1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 1 ( ) Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i USA 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Den amerikanska författningen ger ett omfattande skydd åt de mänskliga rättigheterna (MR). En kombination av statliga institutioner, självständiga domstolar, enskilda organisationer och fria medier försvarar individens och olika minoriteters rättigheter. USA ser sig självt som ett föregångsland i dessa frågor. MR-läget i USA är på det hela taget gott. Vissa påpekanden bör ändå göras. Flera av de viktigaste internationella MR-instrumenten har av olika skäl inte ratificerats av USA och så lär knappast heller ske inom överskådlig tid. I de fall MR-konventioner har ratificerats har betydande reservationer gjorts. Dödsstraffet är en av de mest uppmärksammade frågorna. Det återinfördes 1976 och i april 2006 väntade personer på att avrättas. 72 av dem var minderåriga (under 18 år) när de begick sina respektive brott. Dödsstraffet har ett klart stöd hos allmänheten i USA. I mars 2005 fastslog Högsta domstolen att dödsstraff för minderåriga strider mot den amerikanska konstitutionen. Kampen mot terrorismen har också medfört en ökad debatt om inskränkningar av de medborgerliga fri- och rättigheterna. Genom skärpt lagstiftning har statens befogenheter att avlyssna och frihetsberöva utökats. Rättssäkerheten för utländska terroristmisstänkta har uppmärksammats av människorättsorganisationer. Även behandlingen av amerikanska medborgare har ifrågasatts. Principfrågan rör balansen mellan den nationella säkerheten och skyddet av individens rättigheter. Under 2006 har terroristlagen USA Postadress: Telefon: E-post: 2900 K Street, NW (202) DC Telefax: Internet: (202) Besöksadress: th Street, NW, DC 20007

2 Sveriges Ambassad Telefax 2( ) Patriot Act från 2001 förlängts. En lag som reglerar de militärtribunaler som ska pröva och döma de terroristmisstänkta fångarna på den amerikanska militärbasen i Guantanamo Bay, Kuba, har antagits. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Ratificering av internationella avtal och konventioner kräver godkännande av senaten med två tredjedelars majoritet. Oberoende av majoritetsförhållanden råder ofta en skeptisk inställning till internationella avtal och konventioner i kongressen, med motiveringen att de begränsar USA:s suveränitet och handlingsfrihet. Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), undertecknades Den ratificerades 1992 med en rad reservationer mot flera av konventionens centrala bestämmelser, till exempel förbudet mot dödsstraff för minderåriga och principen att konventionen har företräde framför nationell lagstiftning. USA har inte undertecknat eller ratificerat de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och om avskaffande av dödsstraffet. USA skulle ha rapporterat till konventionskommittén år 2003, vilket dock ännu inte har skett. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) undertecknades 1977 och översändes till senaten för godkännande 1978, men har fortfarande inte ratificerats. Det finns i USA en skepsis mot att i lag garantera ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Utsikterna för en snar ratifikation av konventionen är därför små. Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) undertecknades 1966 och ratificerades 1994 med en rad reservationer. År 2000 presenterade USA sin första rapport till konventionskommittén. Kommittén berömde rapporten för dess uppriktighet, men kritiserade USA för att inte tillräckligt respektera konventionens anda i nationell lagstiftning. De rapporter som skulle ha inkommit 2003 och 2005 har uteblivit. Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot

3 Sveriges Ambassad Telefax 3( ) kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) undertecknades 1980 och översändes till senaten för godkännande samma år, men har inte ratificerats. Många senatorer ställer sig kritiska bland annat till att konventionen gör kvinnans ställning till en statlig angelägenhet. Senatens utrikesutskott röstade 2003 för att sända frågan om ratificering vidare för avgörande in plenum. Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT),undertecknades 1988 och ratificerades 1994 med en rad reservationer. En andra rapport inlämnades till konventionskommittén i maj 2005 (fyra år för sent), och innehöll bland annat en utförlig redogörelse för MR-läget i fängelserna i Guantánamo, Afghanistan och Irak. I en svarsrapport i maj 2006 kritiserade FN:s tortyrkommitté USA för förekomsten av hemliga fängelser utomlands, för terroristmisstänkta samt för vaga riktlinjer för förhörsmetoder av fängslade utlänningar utomlands. Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC)undertecknades 1995, men USA har inte ratificerat denna. Den möter hårt motstånd i senaten, där ett antal ledamöter anser att konventionen inkräktar på familjens helgd och relationen mellan föräldrar och barn. Konventionen reglerar förhållanden som i USA ofta hamnar inom delstaternas eller kommunernas jurisdiktion. I juli 2003 ratificerade senaten dock de två fakultativa tilläggsprotokollen till barnkonventionen om skydd av barn i väpnade konflikter och om handel med barn. USA har inte inlämnat 2005 års rapport till konventionskommittén. Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees,har varken undertecknats eller ratificerats av USA, som däremot anslutit sig till 1967 års tilläggsprotokoll om flyktingar. USA undertecknade Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC), år 2000.Bushadministrationen förklarade dock 2002 att den inte längre ansåg sig vara bunden av underskriften. Den främsta amerikanska invändningen mot ICC har varit att domstolen enligt romstadgan kan ha jurisdiktion över amerikaner, trots att USA inte är part. Man har därför slutit ett antal så kallade artikel 98- avtal med ett 100-tal länder. Dessa avtal innebär att överlämnande av amerikanska medborgare till domstolen förutsätter amerikanskt medgivande. Sedan 2002 har USA upphört med militärt samarbete med

