1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 1 ( ) Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i USA 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Den amerikanska författningen ger ett omfattande skydd åt de mänskliga rättigheterna (MR). En kombination av statliga institutioner, självständiga domstolar, enskilda organisationer och fria medier försvarar individens och olika minoriteters rättigheter. USA ser sig självt som ett föregångsland i dessa frågor. MR-läget i USA är på det hela taget gott. Vissa påpekanden bör ändå göras. Flera av de viktigaste internationella MR-instrumenten har av olika skäl inte ratificerats av USA och så lär knappast heller ske inom överskådlig tid. I de fall MR-konventioner har ratificerats har betydande reservationer gjorts. Dödsstraffet är en av de mest uppmärksammade frågorna. Det återinfördes 1976 och i april 2006 väntade personer på att avrättas. 72 av dem var minderåriga (under 18 år) när de begick sina respektive brott. Dödsstraffet har ett klart stöd hos allmänheten i USA. I mars 2005 fastslog Högsta domstolen att dödsstraff för minderåriga strider mot den amerikanska konstitutionen. Kampen mot terrorismen har också medfört en ökad debatt om inskränkningar av de medborgerliga fri- och rättigheterna. Genom skärpt lagstiftning har statens befogenheter att avlyssna och frihetsberöva utökats. Rättssäkerheten för utländska terroristmisstänkta har uppmärksammats av människorättsorganisationer. Även behandlingen av amerikanska medborgare har ifrågasatts. Principfrågan rör balansen mellan den nationella säkerheten och skyddet av individens rättigheter. Under 2006 har terroristlagen USA Postadress: Telefon: E-post: 2900 K Street, NW (202) DC Telefax: Internet: (202) Besöksadress: th Street, NW, DC 20007

2 Sveriges Ambassad Telefax 2( ) Patriot Act från 2001 förlängts. En lag som reglerar de militärtribunaler som ska pröva och döma de terroristmisstänkta fångarna på den amerikanska militärbasen i Guantanamo Bay, Kuba, har antagits. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Ratificering av internationella avtal och konventioner kräver godkännande av senaten med två tredjedelars majoritet. Oberoende av majoritetsförhållanden råder ofta en skeptisk inställning till internationella avtal och konventioner i kongressen, med motiveringen att de begränsar USA:s suveränitet och handlingsfrihet. Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), undertecknades Den ratificerades 1992 med en rad reservationer mot flera av konventionens centrala bestämmelser, till exempel förbudet mot dödsstraff för minderåriga och principen att konventionen har företräde framför nationell lagstiftning. USA har inte undertecknat eller ratificerat de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och om avskaffande av dödsstraffet. USA skulle ha rapporterat till konventionskommittén år 2003, vilket dock ännu inte har skett. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) undertecknades 1977 och översändes till senaten för godkännande 1978, men har fortfarande inte ratificerats. Det finns i USA en skepsis mot att i lag garantera ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Utsikterna för en snar ratifikation av konventionen är därför små. Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) undertecknades 1966 och ratificerades 1994 med en rad reservationer. År 2000 presenterade USA sin första rapport till konventionskommittén. Kommittén berömde rapporten för dess uppriktighet, men kritiserade USA för att inte tillräckligt respektera konventionens anda i nationell lagstiftning. De rapporter som skulle ha inkommit 2003 och 2005 har uteblivit. Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot

3 Sveriges Ambassad Telefax 3( ) kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) undertecknades 1980 och översändes till senaten för godkännande samma år, men har inte ratificerats. Många senatorer ställer sig kritiska bland annat till att konventionen gör kvinnans ställning till en statlig angelägenhet. Senatens utrikesutskott röstade 2003 för att sända frågan om ratificering vidare för avgörande in plenum. Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT),undertecknades 1988 och ratificerades 1994 med en rad reservationer. En andra rapport inlämnades till konventionskommittén i maj 2005 (fyra år för sent), och innehöll bland annat en utförlig redogörelse för MR-läget i fängelserna i Guantánamo, Afghanistan och Irak. I en svarsrapport i maj 2006 kritiserade FN:s tortyrkommitté USA för förekomsten av hemliga fängelser utomlands, för terroristmisstänkta samt för vaga riktlinjer för förhörsmetoder av fängslade utlänningar utomlands. Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC)undertecknades 1995, men USA har inte ratificerat denna. Den möter hårt motstånd i senaten, där ett antal ledamöter anser att konventionen inkräktar på familjens helgd och relationen mellan föräldrar och barn. Konventionen reglerar förhållanden som i USA ofta hamnar inom delstaternas eller kommunernas jurisdiktion. I juli 2003 ratificerade senaten dock de två fakultativa tilläggsprotokollen till barnkonventionen om skydd av barn i väpnade konflikter och om handel med barn. USA har inte inlämnat 2005 års rapport till konventionskommittén. Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees,har varken undertecknats eller ratificerats av USA, som däremot anslutit sig till 1967 års tilläggsprotokoll om flyktingar. USA undertecknade Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC), år 2000.Bushadministrationen förklarade dock 2002 att den inte längre ansåg sig vara bunden av underskriften. Den främsta amerikanska invändningen mot ICC har varit att domstolen enligt romstadgan kan ha jurisdiktion över amerikaner, trots att USA inte är part. Man har därför slutit ett antal så kallade artikel 98- avtal med ett 100-tal länder. Dessa avtal innebär att överlämnande av amerikanska medborgare till domstolen förutsätter amerikanskt medgivande. Sedan 2002 har USA upphört med militärt samarbete med

4 Sveriges Ambassad Telefax 4( ) vissa länder som inte har skrivit på ett artikel 98-avtal. I oktober 2006 hävdes delvis detta förbud för 21 länder genom att militärt utbildningssamarbete tilläts. Däremot kvarstår förbudet mot försäljning av försvarsmateriel. Amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter undertecknades 1977, men har inte ratificerats. Konventionen innehåller många för USA problematiska element, till exempel att mänskligt liv börjar vid befruktningen, vilket står i strid med rätten till abort i USA, samt hårda skrivningar mot dödsstraffet. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Ofrivilliga försvinnanden, utomrättsliga avrättningar, politiska mord eller liknande förbrytelser kan inte anses förekomma. Beträffande behandlingen av misstänkta terrorister, se vidare under punkt 5. Amnesty International rapporterar kontinuerligt om problem med polisbrutalitet i USA. I vissa storstäder finns tecken på polisbrutalitet i mer omfattande skala. Vissa minoritetsgrupper är mer utsatta än befolkningen i stort. Justitiedepartementet har agerat för att tvinga enskilda polisdistrikt, som uppvisat ett mönster av brutalt beteende, att genomföra reformer. Amnesty har under 2006 kritiserat polisens bruk av elpistoler. Enligt organisationen har användandet av dessa vapen lett till flera dödsfall under året. Amerikansk kriminalvård har en starkare betoning på bestraffning än rehabilitering. Straffsatserna är relativt höga. I mitten av 2005 satt personer i antingen federala, statliga eller lokala fängelser, vilket innebär en ungefärlig ökning med 2,5 procent i jämförelse med Minoriteter, särskilt den svarta befolkningen, är överrepresenterade i fängelserna. Rättssystemets behandling av dessa grupper är därför en uppmärksammad fråga. Under 2005 uppmärksammande Amnesty International och Human Rights Watch att minst ungdomsbrottslingar avtjänar livstidsstraff utan möjlighet till villkorlig frigivning. 59 procent av dessa ungdomsbrottslingar är förstagångsförbrytare. Ovanstående organisationer har också sedan flera år undersökt förhållandena vid Maximum Security Prisons (fängelser med maximal

5 Sveriges Ambassad Telefax 5( ) säkerhet), där insynen uppges vara dålig och övergreppen många. Till följd av uppmärksamheten har vissa fängelser förändrat sina rutiner, till exempel vad gäller bruk av elpistoler. Den 30 december 2005 undertecknade president Bush två omskrivna tillägg till 2006 års försvarsbudget. Det ena syftar till att förbjuda grym, inhuman och förnedrande behandling av fångar utomlands och det andra begränsar så kallade illegala fiendekombattanters möjligheter att få sina fall prövade i civil domstol. Tilläggen går under namnet Detainee Treatment Act. President Bush lade dock till ett signing statement till lagen, det vill säga ett officiellt dokument som ger presidenten rätt att tolka lagen i fråga. Det innebär i praktiken att presidenten förbehåller sig rätten att förbise förbudet mot tortyr om han anser att omständigheterna kräver det. I lagen Military Commissions Act of 2006 (diskuteras mer ingående under avsnitt 5) förbjuds användandet av förhörsmetoder som karakteriseras som allvarliga brott enligt Genèvekonventionernas artikel 3. En fältmanual för militären som uttryckligen förbjuder tortyr och förnedrande behandling utkom under Manualen förbjuder de typer av övergrepp som amerikanska soldater gjorde sig skyldiga till i Abu Ghraib-fängelset i Irak under I oktober 2005 bjöd det amerikanska försvarsdepartementet in FNrapportörer för att på plats studera förhållandena för fångarna på Guantanamo. Då inbjudan inte innebar någon möjlighet att personligen träffa fångarna, vilket är praxis för denna typ av besök, tackade rapportörerna nej till inbjudan. Den Internationella Röda kors-kommittén (ICRC) har kontinuerligt besökt Guantanamo sedan fånglägret öppnades och har under sina besök kunnat överlämna korrespondens till fångarna. 4. Dödsstraff Dödsstraffet återinfördes i USA 1976 och finns för närvarande i 38 av 50 delstater. År 2001 hävdes också moratoriet mot federala avrättningar. Den 2 december 2005 genomfördes den tusende avrättningen sedan Under 2005 avrättades 60 personer, vilket var ungefär lika många som Under 2006 avrättades 53 personer. Den delstat som oftast tillämpat dödsstraffet sedan 1976 är med stor marginal Texas. Det senaste året följs Texas av Oklahoma, North Carolina, Ohio och Virginia.

6 Sveriges Ambassad Telefax 6( ) Av de 38 delstater som för närvarande har dödstraff har fem stater inte genomfört någon avrättning sedan Ytterligare två stater, Idaho och Wyoming, har inte utfört någon avrättning på över ett decennium. I januari i år utfärdade försvarsmakten nya riktlinjer som skulle kunna innebära att det de facto moratorium som har funnits på avrättningar efter dom i militärdomstol upphävs. Åtta personer väntar för närvarande på avrättning efter dom i militärdomstol. I 19 av de 38 delstaterna samt på federal nivå är minimiåldern för dödsstraff 18 år, i fem är minimiåldern 17 år och i 14 delstater är minimiåldern 16 år eller ej fastställd. Av cirka fångar som inväntar dödsstraff har drygt 70 dömts som ungdomsbrottslingar. Sedan 1976 har 22 män avrättats för brott begångna som minderåriga. I mars 2005 beslutade Högsta domstolen i målet Roper v. Simmons att dödstraff för ungdomsbrottslingar (de som var under 18 år då brottet begicks) strider mot den amerikanska konstitutionen. EU uppvaktade i detta fall amerikanska myndigheter för att få till stånd ett förbud mot dödsstraff för ungdomsbrottslingar. Nyligen kom medicinska rön som tyder på att personer som avrättas genom dödliga injektioner kan uppleva smärtor under avrättningen. Detta skulle strida mot det konstitutionella förbudet mot grymma och ovanliga (cruel and unusual) bestraffningar. Detta har lett till att bruket av dödliga injektioner har ifrågasatts i ett dussintal stater, vilket har stoppat flera planerade avrättningar. I vissa fall har delstatsdomstolar stoppat avrättningarna, medan det i andra fall varit narkosläkare som ifrågasatt fängelsepersonalens hantering av bedövningsmedel i samband med avrättningarna. Då man i stället försökt anlita narkosläkare för att hantera bedövningen har dessa i flera fall vägrat av etiska skäl. Avrättning av mentalt handikappade hamnade i fokus under 2002, då Högsta domstolen i målet Atkins v. Virginia beslutade att dödsstraffet i dessa fall strider mot konstitutionens bestämmelse om grymma och ovanliga bestraffningar. Flera utomstående aktörer bland andra EU uppvaktade domstolen i ärendet. Frågan om vem som är mentalt handikappad avgörs dock på delstatsnivå, vilket i praktiken innebär beslut av juryn i enskilda mål. Under senare år har också dödstraff för psykiskt sjuka debatterats. Det amerikanska juristsamfundet National Bar Association har under 2006 rekommenderat sina medlemmar att inte yrka på dödsstraff för personer med psykiska sjukdomar. Enligt National Mental Health Organization tros mellan 5

7 Sveriges Ambassad Telefax 7( ) och 10 procent av de dödsdömda ha psykiska störningar. EU har under 2006 protesterat mot en planerad avrättning av en psykiskt sjuk person. Avrättningen är uppskjuten. I en opinionsmätning från maj 2006 var 65 procent av befolkningen positiva till dödsstraffet. Stödet har sjunkit sedan början av 90-talet, då det låg på 80 procent. Fortfarande anses dock stödet för dödsstraffet vara solitt, både inom administrationen, i kongressen och bland allmänheten, och det är troligt att det blir kvar under överskådlig tid. Debatten förväntas istället i första hand handla om att öka precisionen för när och hur dödsstraff utdöms samt hur straffet ska verkställas. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Den terroristlagstiftning, USA Patriot Act of 2001, som antogs efter terroristattackerna den 11 september 2001, har kritiserats av MRorganisationer och i media. Lagen möjliggör bland annat att utan domstolsbeslut frihetsberöva personer som anses utgöra hot mot den nationella säkerheten. Den gripne har inte rätt till försvarare eller till att få veta vilka brott denne är misstänkt för. Vidare tillåts myndigheterna att i vissa fall avlyssna samtal mellan advokat och klient. Lagen var endast giltig under en fyraårsperiod och förnyades därför i mars 2006 efter en utdragen debatt i kongressen. I den nya, något reviderade lagen, ges bland annat utökade möjligheter att utdöma dödsstraff för terroristbrott. Vidare har möjligheten att pröva om frihetsberövandet har skett konstitutionsenligt, så kallade habeas corpus-ansökningar, begränsats. I slutet av 2005 framkom det att administrationen sedan 2001 använt sig av ett hemligt program för att genomföra telefonavlyssning av amerikanska medborgare utan domstolsbeslut. Avlyssningen skedde då det fanns skäl att misstänka att någon av parterna hade kopplingar till Al-Qaeda eller allierade grupper. Stark kritik riktades mot programmet, inte minst för att administrationen valt att bortse från den lagstiftning som redan existerar för denna typ av avlyssning. I augusti beslutade en federal domstol att programmet stred mot konstitutionen. Som ett led i kriget mot terrorismen beslutade president Bush i november 2001 att upprätta särskilda militärtribunaler för de terroristmisstänkta fångarna på militärbasen Guantanamo Bay. Militärtribunalerna möttes av omfattande

8 Sveriges Ambassad Telefax 8( ) kritik, främst för att de inte ansågs ge tillräckliga möjligheter för de åtalade att försvara sig eller att överklaga sina domar. I juni 2006 avgjorde Högsta domstolen det mycket uppmärksammade målet Hamdan v. Rumsfeld. Fallet gällde Salim Ahmed Hamdan från Jemen som tillfångatagits av amerikanska trupper i Afghanistan i november Han fördes senare till Guantanamo, anklagad för att ha varit Osama bin Ladins livvakt och chaufför. Hamdan, som hade lämnat in en så kallad habeas corpusansökan till en civil domstol, hävdade att den militärtribunal han skulle ställas inför saknade laglig grund. Högsta domstolen tog senare upp fallet, trots att Detainee Treatment Act begränsade möjligheten till en sådan prövning. Högsta domstolen ansåg dock att denna lag inte var tillämplig eftersom fallet hade överklagats till domstolen före lagens tillkomst. Högsta domstolen fastställde i målet att militärtribunalerna inte var lagenliga, dels mot bakgrund av Genèvekonventionerna dels eftersom militärtribunalerna inte var förenliga med Uniform Code of Military Justice (UCMJ). Enligt denna måste de processuella bestämmelserna i militärtribunalerna vara desamma som i vanliga krigsdomstolar. Bushadministrationen måste därför söka kongressens stöd, menade Högsta domstolen. Administrationen lade följaktligen fram ett lagförslag kallat Military Commissions Act of Lagen, som röstades igenom den 29 september, ger presidenten rätt att upprätta militärtribunaler i syfte att rättsligt pröva utländska terroristmisstänkta i amerikanskt förvar. Lagen innebär vidare att terroristmisstänkta fråntas möjligheten att pröva sitt frihetsberövande i civil domstol enligt Habeas Corpus-principen samt att definitionen av illegala fiendekombattanter vidgas till att även omfatta utländska individer som avsiktligt understött terroristorganisationer. Enligt lagen förbjuds också förhörsmetoder som kan kategoriseras som allvarliga brott enligt Genèvekonventionernas artikel 3. Bevismaterial som framkommit genom grymma, ovanliga och omänskliga förhör får heller inte användas, såvida materialet tillkommit efter år Lagen har kritiserats av MRorganisationer och juridiska experter, främst för att den tar bort överprövningsrätten samt för att den vidgade definitionen av illegala fiendekombattanter kan innebära att individer frihetsberövas på godtyckliga grunder.

9 Sveriges Ambassad Telefax 9( ) Även hanteringen av fångarna på Guantanamo har uppmärksammats. Under 2006 har hungerstrejker genomförts bland de intagna och under våren begick tre fångar självmord. Totalt sett har cirka 760 utländska fångar suttit fängslade på Guantanamo. I slutet av år 2006 återstod cirka 450 fångar, sedan drygt 300 under åren släppts eller överförts till sina hemländer. USA har under året fått utstå hård kritik rörande hemliga CIA-fängelser i andra delar av världen. I samband med att den nya lagstiftningen om militärtribunalerna lades fram erkände president Bush dessa fängelsers existens. Han uppgav att CIA-fängelserna skulle ha stängts tills vidare i samband med att 14 terroristmisstänkta förflyttades till Guantanamo. Rörelsefriheten för amerikanska medborgare är god. De är dock i princip förhindrade att resa till Kuba. Denna bestämmelse skärptes under Dispens ges dock normalt till kubanskfödda amerikaner, journalister, forskare, idrottsutövare med flera. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Delstatliga och federala domstolar åtnjuter självständighet i förhållande till den exekutiva makten. Presidenten nominerar dock domare till Högsta domstolen och federala distriktsdomstolar, vilket i regel sker på basis av politiska preferenser. För att garantera domarnas oberoende är utnämningarna på livstid. Utnämningar till Högsta domstolen, liksom till alla federala domstolar på lägre nivå, skall bekräftas av senaten. Motsvarande mekanismer finns på delstatsnivå. Det amerikanska domstolsväsendet har flera instanser för överklagan. Advokatkåren är självständig i förhållande till myndigheterna. Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Det finns ett militärt rättsväsende, men det kan inte lagföra civila personer. Militärer som begått brott utanför tjänsten kan ställas inför civil domstol. 7. Straffrihet Det amerikanska rättssystemet är väl utvecklat och straffrihet får inte förekomma.

10 Sveriges Ambassad Telefax 10( ) 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Den amerikanska yttrande- och mediafriheten är väl förankrad i den federala konstitutionen (First Amendment) och i delstatliga författningar. Media är oberoende och någon censur förekommer inte. Förenings-, församlings- och religionsfrihet råder, inklusive rätten att ansluta sig till politiska och fackliga organisationer eller religiösa samfund. Arbetsgivarens oinskränkta rätt att anställa och avskeda personal innebär dock att anslutning till fackförening i vissa fall motarbetas av arbetsgivare. I skydd av yttrande- och föreningsfriheten tillåts även rasistiska och statsfientliga organisationer. USA har ingen statsreligion. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna USA är en federation bestående av 50 delstater. Den amerikanska konstitutionen föreskriver en maktdelning mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten. Detta uppnås genom ett omfattande system av ömsesidiga kontroller och balansmekanismer (checks and balances). De federala myndigheterna skall enligt konstitutionen handha utrikes-, försvars- och penningpolitik. För övriga frågor ansvarar i princip delstaterna. Även delstaternas styrelseorgan är föremål för en maktdelning och har liknande ömsesidiga kontrollmekanismer. Den amerikanska demokratin baseras på personval, men inrikespolitiken präglas likväl av motsättningarna mellan de två stora politiska partierna - republikanerna och demokraterna. Nästan samtliga kandidater till USA:s många valbara ämbeten tillhör något av de två partierna. President väljs vart fjärde år. Val till representanthuset och en tredjedel av senaten äger rum vartannat år. Valdeltagandet var 61 procent i presidentvalet Enligt en internationell undersökning är 30 procent av den amerikanska befolkningen engagerad i valrörelsen genom exempelvis deltagande i valmöten eller uppsättning av valaffischer. Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors valbarhet. Dock är antalet kvinnor i toppolitiken lågt för ett utvecklat industriland. I den nya kongressen kommer antalet kvinnor att öka till minst 87 av totalt 535 ledamöter, vilket är det högsta någonsin. Talman för representanthuset, och därmed nummer tre i successionsordningen efter presidenten och vicepresidenten, blir för första gången en kvinna. Den amerikanska regeringen har fyra kvinnliga medlemmar

11 Sveriges Ambassad Telefax 11( ) (av totalt 16, inklusive vicepresidenten), på posterna som transport-, arbetsmarknads-, utbildnings- och utrikesminister. Politisk pluralism med flerpartisystem (i praktiken ett tvåpartisystem) råder. Kostnaderna för valkampanjer har tenderat att öka de senaste årtiondena. Storleken på de bidrag som företag och privatpersoner kan ge direkt till valbara kandidater är begränsade. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Diskriminering på basis av ras, kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt är förbjuden. Minoritetsgrupper särskilt svarta och latinamerikaner är dock överrepresenterade inom låglöneyrken. Arbetsrätten regleras genom flera lagar från 1963 och framåt, bland annat Civil Rights Act från 1964 och Equal Pay Act från Uppföljning av dessa lagar åligger U.S. Equal Employment Opportunity Commission. Arbetstiden är reglerad till 40 timmars arbetsvecka med lagstadgad rätt till ett femtioprocentigt lönetillägg för tid utöver denna. Enligt en ny lag från 2004 har emellertid rätten till övertidsersättning för löntagare i arbetsledande ställning begränsats. Minimilönen är enligt federal lag 5,15 USD per timme, men 18 delstater ligger över denna nivå. Fackföreningar har lagstadgad rätt att verka men det är vanligt att arbetsgivare försvårar facklig organisering. Avsaknaden av lagstadgad anställningstrygghet, vilket innebär att arbetsgivaren kan avskeda fackföreningsorganisatörer, är en av faktorerna som bidrar till den låga organisationsgraden; 12,5 procent år 2005 (7,8 procent inom den privata sektorn och 36,5 procent inom den offentliga). Inga lagstadgade ledigheter med betalning för exempelvis semester och sjukdom existerar. Ledigheter beslutas av arbetsgivaren eller genom kollektivavtal. USA har inte ratificerat ILO-konventionerna nr 87 och nr 98 om organisations- och förhandlingsrätt. Strejkrätten är beskuren genom lagstadgad rätt för arbetsgivaren att anställa ersättningsarbetskraft under strejk. Fackföreningsrörelsen har i dagsläget ett visst politiskt inflytande om än försvagat. Tvångsarbete förekommer inte. Vad avser särskilda gruppers situation på arbetsmarknaden hänvisas till avsnitt 14, 16, 17 och 19.

12 Sveriges Ambassad Telefax 12( ) Föräldraförsäkringen regleras på federal nivå av Family Medical Leave Act (FMLA) från Enligt lagen har alla amerikaner rätt till upp till 12 veckors obetald ledighet i samband med barnafödsel eller vård av sjuk familjemedlem. Lagen täcker alla anställda i offentlig sektor, samt anställda på företag med 50 anställda eller fler. USA har med hänvisning till uppdelningen i federal respektive delstatlig lagstiftning hävdat vissa svårigheter att ratificera ILO:s konventioner. Av de åtta så kallade Core Labour Standards har USA ratificerat förbudet mot de värsta formerna av barnarbete (konvention nr 182) och förbudet mot tvångsarbete (konvention nr 105). Konventionen om icke-diskriminering i arbetslivet (nr 111) skulle mot bakgrund av nuvarande lagstiftning kunna ratificeras, men så har inte skett. Efter flera års eftersläpning har USA nu i tid börjat lämna in de periodiska rapporterna knutna till respektive konvention. Förklaringen till förseningarna har främst varit byråkratiska. Ansvaret för denna samordning vilar nu på utrikesdepartementets rättsavdelning. Två rapporter saknas från år Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Amerikansk hälsovård håller överlag hög standard. Hälsovården bedrivs huvudsakligen i privat regi och finansieras genom privata försäkringar hos den yrkesarbetande delen av befolkningen. Pensionärer och handikappade omfattas av en federalt finansierad sjukförsäkring, Medicare, som omfattar ungefär 40 miljoner personer. Medicare täcker kostnader för sjukvård, medan mediciner bekostas av den enskilde. Under 2004 beslutade administrationen att införa ett federalt subventionssystem av mediciner inom ramen för Medicare. För personer med extremt låga inkomster kan sjukvård erhållas genom Medicaid som finansieras gemensamt via federala och delstatliga budgetmedel. Medicaid omfattar cirka 44 miljoner personer. Medicare och Medicaid utgör 17 procent respektive 16 procent av den federala budgeten. Många anställda erhåller sjukförsäkring genom sina arbetsgivare, vilken finansieras via en kombination av egenavgifter och arbetsgivaravgifter. De senaste årens kraftigt ökade premier har inneburit att en ökad andel av premien och självriskskostnaden belastat den enskilde.

13 Sveriges Ambassad Telefax 13( ) I april 2006 antog delstaten Massachusetts en lag som gör det obligatoriskt för medborgarna att införskaffa en privat sjukförsäkring. Dessa kommer att vara kraftigt subventionerade för personer med låga inkomster. Lagen träder i kraft den 1 juli Av USA:s cirka 300 miljoner invånare saknar drygt 15 procent sjukförsäkring. Även oförsäkrade har dock rätt till grundläggande akutsjukvård och förlossningsvård. Ungefär 9 miljoner barn betecknas som oförsäkrade i USA. De flesta barn i inkomstsvaga familjer har dock rätt till sjukförsäkring genom ett program kallat SCHIP (State Children's Health Insurance Program). 2,3 miljoner barn omfattas av programmet. 12. Rätten till utbildning Den grundläggande utbildningen på nio år är obligatorisk för alla barn från 6 till 15 år. Därefter finns möjlighet till tre års gymnasieutbildning (high school). Det finns både offentliga (avgiftsfria) och privata (avgiftsbelagda) alternativ. Det privata skolsystemet håller i allmänhet högre kvalitet än det offentliga, särskilt i de större städerna. Det genomsnittliga antalet barn per lärare är också lägre i privata skolor. Det förekommer inga skillnader mellan flickors och pojkars rätt till utbildning eller mellan olika befolkningsgrupper. Ifråga om högre utbildning finns både privata och delvis offentligt finansierade alternativ. De mest prestigefyllda universiteten är privata och avgifterna för enskilda studenter är höga. Olika typer av stipendier används för att motverka social snedrekrytering. År 2003 var utbildningssektorns totala andel av BNP 7,5 procent. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard De allmänna livsvillkoren för majoriteten amerikaner är goda eller till och med mycket goda. USA:s BNP per capita är till exempel betydligt högre än Sveriges. Den långa perioden av ekonomisk tillväxt och reformer av välfärdspolitiken har haft ett positivt inflytande på fattigdomstalen. Sedan 2000 har dock andelen av befolkningen som hamnar under fattigdomsstrecket ökat från 11,3 procent till 12,6 procent år Detta är emellertid en mindre andel av befolkningen än genomsnittet för och 90-talen. De ekonomiska framstegen har främst gynnat de välbeställda och de ekonomiska klyftorna har ökat.

14 Sveriges Ambassad Telefax 14( ) USA har hög sysselsättning och låg arbetslöshet och de flesta kan försörja sig genom eget arbete. Den amerikanska staten garanterar varken bostad eller arbete. Enligt vissa beräkningar finns det ungefär hemlösa personer varje natt ( enligt officiella källor). Inom loppet av ett år är nära tre miljoner personer hemlösa under någon period. Hemlöshet drabbar personer i olika kategorier, varav den snabbaste växande är familjer med barn, oftast unga ogifta mödrar. OLIKA GRUPEPRS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Flera departement har avdelningar som bevakar kvinnofrågor. Arbetsmarknadsdepartementets Women's Bureau kan nämnas särskilt. På utrikespolitikens område ansvarar utrikesdepartementets Office of the Senior Coordinator for International Women's Issues frågor rörande kvinnors rättigheter. År 2000 tillkom Trafficking Victims Protection Act för att bekämpa smuggling och exploatering av kvinnor och barn. Sedan lagens tillkomst publicerar State Department en årsrapport, Trafficking in Persons Report, vilken går igenom omkring 150 länders agerande för att förhindra människohandel. Administrationen arbetar aktivt med frågan om människohandel, både nationellt och internationellt utnämndes en särskild ambassadör med ansvar för dessa frågor. Kvinnans politiska, ekonomiska och sociala ställning i USA har successivt stärkts under de senaste årtiondena. Andelen kvinnor i näringslivet, på höga offentliga poster och i den akademiska världen, har ökat. (För kvinnors politiska inflytande, se avsnitt 9.) 59,3 procent av kvinnorna över 16 år ingår i den civila arbetskraften. Motsvarande siffror för kvinnor med barn under sex år är 62 procent. Löneklyftan mellan män och kvinnor minskar långsamt tjänade en kvinna i genomsnitt 62 procent av mannens lön, 2005 var motsvarande siffra 81 procent. Kvinnors rätt till lika lön för lika arbete skyddas bland annat genom Equal Pay Act från I det omdiskuterade rättsfallet Roe vs Wade år 1973 beslutade Högsta domstolen att abort är en konstitutionell rättighet i USA. Rätten till abort är

15 Sveriges Ambassad Telefax 15( ) dock alltjämt en mycket omdebatterad och politiskt känslig fråga. I praktiken råder restriktioner i aborträtten i flera delstater. I mars 2006 röstades ett förbud mot abort, med undantag för om moderns liv hotas, igenom i South Dakotas delstatskongress. I en medborgarinitierad folkomröstning den 7 november 2006 röstade majoriteten dock nej till ett abortförbud. Ett försök till liknande lagstiftning i delstaten Mississippi röstades under 2006 ner i delstatsparlamentet. 15. Barnets rättigheter Barnets rättigheter respekteras i de flesta avseenden och garanteras bland annat i National Child Protection Act från Det kan dock noteras att USA inte ratificerat konventionen om barnets rättigheter (se avsnitt 2). Rekryteringsåldern till landets väpnade styrkor är 17 år. Enligt Protect Act och Trafficking Victims Protection Reauthorization Act riskerar amerikanska medborgare som utnyttjar barn sexuellt utomlands upp till 30 års fängelse. Inom ramen för kampen mot människohandel (se ovan) uppmärksammas barnens situation särskilt. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Ingen av statsmakterna sanktionerad diskriminering förekommer. Minoriteters och ursprungsbefolkningars rättigheter är väl skyddade i lag. Det hindrar emellertid inte att vissa etniska grupper är ekonomiskt och socialt marginaliserade, vilket är en omdebatterad fråga i USA. För att främja dessa gruppers ekonomiska och sociala framsteg förekommer i vissa fall positiv särbehandling (Affirmative Action) på offentliga arbetsplatser, vid intagning till offentligt finansierade universitet eller vid offentlig upphandling. Detta system har under senare år ifrågasatts allt starkare och flera delstater har avvecklat det. I och med en uppmärksammad prövning i Högsta domstolen 2003 bekräftades universitetens rätt att behålla positiv särbehandling, samtidigt som tekniska aspekter i vissa antagningsförfaranden inte godtogs. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet

16 Sveriges Ambassad Telefax 16( ) Respekten för homo-, bi- och transsexuellas (HBT) rättigheter är i stort sett god i USA. De homosexuellas situation har under senare år fått ökad uppmärksamhet. Det handlar bland annat om rätten att öppet visa sin sexuella läggning inom försvarsmakten, samt om organisationer har möjlighet att utesluta medlemmar på basis av sexuell läggning. Flera MR-grupper verkar för att förbättra det juridiska skyddet för homosexuella. Bland annat har man stött lagstiftning om hatbrott, vilken har som syfte att göra våldsbrott, motiverade av ras, hudfärg, kön eller sexuell läggning, till federala brott. Frågan om homosexuellas rätt att ingå äktenskap har under de senaste åren varit en uppmärksammad politisk fråga. Idag är Massachusetts den enda delstat som erkänner äktenskap mellan homosexuella. Däremot tillåter sju delstater och District of Columbia någon form av registrerat partnerskap. Samtidigt har 20 delstater konstitutionella tillägg som anger att äktenskap endast kan ingås mellan en man och en kvinna. Vid folkomröstningar i november 2006 godkändes liknande tillägg i ytterligare sex delstater. Arizona blev den enda delstaten där ett sådant tillägg röstades ner. Det har även lagts flera förslag i kongressen för ett federalt konstitutionellt tillägg för att förhindra homosexuella äktenskap. Ett sådant tillägg kommer dock sannolikt inte antas inom överskådlig framtid, främst på grund av att definitionen av äktenskap historiskt sätt är en delstatlig angelägenhet. Under året har frågan varit uppe i domstol i, New York, Georgia och New Jersey, delstater som alla har lagar som förbjuder homosexuella äktenskap. I de tre första delstaterna har den högsta instansen upprätthållit lagens konstitutionsenlighet. Högsta domstolen i New Jersey fann däremot att delstatskonstitutionen garanterade samma juridiska rättigheter för homosexuella som heterosexuella par. I de flesta delstater har homosexuella par möjlighet att adoptera barn. Inom arbetslivet finns fortfarande brister beträffande homosexuellas rättigheter. Det saknas exempelvis federal lagstiftning som uttryckligen förbjuder en arbetsgivare att avskeda en arbetstagare på basis av sexuell läggning. Ett förslag om detta, Employment Non-Discrimination Act, ligger i kongressen sedan förra året. Endast 12 delstater samt District of Columbia har lagstiftning som direkt förbjuder denna typ av diskriminering. 18. Flyktingars rättigheter

17 Sveriges Ambassad Telefax 17( ) USA har inte anslutit sig till 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning. Enligt den amerikanska uppfattningen är den närmast skriven för europeiska förhållanden vid tiden efter andra världskriget. Däremot har USA anslutit sig till 1967 års protokoll till ovan nämnda konvention. USA är ett utpräglat immigrationsland, som lockar många flyktingar och asylsökande. Under 2005 invandrade drygt 1,1 miljoner personer lagligen till USA (en ökning i jämförelse med 2004), varav ungefär togs emot som flyktingar (en fördubbling jämfört med 2004). En förklaring till den stora ökningen av antalet flyktingar med permanent uppehållstillstånd är en lagförändring som tog bort en övre gräns för maximalt antal personer som kan beviljas asyl. En ansökan om flyktingstatus vid inresan till USA bedöms först vid gränskontrollen. Ett beslut om direktavvisning kan överklagas till högre tjänsteman och, i sista hand, en immigrationsdomare. Om ansökan bedöms trovärdig inleds en process som ofta tar 6 månader. Det förekommer att asylsökande hålls frihetsberövade under denna period, vilket uppmärksammats av MR-grupper. För personer som befinner sig i USA och söker asyl finns rätt till överklagan i domstol och möjlighet att anlita juridiskt biträde. 19. Funktionshindrades rättigheter De funktionshindrade åtnjuter skydd mot diskriminering på arbetsmarknaden genom en lag från 1990 (Americans with Disabilities Act). Lagen föreskriver bland annat att offentliga lokaler, både existerande och nya byggnader, liksom allmänna transportmedel skall anpassas till funktionshindrade. Enligt officiella källor kvarstår i praktiken stora skillnader mellan funktionshindrade och icke-funktionshindrade beträffande bland annat arbete, utbildning och inkomst. Knappt 30 procent av de funktionshindrade i arbetsför ålder (18-64 år) har deltids- eller heltidsarbete. De funktionshindrade har också i genomsnitt kortare utbildning och lägre årsinkomst. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter

18 Sveriges Ambassad Telefax 18( ) Det finns i USA ett stort antal MR-organisationer. Dessa verkar helt fritt och har en icke obetydlig inverkan på opinionsbildningen. Bland de större och mer välkända kan nämnas American Civil Liberties Union, Amnesty International och Human Rights Watch. En koalition av enskilda organisationer, National Coalition to Abolish the Death Penalty, arbetar för att avskaffa dödsstraffet. Lawyers Committee for Human Rights följer särskilt rättssäkerhetssituationen efter terroristattentaten den 11 september Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Flera FN-rapportörer på MR-området har besökt USA de senaste åren. EU protesterar fortlöpande mot dödsstraffet i principiellt viktiga fall (se avsnitt 4). Efterlevanden av folkrätt inklusive mänskliga rättigheter i kampen mot terrorism har under året diskuterats i flera olika former mellan EU och USA. Hanteringen av fångarna på Guantanamo diskuterades bl.a. på EU-USAtoppmötet i Wien den 21 juni. EU för också en löpande dialog med amerikanska utrikesdepartementets rättschef om folkrätten i kampen mot terrorism.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner: Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna.

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Nya Zeeland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god i Nya Zeeland. De mest omdebatterade

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK RATIFICERADE KONVENTIONER Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer