions- eller aktivitetsrast ordnas till exempel i gymnastiksalen eller på gården. Eleverna får vara med och planera innehållet under motionsrasterna. Populära aktiviteter är till exempel rastbrännboll, jättefotis och innebandy. Rastjoker: I hörnen av skoltomten placeras sju kontroller. Eleven stämplar kontrollerna i valfri ordning. Följande dag lottar man om rätt bana och vinnaren får ett pris. Idéer för raster i högstadieskolor Korridorspel: Eleverna kan utveckla korridorspel som spelas i korridorerna på rasterna. Till exempel footbag och dansspel passar bra som korridorspel. På skogsrasterna leker barnen i en närbelägen skog, under övervakning av en lärare. Skogsraster kan ordnas till exempel en gång i veckan. I II III Eleverna kan få använda gymnastikredskap för att öva konster på rasten när man på gymnastiklektionerna har redskapsgymnastik och redskapen finns färdigt framme i salen. SÄTT FART PÅ ELEVERNA! 23

13 Kom i gång Utveckla verksamheten Etablera FÅ MED PERSONALEN Kaisa Blomberg och Kimmo Nykänen Aktivt deltagande Öka kunskaperna - Verksamheten med Skolan i rörelse diskuteras regelbundet med lärarna (till exempel lärarmöten) - Personalen deltar i fortbildning - Under läsåret ordnas gemensamma motionstillfällen eller -evenemang för personalen - Personalens aktiviteter uppmuntrar eleverna att röra på sig - Man kommer överens om gemensam praxis som gör vardagen i skolan aktivare - Det ordnas gemensam fortbildning kring teman om Skolan i rörelse för hela arbetsgemenskapen - Personalen förverkligar skolans aktiva verksamhetskultur tillsammans med eleverna - Personalens kunskaper utvecklas systematiskt (kartläggning, utbildningsplan) Personligt välbefinnande och motion - Man diskuterar välbefinnande och funktionsförmåga med personalen - Skolan stödjer personalens välbefinnande och motionsvanor - Personalen sköter om sin fysiska funktionsförmåga - Varje år utarbetas en plan för arbetshälsan Teamarbete I skolvardagen finns många verksamhetssätt som man inte hunnit prata öppet om. För att personalen aktivt ska delta i Skolan i rörelse förutsätts att man tillsammans diskuterar och funderar. Genom att diskutera metoder och mål för en aktivare skoldag samt skriva ner det man kommit överens om kan man öka engagemanget och skapa en starkare gemensam verksamhetskultur. Det är bäst att diskutera effekterna av fysisk aktivitet på bland annat inlärningen, atmosfären och trivseln med hela personalen. Om utvecklingsarbetet ligger på enskilda lärares ansvar, är verksamheten i stor utsträckning beroende av deras ork och kunskaper och risken finns att den helt faller bort om en lärare byter arbetsplats. Då man fördelar uppgifter och ansvar lönar det sig att se till att de cirkulerar. Eleverna uppmuntras av att vuxna föregår med gott exempel. Till exempel skulle lärarna själva också kunna röra på sig på rasterna. Genom att röra på sig tillsammans kan man öka växelverkan mellan lärare och elever och förbättra at- 24 FÅ MED PERSONALEN FÅ MED PERSONALEN 25

14 mosfären. Ibland räcker det med små saker för att eleverna ska få en positiv upplevelse: Jag vann läraren! Öka personalens kunskaper Gemenskapens kunskaper ökar genom intern diskussion och dialog samt genom fortbildning. Man har upptäckt att en viktig metod för att engagera personalen i de gemensamma åtgärderna är att ägna en fortbildningsdag åt att reflektera över välbefinnande och fysisk aktivitet i skolgemenskapen. Dessutom erbjuds skolorna fortbildning som är riktad till hela arbetsgemenskapen och som ökar de anställdas personliga kunskaper. Genom att delta i utbildningar kan man få nya idéer, stärka sin kompetens och gå med i nätverk. Det är bra att inom arbetsgemenskapen komma överens om praxis för hur man delar med sig av kunskaperna till den övriga personalen. I synnerhet då man startar verksamheten kan det vara på sin plats med en gemensam fortbildning för personalen. Då får varje enskild anställd en bättre uppfattning, medvetenhet och bättre kunskaper om utvecklingsåtgärder i anslutning till Skolan i rörelse. EN LÅGSTADIEELEVS ÖNSKAN På vissa raster skulle alla lärare, elever och skolpersonal kunna röra på sig. En kartläggning av personalens kunskaper och den utbildningsplan som skapats utifrån denna underlättar utvecklingen av både de individuella kunskaperna och gemenskapens kompetens. Personalens eget välbefinnande och fysisk aktivitet För att orka i vardagen krävs en tillräcklig fysisk funktionsförmåga. Det är bäst att man först inom personalen diskuterar den egna och den gemensamma fysiska aktiviteten samt önskemål kring dessa. Personalens önskemål kan samlas in till exempel med hjälp av en enkät. Ett enkelt sätt att komma i gång är att under året ordna några gemensamma motionstillfällen eller evenemang där tröskeln att delta är så låg som möjligt. Personalen kan också tillsammans delta i olika evenemang där man kan röra på sig enligt egen nivå För många är den sociala aspekten viktigare än den fysiska prestationen när det gäller motion och rörelse. I bästa fall ökar sammanhållningen och man får med sig sådana anställda som tidigare rört på sig lite. Om personalen rör på sig ökar gemenskapen och arbetshälsan, och fysisk aktivitet blir hela skolans gemensamma sak. Målet är att skapa en etablerad verksamhetsmodell som främjar välbefinnande och motion bland personalen en årlig plan för arbetshälsan. Jag ser till att jag orkar och mår bra. Vår skola har två ansvariga för välmående i arbetet. I början av läsåret kartlade vi genom en enkät personalens önskemål om gemensamma aktiviteter under det kommande läsåret. På basis av enkäten hade vi en diskussion där vi fastställde gemensamma riktlinjer och utarbetade en plan. I planen inkluderades också de aktiviteter som lokala föreningar hade att erbjuda. Planen uppdaterades under året i takt med att situationen förändrades. Under läsåret ordnade vi gemensamma spelkvällar och motionstillfällen på de långa rasterna, stack iväg på veckoslutsresor utomlands, tältade i ett halvplutontält i skogen, badade bastu, deltog i ett löpningsevenemang, utmanade vänner i fråga om idrottsprestationer, uppmuntrade vänner under evenemang, lottade ut fredagsöverraskningar, stretchade och gick på käppgymnastik. Vi mådde bra tillsammans! foto: Heidi Koistinen klasslärare Kaisa Blomberg, Jyrängön koulu, Heinola 26 FÅ MED PERSONALEN FÅ MED PERSONALEN 27

15 ELEVERNAS ROLL OCH DELAKTIGHET Merja Tiusanen och Jukka Karvinen Elevernas roll i förverkligandet av en en aktivare skoldag Elevernas roll i utvecklingen och bedömningen av en aktivare skoldag Kom i gång Utveckla verksamheten Etablera - Skolan erbjuder elever möjlighet att röra på sig under skoldagen - Eleverna genomför verksamhet som innebär fysisk aktivitet på rasterna - Man lyssnar på elevernas åsikter - Eleverna påverkar anskaffningen av rastredskap - Eleverna deltar i att skapa pauser under lektionerna - Eleverna är med och planerar och genomför kampanjer och evenemang - Eleverna och personalen bedömer tillsammans nuläget i skolan - Eleverna deltar i planeringen och genomförandet av en aktivare skoldag - Eleverna ansvarar självständigt för att genomföra åtgärderna - Eleverna har en regelbunden och fortlöpande roll i planering, genomförande, bedömning och beslutsfattande Inom den grundläggande undervisningen skapas förutsättningar för elevernas intresse för att delta i och påverka utvecklingen av den egna verksamhetsmiljön samt en aktiv livsstil. Stärkandet av de färdigheter som behövs för delaktighet är en viktig del av skolans pedagogiska uppgift. (LP 2016.) Delaktighet är en av kärnaspekterna i en Skola i rörelse. I strävan mot en aktivare skoldag får elever i bästa fall agera experter. Barnens och ungdomarnas perspektiv beaktas och alla behandlas jämlikt. Man respekterar elevernas rätt att efter ålder och utvecklingsnivå delta i planering, verksamhet, beslutsfattande och bedömning. Det viktigaste är att få vara med. I skolvardagen kan man främja elevernas upplevelser av delaktighet genom genuin växelverkan, mångsidig samverkan och god kommunikation. EN LÅGSTADIEELEVS ÖNSKAN De äldre eleverna skulle kunna lägga upp en motionsbana eller något liknande för de yngre eleverna. Den skulle få både elever och lärare på gott humör. 28 ELEVERNAS ROLL OCH DELAKTIGHET ELEVERNAS ROLL OCH DELAKTIGHET 29

