1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas från andra källor. Mänskliga rättigheter i Förenta Staterna 2012 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Den amerikanska författningen ger ett omfattande skydd åt de mänskliga rättigheterna. En kombination av statliga institutioner, självständiga domstolar, enskilda organisationer och fria medier försvarar individens och olika gruppers rättigheter. Respekten för de mänskliga rättigheterna i USA är god. Flera av de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter har dock inte ratificerats av USA och inte mycket tyder på att så kommer att ske inom överskådlig tid. Till flera av de konventioner som har ratificerats har betydande reservationer gjorts. Dödsstraffet tillämpas federalt och i majoriteten av delstaterna. Både antalet dödsdomar och antalet avrättningar har minskat de senaste tio åren. Åtgärder i bekämpningen av terrorism innebär begränsningar av de medborgerliga fri- och rättigheterna, däribland fortsatt förvarshållande av individer utan åtal eller rättegång. Detta är föremål för en omfattande debatt. Guantanamolägret är fortfarande i bruk. En omdebatterad fråga rör rättssystemets behandling av den svarta befolkningen, som är överrepresenterad i landets fängelser och bland dödsdömda. Vissa minoritetsgrupper är också överrepresenterade bland arbetslösa och i låglöneyrken, samt har generellt sett sämre tillgång till sjukvård. Hälsovårdsreformens genomförande syftar bland annat till att fler ska omfattas av sjukförsäkring och till bättre sjukvård för en större andel av befolkningen.

2 2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Ratifikation av internationella avtal och konventioner kräver två tredjedelars majoritet i senaten. Många kongressledamöter är skeptiskt inställda till internationella avtal och konventioner med motiveringen att de riskerar att begränsa USA:s suveränitet och handlingsfrihet. USA har inte ratificerat alla centrala konventioner om de mänskliga rättigheterna och till de som har ratificerats har ofta betydande reservationer gjorts. USA hävdar att dess nationella lagstiftning ofta står i överensstämmelse med eller till och med ger bättre skydd än konventionsbestämmelserna, oavsett huruvida man är part till en konvention eller inte. Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), ratificerades USA reserverade sig då mot flera av konventionens centrala bestämmelser, exempelvis den som stadgar om konventionens företräde framför nationella lagar. USA menar att konstitutionen och andra amerikanska lagar garanterar alla människor lika behandling samt har ett utbrett skydd mot diskriminering. USA har inte godkänt enskild klagorätt under konventionen eller ratificerat tilläggsprotokollet om dödsstraffets avskaffande. USA lämnade in sin senaste periodiska rapport till konventionskommittén Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR), undertecknades 1977 men har ännu inte ratificerats av senaten. Lagstiftning beträffande denna typ av rättigheter möts i allmänhet med skepsis i USA, varför möjligheterna för en ratifikation får anses små. Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD), ratificerades USA gjorde i samband med ratifikationen ett antal reservationer, som bl.a. syftade till att undvika att det existerande amerikanska skyddet för yttrandeoch mötesfrihet inte skulle inskränkas, samt för att undvika reglering av privatlivet. USA lämnade sin senaste periodiska rapport till konventionskommittén 2007 och uppföljning av kommitténs rekommendationer Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW), undertecknades 1980 men har inte ratificerats av senaten. Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman and Degrading Treatment or Punishment (CAT), ratificerades 1994 med ett antal

3 3 reservationer, bland annat att USA:s konstitution skulle ha företräde framför konventionens bestämmelser. USA har inte godkänt enskild klagorätt under konventionen eller ratificerat tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr. USA skulle ha presenterat sin tredje periodiska rapport till Kommittén mot tortyr 2011, men det har ännu inte skett. Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Right of the Child (CRC), har undertecknats men inte ratificerats av senaten, där många anser att konventionens bestämmelser inkräktar på familjens helgd. De två tilläggsprotokollen om barn i väpnade konflikter respektive om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi, ratificerades 2002 med reservationer. USA inkom i januari 2010 med sina första periodiska rapporter rörande tilläggsprotokollen och uppföljning av kommitténs rekommendationer respektive påpekanden i november Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities, undertecknades av administrationen 2009, men har inte ratificerats av senaten. Senaten röstade om ratificering den 4 december, Förslaget föll med fem röster med motiveringen att en ratificering skulle ge staten för stort utrymme att styra över livsvillkoren för barn med funktionsnedsättning. Konventionen om påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of all Persons from Enforced Disappearances, har varken undertecknats eller ratificerats. Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees, har varken undertecknats eller ratificerats av USA. Enligt den amerikanska uppfattningen är den närmast skriven för europeiska förhållanden vid tiden efter andra världskriget. Däremot har USA anslutit sig till det tillhörande protokollet. Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, Rome Statute of the International Criminal Court (ICC), undertecknades av president Clinton 2000, men har inte behandlats i senaten. Bushadministrationen var tydlig i sitt motstånd mot domstolen och en ratificering av dess stadga. Obamaadministrationen har gett stöd till pågående fall i ICC, men har inte agerat specifikt för en ratifikation. Den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter undertecknades 1977 men har inte ratificerats av senaten, vilket bland annat beror på att den innehåller bestämmelser som står i strid med USA:s syn på abort och dödsstraffet.