4 Sveriges Ambassad Telefax 4( ) vissa länder som inte har skrivit på ett artikel 98-avtal. I oktober 2006 hävdes delvis detta förbud för 21 länder genom att militärt utbildningssamarbete tilläts. Däremot kvarstår förbudet mot försäljning av försvarsmateriel. Amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter undertecknades 1977, men har inte ratificerats. Konventionen innehåller många för USA problematiska element, till exempel att mänskligt liv börjar vid befruktningen, vilket står i strid med rätten till abort i USA, samt hårda skrivningar mot dödsstraffet. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Ofrivilliga försvinnanden, utomrättsliga avrättningar, politiska mord eller liknande förbrytelser kan inte anses förekomma. Beträffande behandlingen av misstänkta terrorister, se vidare under punkt 5. Amnesty International rapporterar kontinuerligt om problem med polisbrutalitet i USA. I vissa storstäder finns tecken på polisbrutalitet i mer omfattande skala. Vissa minoritetsgrupper är mer utsatta än befolkningen i stort. Justitiedepartementet har agerat för att tvinga enskilda polisdistrikt, som uppvisat ett mönster av brutalt beteende, att genomföra reformer. Amnesty har under 2006 kritiserat polisens bruk av elpistoler. Enligt organisationen har användandet av dessa vapen lett till flera dödsfall under året. Amerikansk kriminalvård har en starkare betoning på bestraffning än rehabilitering. Straffsatserna är relativt höga. I mitten av 2005 satt personer i antingen federala, statliga eller lokala fängelser, vilket innebär en ungefärlig ökning med 2,5 procent i jämförelse med Minoriteter, särskilt den svarta befolkningen, är överrepresenterade i fängelserna. Rättssystemets behandling av dessa grupper är därför en uppmärksammad fråga. Under 2005 uppmärksammande Amnesty International och Human Rights Watch att minst ungdomsbrottslingar avtjänar livstidsstraff utan möjlighet till villkorlig frigivning. 59 procent av dessa ungdomsbrottslingar är förstagångsförbrytare. Ovanstående organisationer har också sedan flera år undersökt förhållandena vid Maximum Security Prisons (fängelser med maximal

5 Sveriges Ambassad Telefax 5( ) säkerhet), där insynen uppges vara dålig och övergreppen många. Till följd av uppmärksamheten har vissa fängelser förändrat sina rutiner, till exempel vad gäller bruk av elpistoler. Den 30 december 2005 undertecknade president Bush två omskrivna tillägg till 2006 års försvarsbudget. Det ena syftar till att förbjuda grym, inhuman och förnedrande behandling av fångar utomlands och det andra begränsar så kallade illegala fiendekombattanters möjligheter att få sina fall prövade i civil domstol. Tilläggen går under namnet Detainee Treatment Act. President Bush lade dock till ett signing statement till lagen, det vill säga ett officiellt dokument som ger presidenten rätt att tolka lagen i fråga. Det innebär i praktiken att presidenten förbehåller sig rätten att förbise förbudet mot tortyr om han anser att omständigheterna kräver det. I lagen Military Commissions Act of 2006 (diskuteras mer ingående under avsnitt 5) förbjuds användandet av förhörsmetoder som karakteriseras som allvarliga brott enligt Genèvekonventionernas artikel 3. En fältmanual för militären som uttryckligen förbjuder tortyr och förnedrande behandling utkom under Manualen förbjuder de typer av övergrepp som amerikanska soldater gjorde sig skyldiga till i Abu Ghraib-fängelset i Irak under I oktober 2005 bjöd det amerikanska försvarsdepartementet in FNrapportörer för att på plats studera förhållandena för fångarna på Guantanamo. Då inbjudan inte innebar någon möjlighet att personligen träffa fångarna, vilket är praxis för denna typ av besök, tackade rapportörerna nej till inbjudan. Den Internationella Röda kors-kommittén (ICRC) har kontinuerligt besökt Guantanamo sedan fånglägret öppnades och har under sina besök kunnat överlämna korrespondens till fångarna. 4. Dödsstraff Dödsstraffet återinfördes i USA 1976 och finns för närvarande i 38 av 50 delstater. År 2001 hävdes också moratoriet mot federala avrättningar. Den 2 december 2005 genomfördes den tusende avrättningen sedan Under 2005 avrättades 60 personer, vilket var ungefär lika många som Under 2006 avrättades 53 personer. Den delstat som oftast tillämpat dödsstraffet sedan 1976 är med stor marginal Texas. Det senaste året följs Texas av Oklahoma, North Carolina, Ohio och Virginia.