16 Elevernas roll i förverkligandet av en aktivare skoldag Man kan börja göra eleverna delaktiga i små steg. I den verksamhetsmodell vi är vana vid är det skolans vuxna som tar initiativ och barnen och ungdomarna som genomför. Aktivering av verksamheten under rasterna är sannolikt det enklaste sättet att ta med eleverna i planeringen och genomförandet av verksamheten. Eleverna kan också ha en central roll i att skapa pauser. Till exempel i Kilpisen koulu i Jyväskylä har två elever åt gången under en veckas tid ansvar för att göra avbrott i det statiska sittandet. Dessa två elever har i uppgift att ungefär mitt i en lektion få de övriga eleverna att röra på sig, till exempel genom att alla helt enkelt bara stiger upp från stolen några gånger. För att öka aktiviteten kan elevernas idéer och tankar utnyttjas också för att göra undervisningsmetoderna mångsidigare. Likaså kan eleverna ha en central roll i ordnandet av evenemang och kampanjer. När engagemanget bland eleverna är på högsta nivå är det barnen och ungdomarna i skolan som både tar initiativ och agerar medan den vuxna personalen alltid hjälper och finns till hands vid behov. Den här nivån av delaktighet kan nås både på högstadiet och på lågstadiet, till exempel genom aktivering av rastverksamhet där eleverna fungerar som kamratledare och får de övriga eleverna i skolan att röra på sig. Eleverna i turen att ordna aktiviteter under rasterna sköter sin uppgift helt på egen hand i enlighet med anvisningarna som man gemensamt kommit överens om och läraren ansvarar för att övervaka aktiviteterna. I Posio består de aktiviteter som motionstutorerna leder av rastaktiviteter och morgonsamlingar med fokus på fysisk aktivitet. På måndagar och fredagar hålls alltid motionsraster på matrasten. Gymnastikläraren är kontaktlärare för motionstutorerna. Under morgonsamlingarna med motion beaktas det begränsade utrymmet och elevernas fysiska färdigheter. Vi är mycket nöjda över motionsrasterna och morgonsamlingarna och vi har också fått positiv respons av lärarna. Som belöning för det goda arbetet åkte vi med tutorerna till Ruka för att skida och äta. skolgångsbiträde Marko Hirvonen, Posion peruskoulu Eleverna utvecklar en aktivare skoldag Både elever och lärare måste vänja sig vid och lära sig spelreglerna för den nya verksamhetskulturen. I bästa fall upplever eleverna att de kan påverka alla faser i den pågående verksamheten, från planering till genomförande, samt bedömningen av de olika faserna. Eleverna får mer motivation om de ser effekterna av sitt deltagande i praktiken. Man måste också alltid motivera för eleverna varför en åtgärd som de har varit med och planerat eventuellt flyttas eller ställs in helt och hållet. Även då man lyssnar på eleverna är det fråga om jämställdhet och demokrati. Lärarna måste lära sig att tillämpa sådana arbetsmetoder för deltagande där så många elever som möjligt får påverka (flickor pojkar, aktiva tillbakadragna, finländare invandrare). På lång sikt är målet att involvera eleverna i förändringen av skolans verksamhetskultur samt att utveckla fungerande strukturer för att genomföra den. Då är det inte längre fråga om ett projekt för deltagande utan om en fortgående delaktighetsprocess där eleverna har möjlighet att bli hörda och bidra till att öka den fysiska aktiviteten under skoldagen. EN LÅGSTADIEELEVS ÖNSKAN Före rasten skulle man kunna fundera på vad man skulle kunna göra tillsammans på rasten. EN LÅGSTADIEELEVS ÖNSKAN En liten del av gymnastiklektionerna skulle kunna planeras av eleverna. EN HÖGSTADIEELEVS ÖNSKAN Truga inte motion på eleverna. Gör det till någonting trevligt som är riktat till högstadieelever. Om det finns någon som inte vill vara med, fråga varför? Tvinga inte någon att vara med. Uppmuntra alla som deltar. 30 ELEVERNAS ROLL OCH DELAKTIGHET ELEVERNAS ROLL OCH DELAKTIGHET 31

17 SKOLANS LOKALER, GÅRD OCH NÄRMILJÖ Mikko Perttinä, Jan Norra och Jukka Karvinen Stimulanser på skolgården Kom i gång Utveckla verksamheten Etablera - Man bedömer möjligheterna till aktiviteter och säkerheten på skolgården - Skolan ökar själv stimulanserna på gården (till exempel genom målningar på gården) - Eleverna och personalen ser tillsammans över hur skolgården används på rasterna - Man planerar en cirkulation av användningen av olika enheter - Fler enheter på gården (till exempel spelområden, gungor, områden där man kan öva på konster) - Gårdsområdet utnyttjas i undervisningen - Personal och elever utvecklar gården aktivt - Gården utvecklas tillsammans med andra aktörer i kommunen Utnyttjande av inomhusutrymmen - Användningen av skolans lokaler kartläggs - Skolans gymnastiksal används för fysisk aktivitet på rasterna - Nya utrymmen börjar användas för fysisk aktivitet (till exempel på rasterna) - Man utarbetar varje läsår en plan över användningen av skolans lokaler Närmiljön - Möjligheterna i skolans närmiljö kartläggs - Skolans närmiljö utnyttjas för fysisk aktivitet under skoldagen - Skolans närmiljö utnyttjas som stöd för undervisningen Då man reflekterar över skolans motionsförhållanden lönar det sig att fokusera på möjligheter i stället för brister. En liten byskola och en centralskola i en stor stad har givetvis olika utgångspunkter då det gäller att aktivera eleverna att röra på sig. I bägge miljöer finns dock enorma möjligheter att hitta lösningar som främjar aktiviteten. 32 SKOLANS LOKALER, GÅRD OCH NÄRMILJÖ SKOLANS LOKALER, GÅRD OCH NÄRMILJÖ 33

18 Skolgården är elevernas egen plats för fysisk aktivitet Man kan gärna ta en dialog mellan elever, skolpersonal och intressentgrupper till utgångspunkt i utvecklingen av skolans motionsförhållanden. Tillsammans funderar man: Vad ska vi göra först? Vad behöver vi åtminstone? Vilka förändringar skulle öka möjligheterna att utnyttja skolgården för aktiv undervisning i olika ämnen? Olika balansbanor, bollväggar, konturlinjer på gården och så vidare är enkla att genomföra själv. Man kan också skaffa motionsredskap eller -räcken som inte kräver byggande eller schaktning, till exempel bord för utomhuspingis och innebandymål. Tydliga anvisningar, till exempel genom att man delar in gårdsområdet i tydliga områden för olika aktiviteter, ger utrymme för aktiviteter och ökar säkerheten. Om man vill att skolgården ska bli en plats för närmotion som kan användas av andra invånare i närmiljön även utanför skoltid, kan man ansöka om statsbidrag för byggandet. För att gården i mer omfattande utsträckning ska kunna rustas upp förutsätts nästan alltid att den inkluderas i EN LÅGSTADIEELEVS ÖNSKAN Också de äldre skulle få fler lekplatser, gungor och fotbollsmål. kommunens investeringsprogram. De kommunala aktörer (tekniska, bildnings-/undervisningsoch idrottssektorn) vars kompetensområden och uppgifter omfattar byggande av motions- och idrottsplatser, är med i planeringen. Elevernas åsikter som utgångspunkt vid utvecklingen av gården Det är bra att ta med eleverna både när man planerar skolgården och när man förverkligar idéerna i praktiken. Då man gör olika målningar på gården, rustar upp redskap, bygger eller iordningsställer skejtramper eller motionsredskap får eleverna en konkret möjlighet att vara delaktiga. Utnyttjande av inomhusutrymmen I bästa fall är hela skolan en plats för fysisk aktivitet. Man kan röra på sig i många olika utrymmen, så man behöver inte nödvändigtvis fastna i den traditionella indelningen mellan klass-, rast- och gymnastikutrymmen. Särskilt vid dåligt väder och hård köld är det en bra idé att börja använda skolans lokaler för aktiviteter på rasterna. Genom att cirkulera turerna får man utrymme för fysisk aktivitet. EN HÖGSTADIEELEVS ÖNSKAN Det borde finnas något att göra på skolans innergård, den ser ut som en kal fängelsegård. Kanske så att vi högstadieelever skulle ha någonting... i lågstadiet finns gungor, klätterväggar, klätterställningar, en korgbollsplan (buskar och en gräsplan), högstadiet har bara hängräcken och ett gammalt trasigt volleybollnät. Vi är kanske gamla och vissa av oss tycker att sakerna i lågstadiet kan vara barnsliga, men alla tycker inte så. Och så skulle det vara trevligt att ens veta att vi KAN göra någonting annat än att sitta på gamla bänkar eller hänga i stänger eller spela volleyboll. Jag tror att man genom att lägga upp till exempel en korgbollskorg skulle kunna höja skolans idrottsandra med minst 300 %! Man KAN inte göra någonting annat på rasterna än att stå och hänga. Jag tycker det är YTTERST dumt. Genom bra planering och samarbete mellan olika grupper av användare kan man öka motionsplatsens användningsgrad. Placerat på rätt plats kan ett spel som är enkelt att börja spela, till exempel bordtennis, erbjuda ett avbrott i sittandet mellan lektionerna, på gymnastiklektionerna är det en plats där man kan öva sina färdigheter, efter skolan en möjlighet till friare spel för kompisgäng eller familjer. Närmiljön Om det inte finns tillräckligt med platser kan man utnyttja närmiljön. I närheten av många skolor finns skog, planer och is, hallar för bollspel och så vidare. Dessa kan användas särskilt på gymnastiklektionerna. De utrymmen som finns i skolans omedelbara närhet kan också utnyttjas och på så vis utvidgas det område där eleverna får vistas på rasterna. EN HÖGSTADIEELEVS ÖNSKAN Leder för cykling och gång är viktiga motionsplatser för skolelever. Om det finns tillräckligt av dem och de är trygga, kan eleverna använda dem för att ta sig till skolan på egen hand. Skolan kan lämna in ett initiativ till kommunen om att förbättra lederna för cykling och gång. EN LÅGSTADIEELEVS ÖNSKAN Jag tycker att man borde bygga en hinderbana på skolan, en sådan som alla får använda, eftersom elever i femman och sexan inte får vara på lekplatsen. 34 SKOLANS LOKALER, GÅRD OCH NÄRMILJÖ SKOLANS LOKALER, GÅRD OCH NÄRMILJÖ 35

19 Kom i gång Utveckla verksamheten Etablera AKTIVARE LEKTIONER Milla Viikari, Jaana Kari och Tiina Ahtonen Aktivitet på lektionerna - Man diskuterar och kommer överens om gemensam praxis för att skapa avbrott i långa perioder av sittande - Funktionella metoder utnyttjas i undervisningen i olika ämnen - Man rör på sig på lektionerna och skapar avbrott i långa perioder av sittande - Lärarna samarbetar för att öka aktiviteten på lektionerna Lärmiljöer - Bedömning av lärmiljöerna - Skolans undervisningsutrymmen omarbetas så att de bidrar till aktivitet på lektionerna - På lektionerna utnyttjas de möjligheter som närmiljön erbjuder Gymnastiklektionerna ger fart - Gymnastiklektionerna fördelas på olika veckodagar - Man fäster uppmärksamhet vid kvaliteten på gymnastiklektionerna - Man utnyttjar teknologi på gymnastiklektionerna - Eleverna får hemuppgifter och stödundervisning i gymnastik Dagens unga är födda i den digitala världen och vet därför inte ens hur ett liv utan mobiltelefon och internet ser ut. Å andra sidan är det viktigare för dem än för tidigare generationer att lära sig att röra på sig, njuta av naturen och göra saker med händerna. De orkar inte sitta stilla och lyssna. Vi behöver inte så värst mycket undervisningslokaler, utan inspirerande lärmiljöer. Vi talar heller inte längre om undervisningsteknologi, utan om nya former av socio-digital interaktion. Lösningarna kring lokaler i skolorna måste vara sådana att de lockar eleverna att lära sig. Professor i pedagogisk psykologi Kirsti Lonka, Helsingfors universitet AKTIVARE LEKTIONER 37

20 Aktivitet på lektionerna Att öka mängden fysisk aktivitet på lektionerna är ofta det allra effektivaste sättet att öka den fysiska aktiviteten för de elever som annars rör lite på sig. Avbrott i lektionen Det är bra att skapa avbrott i långa perioder av sittande på lektionerna. En kort pausgymnastik gör eleverna piggare, förbättrar inlärningsförmågan och förebygger de skadliga hälsoeffekter som långa perioder av sittande medför. På webbplatsen för Skolan i rörelse finns idéer till klassrutiner och pausgymnastik som ger avbrott i sittandet för såväl lågstadie- som högstadieskolor (på finska). Man kan också låta eleverna ansvara för pauserna under lektionerna. Målet med pauserna under lektionerna anknyter inte till inlärningen, utan syftet med dem är att göra avbrott i sittandet och göra eleverna piggare. En gymnastikpaus mitt i en lektion är ett effektivt sätt att skapa avbrott i sittandet. Skapandet av pauser är också en meningsfull helhet i främjandet av elevernas delaktighet i EN LÅGSTADIEELEVS ÖNSKAN Ibland skulle man fast kunna hoppa eller någonting liknande så att man inte hela tiden skulle vara tvungen att bara sitta och läsa på lektionerna. planeringen och verksamheten. Enligt den praxis som varje klass skilt kommer överens om får alla elever möjlighet att vara med och ge idéer till och genomföra pausgymnastik under lektionen alla får en egen tur antingen själv eller i grupp. Aktiv inlärning Undervisningen kan vara helt och hållet aktiv eller så kan aktiviteten vara en metod bland andra undervisningsmetoder. Då aktiva undervisningsmetoder tillämpas är det främsta målet att främja inlärningen. Genom aktiva undervisningsmetoder kan man: förhöra läxor väcka intresse för nya saker öva det eleven lärt sig konkretisera det som ska studeras. Även om aktivitet till en början kräver både tankearbete och förberedelse av material av läraren, är erfarenheterna vanligtvis positiva. Den aktiva inlärningen gör ofta eleverna ivriga på ett helt annat sätt än då de sitter vid sin pulpet med en bok. För läraren innebär aktiviteten variation, att arbetet känns mer meningsfullt och att möjligheterna att påverka det egna arbetet ökar. Elevernas idéer och tankar kan också utnyttjas för att göra undervisningsmetoderna mångsidigare. Teknologiska applikationer kan ge idéer till hur man kan göra lektionerna aktivare. Teknologi som främjar eller utnyttjar fysisk aktivitet utvecklas i snabb takt och det kommer hela tiden nya applikationer på marknaden. Teknologin är inte ett självändamål, utan syftet är att den ska tjäna inlärningsmålen. När skolans närmiljö utnyttjas som stöd för undervisningen lär sig eleverna samtidigt att röra på sig till vardags. Tillsammans med eleverna kan man gåendes eller med cykel ta sig till biblioteket, ett museum, gå och bada eller besöka grannskolan. Samarbete mellan lärare Om lärarna samarbetar i planering och genomförande kan man få mer idéer, möjligheter och meningsfullhet i undervisningen. Tillsammans kan man fundera på lektionspraxis som ökar aktiviteten. Skolan kan medvetet skapa en kultur där man delar med sig och där lärarna samlas för att berätta om egna idéer som de själva anser vara bra (till exempel pedagogiskt café). Samarbetet hänger framför allt på samarbetsvilja, men även på de resurser som skolan har till sitt förfogande. Om man i klassen har en kompanjonlärare, såsom en speciallärare, går det bra att dela gruppen. Den ena gruppen kan till exempel vara inne i klassrummet och den andra ute eller så kan man utöver det egna klassrummet utnyttja till exempel en entréhall. Om det inte finns någon kompanjonlärare, kan två lärare förena sina krafter och klasser. Om det utöver lärarna även finns en assistent, kan de två klasserna delas in i tre grupper. Placering av konst- och färdighetsämnen Konst- och färdighetsämnen är av sådan natur att de automatiskt innebär mer aktivitet. Då läsordningen utarbetas är det bra att sträva efter att placera dessa lektioner på olika dagar under veckan så att de inte samlas på en eller två dagar. Vanligtvis placeras konst- och färdighetsämnen under dagens sista timmar. Skulle det med tanke på elevernas energinivå vara bättre att placera dem under mitten av skoldagen? De valbara timresurserna inom konst- och färdighetsämnen kan tillägnas gymnastik. På de valbara gymnastiklektionerna kan man prova på olika grenar och röra på sig tillsammans med den grupp som valt gymnastik. Lärmiljöer En skola där barnen är ivriga att lära sig skapas inte av mirakulösa utrymmen, platser eller redskap. I själva verket behövs inte ens skolans fysiska väggar för att eleverna ska känna glädje över att lära sig. Glädjen över att lära sig och kunskaperna kommer från eleverna själva. Från klassrummet ut i närmiljön Även om klassrummet är den traditionella lärmiljön i en skola kan undervisningen ordnas i många olika miljöer. Skolgården och närmiljön är utmärkta platser för inlärning. Man kan enkelt föreställa sig att lektionerna i miljö- och naturkunskap hålls i skolans närmiljö, men hur skulle det fungera att ha en lektion i modersmål 38 AKTIVARE LEKTIONER AKTIVARE LEKTIONER 39