4 FN:s särskilda rapportörer saknar en stående inbjudan till USA. Sedan 2010 har dock de särskilda rapportörerna för handel med barn, barnprostitution och barnpornografi, våld mot kvinnor och ursprungsbefolkning bjudits in. I november 2010 presenterade USA sin första rapport inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheters allmänna ländergranskningar, Universal Periodic Review. Rapporten tillkom i samarbete mellan administrationen och representanter för det civila samhället. Administrationen har uttalat stöd för rekommendationerna bland annat avseende medborgerliga rättigheter och diskriminering, avskaffande och utredning av tortyr, fängelseförhållanden, behandling av immigranter, sociala och ekonomiska rättigheter, människohandel och ratificering av vissa konventioner. Samtidigt har man avfärdat rekommendationen om avskaffande av dödsstraff. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Ofrivilliga försvinnanden, utomrättsliga avrättningar, politiska mord eller liknande förbrytelser kan inte anses förekomma i USA. USA:s metoder för att bekämpa terrorism är fortsatt föremål för debatt. Den amerikanska administrationen hävdar att operationen mot Usama bin Ladin i Pakistan i maj 2011 skedde i självförsvar som en del av den pågående väpnade konflikten mellan USA och al-qaida. Det förekommer också en stor debatt om lagligheten i att oskadliggöra misstänkta terrorister, inklusive amerikanska medborgare, utan rättsligt förfarande. Obamaadministrationen offentliggjorde under 2012 för första gången användningen av så kallade drönare och försvarade metoden som laglig, effektiv och precis. Direkt efter Barack Obamas tillträde som president undertecknade han ett antal exekutivorder rörande behandlingen av personer tillfångatagna i samband med väpnad konflikt eller kontraterrorismoperationer. Dessa innebär bland annat att personer som hålls under amerikansk kontroll ska behandlas humant och i enlighet med Genèvekonventionernas gemensamma artikel 3. Tortyr samt grym, omänsklig eller förnedrande behandling förbjuds uttryckligen. Exekutivorderna har inneburit en förbättring av rättsläget för hur tillfångatagna personer får behandlas av amerikansk personal. Samtidigt kvarstår kritiken mot förhållandena i Guantanamolägret, inklusive mot graden av isolering av fångar i vissa delar av lägret och fångar som hålls på obestämd tid. Administrationen har kritiserats för att överföra vissa fångar från Guantanamo till deras hemländer utan tillräckliga försäkringar om human behandling. 4

5 Senatens underrättelseutskott antog i december 2012 en rapport som baserades på en omfattande utredning om underrättelseorganet CIA:s (Central Intelligence Agency) metoder för tillfångatagande och förhör. Rapporten är inte offentlig, men utskottet har i uttalanden konstaterat att övergrepp mot fångar i amerikanskt förvar förekommit, samt att gränsdragningen mellan tillåten och otillåten behandling är vag. Kongressen kommer att föreslå rekommendationer till presidenten för att säkerställa en korrekt hantering. Organisationer som Amnesty International har uppmärksammat problem med polisbrutalitet i USA. Minoritetsgrupper rapporteras vara mer utsatta än befolkningen i stort. Justitiedepartementet har agerat för att tvinga enskilda polisdistrikt, där brutalt beteende förekommer, att genomföra reformer. Amerikansk kriminalvård är mer inriktad på bestraffning än behandling och har relativt höga straffsatser. USA har högre andel fångar i förhållande till sin befolkning än något annat land i världen. I början av 2012 satt 2,3 miljoner personer i federala, statliga och lokala fängelser. Överbefolkade fängelser med bristfällig vård är ett utbrett problem, liksom övergrepp bland fångar. Rättsystemets behandling av minoritetsgrupper är en uppmärksammad fråga. Minoriteter, särskilt den svarta befolkningen, är överrepresenterade i landets fängelser. Antalet svarta män som fängslas är nästan sju gånger högre än vita män och nästan två gånger högre än män med latinamerikansk bakgrund. I februari 2012 satt drygt sju procent av USA:s svarta män mellan 30 och 34 år i fängelse. Nästan tre gånger så många svarta kvinnor som vita kvinnor satt i amerikanska fängelser i början av Åtgärder som den så kallade Fair Sentencing Act från 2010 syftar till att minska skillnaderna genom likvärdiga straffskalor för vissa narkotikabrott som tidigare lett till diskriminerande påföljder. FN:s kommitté mot tortyr och organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch har kritiserat förhållandena vid högsäkerhetsfängelser. Invändningarna har bl.a. gällt bristen på insyn, påstådda övergrepp, samt omfattande isolering av fångar och den negativa effekt det kan ha på fångarnas mentala hälsa. Till följd av uppmärksamheten har vissa fängelser förändrat sina rutiner, till exempel vad gäller bruket av elpistoler Dödsstraff Dödsstraffet återinfördes i USA 1976 och finns för närvarande i 32 av 50 delstater. Federala avrättningar är också tillåtna, samt avrättning efter dom i militärdomstol. Den senaste federala avrättningen ägde rum 2003 och för närvarande väntar 58 personer på federal avrättning. Det totala antalet dödsdömda, federalt och delstatligt, är 3125 personer enligt National Association

6 for the Advancement of Colored People (NAACP). Fem personer väntar för närvarande på militär avrättning. Dock har ingen militär avrättning ägt rum sedan Senast i augusti 2012 fick en marinsoldat sitt dödsstraff omvandlat till livstids fängelse. Den vanligaste avrättningsmetoden är giftinjektion. Väntetiderna är ofta långa. I Oklahoma avrättades under 2012 en man 36 år efter sin dödsstraffsdom. Dödsstraff föreskrivs för olika brott i olika delstater. Enligt Högsta domstolens beslut i fallet Kennedy v. Louisiana är dödsstraff oproportionerligt i andra fall än brott mot staten (exempelvis förräderi) samt brott med dödlig utgång för offret. Både antalet dödsdomar och antalet avrättningar har minskat under 2000-talet. Under 2012 avrättades 43 personer. Fyra delstater (Texas, Oklahoma, Arizona och Mississippi) stod för 75 procent av alla avrättningar. Texas är den delstat som med bred marginal oftast tillämpat dödsstraffet sedan Antalet dödsdomar höll sig på historiskt låg nivå 2012 (78 stycken). Av de 33 delstater med dödstraff i straffskalan har sju inte utfört någon avrättning på över ett decennium. I november 2011 verkställde Idaho sin första avrättning på 17 år och ännu en Fem delstater har sedan 2007 avskaffat dödsstraffet, senast Illinois 2011 och Connecticut 2012 och Maryland Kalifornien röstade i november 2012 för att behålla dödsstraffet, vilket stöddes av 52 procent. Svarta utgör 13 procent av USA:s befolkning och 35 procent av de som avrättats sedan Av de som väntar på avrättning är 42 procent svarta. Amerikanska advokatsamfundet har gjort studier som indikerar att svarta löper större risk att dömas till döden än personer från andra grupper som begår motsvarande brott. Amnesty International har lagt fram en studie som visar att risken att dömas till döden är större i mål där offret är vit. FN:s kommitté om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering uttryckte 2008 oro över vad man såg som en ihållande trend och betydande skillnader i hur dödsstraff utdöms beroende på hudfärg. Sedan 1976 har 22 personer avrättats för brott som har begåtts av minderåriga. År 2005 beslutade Högsta domstolen i målet Roper v. Simmons att dödstraff för ungdomsbrottslingar strider mot den amerikanska konstitutionen. Avrättning av minderåriga är inte längre tillåtet i USA. År 2002 beslutade Högsta domstolen i målet Atkins v. Virginia att avrättning av förståndshandikappade strider mot konstitutionens förbud mot grymma och ovanliga bestraffningar. Flera utomstående aktörer bland andra EU uppvaktade domstolen i ärendet. Definitionsfrågan om vem som är förståndshandikappad behandlades inte av domstolen, varför frågan avgörs på delstatsnivå. Detta har lett till olika regleringar och standarder i olika delstater, 6

7 7 vilket i sin tur anses ha inneburit olikheter i hur delstaterna tillämpar dödsstraffet rörande personer som kan anses vara förståndshandikappade. Högsta domstolen beslutade 1986 i fallet Ford v. Wainwright att det konstitutionella förbudet mot grymma och ovanliga avrättningar omfattar personer som är psykiskt sjuka. Domen bekräftades 2007 i fallet Panetti v. Quarterman. EU har uppvaktat amerikanska myndigheter i fallet. Enligt National Mental Health Organization tros mellan fem och tio procent av de dödsdömda ha psykiska störningar. I en Gallupmätning från november 2011 var 61 procent av befolkningen positiv till dödsstraffet, förutsatt att den dömde gjort sig skyldig till mord. Stödet har sjunkit sedan början av 1990-talet, då det låg runt 80 procent. Det amerikanska stödet för dödsstraffet anses likväl vara solitt, och det blir troligen kvar under överskådlig tid. Debatten handlar främst om att uppnå tydligare kriterier för när och hur dödsstraff utdöms, hur straffet ska verkställas, samt om kostnaderna för dödsstraffet. Fallet Troy Davis, Georgia, uppmärksammade dödstraffet på ett sätt som sällan sker i USA. Davis dömdes för mord Åtalet vilade i princip helt på ögonvittnesutsagor i avsaknad av fysiska bevis. Flera av vittnena tog tillbaka sina vittnesmål efter rättegången. Fallet belyste framför allt den vikt det amerikanska rättsystemet tillskriver ögonvittnesutsagor. Efter många juridiska turer, inklusive ett ovanligt beslut av Högsta domstolen att återförvisa fallet för omprövning i delstatsdomstolarna, avrättades Davis i september USA röstade emot den FN-resolution om avskaffande av dödsstraffet som antogs av FN:s generalförsamling i november Rätten till frihet och personlig säkerhet Respekten för rätten till frihet och personlig säkerhet är överlag god i USA. De kontroversiella frågor som kopplas till dessa rättigheter har anknytning till åtgärder som vidtagits efter terroristattentaten mot USA den 11 september Vid sitt tillträde 2009 agerade president Obama i flera av de omtvistade frågorna bland annat avseende stängning av Guantanamolägret och avbrytande av militärkommissioner. Resultaten är blandade. Guantanamolägret är fortfarande i drift. Samtliga fångars status har genomlysts och delats upp i olika kategorier. I december 2012 fanns 169 fångar kvar på Guantanamo en minskning med ett 70-tal fångar sedan Obamas tillträde. Kongressen har blockerat överförande av Guantanamofångar till det amerikanska fastlandet. Administrationen har återfört vissa fångar till sina hemländer. Andra befinner sig fortfarande på Guantanamo trots att de inte anses utgöra någon fara och utan att åtal planeras, eftersom human behandling i hemländerna inte kan säkerställas. Ytterligare andra fångar har förts till tredje land.

8 8 För vissa Guantanamofångar planeras åtal. Hittills har åtta rättegångar mot Guantanamofångar avslutats, sju i militärkommission och en i federal domstol. I maj 2012 inleddes rättegångar mot sex Guantanamofångar i militärkommission. En konsekvens av att fångar inte kan överföras till amerikanska fastlandet är att de prövas i militärkommission snarare än federal domstol. Militärkommissioner i sig strider inte mot folkrätten, men rättssäkerheten i det system som skapades strax efter den 11 september 2001 har kritiserats hårt från flera håll och delar av systemet har underkänts av Högsta domstolen. Detta har lett till ändrade regler för kommissionerna, senast genom 2010 års förändringar av Military Commissions Act, vilken innebär att erkännanden som framtvingats under tortyr inte får användas som bevis. Human Rights Watch och Amnesty International har kritiserat militärkommissionerna för att inte leva upp till internationell standard för en rättvis rättegång. I december 2011 undertecknade president Obama en ny antiterrorlag inom National Defense Authorization Act. Den omtvistade lagen bekräftade myndigheternas rätt till indefinite detention vid misstanke om terroristbrott, vilket innebär att personer kan hållas fängslade på obestämd tid utan åtal eller rättegång. Huruvida detta även omfattar amerikanska medborgare är en kontroversiell fråga. Obamaadministrationen har hävdat att man inte kommer att godkänna obegränsat frihetsberövande av amerikaner utan rättegång och att tolkningen av lagen kommer att göras i överensstämmelse med den amerikanska konstitutionen och internationell lagstiftning. Flera domstolsbeslut, inklusive från Högsta domstolen, har inneburit förbättrade men inte fullständiga möjligheter för Guantanamofångar att i domstol få lagligheten av sitt förvarstagande prövat, så kallad habeas corpus-talan. Både förnekandet av habeas corpus-rätt och användandet av indefinite detention, har mötts av massiv kritik för bristande samstämmighet med amerikansk rättstradition, den amerikanska konstitutionen och internationella åtaganden. Rörelsefriheten för amerikanska medborgare är god. Administrationen har sedan 2009 infört omfattande lättnader för reserestriktionerna till Kuba. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Federala och delstatliga domstolar är självständiga i förhållande till den exekutiva makten. Presidenten nominerar domare till Högsta domstolen och federala distriktsdomstolar, vilket ger viss politisk färg åt kandidaterna. För att garantera domarnas oberoende är utnämningarna på livstid. Utnämningar till Högsta domstolen, liksom till alla federala domstolar på lägre nivå, ska bekräftas av senaten respektive dess motsvarigheter på delstatsnivå. Det

9 9 amerikanska domstolsväsendet har flera instanser för överklagan. Advokatkåren är självständig i förhållande till myndigheterna. Det finns inga tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Skillnaderna är större mellan befolkningsgrupper. För dem som inte har råd med advokat, finns möjlighet att få ett offentligt biträde. Standarden på dessa varierar. I USA bestäms straffbarhetsåldern på delstatlig nivå; bara 13 stater har en fastslagen straffbarhetsålder vilken varierar mellan sex och tolv år. De flesta stater tillämpar dock common law, vilket innebär att barn upp till sju års ålder aldrig kan hållas ansvariga för sina kriminella handlingar. Detta gäller även för barn mellan 7 och 14 år, dock med undantaget att de kan hållas ansvariga om de anses ha haft tillräcklig insikt av de moraliska konsekvenserna av sina gärningar. Många gärningsmän under 18 år döms i juvenile courts istället för i vanliga domstolar, men stora skillnader finns mellan delstaterna. År 2011 avtjänade över ungdomsbrottslingar (under 18 år då brottet begicks) livstidsstraff utan möjlighet till villkorlig frigivning. USA var fram till juni 2012 det enda landet i världen som tillämpade detta. Då beslutade Högsta domstolen i fallet Miller v. Alabama att livstidsstraff utan villkorlig frigivning för ungdomsbrottslingar var grundlagsstridigt. Huruvida domen skall tillämpas retroaktivt eller ej samt vilken påverkan den har för de ungdomar som idag sitter i fängelse på livstid utan villkorlig frigivning är i dagsläget oklart. Militärdomstolar förekommer i USA för militärer som brutit mot Uniform Code of Military Justice. Rättegång i militärdomstol väntar bland annat två amerikanska marinkårssoldater som skändat afghanska krigsfångar. 7. Straffrihet Det amerikanska rättssystemet är väl utvecklat och straffrihet anses inte förekomma. Den kritik som förekommer avseende metoder för terrorismbekämpning rör delvis oklarheter i regelverket. Amerikanska domstolar har befogenhet att döma över vissa brott begångna i utlandet, oavsett förövarens nationalitet. År 2009 dömde en domstol i Florida Chuckie Taylor, son till Liberias tidigare president Charles Taylor, till 97 års fängelse för bl.a. tortyrbrott begångna i Liberia. I augusti 2012 dömdes i ett civilrättsligt mål i Virginia den före detta somaliske premiärministern Mohamed Ali Samatar att betala 21 miljoner dollar i skadestånd till ett antal somalier som kompensation för bland annat tortyrbrott och krigsbrott begångna i Somalia. Samatar hävdade immunitet, vilket avslogs av Högsta domstolen 2010.

10 USA:s arbete mot straffrihet för kränkningar av mänskliga rättigheter och krigsförbrytelser har stärkts, bland annat genom ökade medel till den federala polisen FBI samt förstärkning av kompetensen på justitiedepartementet. 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på nätet Yttrande-, press- och informationsfriheten är av stor vikt i USA och utgör grundläggande frågor i samhällsdebatten. Den amerikanska yttrande- och mediefriheten är väl förankrad i den amerikanska konstitutionens första tillägg samt delstatliga författningar. Media är oberoende och censur förkommer inte. USA är en kraftfull förespråkare för ett fritt internet där alla har lika tillgång till kunskap och idéer, och ser frihet på internet som en universell rättighet baserad på internationella åtaganden såsom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Tillgången till internet är fri och utbredd, även om USA ligger efter andra industrialiserade länder i utbredningen av bredband. De senaste åren har viss reglering av nätet såväl som frågor kring övervakning och privatlivets helgd inneburit utmaningar. Under året drogs två lagförslag om bekämpande av piratverksamhet, som kunde innebära begränsningar av nätfriheten, tillbaka efter stora protester. I takt med den ökade användningen av sociala medier, sker som i många andra länder viss övervakning av sociala nätverk och mikrobloggar av myndigheterna i brottsbekämpningssyfte och för att förebygga terroristangrepp. 9. Mötes- och föreningsfrihet Mötes- och föreningsfrihet råder, inklusive rätten att ansluta sig till politiska och fackliga organisationer eller religiösa samfund. Arbetsgivarens oinskränkta rätt att anställa och avskeda personal innebär dock att anslutning till fackförening i vissa fall motarbetas av arbetsgivarna. I skydd av yttrande- och föreningsfriheten tillåts även rasistiska och statsfientliga organisationer. 10. Religions- och övertygelsefrihet Religions- och övertygelsefrihet råder och skyddas av första tillägget i konstitutionen. USA saknar statsreligion och många olika religioner finns representerade i landet. Hälsovårdsreformen fastställer att arbetsgivare måste erbjuda sina anställda preventivmedel inom sin sjukförsäkring. Detta är en omdebatterad fråga bland religiösa grupper i USA. Religiöst anknutna universitet, sjukhus och institutioner är undantagna från tillhandahållandet (preventivmedel ska istället betalas ut direkt från försäkringsbolaget), men kritikerna hävdar att lagen inskränker religionsfriheten. 10

11 De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna USA är en federation bestående av 50 delstater. Den amerikanska konstitutionen föreskriver en maktfördelning mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten. Detta uppnås genom ett omfattande system av ömsesidiga kontroll- och balansmekanismer. De federala myndigheterna ska enligt konstitutionen ansvara för utrikes-, försvars- och penningpolitiken. Delstaterna ansvarar själva för övriga frågor. Även delstaternas styrelseorgan är föremål för en maktfördelning och har liknande ömsesidiga kontrollmekanismer. Politisk pluralism med flerpartisystem, i praktiken tvåpartisystem, råder i USA. Den amerikanska demokratin baseras på personval, men inrikespolitiken präglas även av de två stora konkurrerande politiska partierna, demokraterna och republikanerna. Nästan samtliga kandidater till USA:s många valbara ämbeten tillhör något av de två partierna. President väljs vart fjärde år. Val till representanthuset och en tredjedel av senaten, så kallade mellanårsval, äger rum vartannat år. Valdeltagandet i presidentvalet 2012 var 57,5 procent, vilket innebar en minskning med 6,5 procent från Kvinnorna spelade en avgörande roll för valresultatet. De stod för 53 procent av valdeltagandet och 55 procent röstade på president Obama. Könsgapet mellan män och kvinnors stöd för presidentkandidaterna var större än i de flesta val sedan 1980, bland såväl svarta, latinamerikaner som vita. Det finns inga formella skillnader mellan mäns och kvinnors valbarhet. I den valda kongressen som tillträder i januari 2013 kommer drygt 18 procent att vara kvinnor, 98 av totalt 535 ledamöter, vilket är den högsta andelen någonsin. I den amerikanska regeringen är fyra av 15 ministrar kvinnor. Ett stort antal delstater har olika restriktioner vad gäller dömda personers rätt att rösta. Restriktionerna sträcker sig från temporärt indragen rösträtt under den tid man sitter fängslad, till permanent förlust av rösträtten även efter avtjänat straff. Medborgare i alla delstater har rösträtt i kongressvalet. Detta innebär bland annat att invånarna i huvudstadsdistriktet District of Columbia, som inte är en delstat, saknar sådan rösträtt. Frågan är omdebatterad och har bland annat lett till uppmaningar från OSSE:s valmission vid 2012 års val att se över systemet så att alla amerikanska medborgare ges rösträtt i kongressvalet. OSSE:s valmission noterade även restriktioner för bland annat väljarregistrering.

12 12 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Diskriminering på grund av kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt är förbjuden i USA. Vissa av minoritetsgrupperna, såsom svarta och personer med latinamerikansk bakgrund, är dock överrepresenterade inom låglöneyrken. Arbetsrätten regleras bl.a. genom Equal Pay Act från 1963 och Civil Rights Act från US Equal Employment Opportunity Commission har till uppgift att se till att dessa lagar följs. Tvångsarbete anses inte förekomma. Skyddet av privat egendom är starkt. Arbetstiden är reglerad till 40 timmars arbetsvecka med en lagstadgad rätt till femtioprocentigt lönetillägg för övertid. Den federala minimilönen är för närvarande 7,25 USD per timme. Köpkraftsjusterat har dock minimilönen sjunkit de senaste 30 åren. Bestämmelser om minimilön, övertidsersättning och ungdomsanställningar regleras i Fair Labor Standards Act från 1938 och Fair Minimum Wage Act från Hushållsarbetare, som i stor utsträckning utgörs av svarta kvinnor och av kvinnor med utländsk härkomst, täcks inte av Fair Labor Standards Act. I juni 2012 röstade kongressen mot att denna grupp skulle omfattas av lagen. I november 2012 var den officiella arbetslöshetssiffran 7,7 procent, men arbetslösheten är betydligt högre i vissa minoritetsgrupper och regioner. Arbetslösheten var nästan dubbelt så hög bland svarta (13,2 procent) som bland vita (6,8 procent) samma tidsperiod. Fackföreningar har lagstadgad rätt att verka. Avsaknaden av lagstadgad anställningstrygghet gör det dock möjligt för arbetsgivaren att avskeda fackföreningsorganisatörer, vilket är en av faktorerna som bidrar till den låga organisationsgraden som 2011 var 11,8 procent (6,9 procent inom den privata sektorn och 37 procent inom den offentliga). USA har inte ratificerat ILOkonventionerna nummer 87 och 98 om organisations- och förhandlingsrätt. Strejkrätten är beskuren genom en lagstadgad rätt för arbetsgivaren att anställa ersättningsarbetskraft under strejk. Flera delstater införde 2011 restriktioner mot arbetares rätt att förhandla kollektivt. Med hänvisning till uppdelningen i federal respektive delstatlig lagstiftning har USA hävdat vissa svårigheter att ratificera ILO:s konventioner. Av de åtta så kallade Core Labour Standards har USA endast ratificerat två av dem: förbudet mot de värsta formerna av barnarbete (konvention nummer 182) samt förbudet mot tvångsarbete (konvention nummer 105). USA rapporterade till ILO för båda konventionerna 2009.

13 Ingen lagstadgad ledighet med betalning för t.ex. semester eller sjukdom existerar i USA. Ledighet beslutas av arbetsgivaren eller genom kollektivavtal. Föräldraförsäkringen regleras på federal nivå genom Family and Medical Leave Act från Lagen täcker alla offentligt anställda samt personer på företag med minst 50 anställda. I samband med barnafödsel eller vård av sjuk familjemedlem ger den rätt till maximalt tolv veckors obetald ledighet för såväl kvinnor som män. De federala barnarbetesbestämmelserna i Fair Labor Standards Act ska se till att det arbete som unga människor utför är säkert och inte äventyrar deras hälsa, välmående och utbildningsmöjligheter. Enligt Human Rights Watch arbetar hundratusentals barn främst latinamerikanska inom det amerikanska jordbruket. De saknar det rättliga skydd som tillkommer andra arbetande barn enligt Fair Labour Standards Act, då lagen särskilt undantar barnarbete inom jordbruket beträffande arbetstid och minimiålder. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Amerikansk hälso- och sjukvård håller överlag hög standard. Hälso- och sjukvården bedrivs huvudsakligen i privat regi. Av USA:s 315 miljoner invånare saknar ca 50 miljoner sjukförsäkring, många under 18 år. Majoriteten av USA:s befolkning upp till 65 år erhåller sjukförsäkringar genom sina arbetsgivare. Pensionärer och funktionsnedsatta omfattas av Medicare, vilken är en federalt finansierad sjukförsäkring som 2011 gällde för 48,5 miljoner amerikaner. Personer i de lägsta inkomstklasserna omfattas av Medicaid. Den är både federalt och delstatligt finansierad och omfattade ,5 miljoner amerikaner. För familjer med låg inkomst men för hög för att omfattas av Medicaid finns ett delstatligt försäkringsprogram som inbegriper knappt åtta miljoner barn. USA:s uppskattningsvis tio miljoner illegala invandrare har i regel ingen sjukförsäkring. Kostnaderna för USA:s hälso- och sjukvård uppgår till 19 procent av de totala offentliga utgifterna och har de senaste åren ökat avsevärt. USA lägger mest pengar i världen på sjukvård efter Östtimor. Läkemedelskostnader i USA är procent högre än i andra västländer. Skulder orsakade av sjukdom är den vanligaste orsaken till personlig konkurs i USA. Obamaadministrationens hälso- och sjukvårdsreform har varit en av de senaste årens största inrikespolitiska frågor. Under debatten om reformförslaget konstaterade administrationen bland annat att låginkomsttagare och minoritetsgrupper hade sämre tillgång till sjukvård och behandlingsmöjligheter och var också sjuka i högre grad än andra delar av befolkningen. Affordable Care 13

14 Act, också kallad Obamacare, antogs av kongressen i mars 2010, och trädde i kraft i september samma år. Lagen har till syfte att fler amerikaner än tidigare ska omfattas av sjukförsäkring, framförallt fler barn, förbättra tillgången till och kvalitén på sjukvård samt bromsa de skenande sjukvårdskostnaderna. Ingen skillnad får göras mellan försäkrade och oförsäkrade vad gäller rätten till akutsjukvård och förlossningsvård. Administrationens mål är att ca 30 miljoner amerikaner som tidigare saknat sjukförsäkring ska försäkras genom den nya lagen. Det beräknas dröja till 2014 innan hela reformen fått genomslag. Reformen har kritiserats hårt från republikanskt håll och cirka 48 procent av amerikanerna är emot den. En av de mest kontroversiella frågorna har rört lagens föreskrift att individer ska tvingas köpa en sjukförsäkring. Högsta domstolen fastställde i juni 2012 att det var förenligt med konstitutionen att bötfälla personer som inte köper en sjukförsäkring. Det är emellertid fortsatt oklart hur delstaterna kommer att hantera lagens stipulerade utökning av Medicaid då domstolen beslutade att den federala regeringen inte kan tvinga delstaterna till detta. 14. Rätten till utbildning Den grundläggande utbildningen på nio år är obligatorisk för alla barn i åldrarna sex till 15 år. Därefter finns möjlighet till tre års gymnasieutbildning. När det gäller val av skola finns det både offentliga som är avgiftsfria och privata som är avgiftsbelagda. Det privata skolsystemet håller generellt sett högre kvalitet än det offentliga. Det förekommer inga skillnader mellan flickors och pojkars rätt till utbildning eller mellan olika befolkningsgrupper, men tillgången till god utbildning varierar kraftigt Även ifråga om högre utbildning finns det både offentliga och privata alternativ. Avgifterna är höga för de mest prestigefyllda universiteten. Dock finns möjligheten att söka stipendium så att studenter från alla samhällsklasser kan beredas plats. Utbildningssektorns andel av de totala offentliga utgifterna uppgår till 13 procent. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard De allmänna livsvillkoren för majoriteten amerikaner är goda. USA:s BNP per capita är betydligt högre än Sveriges. USA placerar sig på tredje plats i världen i FN:s Human Development Index för 2012 under kategorin very high human development. Inkomstskillnaderna har ökat de senaste åren och är större än i andra industriländer. År 2011 uppgavs 46,1 miljoner amerikaner ligga under fattigdomsstrecket. Livslängden skiljer sig markant mellan olika områden och befolkningsgrupper beroende på den socioekonomiska situationen. 14

15 Det sociala skyddsnätet är generellt svagt för personer som förlorar bostad eller arbete. Utmätningarna av bostäder som följde på den ekonomiska krisen 2008 har bidragit till den ökade graden av hemlösa personer i USA. SÄRSKILDA KOMMENTARER AVSEENDE GRUPPER SOM OFTA RISKERAR DISKRIMINERING RÖRANDE DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Kvinnors politiska, ekonomiska och sociala ställning i USA har successivt stärkts under de senaste årtiondena. Andelen kvinnor i näringslivet, på höga offentliga poster och i den akademiska världen har också ökat, men är fortfarande förhållandevis låg. Kvinnorna utgör 47 procent av USA:s totala arbetskraft och drygt 59 procent av kvinnorna över 16 år förvärvsarbetar eller är arbetssökande. 73 procent av dem har heltidsarbete. Kvinnorna spelade en avgörande roll i presidentvalet Ekonomi och jobb stod högst på kvinnornas agenda, men frågor om kvinnors hälsa, abort och familjeplanering hade också betydelse. Löneklyftan mellan män och kvinnor minskar långsamt. År 2010 tjänade en kvinna i genomsnitt 80 procent av mannens lön. Denna löneskillnad är mer omfattande när man betraktar kön och hudfärg tillsammans. Svarta kvinnor tjänar till exempel endast 64 procent och latinamerikanska 56 procent av vad vita män tjänar. Equal Pay Act från 1963 föreskriver lika lön för män och kvinnor för lika arbete. Lilly Ledbetter Fair Pay Act från 2009 har gjort det lättare att påvisa lönediskriminering och stämma arbetsgivaren. Den av Obamaadministrationen stöttade Paycheck Fairness Act, en uppdatering och förstärkning av Eqal Pay Act med syfte att tackla inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor, har dock avslagits två gånger av kongressen, senast i juni USA saknar lagstadgad betald föräldraledighet. Family and Medical Leave Act ger rätt till tolv veckors obetald ledighet om arbetstagaren arbetat på arbetsplatsen i minst tolv månader och det finns minst 50 anställda i företaget. Diskriminering på arbetsmarknaden på grund av graviditet har enligt Human Rights Watch ökat under senare år. År 2009 bildade president Obama White House Council on Women and Girls, vars syfte är att tillförsäkra amerikanska kvinnor och flickor en rättvis behandling av alla offentliga myndigheter. I rättsfallet Roe v. Wade från 1973 beslutade Högsta domstolen att abort är en konstitutionell rättighet i USA. Rätten till abort är dock fortfarande mycket 15

16 omdebatterad. I flera delstater råder i praktiken omfattande restriktioner i aborträtten. Abortfrågan hade stort utrymme i valet 2012 och ytterligheterna i debatten visade på djupa klyftor i det amerikanska samhället. Administrationen arbetar aktivt med frågan om människohandel. Trafficking Victims Protection Reauthorization Act syftar till att bekämpa handel med kvinnor och barn. Trafficking Victims Protection Act förbjuder människohandel, smuggling och exploatering av kvinnor och barn. Den ekonomiska krisen har bidragit till en ökning av handeln med människor till och inom USA. Violence Against Women Act (VAWA) från 1994 fokuserar på utredning och åtal i ärenden som rör våld mot kvinnor. Förlängningen av lagstiftningen stötte 2012 på hårt motstånd från republikaner i kongressen som motsatte sig en utvidgning till att omfatta samkönade par samt att tillåta utsatta illegala invandrarkvinnor att söka temporärt visum. 17. Barnets rättigheter Barnets rättigheter respekteras i de flesta avseenden och garanteras bland annat i National Child Protection Act från 1993, med tillägg gjorda genom Crime Control Act från Noteras kan dock att USA inte ratificerat konventionen om barnets rättigheter. Enligt federal lag är rekryteringsåldern till väpnade styrkor 18 år eller 17 år med föräldrarnas samtycke. Lagstiftning finns för att skydda barn mot övergrepp. Protect Act föreskriver långa fängelsestraff för bortförande av respektive sexuella övergrepp mot barn, inklusive livstids fängelse för återfallsförbrytare. Inom ramen för kampen mot människohandel uppmärksammas barnets situation särskilt. Barn under 18 år kan sedan 2012 inte dömas till döden eller till livstids fängelse utan möjlighet till frigivning. Barnaga i hemmet är tillåtet i alla USA:s delstater. I 19 delstater är även skolaga tillåtet Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Ingen av statsmakten sanktionerad diskriminering förekommer. Minoriteters och ursprungsbefolkningars rättigheter är väl skyddade i lag. Det hindrar dock inte att flera minoritetsgrupper har en sämre situation än amerikanen i gemen. Särskilt omdebatterad är frågan om rättsystemets behandling av den svarta befolkningen.

17 17 Vissa minoritetsgrupper är också överrepresenterade bland arbetslösa och i låglöneyrken, samt har sämre tillgång till sjukvård. FN:s kommitté om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering har kommit med en rad rekommendationer på området. För att främja dessa gruppers ekonomiska och sociala framsteg förekommer i vissa fall positiv särbehandling, affirmative action, på offentliga arbetsplatser, vid intagning till offentliga universitet samt vid offentlig upphandling. Tillvägagångssättet är omdebatterat. I oktober 2012 tog Högsta Domstolen upp målet Fisher v University of Texas om positiv särbehandling för svarta och latinamerikaner på universitet. Domslutet kan komma att påverka förfarandet. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Respekten för homo-, bi- och transpersoners (hbt) rättigheter är i stort sett god i USA. Staten är skyldig att utan åtskillnad tillförsäkra hbt-personer åtnjutande av de mänskliga rättigheterna på samma villkor som alla andra individer. hbtpersoners situation har under senare år fått ökad uppmärksamhet och flera mänskliga rättighetsgrupper verkar för att förbättra det juridiska skyddet för dem. Bland annat har lagstiftning antagits om hatbrott, vilken syftar till att göra våldsbrott på grund av hudfärg, kön eller sexuell läggning till federala brott. Högsta domstolen stadgade 2003 i fallet Lawrence v. Texas att det stred mot konstitutionen att kriminalisera sexuella handlingar mellan samtyckande myndiga personer av samma kön. Inom arbetslivet finns det fortfarande brister beträffande hbt-personers rättigheter. Federal lagstiftning som uttryckligen förbjuder en arbetsgivare att avskeda en arbetstagare på grund av sexuell läggning saknas och diskriminering av hbt-personer förekommer. Ett lagförslag som skyddar hbt-personers rättigheter, Employment Non-Discrimination Act, har sedan 1994 lagts fram årligen i kongressen utan att antas. Målet är att genom denna lag skydda anställda från diskriminering på grund av könsidentitet eller sexuell läggning. Endast 21 delstater har lagar som förbjuder diskriminering baserat på sexuell läggning och endast 16 delstater motsvarande lagstiftning för könsidentitet I december 2010 antogs en lag om avskaffande av principen don t ask don t tell som innebar att homosexuella personer inom det amerikanska försvaret inte öppet kunde visa sin sexuella läggning utan att riskera avsked. I september 2011 hävdes principen officiellt. Rätten till samkönade äktenskap bestäms på delstatlig nivå, liksom rätten att adoptera. I november 2012 hölls folkomröstningar i fyra delstater om samkönade äktenskap och godkändes i tre. Samkönade äktenskap är förbjudna i 39 delstater. The Defense of Marriage Act (DOMA) från 1996 definierar

18 äktenskap som en rättslig union mellan en man och en kvinna. Denna innebär att ingen delstat behöver godkänna samkönade äktenskap samt kan vägra att erkänna samkönade äktenskap som ingåtts i andra delstater. President Obama blev 2012 den första amerikanska presidenten att uttrycka stöd för samkönade äktenskap. Administrationen klargjorde 2011 att man betraktar DOMA som konstitutionsvidrig och inte längre kommer att försvara lagstiftningen. Högsta domstolen beslöt i december 2012 att ta upp flera mål som rör samkönade äktenskap. Den första frågan berör huruvida DOMA är grundlagsenlig och behandlar huruvida den federala regeringen i delstater som erkänner samkönade äktenskap kan vägra paren federala förmåner som är tillgängliga för andra gifta par. Den andra frågan handlar om huruvida lagstiftning i Kalifornien som förhindrar samkönade äktenskap, är förenlig med grundlagen. Domsluten kan komma att få stor påverkan på hbt-personers möjligheter till äktenskap och rätt till konstitutionellt skydd mot diskriminering. 20. Flyktingars rättigheter USA har inte anslutit sig till 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning. USA är ett utpräglat immigrationsland. Under 2011 fick personer flyktingstatus, personer asyl och 1,1 miljoner personer permanent uppehållstillstånd i USA. Varje år håller de amerikanska immigrationsmyndigheterna hundratusentals immigranter i förvar ibland i åratal, medan deras fall prövas av immigrationsdomstolar. Enligt UNHCR har det blivit lättare att avvisa flyktingar på terrorismrelaterade grunder. Ett stort antal invandrare, troligen över tio miljoner, befinner sig illegalt i USA. Personernas legala status samt frågan om vilka rättigheter och samhällsservice de kan erhålla är föremål för en livlig debatt, inte minst i kongressen. Demokraterna framlade 2011 på nytt den så kallade DREAM Act (Development, Relief, and Education for Alien Minors) för kongressen. Lagförslaget syftar till att ge villkorat permanent uppehållstillstånd till personer med gymnasieexamen som anlänt till USA före 16 års ålder och som har befunnit sig i landet de senaste fem åren. Lagstiftningen har inte godkänts på federal nivå, men olika versioner finns på delstatlig nivå. President Obama tillkännagav i juni 2012 att administrationen kommer att stoppa avvisningar av unga papperslösa invandrare som uppfyller vissa av kriterierna i DREAM act. De flesta personer som kommit till USA på laglig väg omfattas dock inte av initiativet. 18

19 Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning får skydd mot diskriminering på arbetsmarknaden genom Americans with Disability Act (ADA) med tillägg genom ADA Amendments från ADA ger skydd åt funktionshindrade beträffande deras medborgerliga rättigheter på ett liknande sätt som finns i Civil Rights Act för färg, kön, ursprung, ålder och religion. Lagen föreskriver samma rättigheter för funktionshindrade som finns för andra medborgare vad gäller allmänna bostäder, arbetsmarknad, transport etc. Skillnader kvarstår dock mellan situationen för funktionshindrade respektive icke funktionshindrade. Arbetslösheten är högre för funktionshindrade. Personer med funktionsnedsättning har också i genomsnitt kortare utbildning och lägre årsinkomst. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, har undertecknats av administrationen, men inte ratificerats av senaten. Administrationen framlade i juni 2012 ett omfattande lagstiftningspaket för senatens godkännande. Senaten röstade mot en ratificering i december ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns i USA ett stort antal mänskliga rättighetsorganisationer. Dessa verkar helt fritt och har inverkan på opinionsbildningen i landet. Bland de större och mer välkända kan särskilt nämnas Freedom House, American Civil Liberties Union, Amnesty International, och Human Rights Watch. En koalition av enskilda organisationer, National Coalition to Abolish the Death Penalty, arbetar för att avskaffa dödsstraffet. Organisationen Human Rights First följer särskilt rättssäkerhetssituationen efter terroristattentaten den 11 september National Organization for Women är en av de största kvinnorättsorganisationerna i USA. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Flera av FN:s särskilda rapportörer har besökt USA de senaste åren. OSSE genomför valmissioner till nationella val i USA, senast under presidentvalet EU protesterar fortlöpande mot dödsstraffet generellt liksom i principiellt viktiga fall, framför allt där ungdomar, förståndshandikappade eller psykiskt sjuka riskerar att dömas till döden. EU:s agerande tar olika former beroende på det aktuella fallet, men oftast sker det genom brev, uppvaktning, offentligt uttalande eller domstolsinlaga i pågående rättsprocess. Efterlevnaden av

20 folkrätten inklusive mänskliga rättigheter vid terrorismbekämpning har diskuterats mellan EU och USA de senaste åren. EU och USA har en löpande konsultation om mänskliga rättigheter och möten sker minst en gång i halvåret. Sverige har också en löpande dialog om MR-frågor med USA. 20