6 Sveriges Ambassad Telefax 6( ) Av de 38 delstater som för närvarande har dödstraff har fem stater inte genomfört någon avrättning sedan Ytterligare två stater, Idaho och Wyoming, har inte utfört någon avrättning på över ett decennium. I januari i år utfärdade försvarsmakten nya riktlinjer som skulle kunna innebära att det de facto moratorium som har funnits på avrättningar efter dom i militärdomstol upphävs. Åtta personer väntar för närvarande på avrättning efter dom i militärdomstol. I 19 av de 38 delstaterna samt på federal nivå är minimiåldern för dödsstraff 18 år, i fem är minimiåldern 17 år och i 14 delstater är minimiåldern 16 år eller ej fastställd. Av cirka fångar som inväntar dödsstraff har drygt 70 dömts som ungdomsbrottslingar. Sedan 1976 har 22 män avrättats för brott begångna som minderåriga. I mars 2005 beslutade Högsta domstolen i målet Roper v. Simmons att dödstraff för ungdomsbrottslingar (de som var under 18 år då brottet begicks) strider mot den amerikanska konstitutionen. EU uppvaktade i detta fall amerikanska myndigheter för att få till stånd ett förbud mot dödsstraff för ungdomsbrottslingar. Nyligen kom medicinska rön som tyder på att personer som avrättas genom dödliga injektioner kan uppleva smärtor under avrättningen. Detta skulle strida mot det konstitutionella förbudet mot grymma och ovanliga (cruel and unusual) bestraffningar. Detta har lett till att bruket av dödliga injektioner har ifrågasatts i ett dussintal stater, vilket har stoppat flera planerade avrättningar. I vissa fall har delstatsdomstolar stoppat avrättningarna, medan det i andra fall varit narkosläkare som ifrågasatt fängelsepersonalens hantering av bedövningsmedel i samband med avrättningarna. Då man i stället försökt anlita narkosläkare för att hantera bedövningen har dessa i flera fall vägrat av etiska skäl. Avrättning av mentalt handikappade hamnade i fokus under 2002, då Högsta domstolen i målet Atkins v. Virginia beslutade att dödsstraffet i dessa fall strider mot konstitutionens bestämmelse om grymma och ovanliga bestraffningar. Flera utomstående aktörer bland andra EU uppvaktade domstolen i ärendet. Frågan om vem som är mentalt handikappad avgörs dock på delstatsnivå, vilket i praktiken innebär beslut av juryn i enskilda mål. Under senare år har också dödstraff för psykiskt sjuka debatterats. Det amerikanska juristsamfundet National Bar Association har under 2006 rekommenderat sina medlemmar att inte yrka på dödsstraff för personer med psykiska sjukdomar. Enligt National Mental Health Organization tros mellan 5

7 Sveriges Ambassad Telefax 7( ) och 10 procent av de dödsdömda ha psykiska störningar. EU har under 2006 protesterat mot en planerad avrättning av en psykiskt sjuk person. Avrättningen är uppskjuten. I en opinionsmätning från maj 2006 var 65 procent av befolkningen positiva till dödsstraffet. Stödet har sjunkit sedan början av 90-talet, då det låg på 80 procent. Fortfarande anses dock stödet för dödsstraffet vara solitt, både inom administrationen, i kongressen och bland allmänheten, och det är troligt att det blir kvar under överskådlig tid. Debatten förväntas istället i första hand handla om att öka precisionen för när och hur dödsstraff utdöms samt hur straffet ska verkställas. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Den terroristlagstiftning, USA Patriot Act of 2001, som antogs efter terroristattackerna den 11 september 2001, har kritiserats av MRorganisationer och i media. Lagen möjliggör bland annat att utan domstolsbeslut frihetsberöva personer som anses utgöra hot mot den nationella säkerheten. Den gripne har inte rätt till försvarare eller till att få veta vilka brott denne är misstänkt för. Vidare tillåts myndigheterna att i vissa fall avlyssna samtal mellan advokat och klient. Lagen var endast giltig under en fyraårsperiod och förnyades därför i mars 2006 efter en utdragen debatt i kongressen. I den nya, något reviderade lagen, ges bland annat utökade möjligheter att utdöma dödsstraff för terroristbrott. Vidare har möjligheten att pröva om frihetsberövandet har skett konstitutionsenligt, så kallade habeas corpus-ansökningar, begränsats. I slutet av 2005 framkom det att administrationen sedan 2001 använt sig av ett hemligt program för att genomföra telefonavlyssning av amerikanska medborgare utan domstolsbeslut. Avlyssningen skedde då det fanns skäl att misstänka att någon av parterna hade kopplingar till Al-Qaeda eller allierade grupper. Stark kritik riktades mot programmet, inte minst för att administrationen valt att bortse från den lagstiftning som redan existerar för denna typ av avlyssning. I augusti beslutade en federal domstol att programmet stred mot konstitutionen. Som ett led i kriget mot terrorismen beslutade president Bush i november 2001 att upprätta särskilda militärtribunaler för de terroristmisstänkta fångarna på militärbasen Guantanamo Bay. Militärtribunalerna möttes av omfattande

8 Sveriges Ambassad Telefax 8( ) kritik, främst för att de inte ansågs ge tillräckliga möjligheter för de åtalade att försvara sig eller att överklaga sina domar. I juni 2006 avgjorde Högsta domstolen det mycket uppmärksammade målet Hamdan v. Rumsfeld. Fallet gällde Salim Ahmed Hamdan från Jemen som tillfångatagits av amerikanska trupper i Afghanistan i november Han fördes senare till Guantanamo, anklagad för att ha varit Osama bin Ladins livvakt och chaufför. Hamdan, som hade lämnat in en så kallad habeas corpusansökan till en civil domstol, hävdade att den militärtribunal han skulle ställas inför saknade laglig grund. Högsta domstolen tog senare upp fallet, trots att Detainee Treatment Act begränsade möjligheten till en sådan prövning. Högsta domstolen ansåg dock att denna lag inte var tillämplig eftersom fallet hade överklagats till domstolen före lagens tillkomst. Högsta domstolen fastställde i målet att militärtribunalerna inte var lagenliga, dels mot bakgrund av Genèvekonventionerna dels eftersom militärtribunalerna inte var förenliga med Uniform Code of Military Justice (UCMJ). Enligt denna måste de processuella bestämmelserna i militärtribunalerna vara desamma som i vanliga krigsdomstolar. Bushadministrationen måste därför söka kongressens stöd, menade Högsta domstolen. Administrationen lade följaktligen fram ett lagförslag kallat Military Commissions Act of Lagen, som röstades igenom den 29 september, ger presidenten rätt att upprätta militärtribunaler i syfte att rättsligt pröva utländska terroristmisstänkta i amerikanskt förvar. Lagen innebär vidare att terroristmisstänkta fråntas möjligheten att pröva sitt frihetsberövande i civil domstol enligt Habeas Corpus-principen samt att definitionen av illegala fiendekombattanter vidgas till att även omfatta utländska individer som avsiktligt understött terroristorganisationer. Enligt lagen förbjuds också förhörsmetoder som kan kategoriseras som allvarliga brott enligt Genèvekonventionernas artikel 3. Bevismaterial som framkommit genom grymma, ovanliga och omänskliga förhör får heller inte användas, såvida materialet tillkommit efter år Lagen har kritiserats av MRorganisationer och juridiska experter, främst för att den tar bort överprövningsrätten samt för att den vidgade definitionen av illegala fiendekombattanter kan innebära att individer frihetsberövas på godtyckliga grunder.

9 Sveriges Ambassad Telefax 9( ) Även hanteringen av fångarna på Guantanamo har uppmärksammats. Under 2006 har hungerstrejker genomförts bland de intagna och under våren begick tre fångar självmord. Totalt sett har cirka 760 utländska fångar suttit fängslade på Guantanamo. I slutet av år 2006 återstod cirka 450 fångar, sedan drygt 300 under åren släppts eller överförts till sina hemländer. USA har under året fått utstå hård kritik rörande hemliga CIA-fängelser i andra delar av världen. I samband med att den nya lagstiftningen om militärtribunalerna lades fram erkände president Bush dessa fängelsers existens. Han uppgav att CIA-fängelserna skulle ha stängts tills vidare i samband med att 14 terroristmisstänkta förflyttades till Guantanamo. Rörelsefriheten för amerikanska medborgare är god. De är dock i princip förhindrade att resa till Kuba. Denna bestämmelse skärptes under Dispens ges dock normalt till kubanskfödda amerikaner, journalister, forskare, idrottsutövare med flera. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Delstatliga och federala domstolar åtnjuter självständighet i förhållande till den exekutiva makten. Presidenten nominerar dock domare till Högsta domstolen och federala distriktsdomstolar, vilket i regel sker på basis av politiska preferenser. För att garantera domarnas oberoende är utnämningarna på livstid. Utnämningar till Högsta domstolen, liksom till alla federala domstolar på lägre nivå, skall bekräftas av senaten. Motsvarande mekanismer finns på delstatsnivå. Det amerikanska domstolsväsendet har flera instanser för överklagan. Advokatkåren är självständig i förhållande till myndigheterna. Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Det finns ett militärt rättsväsende, men det kan inte lagföra civila personer. Militärer som begått brott utanför tjänsten kan ställas inför civil domstol. 7. Straffrihet Det amerikanska rättssystemet är väl utvecklat och straffrihet får inte förekomma.

10 Sveriges Ambassad Telefax 10( ) 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Den amerikanska yttrande- och mediafriheten är väl förankrad i den federala konstitutionen (First Amendment) och i delstatliga författningar. Media är oberoende och någon censur förekommer inte. Förenings-, församlings- och religionsfrihet råder, inklusive rätten att ansluta sig till politiska och fackliga organisationer eller religiösa samfund. Arbetsgivarens oinskränkta rätt att anställa och avskeda personal innebär dock att anslutning till fackförening i vissa fall motarbetas av arbetsgivare. I skydd av yttrande- och föreningsfriheten tillåts även rasistiska och statsfientliga organisationer. USA har ingen statsreligion. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna USA är en federation bestående av 50 delstater. Den amerikanska konstitutionen föreskriver en maktdelning mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten. Detta uppnås genom ett omfattande system av ömsesidiga kontroller och balansmekanismer (checks and balances). De federala myndigheterna skall enligt konstitutionen handha utrikes-, försvars- och penningpolitik. För övriga frågor ansvarar i princip delstaterna. Även delstaternas styrelseorgan är föremål för en maktdelning och har liknande ömsesidiga kontrollmekanismer. Den amerikanska demokratin baseras på personval, men inrikespolitiken präglas likväl av motsättningarna mellan de två stora politiska partierna - republikanerna och demokraterna. Nästan samtliga kandidater till USA:s många valbara ämbeten tillhör något av de två partierna. President väljs vart fjärde år. Val till representanthuset och en tredjedel av senaten äger rum vartannat år. Valdeltagandet var 61 procent i presidentvalet Enligt en internationell undersökning är 30 procent av den amerikanska befolkningen engagerad i valrörelsen genom exempelvis deltagande i valmöten eller uppsättning av valaffischer. Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors valbarhet. Dock är antalet kvinnor i toppolitiken lågt för ett utvecklat industriland. I den nya kongressen kommer antalet kvinnor att öka till minst 87 av totalt 535 ledamöter, vilket är det högsta någonsin. Talman för representanthuset, och därmed nummer tre i successionsordningen efter presidenten och vicepresidenten, blir för första gången en kvinna. Den amerikanska regeringen har fyra kvinnliga medlemmar

11 Sveriges Ambassad Telefax 11( ) (av totalt 16, inklusive vicepresidenten), på posterna som transport-, arbetsmarknads-, utbildnings- och utrikesminister. Politisk pluralism med flerpartisystem (i praktiken ett tvåpartisystem) råder. Kostnaderna för valkampanjer har tenderat att öka de senaste årtiondena. Storleken på de bidrag som företag och privatpersoner kan ge direkt till valbara kandidater är begränsade. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Diskriminering på basis av ras, kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt är förbjuden. Minoritetsgrupper särskilt svarta och latinamerikaner är dock överrepresenterade inom låglöneyrken. Arbetsrätten regleras genom flera lagar från 1963 och framåt, bland annat Civil Rights Act från 1964 och Equal Pay Act från Uppföljning av dessa lagar åligger U.S. Equal Employment Opportunity Commission. Arbetstiden är reglerad till 40 timmars arbetsvecka med lagstadgad rätt till ett femtioprocentigt lönetillägg för tid utöver denna. Enligt en ny lag från 2004 har emellertid rätten till övertidsersättning för löntagare i arbetsledande ställning begränsats. Minimilönen är enligt federal lag 5,15 USD per timme, men 18 delstater ligger över denna nivå. Fackföreningar har lagstadgad rätt att verka men det är vanligt att arbetsgivare försvårar facklig organisering. Avsaknaden av lagstadgad anställningstrygghet, vilket innebär att arbetsgivaren kan avskeda fackföreningsorganisatörer, är en av faktorerna som bidrar till den låga organisationsgraden; 12,5 procent år 2005 (7,8 procent inom den privata sektorn och 36,5 procent inom den offentliga). Inga lagstadgade ledigheter med betalning för exempelvis semester och sjukdom existerar. Ledigheter beslutas av arbetsgivaren eller genom kollektivavtal. USA har inte ratificerat ILO-konventionerna nr 87 och nr 98 om organisations- och förhandlingsrätt. Strejkrätten är beskuren genom lagstadgad rätt för arbetsgivaren att anställa ersättningsarbetskraft under strejk. Fackföreningsrörelsen har i dagsläget ett visst politiskt inflytande om än försvagat. Tvångsarbete förekommer inte. Vad avser särskilda gruppers situation på arbetsmarknaden hänvisas till avsnitt 14, 16, 17 och 19.

12 Sveriges Ambassad Telefax 12( ) Föräldraförsäkringen regleras på federal nivå av Family Medical Leave Act (FMLA) från Enligt lagen har alla amerikaner rätt till upp till 12 veckors obetald ledighet i samband med barnafödsel eller vård av sjuk familjemedlem. Lagen täcker alla anställda i offentlig sektor, samt anställda på företag med 50 anställda eller fler. USA har med hänvisning till uppdelningen i federal respektive delstatlig lagstiftning hävdat vissa svårigheter att ratificera ILO:s konventioner. Av de åtta så kallade Core Labour Standards har USA ratificerat förbudet mot de värsta formerna av barnarbete (konvention nr 182) och förbudet mot tvångsarbete (konvention nr 105). Konventionen om icke-diskriminering i arbetslivet (nr 111) skulle mot bakgrund av nuvarande lagstiftning kunna ratificeras, men så har inte skett. Efter flera års eftersläpning har USA nu i tid börjat lämna in de periodiska rapporterna knutna till respektive konvention. Förklaringen till förseningarna har främst varit byråkratiska. Ansvaret för denna samordning vilar nu på utrikesdepartementets rättsavdelning. Två rapporter saknas från år Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Amerikansk hälsovård håller överlag hög standard. Hälsovården bedrivs huvudsakligen i privat regi och finansieras genom privata försäkringar hos den yrkesarbetande delen av befolkningen. Pensionärer och handikappade omfattas av en federalt finansierad sjukförsäkring, Medicare, som omfattar ungefär 40 miljoner personer. Medicare täcker kostnader för sjukvård, medan mediciner bekostas av den enskilde. Under 2004 beslutade administrationen att införa ett federalt subventionssystem av mediciner inom ramen för Medicare. För personer med extremt låga inkomster kan sjukvård erhållas genom Medicaid som finansieras gemensamt via federala och delstatliga budgetmedel. Medicaid omfattar cirka 44 miljoner personer. Medicare och Medicaid utgör 17 procent respektive 16 procent av den federala budgeten. Många anställda erhåller sjukförsäkring genom sina arbetsgivare, vilken finansieras via en kombination av egenavgifter och arbetsgivaravgifter. De senaste årens kraftigt ökade premier har inneburit att en ökad andel av premien och självriskskostnaden belastat den enskilde.

13 Sveriges Ambassad Telefax 13( ) I april 2006 antog delstaten Massachusetts en lag som gör det obligatoriskt för medborgarna att införskaffa en privat sjukförsäkring. Dessa kommer att vara kraftigt subventionerade för personer med låga inkomster. Lagen träder i kraft den 1 juli Av USA:s cirka 300 miljoner invånare saknar drygt 15 procent sjukförsäkring. Även oförsäkrade har dock rätt till grundläggande akutsjukvård och förlossningsvård. Ungefär 9 miljoner barn betecknas som oförsäkrade i USA. De flesta barn i inkomstsvaga familjer har dock rätt till sjukförsäkring genom ett program kallat SCHIP (State Children's Health Insurance Program). 2,3 miljoner barn omfattas av programmet. 12. Rätten till utbildning Den grundläggande utbildningen på nio år är obligatorisk för alla barn från 6 till 15 år. Därefter finns möjlighet till tre års gymnasieutbildning (high school). Det finns både offentliga (avgiftsfria) och privata (avgiftsbelagda) alternativ. Det privata skolsystemet håller i allmänhet högre kvalitet än det offentliga, särskilt i de större städerna. Det genomsnittliga antalet barn per lärare är också lägre i privata skolor. Det förekommer inga skillnader mellan flickors och pojkars rätt till utbildning eller mellan olika befolkningsgrupper. Ifråga om högre utbildning finns både privata och delvis offentligt finansierade alternativ. De mest prestigefyllda universiteten är privata och avgifterna för enskilda studenter är höga. Olika typer av stipendier används för att motverka social snedrekrytering. År 2003 var utbildningssektorns totala andel av BNP 7,5 procent. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard De allmänna livsvillkoren för majoriteten amerikaner är goda eller till och med mycket goda. USA:s BNP per capita är till exempel betydligt högre än Sveriges. Den långa perioden av ekonomisk tillväxt och reformer av välfärdspolitiken har haft ett positivt inflytande på fattigdomstalen. Sedan 2000 har dock andelen av befolkningen som hamnar under fattigdomsstrecket ökat från 11,3 procent till 12,6 procent år Detta är emellertid en mindre andel av befolkningen än genomsnittet för och 90-talen. De ekonomiska framstegen har främst gynnat de välbeställda och de ekonomiska klyftorna har ökat.

14 Sveriges Ambassad Telefax 14( ) USA har hög sysselsättning och låg arbetslöshet och de flesta kan försörja sig genom eget arbete. Den amerikanska staten garanterar varken bostad eller arbete. Enligt vissa beräkningar finns det ungefär hemlösa personer varje natt ( enligt officiella källor). Inom loppet av ett år är nära tre miljoner personer hemlösa under någon period. Hemlöshet drabbar personer i olika kategorier, varav den snabbaste växande är familjer med barn, oftast unga ogifta mödrar. OLIKA GRUPEPRS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Flera departement har avdelningar som bevakar kvinnofrågor. Arbetsmarknadsdepartementets Women's Bureau kan nämnas särskilt. På utrikespolitikens område ansvarar utrikesdepartementets Office of the Senior Coordinator for International Women's Issues frågor rörande kvinnors rättigheter. År 2000 tillkom Trafficking Victims Protection Act för att bekämpa smuggling och exploatering av kvinnor och barn. Sedan lagens tillkomst publicerar State Department en årsrapport, Trafficking in Persons Report, vilken går igenom omkring 150 länders agerande för att förhindra människohandel. Administrationen arbetar aktivt med frågan om människohandel, både nationellt och internationellt utnämndes en särskild ambassadör med ansvar för dessa frågor. Kvinnans politiska, ekonomiska och sociala ställning i USA har successivt stärkts under de senaste årtiondena. Andelen kvinnor i näringslivet, på höga offentliga poster och i den akademiska världen, har ökat. (För kvinnors politiska inflytande, se avsnitt 9.) 59,3 procent av kvinnorna över 16 år ingår i den civila arbetskraften. Motsvarande siffror för kvinnor med barn under sex år är 62 procent. Löneklyftan mellan män och kvinnor minskar långsamt tjänade en kvinna i genomsnitt 62 procent av mannens lön, 2005 var motsvarande siffra 81 procent. Kvinnors rätt till lika lön för lika arbete skyddas bland annat genom Equal Pay Act från I det omdiskuterade rättsfallet Roe vs Wade år 1973 beslutade Högsta domstolen att abort är en konstitutionell rättighet i USA. Rätten till abort är

15 Sveriges Ambassad Telefax 15( ) dock alltjämt en mycket omdebatterad och politiskt känslig fråga. I praktiken råder restriktioner i aborträtten i flera delstater. I mars 2006 röstades ett förbud mot abort, med undantag för om moderns liv hotas, igenom i South Dakotas delstatskongress. I en medborgarinitierad folkomröstning den 7 november 2006 röstade majoriteten dock nej till ett abortförbud. Ett försök till liknande lagstiftning i delstaten Mississippi röstades under 2006 ner i delstatsparlamentet. 15. Barnets rättigheter Barnets rättigheter respekteras i de flesta avseenden och garanteras bland annat i National Child Protection Act från Det kan dock noteras att USA inte ratificerat konventionen om barnets rättigheter (se avsnitt 2). Rekryteringsåldern till landets väpnade styrkor är 17 år. Enligt Protect Act och Trafficking Victims Protection Reauthorization Act riskerar amerikanska medborgare som utnyttjar barn sexuellt utomlands upp till 30 års fängelse. Inom ramen för kampen mot människohandel (se ovan) uppmärksammas barnens situation särskilt. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Ingen av statsmakterna sanktionerad diskriminering förekommer. Minoriteters och ursprungsbefolkningars rättigheter är väl skyddade i lag. Det hindrar emellertid inte att vissa etniska grupper är ekonomiskt och socialt marginaliserade, vilket är en omdebatterad fråga i USA. För att främja dessa gruppers ekonomiska och sociala framsteg förekommer i vissa fall positiv särbehandling (Affirmative Action) på offentliga arbetsplatser, vid intagning till offentligt finansierade universitet eller vid offentlig upphandling. Detta system har under senare år ifrågasatts allt starkare och flera delstater har avvecklat det. I och med en uppmärksammad prövning i Högsta domstolen 2003 bekräftades universitetens rätt att behålla positiv särbehandling, samtidigt som tekniska aspekter i vissa antagningsförfaranden inte godtogs. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet

16 Sveriges Ambassad Telefax 16( ) Respekten för homo-, bi- och transsexuellas (HBT) rättigheter är i stort sett god i USA. De homosexuellas situation har under senare år fått ökad uppmärksamhet. Det handlar bland annat om rätten att öppet visa sin sexuella läggning inom försvarsmakten, samt om organisationer har möjlighet att utesluta medlemmar på basis av sexuell läggning. Flera MR-grupper verkar för att förbättra det juridiska skyddet för homosexuella. Bland annat har man stött lagstiftning om hatbrott, vilken har som syfte att göra våldsbrott, motiverade av ras, hudfärg, kön eller sexuell läggning, till federala brott. Frågan om homosexuellas rätt att ingå äktenskap har under de senaste åren varit en uppmärksammad politisk fråga. Idag är Massachusetts den enda delstat som erkänner äktenskap mellan homosexuella. Däremot tillåter sju delstater och District of Columbia någon form av registrerat partnerskap. Samtidigt har 20 delstater konstitutionella tillägg som anger att äktenskap endast kan ingås mellan en man och en kvinna. Vid folkomröstningar i november 2006 godkändes liknande tillägg i ytterligare sex delstater. Arizona blev den enda delstaten där ett sådant tillägg röstades ner. Det har även lagts flera förslag i kongressen för ett federalt konstitutionellt tillägg för att förhindra homosexuella äktenskap. Ett sådant tillägg kommer dock sannolikt inte antas inom överskådlig framtid, främst på grund av att definitionen av äktenskap historiskt sätt är en delstatlig angelägenhet. Under året har frågan varit uppe i domstol i, New York, Georgia och New Jersey, delstater som alla har lagar som förbjuder homosexuella äktenskap. I de tre första delstaterna har den högsta instansen upprätthållit lagens konstitutionsenlighet. Högsta domstolen i New Jersey fann däremot att delstatskonstitutionen garanterade samma juridiska rättigheter för homosexuella som heterosexuella par. I de flesta delstater har homosexuella par möjlighet att adoptera barn. Inom arbetslivet finns fortfarande brister beträffande homosexuellas rättigheter. Det saknas exempelvis federal lagstiftning som uttryckligen förbjuder en arbetsgivare att avskeda en arbetstagare på basis av sexuell läggning. Ett förslag om detta, Employment Non-Discrimination Act, ligger i kongressen sedan förra året. Endast 12 delstater samt District of Columbia har lagstiftning som direkt förbjuder denna typ av diskriminering. 18. Flyktingars rättigheter

17 Sveriges Ambassad Telefax 17( ) USA har inte anslutit sig till 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning. Enligt den amerikanska uppfattningen är den närmast skriven för europeiska förhållanden vid tiden efter andra världskriget. Däremot har USA anslutit sig till 1967 års protokoll till ovan nämnda konvention. USA är ett utpräglat immigrationsland, som lockar många flyktingar och asylsökande. Under 2005 invandrade drygt 1,1 miljoner personer lagligen till USA (en ökning i jämförelse med 2004), varav ungefär togs emot som flyktingar (en fördubbling jämfört med 2004). En förklaring till den stora ökningen av antalet flyktingar med permanent uppehållstillstånd är en lagförändring som tog bort en övre gräns för maximalt antal personer som kan beviljas asyl. En ansökan om flyktingstatus vid inresan till USA bedöms först vid gränskontrollen. Ett beslut om direktavvisning kan överklagas till högre tjänsteman och, i sista hand, en immigrationsdomare. Om ansökan bedöms trovärdig inleds en process som ofta tar 6 månader. Det förekommer att asylsökande hålls frihetsberövade under denna period, vilket uppmärksammats av MR-grupper. För personer som befinner sig i USA och söker asyl finns rätt till överklagan i domstol och möjlighet att anlita juridiskt biträde. 19. Funktionshindrades rättigheter De funktionshindrade åtnjuter skydd mot diskriminering på arbetsmarknaden genom en lag från 1990 (Americans with Disabilities Act). Lagen föreskriver bland annat att offentliga lokaler, både existerande och nya byggnader, liksom allmänna transportmedel skall anpassas till funktionshindrade. Enligt officiella källor kvarstår i praktiken stora skillnader mellan funktionshindrade och icke-funktionshindrade beträffande bland annat arbete, utbildning och inkomst. Knappt 30 procent av de funktionshindrade i arbetsför ålder (18-64 år) har deltids- eller heltidsarbete. De funktionshindrade har också i genomsnitt kortare utbildning och lägre årsinkomst. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter

18 Sveriges Ambassad Telefax 18( ) Det finns i USA ett stort antal MR-organisationer. Dessa verkar helt fritt och har en icke obetydlig inverkan på opinionsbildningen. Bland de större och mer välkända kan nämnas American Civil Liberties Union, Amnesty International och Human Rights Watch. En koalition av enskilda organisationer, National Coalition to Abolish the Death Penalty, arbetar för att avskaffa dödsstraffet. Lawyers Committee for Human Rights följer särskilt rättssäkerhetssituationen efter terroristattentaten den 11 september Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Flera FN-rapportörer på MR-området har besökt USA de senaste åren. EU protesterar fortlöpande mot dödsstraffet i principiellt viktiga fall (se avsnitt 4). Efterlevanden av folkrätt inklusive mänskliga rättigheter i kampen mot terrorism har under året diskuterats i flera olika former mellan EU och USA. Hanteringen av fångarna på Guantanamo diskuterades bl.a. på EU-USAtoppmötet i Wien den 21 juni. EU för också en löpande dialog med amerikanska utrikesdepartementets rättschef om folkrätten i kampen mot terrorism.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Costa Rica 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Costa Rica är i ett regionalt sammanhang

Läs mer

OBAMACARE. Reformen som ska ge alla rätt till en privat sjukvårdsförsäkring. Nordisk försäkringstidskrift 2/2013

OBAMACARE. Reformen som ska ge alla rätt till en privat sjukvårdsförsäkring. Nordisk försäkringstidskrift 2/2013 OBAMACARE Reformen som ska ge alla rätt till en privat sjukvårdsförsäkring I juni 2012 fick jag tack vare Svenska Försäkringsföreningens stipendium förmånen att resa till USA och studera det amerikanska

Läs mer

Rådet för Mänskliga Rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter I. Säkerställa alla barns rätt till utbildning, utan diskriminering Bakgrund FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

1. Mänskliga rättigheter

1. Mänskliga rättigheter Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna President Paul Biya har dominerat den politiska scenen i Kamerun sedan han övertog presidentposten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Danmark 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Danmark 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Danmark 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Standarden avseende mänskliga rättigheter är internationellt sett hög i Danmark. Internationell

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948-2008 Förenta Nationerna ii Förord Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004 1) Sammanfattning Hongkong är ett rättssamhälle med stor yttrandefrihet men med begränsat folkligt inflytande. Den viktigaste politiska frågan

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Mänskligarättighe ter

Mänskligarättighe ter Mänskligarättighe ter & ISO 26000 Sandra Atler, jurist ECPAT Sverige Mot barnsexhandel Barnsexhandel =kommersiell sexuell exploatering av barn Hear no evil Barnsexturism = kommersiellt sexuellt utnyttjande

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Vem är barn i vår verksamhet? Vilka barn möter vi i vår

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. 1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-11-27 LS-LED06-393 99 Ratificering av Europarådet för lokala och regionala organs (CLRAE) deklaration om kampen mot människohandel, trafficking Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskriminera diskrimineringen, inte personer med funktionsnedsättning! Att bekämpa denna diskriminering

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer