KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET STRÖMSUNDS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET STRÖMSUNDS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Backe Bredgård Frostviken Hammerdal Hedenvind Hoting Vattudal Hjalmar Strömer

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nuläge, bedömning av verksamheten m m... 4 Bakgrund, syfte m m. 9 Organisation, tidsplan m m.. 11 Elevens utveckling, lärandet och godkända betyg 12 Resultatet av elev- och föräldraenkäten Analys av elev- och föräldraenkäten. 18 Förebyggande arbete i likabehandling.. 20 Övriga utvecklingsarbeten. 21 Rektorsområdenas redovisningar. 24 Backe ro Bredgårds ro.. 33 Frostvikens ro 42 Hammerdals ro.. 47 Hedenvinds ro Hotings ro Vattudalsskolans ro Hjalmar Strömerskolans ro. 110 Åtgärdsprogram grundskolan Pedagogisk bedömning 6-åringar/förskoleklass(resultat) Diagnostiska prov grundskolan (resultat) 133 Nationella prov grundskolan (resultat) 134 Slutbetyg från grundskolan. 136 Utbildningsresultat Gymnasieskolan Gymnasieskolan jämförelse med övriga glesbygdskommuner och med riket 137 Slutord

3 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET Inledning - bakgrund Detta är Strömsunds kommuns tionde kvalitetsredovisning gällande skolverksamheterna. Den grundtanke, som präglat de redovisningar som hittills har avlämnats, är förutom uppföljning och utvärdering av verksamheten - användbarhet. Redovisningarna ska alltså användas som grund för reflektion inför det fortsatta arbetet ett arbete som ska präglas av den människosyn och kunskapssyn som utgör grundpelarna i det svenska skolväsendet. En viktig del av målsättningen med kvalitetsarbetet ska, enligt vår uppfattning, vara att i ett kommunövergripande perspektiv och med utgångspunkt i de nationella och lokala målen stärka verksamhetens helhetssyn, kvalitet och likvärdighet. Att kvalitetsredovisningen ska vara användbar och inte bara bli en hyllvärmare innebär att den ska vara ett verktyg i kvalitetsutvecklingen av organisationen, verksamhetens medarbetare, arbetsformer, angreppssätt och metoder. Våra tidigare kvalitetsredovisningar har också kommit att användas ute i skolorna som underlag för diskussion och reflektion. De har även fungerat som idégivare och inspirationskällor. Redovisningens användbarhet i vardagsarbetet är alltså en viktig utgångspunkt för oss. Denna kvalitetsredovisning är den första, som utgår ifrån den nya Barn- och utbildningsplanen och Barn-, kultur- och utbildningsnämndens uppdragsbeskrivning utifrån kommunfullmäktiges budgetoch utvecklingsdokument. Dessutom sker under 2010 ett utvecklingsarbete i kommunen med jämställdhetsintegrering av all kommunal verksamhet, vilket medför att all redovisning delas upp på pojkar och flickor. Dessa tre faktorer har inneburit ett annat upplägg av det systematiska kvalitetsarbetet jämfört med tidigare år. Enligt skollagen ska det för skolområdet finnas en särskild verksamhetsplan skolplanen. 1 Skolplanen ska enligt skollagen följas upp och utvärderas. Uppföljning och utvärdering av verksamheten är ett måste om man över huvud taget ska kunna veta om man har en verksamhet i enlighet med gällande mål, riktlinjer och föreskrifter. Dessa utvärderingar ute i skolorna utgör en nödvändig grund för kommunens kvalitetsredovisning. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning 2 ska varje kommun senast den 1 maj varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Skyldigheten att upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar även för kommunens förskoleverksamhet och skolbarnomsorg tillkom den 15 augusti 2005 (SFS 2005:609) I tillsynsutredningar har Skolverket konstaterat att sambandet mål utvärdering budget i många kommuner är dåligt utvecklat eller saknas helt. Detta bristande samband innebär att prioriteringarna i budgeten görs utan den kunskap om resultaten som är nödvändig. De olika tidpunkterna har gjort att man tappat bort sambandet. Eftersom det är i kommunstyrelsen som de reella prioriteringarna görs så måste det anses angeläget att kvalitetsredovisningen i fortsättningen blir en i årsredovisningen och därmed i den kommunala årscykeln integrerad del. Under hösten 2004 genomförde Skolverket en utbildningsinspektion 3 i Strömsunds kommun. Skolverket uttalar sig sammanfattningsvis att: Måluppfyllelsen är i huvudsak god i skolor och andra verksamheter. Skolverkets förslag till förbättringsinsatser samt arbetslagens åtgärder redovisades områdesvis i Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning Under våren 2007 bad Skolverket om en uppföljning av inspektion Dess övergripande effekter redovisades i kommunens kvalitetsredovisning Den slutliga avstämningen av inspektionen skedde i Umeå april Skollagen 2 kap. 8 2 Utbildningsdep., (2001) Förordning om kvalitetsredovisning, SFS 1997:702 med ändring SFS 2001:649 och SFS 2005: Rapporten finns som pdf under följande adress: DOKUMENT/INSPEK_R_KOMMUN/INSPEKTIONSRAPPORT_STR%C3%96MSUND.PDF 3

4 Nuläge Förskolan Våren 2010 var 439 barn inskrivna i förskolan ( ). Dessutom tillkommer Torsäng med 15 barn. Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan var: Hedenvind 92 barn, Bredgård 104 barn, Hammerdal 95 barn, Hoting 56 barn, Backe 42 barn, Frostviken 28 barn, dagbarnvårdarna 22 barn och Torsäng Kooperativ Hallviken 15 barn. På flera förskolor är det speciellt svårigheterna med språket som bekymrar. Det är många barn som saknar en god språklig grund inför framtiden. Tidiga insatser i förskolan har haft positiv inverkan på utvecklingen hos barnet. Hur denna insats har sett ut har varierat men utfallet har varit positivt. (Se Hedenvinds kv.redov och 2009) En åtgärd rektorerna och förvaltningen gjort är att öka andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom förskola från 41% (2005) till 49% (2009). En annan åtgärd är att grundskolan tillsätter en läs- och skrivutvecklare på 50 procent hösten Den 24/4-09 startades ett kommunalt nätverk för läs- och skrivutveckling, där förskolepersonal ingår. Syftet är bl.a. koordinering och samordning samt att driva systematiskt utvecklingsarbete inom området. Utifrån resultaten från mätningarna av förskoleverksamhetens platsbehov hösten 2008 i Strömsunds centralort stängdes Skattkistan, som är en av förskolorna Förskoleklass Våren 2010 var 119 barn inskrivna i förskoleklass ( ). Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan var: Hedenvind 32 barn, Bredgård 34 barn, Hammerdal 17 barn, Hoting 10 barn, Backe 15 barn, Frostviken 11 barn. Fritidshem Våren 2010 var 281 barn inskrivna på fritidshem ( ). Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 79 barn, Bredgård 81 barn, Hammerdal 48 barn, Hoting 35 barn, Backe 17 barn och Frostviken 21 barn. Grundskolan årskurs 1-9 Utifrån tilldelade resurser har Barn- och utbildningsförvaltningen en högre bemanningsgrad på mindre enheter och lägre bemanningsgrad på större enheter. 4

5 Räknat på hela kommunen så minskar elevunderlaget med ca 35 elever/år de närmaste åren. Även här råder olika förutsättningar inom olika områden. Strömsund och Hammerdal har behövt utöka sin organisation på grund av ökat antal barn/elever Totalt antal elever i årskurs 1-9 från Strömsunds kommun ( ) / / / / / / / /2016 Anm. Läsåret 2015/16 innefattar födda tom Den tendens förvaltningen såg 2009, att utbildningsresultaten i grundskolan började förbättras har brutits 2010 trots att resurser för läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling har tillförts i form av språkutvecklare och matematikutvecklare. Utbildningsresultatsdiskussionen har fortsatt under läsåret som inleddes med rektorsgruppen under hösten 2008 samt med Barn-, kultur- och utbildningsnämnden våren Som en följd av nämndens resultatdiskussion har förskolorna i kommunen fått redovisa, hur de arbetar med tal-, läs- och skrivutveckling sommaren Sommaren 2009 och 2010 erbjöd kommunen sommarskola för de elever som inte nådde målen. Exempel på hur utbildningsresultaten försämrats sedan 2009 är, att andelen behöriga till gymnasieskolan minskar. Förvaltningen ser främst problemen i kärnämnen, biologi och fysik men att även alla andra ämnen påverkats negativt. Orsaken till detta är att det bl.a. finns många elever med särskilda behov. Nytillkomna elever behöver extra resurser vad gäller svenska språket, handledning och modersmålsundervisning. De största utmaningarna har Hammerdal och Strömsund. Där har skolorna en bemanningsgrad i vissa fall under riksgenomsnittet. Samtidigt har kommunen som helhet en bemanning över riksgenomsnittet. Inspektion Vattudalsskolan Under senhösten 2009 kvalitetsgranskade Skolinspektionen Vattudalsskolan inom det tematiska området undervisningen i fysik. Granskningen inriktas mot undervisningens innehåll och ändamålsenlighet, bl.a. med avseende på planering, genomförande, läromedel etc /2017 Skolinspektionen gör bedömningen att: För att undervisningen i fysik på Vattudalsskolan ska stimulera elevernas intresse, motivation och lust att lära behöver skolan vidta åtgärder beträffande följande : Skolan behöver se till att läroplan och kursplan genomsyrar undervisningens innehåll och arbetsformer för alla fysiklärare. Skolan behöver i högre utsträckning variera fysikundervisningens nuvarande innehåll och arbetsformer. Skolan bör göra ytterligare ansträngningar för att medvetandegöra eleverna om mål och betygskriterier. Skolan behöver även utveckla rutiner för att få eleverna att delta i planering av undervisningens innehåll och arbetssätt. 5

6 Skolan behöver ge elever som har behov av särskilt stöd det stöd de enligt författningarna har rätt till, även i fysikämnet. Vidare behöver skolan vidareutveckla strategier för att uppmärksamma och bemöta elever på olika nivåer vad gäller kunskap och intresse. Åtgärdsprogrammen uppfyller inte förordningens krav. Skolan behöver utveckla sitt arbete med bedömning och betygssättning för att åstadkomma likvärdighet i bedömningar. Skolan behöver också vidta åtgärder så att skriftliga bedömningar och skriftliga omdömen skrivs i enlighet med författningarna. Skolan bör vidta åtgärder för att upprätthålla och utveckla fysiklärarnas kompetens. Kvalitetsarbetet på skolan behöver förbättras genom att skolan gör en mer systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i fysik. Generella åtgärder i kommunen efter inspektionen Ungefär 110 lärare i kommunen har deltagit i en utbildningssatsning, som inletts under hösten 2009 med fokus på bla. bedömning, skriftliga omdömen, dess koppling till styrdokumenten och dess underlag för urval till IUP. Utbildningssatsningen har fortsatt under våren Genomförande av Barn- och utbildningsförvaltningens elev- och föräldraenkät våren 2010 för att se om: Läroplan och kursplan genomsyrar undervisningens innehåll och arbetsformer. Skolan medvetandegör eleverna om mål och betygskriterier. Skolan vidareutvecklar strategier för att uppmärksamma och bemöta elever på olika nivåer vad gäller kunskap och intresse. Åtgärder vid Vattudalsskolan efter inspektionen januari 2010 (redovisas på s ) Gymnasieskolan Hjalmar Strömerskolan är kommunens enda gymnasieskola och den är belägen i kommunens centralort Strömsund. Antalet elever var under redovisningsperioden 463 elever organiserade i 13 nationella program och i det individuella programmet. Läsåret 2009/2010 slutförde 164 elever sina studier på Hjalmar Strömerskolan. 89% av eleverna lämnade skolan med slutbetyg (fullständigt, utökat eller reducerat). 81% av eleverna var behöriga till högskolan. För de elever som har slutbetyg (89%) är genomsnittlig betygspoäng 13,6. Kvinnornas betygspoäng är 14,7 och männens 12,5. En förklaring till att Hjalmar Strömerskolans genomsnittliga betygspoäng är något lägre än rikets kan vara att skolans programstruktur, dvs. eleverna fördelning på de nationella programmen, avviker något från den nationella. Hjalmar Strömerskolan har en större andel elever på yrkesförberedande program som enligt den nationella statistiken uppvisar en lägre genomsnittlig betygspoäng. Särskolan Läsåret 09/10 har 42 elever varit inskrivna i särskolan. 19 elever har varit inskrivna i gymnasiesärskolan varav 5 av dessa elever gått vid Hjalmar Strömerskolan och 14 genomfört utbildningen i annan kommun. 23 elever har varit inskrivna i grundsärskolan. Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan har varit: Vattudal 7 elever, Hedenvind 4 elever, Bredgård 0 elever, Hammerdal 6 elever, Hoting 2 elever, Backe 1 elev, Frostviken 1 elev och Östersund 2 elever. 6

7 Samtliga särskoleelever som genomfört sin utbildning inom kommunen har varit inkluderade i ordinarie klasser. Ekonomi Barn- och utbildningsförvaltningen har uppvisat underskott de senaste åren. För 2007 var underskottet kkr, 2008 var underskottet kkr. Inberäknat i detta är tilläggsanslag 2008 på kkr. För 2009 var underskottet kkr. Inberäknat i detta är tilläggsanslag 2009 på kkr. För 2010 var underskottet kkr Under 2009 lämnade skolchefen in ett budgetförslag för 2010 innehållande 17,3 Mkr i besparingar. Fullmäktige (KF) beslutade om ett tillskott på 4,5 Mkr och Barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) beslutade om besparingar på sammanlagt 7,5 Mkr (6,5 Mkr i minskade lokalkostnader och 1 Mkr i minskade ledningsresurser). KF avsatte 2 Mkr till BKU för uppdraget att utreda framtida skolorganisation i Strömsunds kommun. En extern utredare anlitades att göra denna utredning. Utredningen 4 presenterades 31 mars 2010 där föreslås färre skolor och en politisk vision för ökad kvalitet. Lokaler Trots minskat antal elever (ca 500 st) har kommunen behållit i stort sett samma lokalbestånd sedan Det gör att totalt sett så har man stora ytor, men återigen i Hammerdal och Strömsund så har verksamheterna varit trångbodda och behövt utöka för att möta ett ökat behov inom barnomsorgen. Inför hösten 2008 syns dock en avmattning av lokalbehovet även här. I kommunfullmäktige den 16 juni 2010 beslutades att Bodums skola läggs ner fr.o.m. höstterminen 2010 samt att årskurs 4-6 på Jormvattnets skola flyttar till Frostviksskolan fr.o.m. höstterminen Vid Barn-, kultur- och utbildningsnämndens sammanträde den 10 juni 2010 beslutades att verksamheten vid Gåxsjö förskola läggs ner från höstterminen Dessutom får förvaltningschefen i uppdrag att påbörja arbetet med att sammanföra de två rektorsområdena i Backe och Hoting till ett rektorsområde. Utifrån fattade beslut genomförs nu en områdesvis lokalöversyn i samverkan med Teknik- och serviceförvaltningen. Målet är att ge förslag på lokalanpassningar utifrån elevunderlag och behov. Personal Anpassning sker utifrån minskat elevunderlag men här har kommunen en eftersläpning som bland annat har att göra med att man inte ligger i fas mellan budgetår och läsår. Föregående års organisation fortsätter första halvan av nästa. Förvaltningen har ökat andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom förskola från 41% (2005) till 49% (2009). En orsak till ökningen är ett medvetet och framgångsrikt rekryteringsarbete på rektors- och platschefsnivå. Inom grundskolan har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen legat oförändrad på 84 procent under perioden Däremot ökar andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen till 85 procent En trolig orsak till ökningen är kommunens satsning på Lärarlyftet under 2008 och Fortbildning/kompetensutveckling Den kommunövergripande kompetensutveckling som skett under läsåret 09/10 har främst varit avslutningen av PIM, fortsättningen av SET, Lärarlyftet, Språket på väg och kommunens satsning på bla. bedömning, skriftliga omdömen, dess koppling till styrdokumenten och dess underlag för urval till IUP. 4 Rapporten finns som pdf under följande adress: msund pdf 7

8 Under 2010 var Strömsunds skolledare först ut i länet att klara PIM-utbildningen. SET-fortbildning skedde den maj En halv dag var riktad till all skolpersonal och en dag riktade sig till samtliga handledare i SET (Se även Förebyggande arbete i likabehandling s ) På kvällen den 25 februari 2010 utbildades ca 150 lärare och föräldrar i SET av Birgitta Kimber. Statens satsning Lärarlyftet har i Strömsunds kommun syftat till att bredda och fördjupa personalens kompetens för att bättre klara uppdraget. Satsningen har nyttjats enligt följande: Tidigarelärare Senarelärare Tilldelade poäng Fördelning Återstår Tilldelade poäng Fördelning Återstår 163 vt vt ht ht De kurser som lästes i kommunen under våren 2010 inom ramen för Lärarlyftet var: - Matematik och matematikdidaktik IIB - Svenska som andraspråk A2 grammatik - Svenska som andraspråk med didaktik II - Svenska som andra språk (A)- 2 Att lära på ett andra språk - Nätbaserat lärande - Kvalitetsarbete och utvärdering Under hösten 2010 lästes följande kurser inom ramen för Lärarlyftet: - Svenska som andra språk (A)- 3 Svenska i tvärspråklig belysning I - Omvärdsanalys, om hållbar utveckling och samhällets sårbarhet - Historia GR (A), Rasismens historia Den 22 mars 2010 utbildades ca 90 lärare i materialet Språket på väg. Den kommunövergripande utbildningssatsning som genomfördes läsåret 09/10 fortsätter under läsåret 10/11. Satsningen har fokus på bla. bedömning, skriftliga omdömen, dess koppling till styrdokumenten och dess underlag för urval till IUP. Syftet är bla. att förtydliga informationen och omdömena som finns rörande elevernas kunskapsutveckling i relation till målen i respektive ämne, som eleven får undervisning i samt att stärka kopplingen gentemot läroplanen och kursplanen. Kvalitetsarbetet Denna kvalitetsredovisning är den första, som utgår ifrån den nya Barn- och utbildningsplanen och Barn-, kultur- och utbildningsnämndens uppdragsbeskrivning utifrån kommunfullmäktiges budgetoch utvecklingsdokument. Dessutom sker under 2010 ett utvecklingsarbete i kommunen med jämställdhetsintegrering av all kommunal verksamhet, vilket medför att all redovisning delas upp på pojkar och flickor. Dessa tre faktorer har inneburit ett annat upplägg av det systematiska kvalitetsarbetet jämfört med tidigare år. En viktig grund i förvaltningens nuvarande systematiska kvalitetsarbete är de olika nätverken på förvaltnings- och kommunnivå. Det är bla. genom dessa nätverk som analysunderlag tas fram. I denna kvalitetsredovisning redovisas exempelvis förvaltningens och rektorernas analys av elev- och föräldraenkäten. Under detta läsår har nätverken fått en allt tydligare roll med ansvar för bla. den utbildningsresultatdiskussion som förts samt förslag till åtgärder. De nätverk som i första hand berörts är de som ansvarar för specialpedagogik, matematik, svenska och rektorerna (OC-träffarna) samt styrgruppen för 3 x 3. 8

9 En viktig del i förvaltningens utvecklingsarbete är arbetet med den framtida organisationen. I den externa utredning 5 som presenterades 31 mars 2010 föreslås färre skolor och en politisk vision för ökad kvalitet. Utredarna slår fast att färre skolor och en satsning på ny teknik är nödvändig för att skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna. De säger också att kommunen måste skapa ekonomiskt utrymme för investeringar och för att fortbilda sina lärare inom området. Utredarna gör även bedömningen att: I Strömsunds kommun finns ett system för kvalitetsarbete som motsvarar de bestämmelser som finns i nuvarande förordningar. (s 21) samt att: På skolnivå är det mycket varierande i vilken mån resultat av kvalitetsarbete finns publicerat för de senaste åren. Däremot finns en hel del utredningsmaterial framtaget på kommunal nivå. (s 21) Under våren 2010 har Vattudalsskolan fått handledning och utbildning av förvaltningens kvalitetsutvecklare och läs- och skrivutvecklare i utformning och utvärdering av åtgärdsprogram, skriftliga bedömningar och skriftliga omdömen. Kvalitetsutvecklaren utbildade också Vattudalsskolans alla arbetslag i uppföljning, utvärdering och kvalitetsredovisning. Behovet att tydliggöra innehåll och former för kvalitetsarbetet vid Hedenvinds rektorsområde samt att förbättra områdets kvalitetsredovisningen påtalades vid Skolverkets inspektion 2004/05. De åtgärder som vidtogs finns redovisade bl.a. i kommunens kvalitetsredovisning Ett led i att ytterligare tydliggöra detta är att Hedenvinds rektorsområde våren 2008 inledde ett utvecklingsarbete mellan rektor och förvaltningens kvalitetsutvecklare. Syfte är bl.a. att snabbare återkoppla resultat och analyser till verksamheten samt att skapa rutiner för rektorsområdet för att snabbare bli klar med den årliga kvalitetsredovisningen. Till detta år har en dokumentationsmall skapats för att underlätta arbetet med kvalitetsrapporten. Mallen ligger som grund när arbetslagen planerar och följer upp arbetet under året. Kvalitet Enligt förvaltningens egna och andras bedömningar har det bedrivits en skola och barnomsorg av god kvalité inom kommunen. Under 2010 sker en minskning av detta. Ett exempel på detta är Föräldraalliansen, som rankade kommunen på 22 plats 2009 av Sveriges 290 kommuner, nu rankar kommunen på plats 107. I sammanhanget kan nämnas att 2008 rankades kommunen på 21 plats av densamma. Andra exempel på hur utbildningsresultaten försämrats sedan 2009 är, att andelen behöriga till gymnasieskolan minskar. Förvaltningen ser främst problemen i kärnämnen, biologi och fysik men att även alla andra ämnen påverkas negativt. Orsaker till detta är att det bl.a. finns många elever med särskilda behov. Nytillkomna elever behöver extra resurser vad gäller svenska språket, handledning och modersmålsundervisning. De största utmaningarna har Hammerdal och Strömsund. Där har skolorna en bemanningsgrad i vissa fall under riksgenomsnittet. Samtidigt har kommunen som helhet en bemanning över riksgenomsnittet. 5 Rapporten finns som pdf under följande adress: msund pdf 9

10 Bland de åtgärder kommunen vidtagit är: Fortsatta resurser för läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i form av språkutvecklare och matematikutvecklare. Utbildningsresultatsdiskussionen har fortsatt under läsåret med rektorsgrupp och Barn-, kulturoch utbildningsnämnden. De elever som inte nådde målen erbjöd kommunen sommarskola sommaren De olika nätverken på förvaltnings- och kommunnivå har från och med hösten 2009 fått en tydligare roll för bl.a. den utbildningsresultatdiskussion som förs, ge förslag till åtgärder samt verkställa dem. De ska även bidra med analyser till bl.a. kommunens kvalitetsredovisning. De nätverk som i första hand berörts är de i specialpedagogik, matematik, svenska och rektorerna (OC-träffarna). Varje rektorsområde har hösten 2010 upprättat en handlingsplan för att förbättra utbildningsresultaten. Hösten 2010 tillsattes en 0,5 tjänst IT- pedagog för att starta upp skoldatateksverksamhet, utbilda och stimulera personal i användandet av kompensatoriska hjälpmedel. En satsning på IT är beslutad och genomförs under Vfu-verksamhet Strömsunds kommun tar emot lärarstudenter, som gör sin praktik (verksamhetsförlagda utbildning/vfu) i kommunen. Sedan hösten 2006 har kommunen haft ett annat upplägg av Vfu-organisationen, vilket bla. omfattar besök av kommunens Vfu-samordnare. I uppföljningen av Vfu-perioden framkommer det i intervjuerna, att lärarstudenterna i huvudsak är nöjda eller mycket nöjda med sin verksamhetsförlagda utbildning (Vfu). En orsak till det positiva resultatet är engagerade och kompetenta lärarhandledare. En annan orsak kan vara den personliga dialogen mellan kommunens samordnare och lärarstudenten. En tredje orsak kan vara den personliga dialogen mellan kommunens samordnare och lärarutbildaren. En uppföljning av VFUverksamheten i kommunen för perioden gjordes av Mittuniversitetet 6/ Utvärderingen och redovisningen avseende läsåret 2009/2010 gäller arbetet med följande avsnitt i Skolplanen: 2 Elevens utveckling, lärande, godkända betyg (utvärdering) samt övriga stycken redovisas till barn-, kultur- och utbildningsnämnden i enkätform. I denna kvalitetsredovisning följer en sammanställning av skolornas kvalitetsredovisningar. Redovisningen bygger på en sammanfattning och konkretisering av ett mycket omfattande material från kommunens samtliga rektorsområden. Det är lätt att inse svårigheterna med att på några få rader fånga och koncentrera ett helt läsårs vardagsarbete med att nå de uppsatta målen. Utvärdering samt kvalitetsredovisning gällande delar ur Barn- och Utbildningsplanen för Strömsunds kommun Bakgrund Enligt Skolverkets anvisningar ska varje skola och kommun upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av lokala arbetsplaner och skolplanen. (SFS 1997:702, 2001:649 och 2005:609) Syfte med kvalitetsredovisning Det grundläggande syftet med kvalitetsredovisningen är att den ska fungera som hjälpmedel i arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten genom att synliggöra skolans resultat och arbetet med att uppfylla skolans mål. Redovisningen tjänar en rad olika syften: - Elever, lärare, skolledning och övrig personal får en tydlig och gemensam bild av verksamheten som grund för en diskussion om behovet av förbättringsåtgärder. - Föräldrar, avnämare och andra intressenter får en god information om skolan och kan därigenom delta i diskussioner om skolans utveckling. Redovisningen ger ökad insyn och möjlighet till ökat inflytande. 10

11 - Redovisningarna utgör också underlag för viktiga politiska beslut i kommunen. Kommunens kvalitetsredovisning Skolornas och områdenas kvalitetsredovisningar utgör ett underlag för kommunens kvalitetsredovisning. Redovisningsperioder Följande tidsperioder gäller på skol- respektive kommunnivå: - Enskilda skolors redovisningar omfattar läsåret - Kommunens redovisning omfattar kalenderåret/budgetåret Redovisande rektorsområden Backe ro (Fjällsjöskolan, Centralskolan, Bodums skola och fsk) Bredgårds ro (Bredgårdsskolan) Frostvikens ro (Frostviksskolan, Jormvattnets skola och fsk) Hammerdals ro (Grevåkerskolan, Fyrås fsk och Gåxsjö fsk) Hedenvinds ro (Hedenvindskolan och fsk) Hjalmar Strömers ro (Gymnasieskolan, Vuxenutbilsningen och SFI) Hotings ro (Centralskolan, Kyrktåsjö skola och fsk) Vattudalsskolans ro (Vattudalsskolan) Redovisningsansvar Respektive rektor och platschef är ansvarig för att redovisningen genomförs inom aktuellt verksamhetsområde. Arbetslagen lämnar in redovisningar till respektive arbetsledare. Barn- och Utbildningschefen är ansvarig för kommunredovisningen. Organisation uppdrag information kompetensutveckling Barn- och utbildningsnämnden anger, inom ramen för kommunens skolplan, vilka områden som ska lyftas fram i den årliga kvalitetsredovisningen. BoU-chefen leder arbetet. Rektor planerar arbetet med redovisningen samt utarbetar och tillämpar rutiner för hur barns, elevers och vårdnadshavares medverkan och delaktighet skall säkras på respektive enhet. Elever, all personal och föräldrar informeras. Den slutliga sammanställningen och redigeringen av rektorsområdenas redovisningar görs av Barn- och utbildningsavdelningens kvalitetsutvecklare. Planen för kvalitetsredovisning tas upp i BoU-nämnden. Tidsplan Arbetslagen lämnar sina redovisningar till rektor senast den 15 juni. Rektor redovisar till BoU-chefen senast den 15 september. BoU-chefen redovisar till BoU-nämnden senast den 15 november. Uppföljningsansvar och återkoppling Uppföljningsansvaret och återkopplingen av kvalitetsredovisningarna åläggs rektor. Barn- och utbildningsnämndens beslut gällande redovisning år 2010 Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde att under läsåret 2009/2010 utvärdera och redovisa arbetet med följande avsnitt ur Barn- och utbildningsplanen: Stycket 2, Elevens utveckling, Lärande, Godkända betyg, utvärderas för att ligga till grund för förvaltningens kvalitetsredovisning till Skolverket. Övriga stycken redovisas till barn-, kultur- och utbildningsnämnden i enkätform och uppföljning enligt barn- och utbildningsplanen. 11

12 I föreliggande redovisning beskrivs hur kommunens skolor arbetat för att uppfylla nedanstående mål. Här redovisas också utbildningsresultat och åtgärdsprogram. Barn- och utbildningsnämnden har att ta ställning till kvalitén och graden av måluppfyllelse utifrån denna redovisning. 2 Kunskap och lärande Elevens utveckling Mål All verksamhet skall utgå från varje barns/elevs behov och förutsättningar. Lärandet Mål Det pedagogiska arbetet skall planeras och organiseras så att alla elever lärt sig läsa senast under skolår två. Lek, rörelse, fantasi och skapande är viktigt för lärandet och skall ges stort utrymme i arbetsdagens utformning. Godkända betyg Mål Alla elever skall efter grundskolan ha uppnått kunskaper som minst motsvarar betyget godkänt i samtliga skolämnen. Resultat, måluppfyllelse och insatta åtgärdsprogram Resultat, måluppfyllelse och åtgärdsprogram tas upp efter redovisningen av samtliga skolors arbete med avsnitten Elevens utveckling, Lärande och Godkända betyg i Barn- och utbildningsplanen. Här återfinns statistik över de nationella proven i år 5 och 9, uppnådda meritvärden och övrig betygsstatistik, redovisning av insatta åtgärdsprogram för att stödja kunskapsutveckling hos elever som inte bedömts uppnå betyget Godkänt i slutet av det nionde skolåret samt utbildningsresultat för Gymnasieskolan. I statistiken har även medtagits jämförelser med riket i övrigt. Resultatet av elev- och föräldraenkäten utifrån Barn- och utbildningsplanens mål. Under slutet av april 2010 tom slutet av maj 2010 genomfördes en enkätundersökning bland elever och föräldrar inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Enkäten var en del i implementeringen av den nya Barn- och utbildningsplanen. Enkäten skickades till barn i förskoleklass samt elever i årskurs 3, 6 och 9. Under 2010 sker ett utvecklingsarbete i kommunen med jämställdhetsintegrering av all kommunal verksamhet. Därför kommer redovisningen av enkätsvaren bland annat delas upp på pojkar och flickor. I nedanstående redovisning redovisas först målet från Barn- och utbildningsplanen. Därefter redovisas svaren från elev- och föräldraenkäten. Dessa svar är alltså indikatorer på hur skolorna i kommunen lyckats totalt med sina uppdrag. 12

13 Begreppsförklaring: Medel = Medelvärde av dem som besvarat respektive fråga. Då detta anges är svaren indelade i en 4 gradig skala där högsta gruppen ger 4 p och lägsta 1 p. MV kan alltså variera från lägst 1,00 till högst 4,00. Neutralt MV är 2,50. Mål Elevens utveckling: All verksamhet skall utgå från varje barn/elevs behov och förutsättningar. PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med - den genomgång din/dina lärare gjort av skolans kunskapsmål i respektive ämne? Pojkar 3,04 Flickor 3,1 Totalt 3,07 - den genomgång Du och din lärare (exempelvis vid utvecklingssamtalen) gjort om hur du ligger till i respektive ämne? Pojkar 3,17 Flickor 3,24 Totalt 3,2 LÄRANDE - vad du får lära dig? Pojkar 3,17 Flickor 3,21 Totalt 3,19 PEDAGOGISK HANDLEDNING - den hjälp du får med skolarbetet när du behöver? TRYGGHET Trivs du i skolan? Pojkar 3,13 Flickor 3,15 Totalt 3,14 Pojkar 3,2 Flickor 3,2 Totalt 3,2 PEDAGOGISK HANDLEDNING - hur ditt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp (t.ex. individuell utvecklingsplan, portfolio, skriftlig information) Pojkar 3,05 Flickor 3,15 Totalt 3,1 LÄRANDE - möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, lärarledda lektioner/projektarbete)? Pojkar 3,09 Flickor 3,08 Totalt 3,08 ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Jag får vara med och bestämma om - vad jag ska arbeta med i skolan? Pojkar 2,2 Flickor 2,2 Totalt 2,2 - hur jag ska arbeta i skolan? Pojkar 2,37 Flickor 2,24 Totalt 2,31 PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med - hur du lär dig att ta eget ansvar? Pojkar 3,07 Flickor 3,18 Totalt 3,12 BEMÖTANDE - hur de vuxna lyssnar på dina synpunkter? Pojkar 3,05 Flickor 2,95 Totalt 3,01 Mål Entreprenörskap Eleverna ges möjlighet att utveckla ett entreprenörstänkande. Hur nöjd är du med skolans studie- och yrkesvägledningen (SYV) vad gäller... - hur lätt det har varit att få en praoplats som du önskat? Pojkar 3,16 Flickor 3,28 Totalt 3,2 13

14 LÄRANDE - möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, lärarledda lektioner/projektarbete)? Pojkar 3,09 Flickor 3,08 Totalt 3,08 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE - vad jag ska arbeta med i skolan? Pojkar 2,2 Flickor 2,2 Totalt 2,2 - hur jag ska arbeta i skolan? Pojkar 2,37 Flickor 2,24 Totalt 2,31 PEDAGOGISK HANDLEDNING - hur du lär dig att ta eget ansvar för skolarbetet? Pojkar 3,07 Flickor 3,18 Totalt 3,12 BEMÖTANDE - hur de vuxna lyssnar på dina synpunkter? Pojkar 3,05 Flickor 2,95 Totalt 3,01 Mål Modern teknik och lärstilar Alla barn/elever skall ha tillgång till modern teknik i skolarbetet. LÄROMEDEL Hur nöjd är du med - läroböckerna ni använder? Pojkar 2,95 Flickor 2,92 Totalt 2,94 - tillgång till andra böcker? Pojkar 2,99 Flickor 2,96 Totalt 2,98 - apparater och andra hjälpmedel? (t.ex. datorer, bandspelare m.m.) Pojkar 2,96 Flickor 2,71 Totalt 2,85 - tillgång till annat material? Pojkar 3 Flickor 2,87 Totalt 2,94 Mål Värdegrund Alla skall känna sig lika mycket värda. Ingen får utsättas för kränkande behandling eller annat hot. Alla skall visa varandra ömsesidig respekt och arbeta för jämställdhet mellan såväl kön som individer och verka för att bryta det traditionella könsmönstret. Se svar för trivsel, trygghet och bemötande. TOTALSUMMA BEMÖTANDE Pojkar 3,11 Flickor 3,07 Totalt 3,09 TRYGGHET Känner du dig trygg på rasterna? Pojkar 3,3 Flickor 3,38 Totalt 3,34 Känner du dig trygg i övrigt i skolan? Pojkar 3,36 Flickor 3,34 Totalt 3,35 Har du lärare som bryr sig om dig? Pojkar 3,22 Flickor 3,24 Totalt 3,23 Finns det andra vuxna i skolan som bryr sig om dig? De vuxna motverkar aktivt att någon behandlas illa? Pojkar 3,04 Flickor 3,24 Totalt 3,12 Pojkar 2,97 Flickor 2,91 Totalt 2,95 14

15 Bidrar du till att andra skall känna sig trygga på skolan? Pojkar 3,14 Flickor 3,18 Totalt 3,16 LÄRANDE Hur nöjd är du med - hur skolan uppmuntrar dig att bryta traditionella könsmönster dvs. göra det som är manligt och kvinnligt t.ex. vid prao. Pojkar 2,95 Flickor 2,74 Totalt 2,85 Mål Miljön i skolan Alla skall känna trygghet och glädje att komma till våra verksamheter. Arbetet präglas av en helhetssyn på människan, där både kropp och själ mår bra. Både lokaler och utomhusmiljö skall vara utformad så att den lockar till kreativ och pedagogisk utveckling. TRYGGHET Känner du dig trygg på rasterna? Pojkar 3,3 Flickor 3,38 Totalt 3,34 Känner du dig trygg i övrigt i skolan? Pojkar 3,36 Flickor 3,34 Totalt 3,35 Har du lärare som bryr sig om dig? Pojkar 3,22 Flickor 3,24 Totalt 3,23 Finns det andra vuxna i skolan som bryr sig om dig? Pojkar 3,04 Flickor 3,24 Totalt 3,12 TRIVSEL Trivs du i skolan? Pojkar 3,2 Flickor 3,2 Totalt 3,2 Trivs du med de vuxna på skolan? Pojkar 3,07 Flickor 3,08 Totalt 3,07 Trivs du med dina skolkamrater? Pojkar 3,32 Flickor 3,35 Totalt 3,34 I några av frisvaren angående det man önskar skall förbättras i skolan framkommer följande: Bättre lekställning, förbättra utemiljön, bättre lekgrejer och riktiga fotbollsmål. Mål Kost och hälsa Alla elever skall ha kunskap om kostens betydelse och vikten av rörelse och motion. Alla skolor skall aktivt arbeta enligt dokumentet Föräldrakraft. LÄRANDE Hur nöjd är du med - hur du i skolan fått kunskap om kostens betydelse för att du skall må bra? Pojkar 2,98 Flickor 2,82 Totalt 2,91 - hur du i skolan fått kunskap om motionens betydelse för att du skall må bra? Pojkar 3,06 Flickor 3,01 Totalt 3,03 15

16 FÖRÄLDRAKRAFT (Besvaras av förälder/vårdnadshavare) a Har ni hört talas om Föräldrakraft? Totalt Pojkar Flickor Nej 25,9% 22,4% 30,6% Ja 74,1% 77,6% 69,4% b Har ni deltagit i teman som Föräldrakraft avhandlat på ditt barns skola? Alla ro arbetar med F-kraft. Totalt Pojkar Flickor Nej 70,9% 68,3% 75,0% Ja 29,1% 31,7% 25,0% Mål Miljö och hållbar utveckling Barn/elever skall sträva efter att förstå villkoren för en hållbar utveckling och betydelsen av sitt eget handlande i det ekologiska systemet. LÄRANDE Hur nöjd är du med - hur du i skolan fått kunskap om villkoren för en hållbar utveckling. Pojkar 2,96 Flickor 2,78 Totalt 2,87 - hur du i skolan uppmuntras till att källsortera eller på andra sätt agera ekologiskt? Pojkar 2,74 Flickor 2,5 Totalt 2,64 - hur det på din skolan finns ett aktivt och synligt miljöarbete. Pojkar 2,61 Flickor 2,47 Totalt 2,54 Mål Drogförebyggande arbete All verksamhet där barn och ungdom deltar skall vara drogfri. Se redovisningen av drogvaneundersökningen i åk 7-9 (s 22). Mål Kompetensutveckling Förutom av en god arbetsmiljö skall vår skola/förskola kännetecknas av behörig och kompetent personal med lust och intresse för framtida kompetensutveckling. Se rubriken Fortbildning/ kompetensutveckling sidan 7-8 i kvalitetsredovisningen. Där redovisas Lärarlyftet samt andra kompetensutvecklingssatsningar. 16

17 Mål Kommunikation och dokumentation Personal, barn/elever och vårdnadshavare skall vara väl förtrogna med skolans mål och riktlinjer. Utvecklingssamtalen skall vara en central del i detta arbete. Dokumentationen skall tydligt informera elever och vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling samt stödja lärandet genom individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med - den genomgång din/dina lärare gjort av skolans kunskapsmål i respektive ämne? Pojkar 3,04 Flickor 3,1 Totalt 3,07 - den genomgång Du och din lärare (exempelvis vid utvecklingssamtalen) gjort om hur du ligger till i respektive ämne? Pojkar 3,17 Flickor 3,24 Totalt 3,2 PEDAGOGISK HANDLEDNING - hur ditt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp (t.ex. individuell utvecklingsplan, portfolio, skriftlig information) Pojkar 3,05 Flickor 3,15 Totalt 3,1 Mål Övergångar och samverkan Barnets/elevens gång genom förskola och skola skall präglas av kontinuitet och samarbete under alla år. - den genomgång din/dina lärare gjort av skolans kunskapsmål i respektive ämne? Medel Svarande Inget svar Försk.kl 2, Åk 3 3, Åk 6 3, Åk 9 2, den genomgång Du och din lärare (exempelvis vid utvecklingssamtalen) gjort om hur du ligger till i respektive ämne? Medel Svarande Inget svar Försk.kl 3, Åk 3 3, Åk 6 3, Åk 9 3, hur ditt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp (t.ex. individuell utvecklingsplan, portfolio, skriftlig information) Medel Svarande Inget svar Försk.kl 3, Åk 3 3, Åk 6 3, Åk 9 2,

18 Barn- och utbildningsförvaltningens analys av elev- och föräldraenkäten Barn- och utbildningsnämnden ska varje år utvärdera delar av måluppfyllelsen i Barn- och utbildningsplanen. Huvudsyftet är att nämnden ska få så bra underlag som möjligt vid beslutsfattandet och få veta elevers och föräldrars uppfattning av verksamheten. Barn-, kultur och utbildningsnämnden ska med andra ord fånga upp barns/elevers/föräldrars/målsmäns synpunkter på förskoleklassens och skolans verksamhet vid utvärdering av den nya barn- och utbildningsplanen i Strömsunds kommun. Den övergripande frågan är: Hur uppfattar elever - och föräldrar verksamheten? Den övergripande frågan delas upp i tolv frågeområden nämligen trivsel, trygghet, bemötande, pedagogisk handledning, lärande, delaktighet och inflytande, läromedel, skolmaten, studie- och yrkesvägledning, skolan i sin helhet, förtroende och Föräldrakraft. Elev- och föräldraenkätens utfall analyseras av respektive rektorsområde. Förvaltningschefen, kvalitetsutvecklaren och rektorsgruppen analyserar här det totala utfallet på kommunnivån. Frågeområdet trivsel visar höga siffror för både pojkar (3,2) och flickor (3,21) (totalt 3,2). Det är större spridning i flickornas svar dvs. det är fler flickor, som har svarat Nej, inte helt samt Ja jättemycket. Ingen har svarat att de inte alls trivs med sina skolkamrater. Detta sammanfaller med Luppenkäten 2010, där de flesta av 122 elever från årskurs 8 och 103 elever av gymnasieskolans årskurs 2 i Strömsunds kommun svarat att: Det är bra stämning i skolan. Det sammanfaller inte med Statens folkhälsoinstituts enkätundersökning 2010 bland årskurs 6 och 9 i Strömsunds kommun där det framkommer att många elever är nedstämda och känner bristande välbefinnande. Frågeområdet trygghet visar höga siffror för både pojkar (3,17) och flickor (3,22) (totalt 3,19). Ingen har svarat Nej, inte alls på frågorna om de är trygg på rasterna, trygg i övrigt i skolan eller har lärare som bryr sig om dig. På flera av delfrågorna är det större spridning i flickornas svar dvs. det är fler flickor, som har svarat Nej, inte helt samt Ja jättemycket. Detta sammanfaller med Luppenkäten, där de flesta av ungdomarna i årskurs 8 i Strömsunds kommun upplever att de är trygga. Bland de områden i Luppenkäten, som eleverna upplever mest otrygga är rasterna i skolan, vilket inte alls överensstämmer med svaren i elev- och föräldraenkäten. Det sammanfaller inte heller med Statens folkhälsoinstituts enkätundersökning bland årskurs 6 och 9 i Strömsunds kommun där det framkommer att många elever är nedstämda och känner bristande välbefinnande. På frågan om De vuxna motverkar aktivt att någon behandlas illa är det 21 procent, som svarat Nej, inte helt. Här måste personalen bli mer tydlig i sitt agerade. I Luppenkäten i årskurs 8 anser eleverna att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev. En bidragande orsak till det positiva utfallet vad gäller trivsel och trygghet kan vara skolornas systematiska likabehandlingsarbete och uppföljningen av likabehandlingsplanerna. En annan orsak kan vara att kommunen har många små skolenheter, där man snabbt tar tag i händelser. En tredje orsak kan vara att Livskunskap/SET (Social och emotionell träning) finns schemalagt vid kommunens samtliga grundskolor sedan hösten Frågeområdet bemötande visar höga siffror för både pojkar (3,11) och flickor (3,07) (totalt 3,09). Det är större spridning i flickornas svar dvs. det är fler flickor, som har svarat Nej, inte helt samt Ja jättemycket. Detta sammanfaller med Luppenkäten, där de flesta elever i årskurs 8 och av gymnasieskolans årskurs 2 i Strömsunds kommun tycker att elever och lärare bemöter varandra med respekt. 18

19 Frågeområdet pedagogisk handledning visar höga siffror för både pojkar (3,02) och flickor (3,07) (totalt 3,04). Delfrågan om arbetsron i skolan får lägre siffror av både pojkar (2,67) och flickor (2,52) (totalt 2,6). Flickorna har i större omfattning svarat Inte alls nöjd och Inte helt nöjd.. I Statens folkhälsoinstituts enkätundersökning bland årskurs 6 och 9 i Strömsunds kommun framkommer att många elever har koncentrationssvårigheter, vilket kan ha samband med de låga siffrorna för arbetsron i skolan. I Luppenkäten svarar eleverna i årskurs 8 i Strömsunds kommun att de tycker att skolmiljön, schema, möjligheten till extrahjälp och skolbibliotek är bra. Frågeområdet lärande visar ganska höga siffror för både pojkar (2,97) och flickor (2,87) (totalt 2,92). Generellt är det större spridning i flickornas svar. I nedanstående delfrågor är det flera, som valt svarsalternativet Vet ej. Hur skolan uppmuntrar att bryta traditionella könsmönster Hur du i skolan fått kunskap om villkoren för en hållbar utveckling. Hur du i skolan uppmuntras till att källsortera eller på andra sätt agera ekologiskt. Hur det på din skola finns ett aktivt och synligt miljöarbete. En orsak till utfallet kan vara att dessa frågor uppfattas av de svarande som detaljfrågor till skillnad från övergripande frågor exempelvis Vad du får lära dig. En annan orsak kan vara att skolan inte kommunicerat dessa deluppdrag tillräckligt tydligt. Frågeområdet delaktighet och inflytande visar lägre siffror för både pojkar (2,31) och flickor (2,25) (totalt 2,29). En orsak till det lägre utfallet är att bedömningsskalan eventuellt är för högt ställd. I Lpo 94 (s 13) står det under Elevernas ansvar och inflytande att: Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Dessutom står det att läraren skall: se till att alla elever.får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Reellt inflytande på utbildningens utformning kan tolkas att det innebär att eleverna har rätt att till viss del kunna påverka sitt arbete. Detta innebär att bedömningsskalan eventuellt bör justeras för denna fråga. I Luppenkäten i årskurs 8 tycker eleverna att de får vara med och bestämma ganska lite eller inget alls. Områden som eleverna i årskurs 8 skulle vilja vara med och bestämma är framför allt vad de får lära sig, vilka läromedel som skall användas, hur de skall arbeta, inre skolmiljö, regler i skolan, läxor, prov, schema och skolmaten. Frågeområdet läromedel visar ganska höga siffror för både pojkar (2,98) och flickor (2,86) (totalt 2,93). Frågeområdet skolmaten visar att de flesta pojkar och flickor äter frukost och skollunch. På delfrågan Hur nöjd är du med skolmaten? är det ingen skillnad mellan pojkar (2,8) och flickor (2,78) (totalt 2,8). Däremot är det stor spridning mellan rektorsområdena (2,15 tom. 3,19), vilket kostavdelningen närmare bör analysera. (Underlaget lämnades för närmare analys den 5/ till Teknik- och Serviceförvaltningen, som bla. ansvarar för Kostavdelningen). Även i Luppenkäten i årskurs 8 är det spridda åsikter om skolmaten. Frågeområdet studie- och yrkesvägledning, som endast avser elever i årskurs 9, visar höga siffror för både pojkar (3,05) och flickor (3,06) (totalt 3,05). Frågeområdet skolan i sin helhet, visar höga siffror för både pojkar (3,04) och flickor (3,09) (totalt 3,07). Däremot är det stor spridning mellan rektorsområdena (2,5 tom. 3,56), vilket resp. rektorsområde närmare bör analysera. 19

20 Frågeområdet förtroende, visar höga siffror för pojkar (3,14) och ganska höga för flickor (2,93) (totalt 3,05). Däremot är det stor spridning mellan rektorsområdena (2,58 tom. 3,69), vilket resp. rektorsområde närmare bör analysera. Frågeområdet Föräldrakraft, visar att det är fler föräldrar till pojkar än till flickor som hört talas om Föräldrakraft och deltagit i teman på skolan. Av de föräldrar, som deltagit i teman är de flesta positiva (totalt 3,17). Däremot upplever föräldrarna inte att föräldramötena blivit bättre av Föräldrakraft, vilket kan bero på att skolan även tidigare arbetat med detta men inte under namnet Föräldrakraft. På frågan Av skolan får jag det stöd jag behöver i mitt föräldraskap, visar ganska höga siffror för både föräldrar till pojkar (2,7) och flickor (2,81) (totalt 2,75). Det här blir fjärde året Barn- och utbildningsförvaltningen följer upp sitt arbete med Föräldrakraft i den kommunala kvalitetsredovisningen. Eftersom Föräldrakraft är ett samverkansprojekt mellan olika aktörer på kommunal- och länsnivå är det av stor vikt att även dessa redovisar sina uppföljningar av Föräldrakraft offentligt. Orsaken är att det annars blir svårt att få en översikt av arbetet ute i övriga verksamheterna, då arbetet inte kommuniceras utåt. En orsak till vissa skillnader i svaren mellan elev- och föräldraenkäten, Luppenkäten och Statens folkhälsoinstituts enkätundersökning kan vara den kontext, som är vid enkättillfället. I elev- och föräldraenkäten har elev och förälder tillsammans gjort enkäten i hemmet. De övriga enkäterna har eleven själv gjort under lektionstid på skolan. Förebyggande arbete i likabehandling Från och med hösten 2008 finns Livskunskap/SET (Social och emotionell träning) schemalagd på samtliga grundskolor. Målet är att värdegrundsfrågorna skall hållas än mer levande i den dagliga verksamheten samt att all pedagogisk personal skall arbeta med aktiva åtgärder som berör SET och de sju diskrimineringsgrunderna. En omfattande fortbildning av kommunens skolpersonal, när det gäller värdegrundsfrågor, genomfördes den maj En halv dag var riktad till all skolpersonal och en dag riktade sig till samtliga handledare i SET. Under läsåret har nätverket med SET-piloterna träffats två gånger dels den 4 november 2009 och dels den 25 februari Den 25 februari deltog även Birgitta Kimber, som är grundare av SET. På kvällen genomförde Birgitta K en föreläsning för allmänhet och skolpersonal. Under läsåret har kommunen utbildat en egen SET-utbildare. I maj 2010 gick läraren, som arbetar som specialpedagog på Hjalmar Strömerskolan, en utbildning för Birgitta Kimber som ska resultera i att hon blir certifierad utbildare inom SET. Utbildningen har bekostats av 3x3 medel och certifieringen blir klar efter att hon utbildat sin första grupp SET-handledare. På sikt är det meningen att hon dels ska kontinuerligt fortbilda personal i SET och dels hålla i nätverksträffarna med SET-piloterna. Under läsåret kommer SET-utbildaren att arbeta 20% med att bland annat: - inventera behovet av nya handledare. - utveckla SET-tips banken på zonline. - anordna nätverksträffar för handledarna (Exempelvis den 7/ ). - implementera SET på gymnasiet. - på olika sätt stötta SET-handledarna i grundskolan. - genomföra handledarutbildning. Två personer med kommunövergripande arbetsuppgifter inom förvaltningen gick utbildningen Mobbning, kränkande behandling och diskriminering - skolpraktik och forskningsperspektiv 10 hp under våren Syftet var att höja kompetensen/ beredskapen på förvaltningsnivå inom detta område och för att förvaltningen/organisationen bättre ska 20

21 kunna hantera dessa viktiga frågor. Under läsåret 09/10 har även en personal från Hammerdals rektorsområde genomfört denna utbildning. Eftersträvansvärt är att fler personer i organisationen på sikt skall få djupare kunskaper inom detta viktiga område. De åtgärder som genomfördes under våren 2009 (se kommunens kvalitetsredovisning 2009 s13-14) gav resultat. I ett elevärende hösten 2009 angående kränkande behandling blev Skolinspektionens bedömning att: Skolinspektionen har inget att anmärka mot Strömsund kommuns avseende arbetet mot kränkande behandling. Under slutet av april 2010 tom slutet av maj 2010 genomfördes en enkätundersökning bland elever - och föräldrar inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Den visade bl.a. att eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. En bidragande orsak till det positiva utfallet vad gäller trivsel och trygghet kan vara skolornas systematiska likabehandlingsarbete och uppföljningen av likabehandlingsplanerna. En annan orsak kan vara att kommunen har många små skolenheter, där man snabbt tar tag i händelser. En tredje orsak kan vara att Livskunskap/SET (Social och emotionell träning) finns schemalagt vid kommunens samtliga grundskolor sedan hösten 2008 (Se även Barn- och utbildningsförvaltningens analys av elev- och föräldraenkäten på sidan 18-20). Frågeområdet trivsel visar höga siffror för både pojkar och flickor. Ingen har svarat att de inte alls trivs med sina skolkamrater. Frågeområdet trygghet visar höga siffror för både pojkar och flickor. Ingen har svarat Nej, inte alls på frågorna om de är trygg på rasterna, trygg i övrigt i skolan eller har lärare som bryr sig om dig. På frågan om De vuxna motverkar aktivt att någon behandlas illa är det 21 procent, som svarat Nej, inte helt. Här måste personalen bli mer tydlig i sitt agerade. Övriga utvecklingsarbeten Föräldrakraft Under 2004 påbörjades ett långsiktigt arbete för att förbättra situationen för barn och barnfamiljer i Strömsunds kommun. Arbetet har bland annat mynnat ut i beslut om samordnat stöd till barn och barnfamiljer i form av Föräldrakraft 6 och Familjecentral 7. Föräldrakraft innebär att alla föräldrar från och med 2006 ska erbjudas en serie informations-, diskussions- och utbildningsträffar från det allra första mötet med mödravårdscentralen tills barnet fyller 18 år. Stödet till föräldrar skall ske på ett likartat sätt i hela kommunen och följa teman som finns i de foldrar som tagits fram. Målet är att växa - med barnet - som förälder. Familjecentral som innebär att personal från kommunen och landstinget finns i gemensamma lokaler för att erbjuda föräldrar stöd i föräldrarollen och främja barns hälsa och rätt till en positiv utveckling. Vid den planerade uppföljningen våren 2007 konstaterades att samtliga rektorsområden kommit igång med Föräldrakraft och att det skett totalt över trettio sammankomster i kommunen. Vid uppföljningen framkommer även önskemål från enskilda rektorsområden om bl.a. hjälp med stöd och vägledning i arbetet. Våren 2008 utarbetar en arbetsgrupp ett stödmaterial för arbetet med Föräldrakraft i Strömsunds kommun. Materialet innehåller förslag på innehåll och struktur, förhållningssätt, resursbank samt vänder sig till personal i respektive åldersgrupp. Under våren 2009 följs Föräldrakraft upp i form av en enkät till den pedagogiska personalen på de olika rektorsområdena (se kommunens kvalitetsredovisning 2009). Under hösten 2009 sker en kartläggning av rektorsområdenas arbete med Föräldrakraft för perioden , vilket bla. visar att samtliga rektorsområden arbetar med Föräldrakraft. 6 Läs mer i föräldrafoldern: och i personalfoldern: 7 Länk till Familjecentralen: 21